”Pojkarna åt snus och pratade finska” – Jag minns från lågstadiet att de stora mellanstadiepojkarna åt snus, de pratade finska och var otäcka. Vi flickor pratade svenska, säger Jessicka Sörmling, som skrattar gott åt det här speciella barndomsminnet. Sedan ett år tillbaks är hon med i styrelsen för Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset. Hon är född i Kiruna men som så många andra gjorde under 80-talet, flyttade Jessicka Sörmlings föräldrar till hembyn Kangos. Hon var då sex år gammal. – De kom flyttandes från olika delar av landet och vi var många barn i byn på den tiden. Hemma var det inte så noga vilket av språken som pratades. Alla förstod ändå och det byttes friskt mellan språken. – Jag är inte helt tvåspråkig. För mig känns det naturligt att höra meänkieli och att umgås i en miljö där man pratar det. Ännu känns det inte naturligt att tala det, jag har fått kämpa för det, säger Jessicka Sörmling. Många kanske kommer ihåg hennes namn ur olika mediesammanhang. 1999 började hon jobba på radion i Pajala. Till en början såg Jessicka det bara som en möjlig språngbräda ut i den stora världen. Men de äldre inspelningarna i arkiven intresserade henne på ett nytt sätt. Fanns ett värde – Här på radion började jag först förstå vikten av att känna till mina rötter. Jag förstod att det fanns ett värde i att ha sin tillhörighet i Tornedalen. Från jobbet på Sveriges Radio Norrbotten bar det iväg till ett jobb som journalist på Haparandabladet. Hon var en av dem som gjorde HB till Tornedalens röst i världen. – Det var roligt och jag upplevde verkligen hur viktig Haparandabladet är som budbärare. Alla läser den, även om de inte själv har tidningen. De läser den på jobbet, biblioteket och grannarna lånar den sinsemellan, säger Jessica Sörmling. De senaste åren har Jessicka jobbat som ansvarig för ”Ung företagsamhet” i Luleå, Kalix och Haparanda. Under skoltid handleder hon elever och lärare på gymnasienivå i hur man startar företag. I oktober börjar hon ett nytt jobb på Norrlands entreprenörsgymnasium i Luleå, som projektledare för skolans utvecklingsarbete. Jessicka tar fram mobilen och ringer sin pappa om att komma med en badring till Nanny. Snart svänger morfar snällt in på området på Kangosudden. Tillåtande miljö De tre föregående somrarna har Jessica Sörmling jobbat med att återta sitt språk och deltagit i ”Kielipesä”. Det är ett projekt där deltagarna tillsammans med eldsjälarna Gerd Persson och Kerstin Kruuka, umgåtts och pratat meänkieli under det att de gjort saker tillsammans. – Vi har bland annat målat, bakat, fiskat, filmat, och anordnat sångstunder för barn och allt har skett på meänkieli. I kampen för att återta språket har ”Kielipesä” fungerat till inspiration i en ytterst tillåtande miljö, säger Jessica Sörmling. – I dag är jag inte sur på mina föräldrar för att de inte lärde mig meänkieli. Det är ett språk som går att lära sig som alla andra. Det är enbart min egen bekvämlighet som hindrar mig att lära mig språket fullt ut. Ser ljusare ut Idag finns det enligt henne en större medvetenhet om modersmålets betydelse. Jessicka Sörmling har märkt att de som haft språket med sig, i större grad är mån om att även ge det till sina barn. Enligt henne ser det nu ljusare ut för språket meänkieli än vad det var då hon själv var barn. På en fråga om den badande lilla flickan, Nanny, ska få lära sig meänkieli, svarar hon: – När hon börjar skolan bestämmer jag det åt henne. När hon kommer högre upp i klasserna får hon bestämma själv. Jag hoppas att hon då tycker att det är viktigt, säger Jessicka Sörmling. I sin ungdom reste hon ofta på konferenser med STR-T. När hon sedermera, för ett år sedan, blev tillfrågad om att delta i styrelsearbete kände Jessicka att det nu var tid att ge tillbaks något av de hon fått sig till livs. Som kvinna har hon aldrig upplevt några svårigheter med att ta plats i STR-T. – Vi arbetar i en inkännande miljö i vilken vi lyssnar in varandra innan besluten tas, säger Jessicka Sörmling. Hasse Stenudd Bildtexter: Jessica Sörmling (foto: Hasse Stenudd). Nanny Kero – Sörmling ska när hon börjar skolan få läsa meänkieli, i de högre klasserna ska hon få bestämma själv.
© Copyright 2024