1. No category

stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 2
2015
En grön marsipan
i Herrängen
Fredrik Juhnell
ny förvaltningschef
Marianne Råberg
Ny hyra från 1 juni
Förhandlingarna om nya hyror för
år 2015 är nu avslutade. Överens­
kommelsen mellan Stadsholmen och
Hyresgästföreningen innebär att
hyran höjs med 1,14 procent från
och med den 1 juni 2015.
Ännu tid att svara
på enkäten
Det är ännu inte för sent att tycka
till i den hyresgästenkät som Stads­
holmen delat ut till ett stort antal
hyresgäster. De som fått enkäten har
sommaren på sig att svara di­gitalt
eller direkt på enkäten. Så ta chan­
sen och tyck till om ditt boende!
40 procent har anslutit
sig till fibernätet
Utbyggnaden av fibernätet pågår
som planerat och idag har cirka
hälften av Stadsholmens hyres­
gäster möjlighet att ansluta sig till
nätet. Bland de som ingår i etapp
ett och två av utbyggnaden har
nästan 40 procent av de boende
valt att ansluta sig till nätet.
foto: jerry malmberg.
Jonas Lundgren fortsätter
som förvaltare
Jonas Lundgren har
under en tid vikarie­
rat som förvaltare på
Stadsholmen. Han är
nu fast anställd och
kommer att arbeta i
olika delar av Stads­
holmens bestånd. Jonas har tidi­
gare praktiserat som förvaltare på
Stadsholmens moderbolag Svenska
Bostäder.
Glöm inte att
skicka in bilder
Också i år bjuder Stadsholmen in
alla hyresgäster till en bildtävling
för att skapa en almanacka för
2016. Fota ditt hus digitalt på håll
eller välj en detalj och maila max
tre bilder i ett och samma mail (vi
tar ej emot bilder i flera omgångar)
till [email protected]
senast den 1 september. Bilderna
måste kunna publiceras i en storlek
av minst en halv A4 – tänk på att
spara bilderna högupplöst i 300 dpi.
Stadsholmen
önskar
glad sommar!
Stadsholmen står på stadig grund
foto: jerry malmberg.
D
e senaste 20 åren
omistliga miljön hotades
har Stadsholmen
av rivning. Utredning­
rik­
tat ett tydligt fokus
arna ledde till en när­
mot sitt byggnadsvår­
mast total bevarande­
dande upp­drag. Genom
plan för området. Stads­
samarbete med landets
holmen äger ett flertal
främsta expertis inom
fastigheter på berget och
byggnadsvård, och tyd­
Marianne Råberg ser att
liga riktlinjer för att ta
Stadsholmen idag har ett
hand om husen, står före­
synsätt på husen som
taget i dag på stadig
kommer att fungera in i
grund.
framtiden:
– Det kulturhistoriska
– Tittar man tillbaka
uppdraget har under de
på 1970-talet så kan
senaste 20 åren fått den
man se att då gjordes
Marianne Råberg.
roll det ska ha, säger
mycket på ett sätt som
Marianne Råberg, tidi­
idag upplevs som fel­
gare stadsantikvarie och medlem av aktigt. Husen räddades, men ibland på
Stadsholmens kulturhusråd.
ett okänsligt sätt. Idag ser Stadsholmen
till alla aspekter av sitt uppdrag och har
Tidningen Stadsholmen träffar Mari­ det engagemang som man hela tiden
anne Råberg för att få hennes syn på det måste ha när man arbetar med dessa
företag inom Stockholms stad som äger gamla hus. Det går inte att kompromissa
och förvaltar stadens kulturhistoriskt för mycket om det ska bli bra byggnads­
värdefulla bebyggelse. Genom sin långa vård, och Stadsholmen är här ett före­
verksamhet inom Stockholms stads­ döme med ett mycket gott renommé.
museum har hon kompetens och perspek­ Bolagets skrift Ett stockholmskt kulturarv
tiv som sträcker sig över flera decennier.
– att förvalta borgarhus och kåkar, anger
– Jag har ju följt Stadsholmen på nära en föredömlig inriktning för det arbetet.
håll, säger hon. Och jag tycker att bolaget
under de senaste årtiondena hittat en Marianne Råberg har själv arbetat
framgångsrik arbetsmodell. Förvaltnings­ mycket med stadsplanefrågor, något som
chef Christina Lillieborg har tagit det ligger utanför Stadsholmens uppdrag.
byggnadsvårdande uppdraget på största Hon vill ändå göra en reflektion:
– Alla nivåer är viktiga, inte bara det
allvar och utvecklat stadiga plattformar
för förvaltningen. Stadsholmen har ock­ som syns tydligt. Hur man går tillväga
så blivit duktiga på att söka upp den när man drar fiber i de här gamla husen
kompetens man behöver – man arbetar är till exempel också en viktig fråga. Det
med kunniga entreprenörer och har ut­ är en styrka att Stadsholmen ser på sina
vecklat kompetensen hos medarbetarna.
hus både som en del av en helhet i staden
och samtidigt visar omsorg om detal­
På 1960-talet arbetade Marianne Rå­ jerna.
berg med flera utredningar kring Maria­
mats lundqvist
bergets bebyggelse. Den idag självklart
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Peter Hjorter.
ansvarig utgivare: Pelle Björklund.
telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected].
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm.
tryck: Tellogruppen AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form.
omslagsfoto: Jerry Malmberg.
2
nya medarbetare
Fredrik Juhnell är ny förvaltningschef
Fredrik Juhnell blir ny förvaltningschef på Stadsholmen,
när Christina Lillieborg går i pension.
Han kommer närmast från en tjänst som uthyrningssamordnare på Svenska Bostäder.
F
foto: jerry malmberg.
redrik Juhnell är 45 år gammal och
har en bred bakgrund inom fastig­
hetsbranschen, bland annat som fast­
ighetsmäklare, hyresförhandlare och
bo­
stadsuthyrare. De senaste tre åren
har han förhandlat hyrorna för Stads­
holmen – ett arbete som gjort att han
känner bolaget ganska väl.
– Jag ser fram emot att börja mitt
nya jobb, säger han. Jag hoppas få lära
mig mycket nytt samtidigt som mina
kunskaper förhoppningsvis ska komma
till nytta.
Stadsholmens tydliga uppdrag är
att värna husens kulturhistoriska vär­
den för framtiden. Att förena det upp­
draget med en god service för hyres­
gäs­terna innebär inget motsatsförhål­
lande, menar Fredrik. Men en utma­
ning:
– Förutsättningarna i förvaltning­
en är inte de samma i ett hus från
1700-talet som i en ny byggnad. Vi ska
förena kulturhistoriska hänsyn med
moderna krav på komfort och kund­
Fredrik Juhnell börjar sitt arbete
i mitten av juni.
Sedan april i år är Caroline Blitz ny lokalförhandlare på Stadsholmen.
Hon kommer närmast från en tjänst som jurist på Svenska Bostäder.
C
aroline Blitz är lokalförhandlare för
främst Södermalm. Hon kommer
också att arbeta med några av de gårdar
och slott som Stadsholmen äger och för­
valtar utanför tullarna.
– Det känns roligt att vara på Stads­
holmen och jag tror att mina kunskaper
i juridik kan vara till nytta, säger hon.
Som lokalförhandlare arbetar man med
ett brett spektrum av lokalfrågor. Och
trycket på marknaden är stort – många
ringer till oss och frågar om det finns
något ledigt. Det går inte att ställa sig i
kö för lokal, men man kan lämna in­
tresseanmälan, till exempel genom att
använda vår hemsida.
mats lundqvist
Caroline Blitz.
3
De senaste åren har Fredrik Juhnell
deltagit i ett omfattande utvecklings­
program för att förbättra rutinerna för
kundkontakterna inom Svenska Bo­
städer.
– Kanske kan delar av det vi gjort
på kundsidan på Svenska Bostäder
också fungera inom Stadsholmen, fun­
derar han.
Fredrik Juhnell börjar sitt arbete
som förvaltningschef i mitten av juni.
mats lundqvist
FAKTA
Fredrik Juhnell
Jobbet Stadsholmens
nya förvaltningschef
Ålder 45 år
Familj Fru och två barn
Bor Radhus i västerort
Fritid Tränar karate,
sommarhus i hemstaden Motala
foto: jerry malmberg.
Caroline är ny lokalförhandlare
nöjdhet. Det är ett stimulerande men
stundtals krävande arbete.
Herrängens gård
foto: jerry malmberg.
foto: jerry malmberg.
foto: jerry malmberg.
Herrängens gård ligger idylliskt vid Långsjön. Här finns både festvåning och café.
En marsipanbakelse vid
Långsjöns strand
Ett par stenkast från innerstan ligger Herrängens gård – en grön oas med café och festvåning.
Stadsholmen har nyligen renoverat fasaderna i huset där Annika Rek och Cecilia Carreon
välkomnar fikasugna besökare.
S
Liksom många andra gårdar runt
stan har Herrängen lånat sitt namn till
villaområdet som växt fram här. Herr­
ängens moderna historia börjar med
att tomtexploatören J E Lignell år 1901
köper gården och börjar stycka av
tomter. Tidigare ägare har varit med­
lemmar i släkten Oxenstierna och en
kanslichef hos Karl IX. Lignell och hans
söners bolag, med det träffande namnet
Billiga Tomter, lägger grunden för det
område som finns här idag.
foto: jerry malmberg.
om en grön marsipanbakelse ru­
var den lilla gården vid Långsjöns
strand. Platsen kan tyckas vara
sömnig, men här finns både festvåning­
ar att hyra och café för spontanbesök.
Sedan ett år tillbaka är det Annika Rek
och Cecilia Carreon som driver verk­
samheten:
– Här kan man ha sin bröllopsfest
eller sitt födelsedagskalas. Eller komma
och fika och njuta av trädgården. Ibland
arrangerar vi också marknader och
annat.
Annika Rek bodde här som barn,
när hennes mamma drev gården. Att
hon nu själv håller i trådarna tillsam­
mans med Cecilia menar de båda är en
slump.
– Jag såg en annons på Blocket om
att den som tidigare hyrt här ville över­
låta verksamheten, säger Cecilia, så vi
slog till.
Många hittar nu till caféet i ena flygeln.
Lignell bodde själv med sin familj
på Örby slott, också det en fastighet
som idag ägs av Stadsholmen. Från
Herr­
ängens gård lämnade han bland
annat en vindflöjel till Stockholms
stadsmuseum, allt enligt boken Herrängen – 100 år som willastad av Svante
Walton och Åke Klingström. Förfat­
tarna berättar också att en fantasifull
tra­
d ition säger att gården en gång
skulle byggts som jaktslott till drott­
ning Kristina, men att inget tyder på att
4
denna spännande kuriositet skulle vara
sann.
Lignell var framgångsrik. Han er­
bjöd ett koncept där även de som inte
var så stadda vid kassa kunde köpa en
tomt och delvis självbygga sitt hus.
Han sålde även mark på andra sidan
Långsjön, i Snättringe, som hör till
Huddinge kommun. Sjöns stränder hade
då som nu dragningskraft som mål för
bad och promenader. Under många år
rådde dock badförbud på grund av föro­
foto: jerry malmberg.
foto: jerry malmberg.
reningar, men nu går det bra att simma
i den grunda sjön, som också kan ståta
med en egen flytande ö – en 100 kva­
dratmeter stor holme brukar röra sig lite
då den består av jord och trädrötter
som inte är förankrade i botten.
foto: jerry malmberg.
I vintras påbörjade Stadsholmen en
renovering av gårdens fasader, ett arbete
som skulle visa sig bli omfattande:
– Det var mycket rötskador i tim­
merstommen, berättar Stadsholmens
fastighetsingenjör Maria Lorentzi. De­
lar av stommen och takstolar har därför
fått bytas ut. Huset hade i begynnelsen
inte någon panel på fasaden, men man
kan se på hur timret är hugget att man
ändå hade förberett för det. Huvud­
byggnaden har fått samma kromoxid­
gröna kulör som den haft sedan länge –
det är en färg som blev vanlig under det
sena 1800-talet då den så kallade
Schweizerstilen blev populär.
Fasadarbetena har gjorts under
vintern för att inte störa Annikas och
Cecilias verksamhet på gården alltför
mycket. Nu se de fram mot sommaren.
– Vi har många idéer, bland annat
skulle vi vilja ha danskvällar här. Går­
den är så fin och vi får så mycket re­
spons på det vi gör. Vi jobbar jämt, men
det är kul och vi lever vår dröm. Till
midsommar hoppas vi på många be­
sökare.
mats lundqvist
Faktakällor: Herrängen – 100 år
som willastad, Svante Walton
och Åke Klingström, 2009.
Annika och Cecilia hoppas på
många besökare till midsommar.
foto: jerry malmberg.
FAKTA
Herrängens gård
Gårdens huvudbyggnad är sannolikt uppförd i slutet av 1700-talet.
Gården var stamfastighet för den
villastad som växte fram här under
1900-talet. Huvudbyggnadens och
ena flygelns fasad har en karaktä­
ristisk grön färg, en av flyglarna är
faluröd. Fastigheten togs över av
Stadsholmen år 2001.
Gården har café och går att hyra
för fester och möten.
För öppettider och övrig info se
hemsidan www.herrangensgard.se.
Stora salen i huvudbyggnaden
används för fester och mottagningar.
5
trapphus
Stadsholmen kraftsamlar
mot prylar i trapphusen
I många av Stadsholmens fastigheter förekommer det att hyresgäster
placerar egna möbler och annat i trapphusen. Det är inte tillåtet av säkerhetsskäl.
Stadsholmen rensar nu systematiskt allmänna utrymmen. ­
E
tt trapphus som är lite lagom möb­
lerat med en soffa, en lampa och
några mattor – det låter väl mysigt? Ja
kanske. Men trapphuset är en utrym­
ningsväg och att förvara saker där stri­
der mot brandskyddsbestämmelserna
och är inte tillåtet.
– Företeelsen att ställa möbler, skor
och annat i trapphusen är etablerat på
många håll inom Stadsholmen, säger
bovärden Sven Åberg. Vi för en ständig
kamp mot detta, eftersom det äventyrar
säkerheten för alla i husen där det före­
kommer.
Reglerna är hur tydliga som helst
och gäller alla hyresvärdar och därmed
deras hyresgäster – det är uttryckligen
förbjudet att ha saker i trapphusen som
kan antändas och som försvårar ett
räddningsarbete vid till exempel brand.
Om trapphusen är belamrade kan
brandslangar fastna, det kan bli svårt
att ta sig ut, dörrar kan blockeras. Så­
ledes får man inte ha något alls i trapp­
husen och övriga allmänna utrymmen,
det gäller överallt, även på de översta
våningsplanen och på vindar. Ett rök­
fyllt trapphus kan vara svårt att evaku­
era om det står cyklar, barnvagnar och
annat i vägen.
– Nu gör vi så att först informerar vi
via vår trapphusinfo, säger Sven Åberg.
Om inte det räcker så sätter vi lappar på
saker i trapphusen där vi uppmanar de
som äger prylarna att ta bort dem. Sa­
kerna forslas bort om de inte tas undan
till ett visst datum och lagras sedan en
tid. Sedan slängs de om hyresgästen inte
vill ha dem och då får de betala för att vi
flyttat och lagrat dem.
Ofta uppstår diskussioner med hyres­
gäster som tycker att sakerna i trapp­
husen skapar trivsel och inte utgör någon
fara. Men reglerna är tydliga och gäller
alla, inget får förvaras i trapphusen.
– Vi hoppas på förståelse för detta, sä­
ger Sven Åberg. Som hyresvärd måste vi
följa myndigheternas regelverk kring detta.
mats lundqvist
Renovering klar på Djurgården
Stadsholmen har precis avslutat ombyggnaden av ett hus i kvarteret Halsen i Djurgårdsstaden.
Huset, som är byggt 1942, är ett av de nyaste i Stadsholmens bestånd.
H
foto: ulrika bask.
uset på adresserna Andrégatan 8 och Breda gatan 3 har
två våningar och innehåller åtta stycken tvårummare
och två lokaler. Huset har genomgått en totalrenovering
med nya stammar, ny el och nya kök och badrum. Samtliga
hyresgäster har varit evakuerade under ombyggnaden. På
platsen låg tidigare ett trähus som bedömdes vara i så dåligt
skick att det revs 1941.
– Renoveringen påbörjades för cirka ett år sedan, berät­
tar Stadsholmens fastighetsingenjör Ulrika Bask. I sam­
arbete med bebyggelseantikvarien Vicki Wenander tog vi
fram ett program med tidstypiska kulörer för väggar, köks­
luckor och klinker för hyresgästerna att välja ur. Vi har målat
väggarna med en putsstruktur istället för att att tapetsera,
vilket är i linje med hur man ofta gjorde vid tiden då huset
byggdes. Köken är nya men i tidstypiskt utförande. Vi har
också behållit platsbyggda garderober och varit noga med att
behålla detaljer som till exempel beslag, vilket förstärker
känslan av varsam ombyggnad.
Trapphusen har tidstypiskt marmorgolv och lägenheterna
har fått nya säkerhetsdörrar i samma stil som ursprungs­
dörrarna, liksom ringklockor i gammal stil.
mats lundqvist
De nya köken har en stil
som passar i 1940-talshuset.
6
MARKNADSTIDNING B
Christina Lillieborg
Två decennier
som tillfällig besökare
Efter tjugo år som förvaltningschef på Stadsholmen går Christina Lillieborg nu i pension.
Hon ser sig som en tillfällig besökare i det kulturarv som Stadsholmens hus representerar.
foto: jerry malmberg.
C
hristina Lillieborg började
som chef på Stadsholmen
1995. Under hennes tid har det
byggnadsvårdande uppdraget va­
rit i starkt fokus, många hus har
rustats upp och bolaget har till­
förts sextio ”nya” kulturhistoriskt
värdefulla fastigheter.
– Tillsammans med mina
medarbetare har jag jobbat i ett
sammanhang där det byggnads­
vårdande uppdraget varit ett var­
dagsarbete, säger hon. Det har
varit fantastiskt roligt. Det är
långa cykler mellan ombyggna­
derna i sådana här gamla hus. Då
måste byggnadsvården genom­
syra förvaltningen varje dag, i
alla led. Stundtals har det varit en
pedagogisk uppgift att förklara
våra ståndpunkter, men idag tror
jag att de flesta har en förståelse
för hur vi ser på vårt arbete med
husen.
I dag är Stadsholmen ett bolag
som nämns med respekt i byggnads­
vårdskretsar. Så har det inte alltid va­
rit. Christina Lillieborg menar dock att
man måste höja blicken när man betyg­
sätter tidigare generationers arbete:
– Jag har ibland försvarat de renove­
ringar som gjordes på 1960- och 70talen. Många hus var rivningsfärdiga
med små och omoderna lägenheter. För
att få statliga lån var man tvungen att
följa dåtidens regelverk med krav på
Christina Lillieborg.
viss standard i kök och badrum. Man
jobbade så varsamt man kunde efter den
tidens synsätt.
Under åren har Stadsholmen byggt
upp en värdefull kunskapsbank genom
omfattande inventeringar av fastig­
heterna och genom att knyta till sig de
bästa experterna.
– Idag samarbetar vi med de främsta
namnen inom byggnadsvård, säger
Christina Lillieborg. Vi har också
8
anammat ett synsätt där inte
bara byggnaderna är i fokus för
vår omsorg – vi har nu ett fan­
tastiskt material samlat om våra
gårdar och trädgårdar som inte
fanns tidigare. Sådana underlag
är helt nödvändiga för att Stads­
holmen nu och i framtiden ska
kunna ta rätt beslut som värnar
dessa miljöer.
Snart börjar också Stadshol­
men att publicera de faktablad
om husen som man tagit fram i
samarbete med Stadsmuseet.
– Det är roligt att historien
om husen blir tillgänglig på detta
sätt.
Christina Lillieborg vill inte
utnämna någon favorit bland
Stadsholmens hus. Men den stora
ombyggnaden av fastigheten Väs­
tergötland 24 nämner hon gärna:
– Det är en oerhört väl ge­
nomförd renovering som gjordes
efter en mångårig diskussion med
hyresgästerna. Där är jag extra nöjd
med ett väl genomfört projekt.
Själv går Christina Lillieborg i pen­
sion. Tjugo år kan tyckas som lång tid
på samma jobb, men hon håller inte
med:
– De här husen är i många fall flera
hundra år gamla. Jag har bara varit en
tillfällig besökare.
mats lundqvist