Som ni säkert känner till så har det under flera år rapporterats om bidöd och minskande antal bisamhällen i världen. Bara det senaste året har det rapporterats om mycket hög vinterdödlighet både i Sverige och utomlands. I Sverige hade vi hela 22% vinterförluster och tappet för den svenska binäringen är minst sagt hotande och de pollinerande insekterna far allt mer illa. För en biodlingsföretagare är detta givetvis förödande men de största förlorarna är ändå vi alla då frukt och bärodlingar, lantbruket och den biologiska mångfalden är helt beroende av pollinerande insekter. Pollineringen ger även stor effekt på tillgången av lingon, blåbär, skogshallon, björnbär o.s.v. som både djur och människor är intresserade av. Forskare världen över kan inte se någon enskild anledning till problemet utan anser att det beror på en kombination av fyra olika ingredienser: Sjukdomar och framförallt Varroakvalster. Ett kvalster som angriper bina och försvagar samhällena så att de kan duka under eller angripas av andra sjukdomar p.g.a. nedsatt motståndskraft. Bekämpningsmedel. Ett antal bekämpningsmedel i lantbruket innehåller bifientliga substanser, t.ex. pyretroider mot jordloppor och rapsbaggar samt också de så kallade Neonikotinoiderna. Foto: Johann Lang Svensk biodling och den aktuella situationen – hur tänker politikerna? Bristande kunskaper. Både forskare och biodlare måste skaffa sig bättre kunskaper om hur vår näring påverkas av förändringarna i landskapet och inom andra näringar och vad vi kan göra för att möta detta. Bristande biodiversitet. Kanske viktigaste frågan för närvarande är det monokulturella jordbrukets utbredning som lett till att kantzoner, dikesrenar och småytor med vilda blommor försvunnit. Det behövs fler sorters pollen och nektarproducerande växter i vårt landskap för att bin och andra pollinerande insekter ska ha en chans att försörja sig. Vi har under det senaste året vid ett flertal tillfällen påpekat detta hos departement och myndigheter samt i Almedalen, utan någon nämnvärd effekt. Vi vill också påpeka att det blivit allt mer uppenbart att biodlingen inte bara berör Landsbygdsdepartementet utan även, t.ex. Miljödepartementet som ansvarar för den biologiska mångfalden. Inför valet i år har vi sammanställt ett antal intressefrågor från oss som näringsidkande biodlare och svar från de politiska partierna. Läs vilka frågor riksdagspartierna kommer att driva. Alla partier har svarat utom Sverigedemokraterna. Våra krav torgförs i samband med Almedalsveckan i form av seminarier. Frågorna vi ställt till de politiska partierna: 1. Hur kan vi tillvarata de möjligheter som EU:s nya jordbrukspolitik (den s.k. förgröningen i CAPens (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) pelare 2) ger för att stödja pollinerande insekter och mer pollen- och nektarproducerande växter i såväl jordbruks- som skogslandskapet? 2. Idag förekommer bl.a resistensproblematik med befintliga kvalstermediciner och en ojämlik situation i länen ang. rovdjursangrepp. Dessa skapar onödigt höga vinterförluster i ett redan sargat bibestånd. På vilket sätt kan ni förbättra villkoren för svensk yrkesbiodling och därmed för de gröna näringarna på landsbygden? 3. Vi saknar en samordning av satsningar på birelaterade frågor mellan de olika departementen och myndigheter ansvariga för landsbygdens utveckling respektive miljöfrågor. Idag sker ett antal mindre satsningar både på verken och länsstyrelserna utan att synergieffekter uppnås. Hur ser ni på 4. Den biologiska mångfalden, eller biodiversiteten, är en förutsättning för att ekosystemet skall fungera och därmed en av de viktigaste aspekterna för att pollinerande insekter kan existera och utföra sitt kall, att pollinera växtlighet för både matproduktion och livskvalitet för oss människor. Uppskattningsvis är det ekonomiska värdet av pollinering 466 miljoner SEK bara i Sverige. På vilket sätt vill ni verka för att gynna den biologiska mångfalden i allmänhet och biodlingen i synnerhet? 5. Runtom i världen har genmodifierade grödor alltmer tagit över produktionen, ex.vis sojabönor i Sydamerika och majs i USA. Sverige har dock en mycket restriktiv syn på GMO-grödor i nuläget. Nu finns indikationer på ett förändrat synsätt sedan bl.a. LRF omvärderat sin syn på GMO-grödor under våren och Jordbruksverket genomför provodlingar runtom i landet. Hur ser ni på GMO-grödor i stort och hur skall vi hantera dess etablering i Sverige? möjligheterna att kunna effektivisera dessa frågor och utnyttja anslagna medel på ett mer rationellt sätt? 8 GADDEN 4/2014 NYA MODERATERNA Svar från Ulf Berg som är riksdagsledamot och talesperson för landsbygdsfrågor för oss (han är för övrigt även biodlare själv). 1. Nya Moderaterna ser gärna att mer fokus läggs på ersättning för miljönytta än exempelvis kopplade jordbruksstöd i EU:s jordbrukspolitik, vilket skulle gynna de pollinerande insekterna. Förgröningsstödet och dess ekologiska fokusarealer är viktiga för att skydda och förbättra den biologiska mångfalden och därmed de pollinerande insekterna. 5. När det gäller GMO är Moderaterna teknikneutrala. Vi menar att tekniken i sig inte är det viktigaste, det absolut viktigaste är att maten vi äter ska vara säker och producerad under goda villkor. Vi menar att GMO ska bedömas enligt försiktighetsprincipen, vilket den idag görs. Vi tycker det är bra att vi lutar oss mot EFSA, European Food Safety Authority, som gör riskbedömningar och ger råd baserade på forskning. GMO kan vara ett viktigt framtida verktyg, bland många andra, för att anpassa livsmedelsproduktionen utifrån förändrade förutsättningar på grund av klimatförändringar. Vi vet att vatten kommer att allt mer bli en bristvara och temperaturen kommer med största sannolikhet fortsätta att öka, därför kommer vi behöva exempelvis grödor som klarar detta. GMO-teknik kan även göra att vi inte behöver bespruta vår mat lika mycket som idag. Världsbefolkningen kommer att fortsätta öka och då måste vi ta ett gemensamt ansvar för att lyckas mätta framtidens magar. Potatisen är ett exempel på en gröda, som genom genetisk selektion, har gått från att vara giftig till att vara en av våra basfödor. 2. Det är viktigt att yrkesbiodlare, men även hobbyodlare, kan få en rimlig avkastning, och utan positiva resultat riskerar yrkesbiodlarna att slås ut. Därför måste vi göra det enkelt att driva företag, det gäller självklart även biodlare, bland annat genom att minska regelkrånglet. Vi tycker att det nationella honungsprogrammet är viktigt för svensk biodling, och därför har vi sett till att vi fått ett utökat anslag från EU, men vi hade gärna sett att honungsprogrammet hade än mer pengar. Genom det nationella honungsprogrammet stödjer vi bland annat kunskapsuppbyggnad, forskning och bekämpning av varroakvalster. Honungsprogrammet är till för att främja biodlingen och se till att vi får fler och friskare bisamhällen i Sverige. Vi vet att det är svårt att bedriva biodling i områden där det förekommer björn och därför har vi bett att SLU lämna förslag som gör att vi kan ha biodling i hela landet. Det är viktigt att biodlingar blir kompenserade för merkostnaderna som direkta och indirekta rovdjursskador medför. SLU ska bland annat ta fram ett förslag för en ny ersättningsmodell och titta på vilka omständigheter skyddsjakt bör användas för att förebygga allvarlig skada, de ska också undersöka om bidrag bör lämnas för åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på exempelvis biodling. Vi har även gett Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med SLU se hur vi kan samordna så att aktuell forskning når ut till biodlarna. 2. Ett stort problem för biodlare är björnangrepp på kuporna. För att komma tillrätta med problemet har regeringen nyligen gett i uppdrag till SLU att kartlägga hur landsbygdsföretagens ekonomi, inklusive indirekta kostnader, påverkas av angrepp från de stora rovdjuren. Här ingår bland annat att se över hur det ska bli lättare att bedriva skyddsjakt på björn som ger sig på bikupor. Man ska också titta på ifall biodlare ska kunna få stöd för att förebygga rovdjursangrepp samt föreslå en ny ersättningsmodell som kan kompensera merkostnaderna som direkta och indirekta skador från rovdjur medför. Eftersom det i dag är svårt att bedriva biodling i områden där det förekommer björn ska SLU också lämna förslag som tillåter att fortsatt produktion av honung möjliggörs i hela landet. 3. Vi tycker det är viktigt att vi jobbar mer effektivt i dessa 3. Självklart är det viktigt att hela regeringen drar åt samma frågor, därför har vi gett Jordbruksverket och SLU ovan beskrivna uppdrag. På EU-nivå har vi enats om ett forskningslaboratorium som ska samordna forskningen kring bidöd så att vi därmed kan samordna våra resurser och sätta in de åtgärder som behövs. håll när det gäller viktiga frågor, såsom biodling. Många av de problem som just biodlingsföretagare stöter på ligger ofta på myndighetsnivå. Det är därför i första hand myndigheterna som behöver se över och förbättra sina samarbeten då biodlarna påverkas av regler, tillsyn etc på många områden där åtskilliga myndigheter är ansvariga. Någon form av forum för samordning skulle därmed vara av värde. Vi ser även att det bi-råd som idag ligger hos jordbruksverket skulle kunna utvecklas och på så sätt bättre ta tillvara hela branschens intressen och hjälpa till att skapa fler synergieffekter. 4. Vi vet att biodling är ytterst viktigt för den biologiska mångfalden och vi måste hantera varroaviruset och andra sjukdomar som drabbar bin eftersom det i sin tur påverkar den biologiska mångfalden och biodlingen. FORMAS har delat ut nästan 7 miljoner kr till forskning kring hälsan hos honungsbin där man bland annat identifierar och kartlägger av hur den genetiska bakgrunden till hur virusinfektioner drabbar och överförs hos honungsbin. För att gynna den biologiska mångfalden i allmänhet satsar vi exempelvis 4 miljarder i det kommande landsbygdsprogrammet och 8 miljarder kr till miljö- och klimatersättningar, såsom betesmarker, hagmarker och slåtterängar som anses biologiskt värdefulla. Vi har även ett bidrag till skyddszoner som uppgår till 170 miljoner kr. Alliansen har dessutom presenterat en proposition för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser. GADDEN 4/2014 CENTERPARTIET 1. Svar saknas. 4. Centerpartiet har i regeringen nyligen presenterat den första propositionen om biologisk mångfald till Riksdagen sedan 1993 där ambitionerna för ökat naturskydd och säkring av ekosystemtjänster väsentligt höjs. Det kommer även att gynna biodlingen enligt vår bedömning. Även landsbygdsprogrammet bidrar till biologisk mångfald, genom stöd till att bevara såväl betesmarker som slåtterängar. Vi tror också att det nya stöd som ska ges till nötkreatur kommer att leda till att fler biologiskt värdefulla marker bevaras och utvecklas. 9 5. Centerpartiet värnar starkt skyddet för miljön och människors hälsa och har en restriktiv och försiktig hållning till GMO. Vi anser emellertid att vi ska vara öppna för att det i framtiden kan användas GMO i kommersiell odling inom såväl jord- och skogsbruk. Dock ska försiktighetsprincipen fortsatt gälla och vi i Sverige ska själva bestämma vilka GMO-produkter som ska komma in på den svenska marknaden. Vi anser också att GMO-produkter ska märkas för att tillförsäkra konsumenter och lantbrukare ett fritt och informerat val. MILJÖPARTIET 1. Vi vill att EU:s jordbruksstöd både i EU och i Sverige ska inriktas i första hand på omställning till ekologiskt jordbruk och miljötjänster. Vi vill stärka både de sidorna både i landsbygdsprogrammet och för direktstödet. 2. Vi vill i första hand förbättra villkoren för ekologiska producenter. Det handlar om forskning, metodutveckling, utbildning och rådgivning. Om att offentlig sektor som kund ska gynna ekologiska producenter. Om bättre information till konsumenter. Även konventionella biodlare gynnas av större miljöhänsyn och mer ekologisk produktion i jordbruket. Det ger mindre bekämpningsmedel och flera arter. 3. Vi vill att miljöersättningar och jordbruksstödet ska bli mer målinriktat och träffsäkert enligt ovan: mer ekologisk produktion och större miljönytta. Vi är beredda att närmare se över möjligheten till samordningsvinster efter valet. 4. Generellt vill vi också prioritera biologisk mångfald högre, bl.a. genom kraftigt höjda anslag och större satsningar på både formellt skydd och åtgärdsprogram för hotade arter. 5. Vi vill inte att GMO ska sättas ut i naturen. Vi anser att forsk- ningsmedel kan snabbare ge användbara resultat för hållbar produktion om de satsas på annat. SOCIALDEMOKRATERNA 1. Den s.k. förgröningen som ju finns i pelare 1 kan riskera att bli mer som ett berättigande för jordbruksstöden istället för en reell miljöåtgärd. Vi tror istället mer på en ökad satsning på ekologiskt jordbruk och vill se en omställning av jordbruksstödet till ersättningar för lantbrukares miljöåtgärder i pelare 2 (landsbygdsprogrammet). 2. Det handlar om en mängd åtgärder som minskad kemikalieanvändning i jordbruket, om en ökad satsning på ekologiskt jordbruk och en omställning av jordbruksstödet ersättningar för lantbrukares miljöåtgärder. Vi vill också stärka forskningen kring de gröna näringarna. 3. Det är regeringens ansvar att samordna de insatser som görs av staten från t.ex. departement och myndigheter. Om det finns tecken på att detta inte fungerar måste det övervägas att mer resurser sätts in för att klara uppdraget. 10 4. Vi vill få till ett mer aktivt och framtidsinriktat arbete med våra svenska miljömål och en ökad helhetssyn. Det handlar om en mängd åtgärder som minskad kemikalieanvändning i jordbruket, om en ökad satsning på ekologiskt jordbruk och en omställning av jordbruksstödet ersättningar för lantbrukares miljöåtgärder. 5. Socialdemokraterna har alltid tillämpat försiktighetsprincipen i förhållande till GMO. Vi är oroade över att användningen av GMO kan skapa obalans i ekosystemet och hur GMO-tekniken används idag där GMO-grödor är direkt kopplade till producenter av kemiska bekämpningsmedel. GMO-tekniken skulle kunna användas för att få fram nya sorters grödor som genom större avkastning minskat trycket på jordbruksmarken och på miljön. Tyvärr har GMO används till annat. Idag kan en GMO-gröda tvinga odlaren att använda en viss typ av bekämpningsmedel från ett visst företag, samma företag som utvecklat och sålt GMO:n. Om odlare i större utsträckning använder ett fåtal typer av bekämpningsmedel så ökar risken för att ogräs och skadedjur utvecklar resistens. Det i sig tvingar fram en ökad användning av bekämpningsmedel. Än värre är GMO-sorter som tagits fram för att växten ska avsöndra insektsgifter. Det leder till problem med den biologiska mångfalden. EU:s medlemsländer bör ges större möjlighet att säga nej till odling av GMO-grödor på sitt territorium. VÄNSTERPARTIET 1. Vi anser att CAP är ett misslyckande. Stödet måste reformeras till att gynna omställningen till ekologiskt jordbruk och miljöanpassade åtgärder. Vi arbetar därför för att stödet ska vara miljöinriktat för att stimulera kollektiva nyttigheter som minskad användning av kemikalier, ökad ekologisk odling, minskad övergödning och klimatpåverkan samt ökad djurvälfärd och biologisk mångfald. En sådan förändring av stödet gynnar våra pollinerande insekter. Vänsterpartiet anser att ökad precision i miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet även kan stärka det nationella miljömålsarbetet, inte minst med avseende på biologisk mångfald. 2. På flera sätt. Förutom att öka stödet för ekologisk odling och kollektiva nyttigheter i landsbygdsprogrammet så vill vi genomföra en satsning på närproducerad, hälsosam och miljövänligt producerad mat. Vi vill att Sverige ska vara mer självförsörjande på mat och vill därför införa en nationell livsmedelsstrategi. Vi motsätter oss även regerings förslag att försvaga biotopskyddet i odlingslandskapet, vilket riskerar att försämra funktionen hos viktiga ekosystemtjänster som pollinatörer. Neonikotinoider som betningsmedel ska förbjudas och att skonsamma behandlingsmetoder mot varroakvalster bör utvecklas. 3. Det behövs ett mer samlat stöd för att stärka ekosystemtjänster som pollinering. Vi har föreslagit att regeringen bl.a. ska återkomma med finansieringsförslag för att nödvändiga resurser ska garanteras Svenska artprojektet för kontinuerlig hantering av ekosystemtjänster. 4. Naturen är grunden för vår välfärd. Vi föreslår kraftigt ökade GADDEN 4/2014 statliga anslag för att skydda naturområden och införande av en naturvårdsavgift för skogsnäringen där intäkterna ska gå till skydd av skog. På en treårsperiod tillför vi med vårt nuvarande förslag flera miljarder över regeringens nivåer. Vi vill öka beskattningen av bekämpningsmedel och fasa ut användningen av kemiska bekämpningsmedel. Vi ökar samtidigt kraftigt anslaget för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, som ökad ekologisk odling och bevarande av kant- och skyddszoner. De miljöskadliga subventionerna bör fasas ut och det generella biotopskyddet ska bevaras intakt. Neonikotinoider som betningsmedel ska förbjudas och att skonsamma behandlingsmetoder mot varroakvalster bör utvecklas. 5. Osäkerheten kring vilka miljöeffekterna blir vid odling av GMO-grödor är stor. Jordbrukspolitiken måste utformas så att den ger minst störningar på ekosystemen och därför bör försiktighetsprincipen tillämpas. Vi vill därför ha förbud mot GMOodling i Sverige. När det gäller märkning anser vi att den bör garantera att produkterna är helt fria från GMO. Idag kan upp till 0,9 procent av råvaran vara GMO, utan att produkten behöver märkas. Inte heller bedöms kött, mjölk och ägg som har utfodrats med GMO-foder som GMO-produkter och behöver därför inte märkas. Detta anser vi inte vara rimligt. KRISTDEMOKRATERNA 1. Kravet på ekologisk fokusareal på fem procent av åkermarken för den som har minst 15 hektar samt permanentningen av gräsmark är exempel på åtgärder som går i rätt riktning. Hur sedan referensnivån för gräsmarken placeras påverkar omfattningen av arealen. Det är viktigt att ha med de pollinerande insekterna när de exakta nivåerna sätts. Vi ser också behovet av en översyn av hur skydd mot björnangrepp kan skapas. 2. Dessa utmaningar försöker vi bemöta genom åtgärder och forskning som finansieras i det nationella honungsprogrammet. Det uttalade målet för det nationella honungsprogrammet är att det genomsnittliga antalet bisamhällen ska öka med 2 procent från 2013 års nivå för minst 2/3 av länen. Kristdemokraterna ser gärna att det nationella honungsprogrammet utvecklas och växer i omfattning. 3. Det är viktigt att samordningen mellan olika aktörer ökar, vi ser gärna att Jordbruksverket ges ett uppdrag att samordna och förbättra detta. 4. Vi vill verka för den biologiska mångfalden genom att bibehålla det öppna jordbrukslandskapet som format livsvillkoren för dagens flora och fauna. En förutsättning för detta är dock livskraftiga jordbruksföretag.Till dessa hör även biodlarnas verksamhet. FOLKPARTIET 1. Det står utan tvivel att bina står inför hotande situation. Inte minst är situationen särskilt allvarlig för de vilda bina. Bland de åtgärder som har vidtagits för att vända den utveckling, finns EU-kommissionens förbud mot användningen av så kallade neo-nikotinoider som insektsgift. Det är ett tillfälligt förbud för att utröna om det har effekt på utbredningen av ”colony collapse disorder” inom unionens medlemsländer. Ett fortsatt förbud torde vara nödvändigt. Fortsatt fokus på hållbar produktion, med ökad andel ekologisk odling krävs. Men också tillräckligt stora sammanhängande skydd i landskapet samt grönområden i städerna. 2. EU:s regionalfond, socialfond och fonden för landsbygdsutveckling bör användas mer strategiskt och långsiktigt. Det behövs bättre samordning med övriga insatser för regional utveckling. Det måste bli enklare att söka EU-medel, och all onödig byråkrati – både inom EU och inom ansvariga svenska myndigheter – måste bort. Övergången från traditionella bidrag till förmån för regionala, återinvesterande EU-finansierade fonder för riskkapital, mikrolån och lånegarantier måste utvecklas vidare. Inte minst den nya möjligheten att använda landsbygdsutvecklingsmedel för kapitalförsörjning bör anammas, eftersom marknaden inte sällan sviker den svenska landsbygden. Ökad kunskap hos allmänhet och beslutsfattare kring pollinatörernas betydelse samt ökad samverkan mellan forskare och biodlare krävs. 3. Det är uppenbart att det krävs ett tätare samarbete och en bättre dialog mellan ansvariga verk och myndigheter och länsstyrelsen. Det parlamentariska nätverk- riksdagens landsbygdsnätverk- som initierades av FP har stor anledning och möjligheter att ta birelaterade frågor på största allvar och driva på för bättre effektivisering mellan departement och myndigheter. 4. FP skriver i sitt miljöprogram, som antogs vid vårt landsmöte 2013 att ”Naturvården och den biologiska mångfalden behöver en renässans”. För att bättre bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter behövs det ökade restaureringsinsatser samt fler sammanhängande områden både på land och i vatten. Allt fler arter hotas idag av utrotning. Dessa hotade djur och växter ska skyddas. Vi lyfter därför bl.a fram behov av ökad information, fridlysning och biotopskydd. Genom att förstärka den biologiska mångfalden, öka biodiversiteten, genomföra en livsmedelsstrategi med hållbarhetsfokus, ökad krav på märkning samt ett bättre och tydligare regelverk kring Lagen om offentlig upphandling vill vi ge konsumenterna en ökad möjlighet att välja såväl klimatsmart som mer hälsosamma livsmedel. Något som också gynnar en positiv utveckling för våra bin. 5. Vi har som vår utgångspunkt försiktighetsprincipen. Vi är i 5. Vi utgår från försiktighetsprincipen och vetenskapliga be- dömningar ska ligga till grund för bedömningen i samband med etableringen av nya GMO-grödor. Det finns ett stort behov av växtförädling som möjliggör att vi fortsatt kan föda jordens växande befolkning under framtida förändrade klimatförhållanden. GADDEN 4/2014 grunden teknikpositiva och ser att det kan finnas fördelar (får fram grödor som är resistenta emot svåra angrepp, som ger en berikning av riset som kan rädda liv etc.) Men vi ser också problem varför det krävs stor restriktivitet. I Sverige finns bara försöksodlingar. Märkning inom EU är oerhört viktigt. 11