Charlotta (pdf) - Halmstads historia

Charlotta Andersdotter - 1894
Hej, jag heter Charlotta och jag bor på Slottsmöllan i
Halmstad. Jag fyllde 15 år i våras. Jag och mina föräldrar
har just kommit hem från marknaden på torget. Vi går dit
ibland på lördagarna. Då är där alldeles fullt med stånd som
säljer frukt, grönsaker, bröd, kött och fisk. Min far arbetar på
Slottsmöllans industri där de tillverkar tegel. Ja, min mor och
jag arbetar där också fast med klädestillverkning. Vi flyttade
hit från Slättåkra när far fick arbete på Slottsmöllan. Vi är sex
syskon i familjen, men det är bara jag som bor kvar hemma.
När jag har varit inne i stan på vintrarna, och det börjar
skymma tänds gatlyktorna. Ja, inga gasljus, utan lampor
med elektricitet. Hemma har vi fotogenlampor.
Häromdagen var kungen på besök i stan. Oscar II. Han åkte i
en kortege längs Storgatan och jag lyckades vinka till honom!
Kungen hade kommit hit med tåget. Min far har lovat att vi
också snart ska åka tåg. Åka till Varberg. Jag har aldrig åkt tåg
men min bästa vän har berättat om när hon åkte tåg hela vägen
till Nässjö. Fortare än den snabbast galopperande hästen!
Vid Lilla Torg ligger stadens fattighus. Min vän Kristina har
en faster som bor där. Det är en skrämmande plats. En gång
gick vi in där för att hälsa på fastern och där var så smutsigt
och en massa människor som skrek och grät. Min far säger
att det är synd om dem som bor där. De har inte något
arbete, eller egen bostad. En del är ganska så sjuka också.
Vi ska vara mycket glada över att vi mår bra och över att far
och mor har lyckats få arbete. En del får inget arbete för att
de dricker för mycket sprit, säger min far. Min familj dricker
inte alls någon sprit. Vi är med i Nykterhetslogen
blåbandsföreningen. De brukar ha möte och ibland träffas de hemma hos oss. Vi sjunger sånger tillsammans, och
några diskuterar vilt hur vi skall rädda dem som ”slukats av
brännvinsdraken”, som de säger.
På väg in till stan passerar man Tivoliparken. Där finns en
kägelbana som vi spelat vid några gånger då min familj besökt
parken. Det är mycket festligt, men det kostar pengar att gå in.
I parken promenerar alltid finklädda människor på helgerna.
Jag skulle också gärna promenera i parken. I fin klänning.
Gärna med en stilig fästman.
En vän till mig bor på Storgatan i stan. Och i deras grannfamilj
finns en flicka som heter Klara Johansson. Och nu kommer
det - hon har precis tagit examen här i Halmstad. Hon är den
Illustration: Willy Lindström
första kvinnan som tagit examen vid Läroverket här. Det går!
Vi kan också ta studentexamen! Jag skulle gärna vilja ta
examen. Jag tror mina föräldrar skulle varit väldigt stolta då.
Men, jag måste arbeta istället. Hjälpa till med pengar till
hushållet.
Uppe på Galgberget har man planterat träd och det ska bli
en skog av det. Förr avrättade de folk där som begått hemska
brott. Min väns mormor har berättat för oss om den sista avrättningen som skedde där. Det var en kvinna som dödades
som straff för att hon försökt förgifta sin man. Nu finns inte
avrättningsplatsen kvar. Men jag brukar ändå tänka på det
när jag åker förbi berget.