Är celiaki och glutenintolerans samma sak eller? Glutenintolerans utan celiaki – finns det? Faktaruta Symtom som kan tyda på celiaki är Celiaki – en kronisk sjukdom vanliga. Bland dessa finns orolig mage, diarré, trötthet och viktnedgång. Men alla Celiaki innebär att kroppen är överkänslig mot proteinet gluten, som finns i som har symtomen har inte celiaki, eller sädesslagen råg, vete och korn. Vid celiaki glutenintolerans som det ofta kallas. En skadas tarmluddet i tarmens slemhinna. relativt okänd sjukdom gör att man kan få Tarmluddet behövs för att kroppen på ett bra sätt ska kunna ta till sig näring från den problem av gluten ändå. mat vi äter. Hos någon med celiaki blir så småningom helt slät. En amerikansk studie visar att sex procent av tarmen Om man sköter sin kost och inte äter gluten befolkningen har celiaki-liknande symtom, så läker tarmluddet och tarmen börjar fungera normalt igen. I dag är det enda trots att bara en till två procent har att behandla celiaki att helt avstå från konstaterad celiaki. Att få problem av gluten sättet att äta produkter som innehåller gluten. utan att ha celiaki kallas på engelska för Non coeliac gluten intolerance eller Non coeliac gluten sensitivity, förkortat NCGS. Vissa har tolkat detta som att celiaki och glutenintolerans – eller glutenöverkänslighet – är olika saker. Men så är inte fallet, det handlar i själva verket om två olika typer av glutenintolerans. – Glutenöverkänslighet och -intolerans är samma sak och celiakipatienter är naturligtvis också glutenintoleranta. Men det finns alltså en helt annan sjukdom – glutenöverkänslighet utan celiaki. Den orsakas sannolikt av en helt annan mekanism än celiaki, säger Hans Björknäs, specialist på invärtes medicin vid läkarstationen Gastrolab i Vasa i Finland. IBS ger liknande symtom NCGS är alltså ett tillstånd som beskriver de patienter som inte tål gluten, men som saknar de skador på tarmluddet och antikroppar i blodet som tyder på celiaki. Förutom att ge symtom som liknar dem vid celiaki, kan NCGS också ge besvär på andra ställen än i tarmen. Det kan handla om koncentrationsstörningar, värk i lederna och domningar i armar, ben och fingrar. Symtomen kan dyka upp flera dagar efter det att man ätit något som innehåller gluten. Men en patient som har symtomen utan att någon celiaki hittas behöver inte ha NCGS. – Nej, det är inte säkert. Vanliga tarmbesvär som irriterad tjocktarm (IBS) har också symtom som påminner mycket om dem man har vid celiaki och NCGS, fortsätter Hans. NCGS har visat sig vara en mindre allvarlig sjukdom än celiaki. Den ger inte upphov till de besvärliga följdsjukdomar som obehandlad celiaki kan göra, som benskörhet, näringsbrist och autoimmuna sjukdomar. En person med NCGS kan alltså troligen äta vanlig kost utan att riskera vidare problem, även om några få kan få små skador på tarmen. Dessa försvinner dock med en glutenfri diet. Men har man symtomen är det viktigt att kolla upp så att man inte har celiaki, för att inte riskera något i onödan. – Förutsättningarna att klara sin celiaki är Glutenfri diet hjälper även vid NCGS väldigt bra om patienten håller en säger Hans Björknäs glutenfri kost. Men man ska aldrig börja med en glutenfri kost innan undersökningar för att utesluta celiaki är gjorda. Om man hållit diet flera månader kan det vara svårt att få en säker diagnos. Så först ska man till en läkare och sedan kan man prova om glutenfri kost hjälper. Om någon med NCGS äter kost innehållande gluten fortsätter symtomen naturligtvis, men det skadar sannolikt inte kroppen på samma sätt som vid celiaki. Men såväl celiaki- som NCGS-patienter blir symtomfria med glutenfri kost, säger Hans. Många frågetecken I de nordiska länderna har det inte publicerats så många studier om NCGS, vilket gör att många läkare inte känner till diagnosen. Det finns inte heller så mycket information om vad som händer i kroppen när man har NCGS. Det har visserligen arrangerats internationella konferenser om sjukdomen, och länder som USA, Norge och Finland har kanske kommit lite längre. Men enligt Hans finns det fortfarande många frågetecken att räta ut. – Forskningen beträffande NCGS är ännu i startgroparna och det är mycket vi inte vet. Men om vi bara pratar celiaki så är forskningen i Finland på en hög nivå. I början av 1990-talet var till exempel docent Esko Janatuinen i Kuopio den förste att visa att havre inte är skadligt för människor med celiaki. Den upptäckten har förändrat och förbättrat vardagen för ett stort antal människor. Detta påstående utgör dock inte någon jämförelse med Sverige, där den medicinska forskningen också är i världsklass. Text: Niclas Samuelsson. Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.
© Copyright 2024