Är celiaki och glutenintolerans samma sak eller?
Glutenintolerans utan celiaki –
finns det?
Faktaruta
Symtom som kan tyda på celiaki är
Celiaki – en kronisk sjukdom
vanliga. Bland dessa finns orolig mage,
diarré, trötthet och viktnedgång. Men alla Celiaki innebär att kroppen är överkänslig
mot proteinet gluten, som finns i
som har symtomen har inte celiaki, eller
sädesslagen råg, vete och korn. Vid celiaki
glutenintolerans som det ofta kallas. En
skadas tarmluddet i tarmens slemhinna.
relativt okänd sjukdom gör att man kan få Tarmluddet behövs för att kroppen på ett
bra sätt ska kunna ta till sig näring från den
problem av gluten ändå.
mat vi äter. Hos någon med celiaki blir
så småningom helt slät.
En amerikansk studie visar att sex procent av tarmen
Om man sköter sin kost och inte äter gluten
befolkningen har celiaki-liknande symtom,
så läker tarmluddet och tarmen börjar
fungera normalt igen. I dag är det enda
trots att bara en till två procent har
att behandla celiaki att helt avstå från
konstaterad celiaki. Att få problem av gluten sättet
att äta produkter som innehåller gluten.
utan att ha celiaki kallas på engelska för Non
coeliac gluten intolerance eller Non coeliac gluten sensitivity, förkortat NCGS.
Vissa har tolkat detta som att celiaki och glutenintolerans – eller
glutenöverkänslighet – är olika saker. Men så är inte fallet, det handlar i själva
verket om två olika typer av glutenintolerans.
– Glutenöverkänslighet och -intolerans är samma sak och celiakipatienter är
naturligtvis också glutenintoleranta. Men det finns alltså en helt annan sjukdom
– glutenöverkänslighet utan celiaki. Den orsakas sannolikt av en helt annan
mekanism än celiaki, säger Hans Björknäs, specialist på invärtes medicin vid
läkarstationen Gastrolab i Vasa i Finland.
IBS ger liknande symtom
NCGS är alltså ett tillstånd som beskriver de patienter som inte tål gluten, men
som saknar de skador på tarmluddet och antikroppar i blodet som tyder på
celiaki. Förutom att ge symtom som liknar dem vid celiaki, kan NCGS också ge
besvär på andra ställen än i tarmen. Det kan handla om
koncentrationsstörningar, värk i lederna och domningar i armar, ben och fingrar.
Symtomen kan dyka upp flera dagar efter det att man ätit något som innehåller
gluten. Men en patient som har symtomen utan att någon celiaki hittas behöver
inte ha NCGS.
– Nej, det är inte säkert. Vanliga tarmbesvär som irriterad tjocktarm (IBS) har
också symtom som påminner mycket om dem man har vid celiaki och NCGS,
fortsätter Hans.
NCGS har visat sig vara en mindre
allvarlig sjukdom än celiaki. Den ger inte
upphov till de besvärliga följdsjukdomar
som obehandlad celiaki kan göra, som
benskörhet, näringsbrist och autoimmuna
sjukdomar. En person med NCGS kan
alltså troligen äta vanlig kost utan att
riskera vidare problem, även om några få
kan få små skador på tarmen. Dessa
försvinner dock med en glutenfri diet.
Men har man symtomen är det viktigt att
kolla upp så att man inte har celiaki, för
att inte riskera något i onödan.
– Förutsättningarna att klara sin celiaki är
Glutenfri diet hjälper även vid NCGS
väldigt bra om patienten håller en
säger Hans Björknäs
glutenfri kost. Men man ska aldrig börja
med en glutenfri kost innan undersökningar för att utesluta celiaki är gjorda. Om
man hållit diet flera månader kan det vara svårt att få en säker diagnos. Så först
ska man till en läkare och sedan kan man prova om glutenfri kost hjälper. Om
någon med NCGS äter kost innehållande gluten fortsätter symtomen
naturligtvis, men det skadar sannolikt inte kroppen på samma sätt som vid
celiaki. Men såväl celiaki- som NCGS-patienter blir symtomfria med glutenfri
kost, säger Hans.
Många frågetecken
I de nordiska länderna har det inte publicerats så många studier om NCGS,
vilket gör att många läkare inte känner till diagnosen. Det finns inte heller så
mycket information om vad som händer i kroppen när man har NCGS. Det har
visserligen arrangerats internationella konferenser om sjukdomen, och länder
som USA, Norge och Finland har kanske kommit lite längre. Men enligt Hans
finns det fortfarande många frågetecken att räta ut.
– Forskningen beträffande NCGS är ännu i startgroparna och det är mycket vi
inte vet. Men om vi bara pratar celiaki så är forskningen i Finland på en hög
nivå. I början av 1990-talet var till exempel docent Esko Janatuinen i Kuopio
den förste att visa att havre inte är skadligt för människor med celiaki. Den
upptäckten har förändrat och förbättrat vardagen för ett stort antal människor.
Detta påstående utgör dock inte någon jämförelse med Sverige, där den
medicinska forskningen också är i världsklass.
Text: Niclas Samuelsson.
Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som
rör medicin och hälsa.