1. No category

stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 2
Nya hyresgäster
i Flintan
Nu är fiberutbyggnaden i gång
Lär dig mer om rödfärg
2014
inledare
Nya hyror
inom Stadsholmen
Överenskommelsen om hyrorna mel­
lan Stadsholmen och Hyresgästföre­
ningen innebär att hyran höjs med i
genomsnitt 1,7 procent från den 1
mars i år. Höjningen fördelas på olika
nivåer från 1,26 procent till 1,8 pro­
cent. Vad höjningen blir varierar allt­
­så och beror bland annat på läge,
standard och lägenhetsstorlek. På
den hyresavi som skickades ut i mars
framgår vilken hyreshöjning som
gäller för varje enskild lägenhet in­
om Stadsholmen.
Över 95 procent
gillar sin granne
I den hyresgästenkät som görs varje
år hamnar Stadsholmen (som vi
tidiga­re berättat) i topp vad gäller
grannsämja. Nu har vi också de ex­
akta siffrorna från undersökningen
år 2013. Hela 95,5 procent av de som
svarat på frågan om grannsämja
anger att de trivs mycket bra eller
ganska bra med sin granne.
– Det är det högsta värdet i Sve­
rige i denna undersökning där ett
60-tal bostadsföretag deltog, säger
Henrik Björk på AktivBo som gjort
undersökningen.
Sommardans på
Ekermanska malmgården
Högalids hembygdsförening ordnar
i sommar dans på sin utedansbana.
Den ligger alldeles intill föreningens
hemvist på Ekermanska malmgården
på Södermalm. Den är en av de gårdar
inom Stadsholmen som har publika
aktiviteter – bland annat midsom­
marfirande. Läs mer på hemsidan
www.ekermanska.se.
foto: mats lundqvist.
Stadsholmen önskar
trevlig sommar!
Vi på Stadsholmen har öppet som
vanligt i sommar, med undantaget
att vi har telefontid fram till klockan
17 istället för 18 på måndagar under
juni, juli och augusti.
Du hittar våra kontaktuppgifter i
porten och på vår hemsida www.
stadsholmen.se.
Där gammalt möter nytt
foto: peter lydén.
J
ag möter ofta människor
som har en längtan efter att
få bo i en av Stadsholmens lä­
genhe­ter. Det är fullt förståe­
ligt eftersom våra hus generellt
ligger på attraktiva adresser
och på vackra platser. Men ef­
tersom Stadsholmen bara har
drygt 1 600 lägenheter är det
dock få förunnat att få bo hos
oss.
Utifrån den beskrivna läng­
tan är utgångspunkten att våra
lägenheter ska ha alla de mo­
derniteter som hör till ett ”normalt” boende
daterat 2014. Det gäller också, med några få
undantag, dig som hyresgäst som redan
bor hos Stadsholmen.
numera kan i modernitetsbegreppet sä­
gas ingå fiber eller i dagligt tal, bredband.
Det ska vara en infrastruktur som är drift­
säker och erbjuder tillräcklig kapacitet
även för framtida behov. Något som få tän­
ker på, eftersom det för de allra flesta är en
självklarhet, är att tv-sändningarna ska
fungera utan störningar. Vi klarar faktiskt
inte detta idag, men med fiber kommer vi
att kunna garantera leveransen av tv-sänd­
ningar på ett helt annat sätt.
Med den installation av fiber som nu är
igångsatt, och som du kan läsa mer om på
nästa sida, kommer Stadsholmen att kun­
na erbjuda och leverera en standard som
inkluderar fiber till i stort sett samtliga hy­
resgäster. Det känns fantastiskt att vi är
igång efter långt planeringsarbete, förhand­
lingar och okynnesöverklagade upphand­
lingar. Många hyresgäster hör av sig och
uttrycker att de knappt kan bärga sig längre.
Jag förstår det.
Stadsholmens byggnader och tomter
påminner om svunna tider. Genom åren
har husen förändrats och ut­
vecklats i takt med förändrade
behov och ny teknik. Många av
de äldsta husen har byggts på
och till. In­teriörer och exteriö­
rer har förändrats genom att
moderniteter som elektricitet,
vatten och avlopp, centralvär­
me och nya kök och badrum
har tillförts.
Att varje tid sätter sina spår
är allmänt accepterat. Moderna
krav kan tillgodoses men un­
derordnas bebyggelsens för­
utsättningar i syfte att inte förstöra oersätt­
liga värden. Det är svåra bedömningar som
ofta diskuteras inom bolaget. Utöver hyres­
gästernas egna individuella önskemål stäl­
ler myndigheterna krav på anpassning av
husen till livet i dagens samhälle. Exempel
på det är brandskyddsbestämmelser, nor­
mer för ljudisolering, ventilation och sop­
hantering. I stort sett gäller samma krav för
alla fastigheter, oavsett ålder.
fiberdragningen är ett tydligt exempel
där gammalt möter nytt. Det är inget som
görs i en handvändning, men det är fullt
möjligt med gediget förarbete, skapande av
rätt förutsättningar både ekonomiskt och
praktiskt samt genom att det finns duktigt
folk att anlita i form av entreprenörer som
förstår sig på vad vi kan och inte kan göra
i våra hus. Minsta möjliga ingrepp är en
viktig princip och ledstjärna i detta arbete.
Vi har lärt av historien och när vi mö­
ter de antikvariska kraven som vi arbetar
efter, vilket vi måste göra, är vi idag mer
försiktiga kring vad vi tillför Stadsholmens
fastigheter. Det må gälla såväl ny teknik
som sedvanliga ombyggnader eller upp­
rustningar. Det är oftast inget fel på be­
prövade metoder.
jonas schneider, vd
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin.
ansvarig utgivare: Jonas Schneider.
telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected].
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm.
tryck: Tellogruppen AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form.
omslagsfoton: Kristian Pohl.
2
stadsholmens fibernät
Mariaberget först ut
med fibernätet
Sedan ett par månader pågår dragningen av fibernätet
i Stadsholmens fastigheter. Mariaberget står först på tur
och installatörerna hinner med 5–7 lägenheter varje dag.
I samband med installationen får man också en digitalbox
som medger tillgång till basutbudet av TV-kanaler via fibernätet.
S
om du säkert vet ska alla bostadslä­
genheter och lokaler i Stadsholmens
fastigheter få tillgång till fibernätet. In­
stallationerna sker trapphusvis och som
hyresgäst får du information om arbetena
i god tid i förväg. Hittills har man börjat
installera på Mariaberget på Södermalm.
Arbetet utförs av entreprenören AntennZon efter ett i förväg upplagt schema:
– Stadsholmen har satt upp noggran­
na regler för hur kablarna ska dras i lägen­
heterna, säger projektledaren Niklas Ber­
gelin. Riktlinjerna anger bland annat på
vilken vägg i respektive rum som varje
bredbandsuttag ska sitta. Varje rum, även
köket, får ett uttag och vi lägger fiber­
kablarna i ett diskret plaströr som skyddar
kabeln. Installationen innebär också att
alla får ett bredbandsskåp i hallen.
Stadsholmens fibernät ger tillgång till
ett stort utbud av bredbandstjänster. Det
finns också stor valfrihet vad gäller leve­
rantörer av tjänster. Eftersom inget hus
inom Stadsholmen är det andra likt tar
det dock lite tid innan alla lägenheter har
får fiber – man beräknar att nätet är fullt
utbyggt under 2016.
– Min uppfattning är att den första
etappen av utbyggnaden gått smidigt,
säger Niklas Bergelin. Vi möts av stor för­
ståelse från de boende över att arbetet ska
göras och jag tycker att alla är hjälpsam­
ma. Oftast får vi tillgång till lägenhe­
terna i tid och alla är trevliga. När vi är
klara i respektive lägenhet lämnar vi en
informationslapp om att anslutningen är
testad och att vi återkommer om vi inte
hunnit bli klara.
mats lundqvist
FAKTA
Stadsholmens fibernät
Stadsholmens fibernät ger stor
valfrihet – du kan välja mellan flera
olika leverantörer av bredbands­
tjänster. Det går också att välja
mellan olika hastigheter till olika
kostnad.
Fibernätet ska hålla i många år
– det är anpassningsbart för fram­
tidens behov.
Varje rum får ett bredbandsuttag
– med fast anslutning får man högre
hastighet och bättre stabilitet för
att bland annat kunna garantera
TV-kvaliteten.
Har du frågor om installationen
i din lägenhet eller om fiber/tjänste­
utbudet i allmänhet?
Kontakta Stadsholmens kundservice
via mail: [email protected]
eller telefon: 08-508 365 90
(mån–fre, kl. 8–19).
Mer information finns också på vår
hemsida www.stadsholmen.se.
Kontakta din tjänsteleverantör om
du har frågor om din tjänst/den
utrustning du fått av leverantören,
om tjänsten inte fungerar eller
om du behöver hjälp att koppla in
utrustningen.
Nu har takmålningssäsongen börjat
Ä
foto: jerry malmberg.
ven i år målar Stadsholmen cirka
15–20 plåttak inom sitt fastighets­
bestånd.
– Klimatet gör att många tak måste
hinnas med på ganska kort tid, säger
fastighetsingenjör Ulrika Bask.
Stadsholmen målar denna säsong tak
på bland annat Södermalm och i Gamla
stan. Före målning tvättas taken. Det
kan då fara runt flagor av gammal färg
– entreprenörerna städar dock efter varje
avslutad arbetsdag.
– Vi målar taken vart åttonde till
femtonde år, säger Ulrika Bask. Sol och
snö sliter på taken, som vi rollar eller
stryker med penslar. Våren är bästa sä­
songen för dessa arbeten, då det ej är för
mycket frömjöl i luften.
mats lundqvist
Nu har säsongen för
takmålningsarbetena börjat.
3
foto: kristian pohl.
flintan
Hillevi och Jan
har flyttat in i Flintan
Stadsholmens hus på Mäster Pers gränd i kvarteret Flintan har nu fått
nya hyresgäster efter den omfattande renoveringen. För en tid sedan
flyttade Hillevi Wesslén och Jan Erlandsson in i den lilla stugan.
– Huset är jättemysigt men de små måtten kräver att man
inte övermöblerar, säger de.
F
örmiddagssolen letar sig ner genom
lövverken när vi trycker på ring­
klockan på det röda planket. Här
bakom uppenbarar sig nu både ett restau­
rerat hus och en iordninggjord trädgård.
Upprustningarna startade 2011 och nu
är huset bebott igen.
– Vi har nu bott här några månader
och trivs jättebra, säger Jan och Hillevi.
Men vi fick göra oss av med det mesta av
våra gamla möbler när vi lämnade lägen­
heten i Nacka. Måtten här kräver att
man inte har så stora möbler. Vi har letat
runt en del för att hitta sådant som passar
både i storlek och stil.
i det lilla matrummet tronar ett
vackert träskåp och vardagsrummet har
fått en soffa av äldre modell.
– Vi byggde upp en fiktiv dörröpp­
ning i butiken med samma mått som här
hemma, säger Jan. Så att vi verkligen
skulle vara säkra på att få in soffan.
Sängen är det enda som vi tog med oss
från vår tidigare bostad.
Huset är 55 kvadratmeter stort och
Jan och Hillevi hade stått i bostadskön i
27 år innan de kunde flytta in.
– Till visningen var 90 personer kal­
lade och vi stod på plats 23, be­rättar de.
Vi trodde inte att vi skulle få det. Man
måste anmäla sitt intresse inom 24 tim­
mar efter visningen och det gjorde vi. Då
var det en före oss i kön, men den perso­
nen tackade nej.
stadsholmens renovering av stugan
har bjudit på en del svårigheter – bland
annat var man tvungen att leda bort
vatten från husgrunden och installera
vatten och avlopp. Nu finns här alla
moderna bekvämligheter, sinnrikt och
hänsynsfullt insmugna på ett diskret
sätt. En igensatt öppning mellan två
rum har också tagits upp – man kan nu
gå runt i huset vilket ökar rymden i stu­
gan.
– Vi gläds särskilt åt kakelugnarna,
säger Jan och Hillevi. Speciellt den i mat­
rummet är lätt att elda i. Överhuvudtaget
tycker vi att huset fungerar bra, trots att
det är ganska litet.
Även trädgården har rustats upp vad
avser planteringar och gångar. Det var
först på 1900-talet som man anlade en
trädgård här, men några ursprungliga ra­
batter låg för nära byggnaden och ska­
pade fuktproblem. Där ligger nu istället
grus så att inte huset ska skadas igen.
– Vi fick träffa trädgårdsarkitekten
som gjort anvisningarna till utemiljön,
säger Hillevi. Vi fick se skisser som visar
var olika växter är planterade, det är förstås
gammaldags trädgårdsväxer. Allt är noga
planerat och vi får inte ändra om något.
En stockros har vi dock fått tillstånd att
plantera. När vi är ute i trädgården händer
det ganska ofta att förbipasserande
kommer fram och pratar, så i bland kan
det kännas lite som att bo på Skansen.
Något som dock är tråkigt är att det blir
mycket skräp i Vita Bergen nu när pick­
nicksäsongen börjar.
I ett uthus i trädgårdens bortre ände
finns tvättstuga och ett mindre förråd.
Boden har också en sektion som nås ut­
ifrån och disponeras av andra hyresgäster
i några av Stadsholmens hus här uppe.
mats lundqvist
foto: kristian pohl.
foto: kristian pohl.
Hillevi Wesslén och Jan Erlandsson tycker att trivseln är hög i den lilla stugan.
4
Matrummets kakelugn är lätt att elda i.
gråbo
Kattfoten
på Bastugatan
renoverad
foto: jerry malmberg.
S
Huset på Långholmen har moderniserats med bland annat nya kök och badrum.
Nu har Gråbo
på Långholmen blivit fint
Alldeles nyligen avslutade Stadsholmen renoveringen
av sin fastighet på Knaperstavägen 1–3 på Långholmen.
Huset har fått helt nya tekniska installationer, nya kök och badrum.
– Huset var tidigare omodernt med gemensamma duschar i källaren,
säger Stadsholmens fastighetsingenjör Hans Westerlund.
foto: jerry malmberg.
H
uset, som ligger alldeles intill Lång­
holmsbadet med utsikt över Mäla­
ren, har tolv lägenheter på vardera två
rum och kök. Byggnaden uppfördes ur­
sprungligen för personal på fängelset och
hette officiellt Nya bostadshuset. Dock
fick det snabbt i folkmun namnet Gråbo,
en benämning som hängt kvar. Huset är
med Stadsholmens mått mätt nytt – det
är byggt 1923.
Renoveringen föregicks av sedvanligt
samråd med hyresgästerna. Huset var
halvmodernt och saknade både badrum
och centralvärme. Hyresgästerna hade
också egna varmvattenberedare.
– Vi startade ombyggnaden för gan­
ska precis ett år sedan, säger Hans Wes­
terlund. I och med att huset inte har
högsta antikvariska skyddsklass kunde
vi ganska lätt bygga in badrum och göra
nya kök. Det blir förstås helt andra hy­
resnivåer efter upprustningen, men alla
hyresgäster väljer att flytta tillbaka efter
att ha varit evakuerade under ombygg­
naden. Hyran höjs enligt en trappstegs­
modell där höjningen sker succesivt
under fyra år. Alla har också kunnat
välja färger på köksluckor och tapeter.
tadsholmen har rustat upp ett hus på
Bastugatan 32 i kvarteret Kattfoten
med nya stammar och nya ytskikt. Husets
ursprungliga delar är från 1700-talet och
fastigheten ingår i den kulturhistoriskt
viktiga miljön på Mariaberget.
Bakom det röda planket gömmer sig
ett tvåplanshus med egen trädgård och
delvis utsikt över Riddarfjärden. Huset
är byggt på 1720–30-talet och påbyggt
cirka 100 år senare med en vinds­
våning.
– Bottenvåningen har en äldre karak­
tär på grund av sin låga takhöjd, säger
Ulrika Bask, fastighetsingenjör på Stads­
holmen. Övervåningen har lite generö­
sare takhöjd och där finns kök och ett
par större rum. Vi har försett huset med
nya stammar och renoverat badrummet
och köket. Tapeter har vi valt som passar
in i stilen.
i trädgården växer bland annat flä­
der, äppelträd och syren. Huset har två
entréer och det brutna taket ger huset ett
lite speciellt utseende. Visdiktaren Olle
Adolphson har bott i ett rum i botten­
våningen. Det sägs att han skrev melodin
Trubbel (känd främst genom Monica
Zetterlund) här i huset.
– Interiört har huset nu blivit fint,
säger Ulrika Bask. Bland annat har gol­
ven pigmenterats i en brun kulör som
tar fin hänsyn till byggnadsstilen.
mats lundqvist
foto: jerry malmberg.
– Nu är renoveringen klar,
säger Hans Westerlund.
I källaren har man efter ombyggnaden
skapat nya förråd och en modern tvätt­
stuga. Vinden har gjorts om och isole­
rats, tidigare var det ofta kallt i lägen­
heterna på översta planet. Framför huset
blir det ny markbeläggning och plante­
ringar mot badet.
mats lundqvist
5
Tapeterna är utvalda med omsorg.
BYGGNADSVÅRD
Rödfärgning – ständigt aktuellt
inom Stadsholmen
Nu har våren kommit och på Stadsholmen har vi flera rödfärgsprojekt på gång.
I Vita Bergsparken renoverar vi rödfärgade fasader utmed hela Mäster Pers gränd
och på Åsöberget renoverar vi rödfärgade hus i Kvastmakartrappan.
Förutom fasaderna renoveras även fönster, dörrar, staket och plank.
Ännu ett pågående rödfärgsprojekt hittar ni i korsningen Södermannagatan/Bondegatan.
tadsholmen samarbetar med Stads­
museet när vi färgsätter husen som i
de flesta fall behåller ungefär den färg­
sättning de har idag. När stugorna först
räddades och inköptes av staden under det
tidiga 1900-talet rådde nationalroman­
tiska strömningar. Då färgsattes fönster
och dörrar ofta i vitt och grönt och för
rödfärgen valdes den mörka röda (det
finns en ljusare också). Eftersom många
av husen har rötter i 1700-talet hade vi
idag antagligen valt den ljusare rödfärgen
FAKTA
Om rödfärg
I svenska städer började man röd­
färga hus redan på 1700-talet. Då
blandades ofta färgen med tjära till
s.k. rödtjära. Rödfärgen blev riktigt
vanlig först under 1800-talet, men
fick då så stort genomslag att vi
idag ser den som en självklar del
av den svenska byggnadskulturen
och det svenska landskapet.
Rödfärg innehåller rödfärgspig­
ment, mjöl, vatten och järnvitriol.
Färgtypen kallas också slamfärg.
Mjölet är färgens bindemedel,
som gör att den håller ihop. Ofta
används vetemjöl i rödfärgen men
vissa tillverkare blandar i rågmjöl,
som troligtvis var det vanligaste i
äldre tider. Sedan 1920-talet har
en del blandat linolja i färgen för
att få bättre vidhäftning och täck­
förmåga. Idag finns rödfärg med
eller utan linolja på marknaden.
Historiskt har man blandat i olika
saker i rödfärgen för att göra den
tåligare – tjära, djurblod och urin
är några exempel. Varje rödfärgs­
kokare hade säkerligen sitt eget
knep. Fram till 1950-talet kokade
de flesta rödfärgen själv men sedan
slog rödfärg på burk igenom.
som var vanlig då i kombination med
mustigare kulörer till snickerierna i gult,
gulbrunt och brunrött och kanske en del
lite mörkare varmgrått. Men det tidiga
1900-talet var en viktig tid med flera pion­
järer som till exempel Anna Lind­hagen
som räddade delar av Stadsholmens bygg­
nadsbestånd. Så i de sammanhållna miljö­
erna i Vita Bergsparken och på Åsöberget
väljer vi att respektera den tidens val även
idag. I de fall vi har enskilda hus som lig­
ger som solitärer kommer vi i några fall
att återgå till en ljusare falu rödfärg och
snickerier i varma, mustiga gula kulörer.
Färgsättningen görs av Stadsmuseets
antikvarier i samråd med oss.
Rödfärgning
– underarbete och målning
För några år sedan hade vi, och många
andra fastighetsägare, problem med
svartalger och mögel på våra rödfärgade
fasader. Vi har också haft problem med
att rödfärgen flagat. Så här jobbar vi nu
för att försöka undvika dessa problem:
1. Ännu noggrannare underarbete:
Stålborste eller motordriven borste för att
få bort all lös färg. Sandviksskrapa för att
ta bort lös färg i skarven mellan locklister
och panelbrädor. Inte Sandviksskrapa på
lock och panel för att undvika att glätta
upp träet.
2. Tvättning med fungicid (medel
mot mögelsvamp) spädd i vatten på allt
trä. Sedan ska panelen stå minst två
dygn, gärna upp till fem dygn så att
fungiciden får verka på mögelsporer i
träet. Vi väljer alltså att inte hälla fun­
gicid i färgen eftersom färgtillverkaren
då inte kan garantera hur det påverkar
färg­k valiteten.
3. Högst 15 procent fuktighetskvot i
träet när man målar. Man ska heller inte
måla om fasaden är starkt uppvärmd av
solljus.
4. Målning med ett skikt av rödfärg
på tidigare rödfärgat trä. Två lager bara
6
foto: maria lorentzi.
S
Målaren Tommy
Strandquist använder
tre olika penslar.
där det inte blir bra täckning, men då
väldigt tunt. Detta för att undvika flag­
ning. När vi målar med ljus rödfärg på
tidigare mörka rödfärgspaneler krävs
ofta två strykningar på allt. (Om man
har nytt trä måste man måla två gånger,
första strykningen spädd med vatten).
När man målar använder man en
styv, bred pensel så att man kan arbeta in
färgen ordentligt. För att komma åt på
svåra ställen kan man kombinera med
smalare penslar på skaft.
Med detta metodiska arbete känner
vi att vi gör allt vi kan. Vår förhoppning
är att vi nu ska få ett bättre resultat och
mindre påväxt. Hur det blir får fram­
tiden utvisa. Det ska bli spännande att
följa.
maria lorentzi
MARKNADSTIDNING B
faktabl ad
foto: jerry malmberg.
Stadsholmen gör husens
historia tillgänglig för alla
Sofia Sternegård besöker
Stadsholmens lägenheter.
H
ittills har man hunnit med 170 fast­
igheter i detta arbete. I faktabladen
berättar vi om husens byggnadssätt, reno­
veringar genom åren, människor som
byggt husen och bott i dem och mycket
annat.
Sedan i höstas är det byggnadsantik­
varien Sofia Sternegård som gör invente­
ringarna:
– Jag besöker husen och gör också
hembesök i lägenheter, säger hon. Det är
ett både roligt och spännande arbete. Jag
möts av positiva hyresgäster som både
ställer frågor och har mycket att berätta.
Innan sofia besöker husen på plats
läser hon på så mycket som möjligt. Dels
Sedan några år arbetar Stockholms stadsmuseum med att inventera
och dokumentera Stadsholmens fastigheters kulturhistoriska värden.
Arbetet görs på uppdrag av Stadsholmen och sammanställs i faktablad
som på sikt blir tillgängliga på hemsidan.
finns i vissa fall tidigare inventeringar att
tillgå, dels hittar man mycket information
i gamla mantalslängder och brandför­
säkringar.
– När jag kommer ut på plats så vet
jag i regel vad jag letar efter. Jag tittar efter
karaktäristiska byggdetaljer och försöker
läsa av stilen på huset. Jag tittar på yt­
skikt, snickerier och fast inredning och
gör stödanteckningar. Ofta blir jag posi­
tivt överraskad av att så mycket finns be­
varat.
Väl tillbaka vid skrivbordet på Stads­
museet ska så inventeringen på pränt.
Sofia varvar då sina egna intryck från
huset med de skriftliga källorna.
– Det är ett roligt arbete, säger hon.
Ofta har hyresgästerna man träffat haft
något kul att berätta.
sammanlagt ska det bli nästan 300
värdebeskrivningar när arbetet är helt
slutfört. Först då tillgängliggörs allt på
Stadsholmens hemsida som en helhet.
– Det finns både bland hyresgästerna
och allmänheten ett stort intresse för
husen, som i och med dessa faktablad på
webben blir tillgängliga för alla, säger
Stadsholmens förvaltningschef Chris­
tina Lillieborg.
mats lundqvist
By tes torget
Bytestorget är en service till Stads­holmens hyresgäster som ska underlätta interna lägenhetsbyten.
Skicka in talongen till AB Stads­holmen, Box 17246, 104 62 Stockholm, senast den 25 september.
Nästa nummer av tidningen Stadsholmen utkommer den 23 oktober.
FINNES Antal rum: ....................... Lägenhetsstorlek: ....................... Område: ..................................................................... Hyra: ...........................
Andra fakta: ....................................................................................................................................................................................................................
ÖNSKAS Antal rum: ....................... Lägenhetsstorlek: ....................... Område: ..........................................................................................................
Andra fakta: ....................................................................................................................................................................................................................
Namn: ...............................................................................................................................................................................................................
Telefon hem: ............................................ Telefon arbete: ............................................ E-post: .....................................................................................
Adress: ............................................................................................................................................................................................................................