Livsmedelsallergier och överkänslighet

Livsmedelsallergier
och överkänslighet
Beställning
Denna broschyr, Livsmedelsverkets föreskrifter m fl trycksaker kan beställas
från Livsmedelsverkets webbutik på
www.livsmedelsverket.se, per telefon
018-17 55 06 eller skriftligen under
adress: Livsmedelsverket, Kundtjänst,
Box 622, 751 26 UPPSALA.
 Livsmedelsverket 2009
1:a uppl 1991, rev. 2003, 2009
Grafisk form & layout: Maj Olausson
Tryck: EDITA Västra Aros AB,Västerås
ISBN 91 7714 193 8
Livsmedelsallergier och överkänslighet
O
m man inte tål att äta viss
mat kan det bero på att man
är allergisk (födoämnesallergi).
Man kan också reagera mot speciella ämnen, utan att det är fråga om allergi i egentlig mening.
Då används det vidare begreppet
överkänslighet.
Under alla förhållanden gäller det för den överkänsliga att
undvika att få i sig mat som man
blir sjuk av. Ibland är detta svårt
för den som är överkänslig. Det
är inte heller alltid lätt att, som
förälder eller skolkökspersonal,
planera och köpa mat som är säker att äta för den överkänsliga.
Vi hoppas med denna information kunna bidra till bättre kunskap om livsmedelsal­ler­gier och
liknande besvär.
1
Allergi
Förenklat kan man säga att allergi
beror på att kroppens normala försvarsmeka­nis­mer mot främmande
ämnen inte fungerar riktigt som de
ska. Man får istället en oönskad
immunologisk reaktion.
Olika beståndsdelar i maten,
till exempel komjölk, ägg, fisk och
nötter, liksom ämnen från pälsdjur,
damm, pollen och mycket annat,
är för de flesta av oss helt ofarliga.
Men för den som har ärftliga anlag
för att bli allergisk kan dessa naturliga ämnen, så kallade allergen,
påverka kroppens immunförsvar
till att bilda antikroppar. Man säger att personen har blivit sensibiliserad. De ”allergiantikroppar” som då bildas kallas IgEantikroppar. Denna typ av allergi kallas atopisk allergi.
Om den allergiska på nytt kommer i kontakt med samma allergen kan det utlösa mer eller mindre allvarliga
sjukdomssymtom. I samband med sådana reaktioner frigörs ämnen som irriterar slemhinnorna i ögon, näsa, svalg,
luftvägar, lungor och i mag- och tarmkanalen, beroende på
var de frigörs. Det räcker ibland med doften eller damm
från ett ämne för att en reaktion ska utlösas.
Man vet ännu inte exakt vad det är som gör att vissa
människor blir allergiska och andra inte, men det är klart
att ärftliga faktorer spelar stor roll.
2
Överkänslighet av andra skäl
Det finns personer som inte har livsmedelsallergi, det vill
säga inte har utvecklat allergianti­kroppar mot något särskilt
ämne, men som ändå får besvärliga sjukdomssymtom när
de äter viss mat.
Ett exempel är laktosintolerans, som innebär att man
har nedsatt förmåga att bryta ned det mjölksocker (laktos)
som finns i mjölk.
Ett annat exempel är glutenintolerans (celiaki). Det är
en sjukdom, där man får en skada i tarmslemhinnan av gluten, som är ett protein i våra vanliga sädesslag. Båda dessa
sjukdomar beskrivs längre fram.
I en del livsmedel kan det finnas ämnen,
till exempel histamin, som kan ge symtom
som liknar dem vid allergier. Det finns
således personer som inte tål lagrad ost
eller rödvin. Makrillfiskar, som tonfisk,
Exempel på tillsatser som kan utlösa
innehåller ämnen som kan omvandlas
överkänslighetsreaktioner som nässeltill hista­min om fisken förvaras olämpligt
feber, hösnuva och astma:
före konservering.
Färgämnen
Vissa tillsatser som används i maten
E 102, E 110, Azofärger
kan också ge överkänslighetsreaktioner.
E 122-124, Perso­ner som är överkänsliga för acetylsaE 129, E 151,
licylsyra, som finns i vissa värktabletter,
E 154-155
kan också reagera på konserveringsmedE 120
Karmin
let bensoesyra, liksom på azofärgämnen,
med nässelutslag, andningsbesvär och
Konserveringsmedel
andra problem. Även sulfiter och antiE 210
Bensoesyra
oxidationsmedlen BHA och BHT kan ge
E 211
Natriumbensoat
överkänslighetsreaktioner.
E 212
Kaliumbensoat
E 213
Kalciumbensoat
Karmin (E 120) är ett rött färgämne
E 214-215, Hydroxibensoater som under senare år har rapporterats orsaE 218-219
(parabener)
ka IgE-medierade allergiska reaktioner.
E 220-228 Svaveldioxid och sulfiter
Lysozym (E 1105) är ett konserveringsmedel som framställs från äggvita. Det
Antioxidationsmedel
används bland annat som tillsats vid tillE 320
Butylhydroxianisol (BHA)
verkning av ost för att förhindra smörsyraE 321
Butylhydroxitoluen (BHT)
jäsning. Många av dem som är allergiska
E 1105
Lysozym
mot ägg reagerar även på lysozym.
3
4
Arv och miljö
De allra flesta allergiska barn har ärvt sin allergiska läggning från någon av eller båda föräldrarna. Men det är inte
alls säkert att föräldrar och barn, eller nära släktingar, har
samma sjukdomssymtom, till exempel astma och eksem.
Allergibesvär kan uppträda vid vilken ålder som helst.
Matallergier är vanligast i barnaåren. I vissa fall kan barn
visa allergiska reaktioner redan under amningstiden. De
flesta barn växer emellertid ifrån sina besvär. Det gäller
särskilt för vissa typer av livsmedelsallergier, som mot
komjölk. Andra allergier, mot till exempel jordnötter och
hasselnötter, blir ofta bestående.
Allergi mot till exempel skaldjur, som ofta börjar i vuxen
ålder, tillfrisknar man inte ifrån. Även överkänslighet som
börjar senare i livet, exempelvis mot livsmedelstillsatser,
blir oftast bestående.
Miljön har stor betydelse för många av de allergiska
sjukdomarnas utbredning och svårighetsgrad. En livsmedelsallergiker kan reagera även på annat än mat.
Miljön är väsentlig för den allergiska, både hemma,
i skolan och på arbetsplatsen. Alla i samhället måste hjälpas åt, så att tillvaron för den som är allergisk blir så bra
som möjligt. Viktigt är till exempel att damm, smuts och
tobaksrök inte förekommer, eftersom sådant kan förvärra
besvären. Klimatbyte kan göra att besvären lindras för
astmasjuka och för personer med eksem.
5
Några vanliga reaktioner
Livsmedelsallergi kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen. Mag- och tarm­kanalen, huden och lufvägarna är mest utsatta.
Allergiska symtom kan visa sig direkt i samband med
en måltid. Ibland kan symtomen komma först flera timmar, ibland till och med dagar, efter en måltid.
När allergenet kommer in i kroppen sker en speciell
immunologisk reaktion som leder till att vissa ämnen
i kroppen, bland annat histamin, frigörs i ökad mängd
och påver­kar blodkärl och slemhinnor. Detta kan leda
till svullnader och klåda i huden, munnen och näsan och
ökad slembildning i andningsvägarna. Astma, hosta, snuva,
nysningar, ögoninflammation och klåda i halsen är därför
vanliga besvär. Kräk­ningar, diarré och kolik är särskilt
vanligt hos småbarn.
Det behöver inte vara allergi
Det behöver inte alltid vara allergi om ett barn plötsligt
blir sjukt av mat. Små­barn kan få rodnad eller utslag kring
munnen, rodnad i stjärten och oregelbunden av­föring, utan
att någon överkänslig­het kan påvisas. Blir besvären svåra
eller långvari­ga bör man naturligtvis söka läkare.
Magbesvär (kräkningar och diarré) kan också bero på
matförgiftning orsakad av bak­terier i maten eller någon
infektionssjukdom.
Den viktiga amningen
Bröstmjölk innehåller alla näringsämnen som ett växande barn behöver under de första sex månaderna.
Den bygger också upp skydd mot sjukdomar. Smakportioner av annan mat, även sådan som innehåller
gluten, bör introduceras från cirka sex månaders ålder
under samtidig amning. Man har då möjlighet att uppmärksamma om reaktioner uppstår mot de livsmedel
som barnet undan för undan kommer i kontakt med.
Läs mer om amning på verkets webbplats.
6
Allergiska symtom
Cirkulation
- anafylaktisk/
allergichock
Ögonen
- ögonkatarr
Luftvägarna
-astma
-nästäppa,
rinnsnuva
Livsmedelsallergi kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen. Magoch tarm­kanalen, huden och luftvägarna är mest utsatta.
Astma, hosta, snuva,
nysningar, ögoninflammation och
klåda i halsen är
därför vanliga
besvär.
Kräk­ningar,
diarré och kolik
är särskilt vanligt
hos småbarn.
Munhålan
-läppsvullnad
- klåda i gom/svalg
Huden
- nässelutslag
- klåda
- rodnad
- uppblossande eksem
Mag- och tarmkanalen
- illamående
- kräkningar
- diarré
- buksmärtor
7
8
Astma
Allergiska reaktioner kan, liksom annan överkänslig­het,
orsaka astmaanfall. På grund av förträngning i luftrören
har man svårt att få luft och upplever kvävningskänslor.
Eksembarn löper större risk att utveckla astma än andra
barn. Livsmedel som kan utlösa astmaanfall är bl a fisk, ägg,
jordnötter och komjölk. Vissa som lider av astma har också
ökad känslighet för sulfit, ett konserveringsmedel.
Vanligt husdamm och mjöldamm kan ge svåra astmaanfall. De föregås ibland av klåda i näsa och svalg innan
den sjuka känner hostretning och oro.
Ansträngning, oro, stress och andra psykiska faktorer
kan vara bidragande orsaker till astmaanfall.
Allergisk snuva
Allergisk snuva, oftast kallad hösnuva, är vanlig hos dem
som är överkäns­liga för pollen. Personer med björkpollenallergi får ofta klåda i mun och svalg av nötter, bär, frukt
– speciellt stenfrukter och äpplen, råa morötter, rå potatis
och tomater.
Nässelutslag och svullnader
Nässelutslag (urtikaria) kan man få efter kontakt med
många skilda ämnen. Huden rodnar och svullnar fläckvis
som vid kontakt med brännässlor. Små blåsor kan uppkomma. Nässelutslagen kan uppträda mycket plötsligt och
försvinna lika hastigt.
Nässelutslag kan man få av bland annat mjölk, ägg, nötter, jordgubbar, tomater, choklad och tillsatser, exempelvis
vissa konserveringsmedel.
I vissa fall kan svullnader (ödem) uppträda i ögon, läppar och leder. Vid svåra attacker kan den sjuka drabbas av
magsmärtor och diarré.
Allergisk/anafylaktisk chock
Hos den extremt känsliga kan livsmedel ibland utlösa en
mycket allvarlig och fruktad reaktion som kallas allergisk
eller anafylaktisk chock. Bara omedelbar intensivvård kan
rädda livet på den som drabbas av en allergisk chock.
9
Livsmedel som kan ge besvär
Komjölk
Man skiljer på två typer av överkänslighet mot komjölk
– komjölksproteinallergi med akuta symtom och laktosintolerans.
Komjölksproteinallergi
Komjölksproteinallergi är vanligast i spädbarnsåren och
ger sig ofta tillkänna redan vid det första målet komjölk.
I sällsynta fall händer det till och med att ett ammat barn
får i sig så mycket komjölksallergen via modersmjölken att
symtom uppträder.
Symtomen kan variera starkt från magknip, kräkningar, diarré och nässelutslag till livshotande tillstånd, så
kallad allergisk/anafylaktisk chock.
De flesta barn har vuxit ifrån sin mjölkallergi före skolåldern.
Vid komjölksproteinallergi måste kosten vara fri från
mjölkprotein. Därför måste, förutom mjölk, även alla andra mjölkprodukter som grädde, ost, smör, margarin och
glass uteslutas. Dessutom utesluts alla livsmedel där mjölk
ingår som ingrediens. Vanligt är att bageriprodukter,
konditorivaror och choklad, liksom charkuteriprodukter,
innehåller mjölk.
Laktosintolerans
En del invandrare, särskilt från länderna runt Medelhavet,
från Asien och vissa delar av Afrika, kan inte dricka större
mängder komjölk. Det beror på brist på ett enzym i tunntarmen med förmåga att bryta ned mjölksocker (laktos).
Detta kallas laktosintolerans.
Vid laktosintolerans måste man begränsa användningen av mjölk-, grädd- och filprodukter. Hårdost är i regel
laktosfri, medan färsk ostmassa (keso, kvarg) – liksom viss
smält­ost – innehåller relativt mycket laktos. I mesost och
messmör är halten laktos hög.
Intolerans mot komjölk kan också uppträda som komplikation vid tillfälliga och kroniska tarmsjukdomar, till
exempel obehandlad celiaki.
10
Ägg
Ägg kan orsaka besvärlig allergi. Hudreaktioner som eksem är vanliga symtom,
men även astma är vanligt. Äggallergi
uppträder ofta redan hos spädbarn, men förekommer även
bland äldre barn och vuxna. Vid allergi mot ägg reagerar
man vanligen på äggvitans proteiner. Även proteiner i gulan kan ge allergiska reaktioner. Denna allergi, som är vanligare hos vuxna, ses ofta i kombination med luftvägsallergi mot burfåglar och ibland med samtidig allergi mot
höns- och kycklingkött.
Vid äggallergi måste alla livsmedel där ägg ingår uteslutas, till exempel pannkaka och omelett, bröd och konditorivaror bakade med ägg och pasta med ägg. Bröd kan vara
penslat med ägg och ströbröd kan innehålla ägg.
I charkuteriprodukter som hamburgare, köttbullar och
leverpastej kan ägg förekomma, liksom i glass och sorbet.
Fisk
Fisk ger hos den överkänsliga ofta nässelutslag, illamående med kräkningar
och kan ibland utlösa svåra anfall av
astma. Det finns personer som bara behöver känna lukten av fisk för att få besvär. Fiskallergi uppträder i regel under
tidig barnaålder och blir ofta bestående.
Fiskallergi orsakas ofta av flera olika
fiskarter, men kan också vara specifik
för ett fåtal arter. Andra reaktioner som
ibland misstas för allergiska kan utlösas
om fisken har höga halter av histamin.
11
Skaldjur
Skaldjur kan utlösa liknande
allergiska reaktioner som fisk.
Allergi mot skaldjur uppträder
vanligen först hos vuxna personer. Oftast reagerar man på
både räkor, krabba, hummer
och kräftor. En del skaldjursallergiker reagerar också på
musslor, ostron och bläckfisk.
Även personer som inte är allergiska mot skaldjur kan vara
överkänsliga mot skaldjur på
grund av deras förmåga att direkt frisätta histamin, så kallad
pseudoallergi.
Nötter, mandel och fröer
Nötter, mandel och fröer ger ofta allergiska reaktioner hos både barn och vuxna. Symtomen
kan vara allt från klåda i mun/svalg, eksem, nässelfeber,
rinnande ögon och näsa, ont i magen med kräkningar till
allvarliga livshotande så kallade anafylaktiska reaktioner.
Allergi mot nötter, mandel och fröer växer i regel inte bort.
Hos personer med pollenallergi mot björk, hassel och al
räknar man med att ungefär hälften får klåda i munnen av
hasselnötter och i en del fall av mandel, äpplen, råa morötter och rå potatis.
Nötter och fröer är vanliga i bakverk, frukostflingor,
choklad, glass och godis. Även i vegetariska och orientaliska rätter och i sallader förekommer nötter och fröer.
Baljväxter
Baljväxter, som jordnötter och soja – liksom lupin, ärtor, bönor, kikärtor och linser, är vanliga orsaker till allergiska reaktioner. Allergin uppträder oftast redan hos
barn och består vanligen hela livet. Det är vanligt att
allergi med mot flera av baljväxterna samtidigt. Under
senare år har allergi mot jordnötter ökat, även hos små
12
barn. Svåra och livshotande reaktioner har observerats
mot jordnötter, men även mot sojaprotein, särskilt bland
dem som är kraftigt allergiska mot jordnötter. Jordnötter
kan finnas i choklad, glass, bakverk och snacks. De kan
även vara en ingrediens i pesto och i orientaliska rätter är
jordnötter, bland annat i form av jordnötspasta, vanligt.
Sojaprotein används i många olika livsmedel, som köttbullar, hamburgare, korv, leverpastej, kebab, pizzaskinka,
soppor, såser, bröd, kex, choklad och konfektyrer. Sojabönor används även för tillverkning av glass och dryck.
Lupinmjöl framställs från lupinfrön och används i bageriprodukter (bröd, kakor, kex), ofta som ersättning för
sojamjöl. Lupinmjöl förekommer också i glutenfria produkter, som pasta, bröd och kex.
Ärtprotein används i bland annat korv och hamburgare.
Frukt, bär och grönsaker
Frukt, bär och grönsaker ger ibland överkänslighetsreaktioner – vanligen i form av klåda i och runt munnen och i svalget eller nässelutslag. Dessa reaktioner är oftast inte av allergisk natur. Jordgub­bar ger ofta
nässelutslag och ökad klåda i
eksem hos små barn. Även citrusfrukter och tomat kan ge
eksem och klåda.
Av dem som har latexallergi
reagerar vissa även på bananer, avokado, ätlig kastanj och
kiwi.
Hos många björkpollenallergiker förekommer bland annat
reaktioner på råa äpplen, stenfrukter, nötter och mandel.
Besvär av vissa frukter och
bär kan bero på naturligt förekommande bensoesyra. Lingon, hjortron och tranbär har
naturligt höga halter av bensoesyra och salicyl­syra.
13
Celiaki – glutenintolerans
Celiaki är en komplex sjukdom, som drabbar vissa individer och bland annat beror på ärftliga faktorer. Sjukdomen
orsakas av gluten och glutenliknande proteiner som ingår
i våra vanliga sädesslag vete, råg och korn. En immunologisk reaktion utlöses i tarmen av proteinet och skadar
slemhinnan. Skadan på tarmslemhinnan gör att man inte
kan till­godogöra sig födan på normalt sätt, utan får bristsymtom. Vid långvarig, obehandlad celiaki leder skadan
på tarmen till undernäring.
Ett vanligt symtom på glutenintolerans hos barn är
viktminskning och illaluktande, lösa, kle­tiga
avföringar. Oförklarlig trötthet och lågt blodvärde är andra karaktäris­tiska tecken som är
vanliga hos vuxna med obehandlad celiaki.
En person som lider av celiaki måste hålla livslång diet utan gluten. Spannmål och
spannmålsprodukter kan ersättas av specialprodukter, bland annat baserade på vetestärkelse, från vilka man har avlägsnat gluten.
Ris-, majs-, hirs-, bovete- och sojaprodukter
är naturligt fria från gluten och kan vara bra
ersättare för vanligt mjöl. Med lämplig kost
läks tarmskadan.
Gluten finns i mjöl, flingor och gryn av
vete, råg och korn. Dessutom finns gluten i
bröd, makaroner, nudlar, spagetti, soppor,
såser och stuvningar, frukostflingor, välling,
charkuteriprodukter, köttbullar, fiskbullar och
konfektyrer där spannmål ingår.
Studier har visat att de flesta med celiaki,
både barn och vuxna, tål havre bra. Det gör att havre, under
förutsättning att den är ren från annan spannmål, kan ingå
i kosten vid celiaki.
14
Kontakteksem – nickelallergi
Nickelallergi är en form av allergiskt kontakteksem som resulterar i rodnad, svull­nad och små vattenfyllda blåsor i huden. Händer och ansikte är särskilt utsatta.
Nickelallergi är den vanligaste kontaktallergin i
den industrialiserade delen av världen. Nickelallergi
är vanligare hos kvinnor än hos män. Cirka 10–15
procent av kvinnorna och 2–5 procent av männen i
Europa lider av denna form av allergi. Flera studier
tyder på att nickelallergi ökar och att den debuterar i allt lägre åldrar. En vanlig orsak till sensibilisering är håltagning i öronen och piercing i olika delar
av kroppen med bruk av nickelhaltiga smycken.
Handeksem som ett av symtomen vid nickelallergi är ett stort problem som kan leda till invalidiserande och
långvariga sjukdomstillstånd.
Via maten får vi i oss små mängder nickel, men det är
först sedan sensibilisering har skett genom kontakt med
nickel mot huden som problem kan uppstå. Det är högst
osannolikt att man reagerar på det nickel som finns i maten. En del av det nickel vi får i oss med födan kommer
från rostfria kärl som vi lagar maten i. I extrema fall kan
sura livsmedel lösa ut nickel ur kokkärl.
Även kontakt med krom, som till exempel finns i kromgarvat läder, kan leda till kontakteksem.
Problem med läkemedel
Läkemedel kan på samma sätt som livsmedel orsaka överkänslighetsreaktioner. Många läkemedel mot
värk innehåller acetylsalicylsyra, som kan ge nässelutslag, snuva eller astma hos känsliga personer.
15
Antibiotika, till exempel penicillin, är en annan typ av
läkemedel som kan orsaka allergiska reak­tioner.
Tala med din läkare eller fråga på apoteket när du är
tveksam om läkemedel och aller­gier. Apoteket kan också
ge information om vilka färgämnen och konserveringsmedel som finns i olika läkemedel.
Tillsatser i maten
Tillsatser har olika teknologisk funktion och används i
livsmedel för att exempelvis öka hållbarheten (konserverings- och antioxidationsmedel), påverka konsistensen
(emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och klumpförebyggande medel) eller påverka färg eller smak (färgämnen, smakförstärkare och sötningsmedel).
För att en tillsats ska få användas i livsmedel krävs att
den har godkänts inom EU. Andra till­sat­ser är alltså förbjudna. Endast tillsatser som inte utgör någon hälsorisk
och som är av värde för konsumenten eller nödvändiga
för livsmedlets hantering blir godkända. Man bestämmer
också till vilka livsmedel – och oftast i vilken mängd – en
tillsats får användas.
Hälsoriskbedömningen görs av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i samarbete med bland
annat Jecfa, en expertgrupp som är tillsatt av FN-organen
FAO och WHO.
Reglerna är gemensamma inom EU och gäller för såväl
inhemska som importerade varor som säljs i Sverige.
Endast ett fåtal av alla tillsatser har rapporterats ge
överkänslighetsreaktioner. Vanligtvis förekommer reaktionerna hos personer som redan har någon allergisk sjukdom, till exempel eksem, som kan förvärras av tillsatser.
Endast ett fåtal av alla tillsatser har rapporterats ge
överkänslighetsreaktioner.
16
17
Frågor och svar om mat och allergi
Har antalet allergiker ökat och i så fall varför?
De flesta anser att överkänslighetsreaktioner, inklusive
allergier, har ökat under de senaste årtiondena. Det beror
inte bara på att allergierna har upp­märksammats mer.
Man tror att ökningen beror på samspelet mellan flera
ogynn­samma faktorer.
Belägg saknas ännu för att beståndsdelar i mat och
dryck skulle ha betydel­se för ökningen av antalet överkänsliga/allergiska. I Sverige brukar man räkna med att:
– var fjärde person någon gång har eller har haft aller-
giska besvär
– omkring var 20:e person lider av astma
– omkring 400 000 svenskar har allergisk snuva
Kan man få allergiska besvär av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker?
Det finns inga säkra uppgifter om att allergier skulle ha
orsakats av bekämpningsmedels­rester i maten. I några
fall har personer som har arbetat med besprutning blivit
över­känsliga.
Livsmedelsverket kontrollerar årligen tusentals livsmedel och normalt hittas inga eller ytterst små rester av
kemikalier. Om vi hittar mer än tillåtna mängder kontaktas odlare, tillverkare eller importör.
Hjälper fasta mot allergier?
Fasta hjälper naturligtvis tillfälligt mot en livsmedelsallergi, men symtomen åter­kom­mer när man äter den mat
som man är överkänslig för.
18
Kan man själv testa om man inte tål något eller några
livsmedel?
Om man misstänker enstaka livsmedel utesluter man dem
ur kosten. Om besvären då upphör eller lindras kan man
pröva försiktigt med de livsmedel som uteslöts. Pröva ett
livsmedel i sänder med några dagars intervall. Återkommer
besvären kan man konstatera att livs­medlen i fråga ger
överkänslighetsreaktioner. Uteslut dem då ur dieten.
I vissa fall lyckas man inte bli besvärsfri på detta sätt.
Man kan då tillsammans med läkare eller dietist pröva
en diet av livsmedel som anses vara relativt ”ofarliga” för
en allergiker, till exempel kokt potatis eller ris, kokta gröna grönsaker, kokt eller försiktigt stekt kött och – som
enda dryck – vatten. Maten får kryddas enbart med litet
salt. Om besvären då försvinner prövar man andra livsmedel ett i sänder enligt ovan.
För säkerhets skull ...
Vid alla svåra och långvariga fall av allergi bör man söka
råd från läkare eller dietist för att säkerställa sjukdomens
orsak. Det finns annars risk för att man förväxlar sym­tomen med andra sjukdomstillstånd eller råkar ut för näringsbrist.
Var försiktig vid förvaring, tillagning och servering av
livsmedel. Slarvig diskning kan exempelvis medföra att
små rester blir kvar på bestick, porslin, kokkärl etc. De
kan vålla problem för extremt känsliga allergiker. I vissa
fall kan det vara bra med extra köksutrustning för att vara
på den säkra sidan.
19
Den viktiga märkningen
När märkningsreglerna ändrades 2004 infördes
Lista över allergena ingredienser
en lista med ”allergena” ingredienser och prooch produkter av dessa som alltid
dukter av dessa som alltid måste anges och vissa
ska anges
undantag till denna. Märkningsreglerna gäller
-blötdjur
alla förpackade livsmedel som säljs i Sverige.
- fisk
För en allergiker, förälder till ett allergiskt
- jordnötter
barn eller för den som handlar livsmedel till en
- kräftdjur
- lupin
allergiker är det viktigt med så fullständig märk- mjölk inklusive laktos
ning som möjligt på livs­medlen.
- nötter: cashewnöt, hasselnöt, Alla färdigförpackade livsmedel vars största
makadamianöt/Queenslandsnöt, yta är minst 10 cm2 eller större ska vara märkta
mandel, paranöt, pekannöt, pis-
med uppgift om varuslag (beteckning), ingre taschmandel och valnöt
- selleri
diensförteckning, mängd av vissa ingredienser,
- senap
nettovikt eller nettovolym, bäst före-dag eller
- sesamfrön
sista förbrukningsdag, speciella anvisningar för
- sojabönor
förvaring eller användning, namn och adress till
- spannmål (glutenhaltig)
tillverkare, förpackare eller säljare, ursprung (i
- ägg
- svaveldioxid och sulfit över
vissa fall), bruksanvisning, verklig alkoholhalt
10 mg/kg eller liter
och uppgift om innehåll av allergena ingredienser. För att underlätta för den som är allergisk
ska det framgå av ingrediensförteckningen eller
livsmedlets beteckning om allergen ingår.
Märkningen får inte vilseleda konsumenten på något
avgörande sätt och märkningsuppgifterna ska vara lätta
att förstå, väl synliga, klart läsbara och beständiga. Språket
ska vara svenska.
Hur man läser ingrediensförteckningar
Vid livsmedelsöverkänslighet är det viktigt att förstå hur
man läser ingrediensförteckningar. Läs den alltid noga och
köp inte livsmedel som saknar en sådan.
Livsmedel består ofta av flera ingredienser. Alla ingredienser, inklusive tillsatser, ska anges i fallande ordning
efter vikt, det vill säga det finns mest av det som står först.
En ingrediens i ett livsmedel kan ibland i sin tur bestå av
flera ingredienser (sammansatt ingrediens) och även dessa
ska finnas med i ingrediensförteckningen.
20
–Råvaror ska anges med sina namn, till exempel nötött, sojaprotein.
– Tillsatser ska anges med funktionsnamn följt av antingen
E-nummer eller vedertaget namn, till exempel ”konserve-
ringsmedel E 211” eller ”konserveringsmedel natrium-
bensoat”. Om en tillsats härrör från någon produkt i al-
lergenlistan ska detta anges i märkningen. En ”nyckel” till E-numren kan fås gratis på apotek och från Livsme-
delsverket. Den finns också på Livsmedelsverkets webb-
plats.
Det kan i vissa fall finnas undantag från märkningskraven,
men allergireglernas krav på att ange allergena ingredienser gäller alltid.
Livsmedel som säljs i lös vikt behöver inte märkas. Vid
lösviktsförsäljning finns dessutom alltid risk för sammanblandning av varorna.
Extremt överkänsliga personer bör vara försiktiga med
alla livsmedel som tillverkas
av flera ingredienser. Risken
kan aldrig uteslutas att varor är felmärkta eller att de
innehåller små mängder av
ingredienser från någon annan tillverkning.
Om livsmedel märks med
uppgift som ”glutenfritt” eller ”mjölkfritt” måste detta
ha anmälts till Livsmedelsverket. Tillverkarna av dessa
livsmedel ska ha hanteringsExempel på ingrediensförteckning
rutiner som säkerställer att
produkterna inte förorenas
ingredienser: Fläsk- och nötkött, vatten, lök, ströbröd
med de(t) ämne(n) som de
(vetemjöl, vatten, salt, druvsocker, jäst), havregryn, ägg, pouppges vara fria ifrån.
tatismjöl, salt, potatisfiber, jästextrakt, glukossirap, kryddor
(vitpeppar, ingefära), stabiliseringsmedel (E 450, E 451)
21
Livsmedelsverkets allergiinformation
Livsmedelsverket har särskild telefonservice för personal
inom vården och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.
Här lämnas upplysningar om livsmedel och tillsatser som
kan ge överkänslighetsreaktioner. Läkare, sjuksköterskor,
dietister och inspektörer kan ringa 018-17 55 00 och begära ”Allergi­informationen”.
Allmänheten bör i första hand vända sig till en lokal
läkarmottagning eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, men kan även kontakta Livsmedelsverket. Under rubriken ”Risker med mat” på Livsmedelsverkets webbplats,
www.livsmedelsverket.se, finns information om allergi.
Mer att läsa
Information från Livsmedelsverket:
 Tolv broschyrer om livsmedel som kan ge överkäns-
lighetsreaktioner. De kan beställas i enstaka exemplar eller alla tillsammans till rabatterat pris. Broshyrerna behandlar: 1. Matfett, 2. Organiska syror, 3. Gluten och andra proteiner från spannmål, 4. Sojaprotein, jordnötter och andra baljväxter, 5. Fisk och skaldjur, 6. Mjölk och mjölkprodukter, 7. Nickel, krom och and-
ra mineralämnen, 8. Biogena aminer, 9. Tillsatser, kryd-
dor och aromer, 10. Nötter och fröer, 11. Ägg och kyck-
ling- och hönskött, 12. Frukt, grönsaker och latex.
 Tillsatser i livsmedel – en faktabok
E-nummernyckel
 Mat och näring för sjuka
 Livsmedelstabeller – energi och vissa näringsämnen
i livsmedel. Finns även på Livsmedelsverkets webbplats (www.slv.se/ldb).
Beställ informationsmaterial
Via länken ”Webbutiken” på verkets webbplats kan du
beställa Livsmedelsverkets tryckta informationsmaterial
om allergi m m. Beställning kan också göras per telefon
018-17 55 06.
22
Annan information
Företag
Flera livsmedelsföretag har publicerat information om sina
produkter och gjort sär­skilda listor för att hjälpa överkänsliga
personer. Fråga gärna respektive företags informationsavdelning
efter dessa broschyrer.
Astma- och allergiförbundet
Astma- och Allergiförbundet grundades 1956 av lokala allergiföreningar. Förbundet har till uppgift att:
påverka samhället att åstadkomma bättre levnadsvillkor 
för människor med astma och allergiska sjukdomar
genom upplysnings- och informationsarbete nå större 
förståelse för astmatikers och allergikers problem
stödja läns- och lokalföreningarna i deras verksamhet
 stödja forskningen inom astma- och allergiområdet

Postdress:
Astma- och Allergiförbundet,
Box 17069, 104 62 STOCKHOLM
Besöksadress: Rosenlundsgatan 52, 118 63 STOCKHOLM
Telefon:
08-506 28 200
Telefax: 08-506 28 249
Webbplats:www.astmaoallergiforbundet.se
E-post:[email protected]
Svenska Celiakiförbundet
Svenska Celiakiförbundet bildades 1975 och har för närvarande cirka 24 000 medlemmar. Förbundets syfte är:
att tillvarata intressen hos personer som är intoleranta mot gluten, laktos, komjölks- eller sojaprotein respektive lider av Dermatitis Herpetiformis (DH),
 att bedriva rådgivande och upplysande verksamhet och tillvarata medlemmarnas intressen inför myndigheter och andra instanser,
 att genom föreningsverksamhet och personliga kontakter stödja dem som är intoleranta eller lider av DH.

SCF ger ut tidningen ”Bulletinen” med fyra nummer per år och
har även annat informationsmaterial.
Adress:
Svenska Celiakiförbundet,
Västra vägen 5 B, 169 61 SOLNA
Telefon:
08-750 05 01
Webbplats:www.celiaki.se
E-post:[email protected]
23 23
Innehåll
Livsmedelsallergier och överkänslighet
1
Allergi2
Överkänslighet av andra skäl
3
Arv och miljö
5
Några vanliga reaktioner
6
Det behöver inte vara allergi
6
Den viktiga amningen
6
Allergiska symtom
7
Astma9
Allergisk snuva
Nässelutslag och svullnader
Allergisk/anafylaktisk chock
9
9
9
Livsmedel som kan ge besvär
10
Komjölk10
Ägg11
Fisk
Skaldjur
Nötter, mandel och fröer
Baljväxter
Frukt, bär och grönsaker
Kakao- och chokladprodukter
11
12
12
12
13
13
Celiaki – glutenintolerans
Kontakteksem – nickelallergi
Problem med läkemedel
Tillsatser i maten
Frågor och svar om mat och allergi
Den viktiga märkningen
Hur man läser ingrediensförteckningar
Livsmedelsverkets allergiinformation
Annan information
14
15
15
16
18
20
20
22
23
Foto:
Illustration:
Trons/Scanpix (omsl.)
Mats Ylinikka/Norrlandia (s. 1)
Jurek Holzer/Scanpix (s. 2)
Klas Fritzon/Norrlandia ( s. 4)
Tore Häggström/Norrlandia (s. 6)
Jörgen Pålsson/Norrlandia (s. 8)
Bo Nyberg (s. 10, 11, 12, 14, 17)
Calle Bredberg/Norrlandia (s. 11)
Anders Eriksson/Norrlandia (s. 13)
Bo Hallquist/Norrlandia (s. 15)
Martin Björnwall/Norrlandia (s. 15)
Karin Ström (s. 21)
Sven Andersson, Ljusdal (s. 7)
Om man inte tål att äta viss mat kan det bero på att
man har en livsmedelsallergi. Man kan också reagera mot
speciella ämnen, utan att det är fråga om allergi i egentlig
mening. Då kan det i stället handla om överkänslighet.
Vilken betydelse har arv och miljö? Vilka livsmedel ger
oftast besvär och vilka är symtomen? Vad kan man göra
för att minska risken för att barnen drabbas? Vilka regler
gäller för märkning?
Vi hoppas med denna information kunna ge svar på
dessa och andra frågor om födoämnesallergier och liknande besvär.
Box 622
751 26 UPPSALA
Telefon 018-17 55 00
E-post [email protected]
www.livsmedelsverket.se