Korkgummi till Trafikverket Sidan 8 Nr 30 • Maj 2014 / Informationstidning från Industrispår AB Leverans av mastringar till Göteborg Sidan 4 Eskilstuna sid 9 Ledaren: Spårpengen Tillbaka i Ystad sid 3 sidan 2 Lysekil sid 10 | Tävla och vinn – lös Krysset! Spåret Debatt Nr 30 • Maj 2014 Ledare Så här är spår pengen tänkt att fungera I ledaren i Spåret nr 29 nämnde jag att det kanske var dags för införande av ”spårpeng”. Det är en del läsare som hört av sig och undrat hur jag då tänkt. D et finns en del mindre banor, som blir satta på undantag av staten. När de sedan har en sådan standard att de knappast kan trafikeras, läggs de ner. Dessa banor hade säkerligen i många fall överlevt om de hade ägts eller drivits på annat sätt. De passar helt enkelt inte in i den modell Trafikverket har för drift av banor. Ett exempel på en bana som fått nytt liv är Inlandsbanan. Detta se dan kommunerna längs banan tog över ansvaret. Vi hade en mycket konstruktiv dialog med Ingemar Braathen på Banverket. Vi såg att Banverkets kostnad för drift av banan mot Kvillsfors var utslaget per tra fikerad vagn cirka 500 kr. Detta skulle då vara den ”spårpeng” vi skulle erhålla för drift av Ljungbybanan. En billig lösning för staten att få över mer gods per järn väg. Samtidigt skulle det innebära att den som "driftade" banan fick en rejäl morot för att skapa så stor trafik som möjligt. Tyvärr så accepterades inte av talskonstruktionen högre upp i Ban verkshierarkin. Fick beskedet ”detta kan innebära att Du kommer att tjäna peng ar”. Därmed blev det inget och banan revs upp. Är övertygad om att diskussionen om privatisering av mindre lönsamma banor återkommer, även bidrag i form av ”spårpeng”. ■ Ljungbybanan lades ner och revs upp 2009. Min tanke med ”spårpeng” är att den som tar över driften får ett bidrag mot svarande vad det skulle kosta Trafikverket i drift. För en del år sedan diskuterade vi en sådan här lösning med dåvarande Banverket, när det gällde Ljungbybanan. Postadress: Dragongatan 51, 271 39 Ystad. Tel: +46 411 795 00 Fax: +46 411 795 25. [email protected] Spåret är en Informationstidning från Industrispår AB. www.industrispar.se Gert Andersson Redaktör: Kjell Magnusson, Down Town Press. Tel: +46 411 65 111. E-post: [email protected] Redigering/layout: Melvyn Lundholm, Medvind Reklam & Info. Tel: +46 470 606 36. Foto: Kjell Magnusson, Stina Andersson m fl. Ansvarig utgivare: Gert Andersson. Tryckeri: TMG Öresund, Malmö. Tel: +46 40 28 63 91. Omslagsbild: Mastring. © Industrispår AB, citera oss gärna men ange källan. 2 Porträttet Spåret Nr 30 • Maj 2014 Mp om det eftersatta underhållet – Det råder kompe tensbrist på Trafik verket Järnvägsunderhållet i landet är i dag så misskött att tåg spå rat ur, banor har fått stängas och på andra håll har man tvingats sätta ner hastigheten kraftigt. Men att staten ska gå in och ta över underhållet, som många vill, är ingen lösning på problemet, skrev Gert Andersson, vd på In dustrispår AB i sin för ra ledare här i tidning en Spåret. ▼ Ledaren har uppmärksam mats på många håll och man ger Gert Andersson rätt. En av de som håller med är Stina Berg ström, miljöpartiets språkrör när det gäller trafikfrågor och som också sitter med i trafik utskottet. – Dagens situation är inte hållbar och precis som du skriver i din ledare, är problemet att det råder kompetensbrist på Trafik verket, menar Stina Bergström. – Verket känner idag inte sin egen an läggning och har stora problem med att klara sin roll som beställare. Något som också järnvägsutredaren Gunnar Alex andersson påpekade i sitt första del betänkande ”En enkel till framtiden”. Alexandersson är ekonomie dok tor från Handelshögskolan i Stockholm. Hans doktorsavhandling ”The acciden tal deregulation” behandlade avreglering en av kollektivtrafiken i Sverige. De senaste åren har han varit vice vd i Branschföreningen Tågoperatörerna. Stina Bergström säger vidare att Gunnar Alexandersson utredning och riksrevisionens rapport om den bristande punktligheten inom järnvägen har gjort hennes än mer övertygad om att det be hövs en bättre samordning och organisa tion av banunderhållet. – En viktig åtgärd vore att alla järn vägsfrågor – drift, underhåll, planering för investeringar etcetera – hamnar under samma enhet på Trafikverket. – En annan vore att Trafikverket får utföra lämpliga delar av underhållet i egen regi. Hur detta ska gå till på ett smi digt sätt tycker Miljöpartiet att den pågå – Problemet med det eftersatta underhåller är att det råder kompetensbrist på Trafikverket, menar Stina Bergström, trafikpolitisk talesman för Miljöpartiet. ende järnvägsutredningen ska utreda och komma med förslag på. I sin ledare föreslog Gert Andersson att det kanske också är dags att överlåta ägan det av en del banor. ”Vi har skolpeng. Varför inte spår peng?” Vad tycker du? – Det är inget vi har diskuterat, säger Stina Bergström. Men kan också vara nå got för järnvägsutredningen att titta på. Spåret har också bett infrastruktur minister Catharina Elmsäter-Svärd att kommentera förslaget. Men hennes pressekreterare Niklas Gillström säger att ministern just nu inte har tid och möjlig het att ge någon kommentar. Gunnar Alexandersson jobbar vi dare och kommer i sitt slutbetänkande att lägga fram förslag på hur järnvägssektorn bör organiseras för att fungera ännu bätt re. ■ Hojens mästare tillbaka på Industrispår AB Lars-Olle Gustafsson är tillbaka på Industrispår AB. Men bäst trivs han att glida runt i Europa på den här hojen – en Honda Gold Wing. Trivs bäst på sin Gold Wing med hustrun på bönpallen E fter ett mellanspel i Malmö på snart 20 år är Lars-Olle Gustafsson, 59 år, tillbaka i Ystad och Industrispår AB. För det var just här han hade några lyckosamma år i mitten på 1990-talet innan Industrispår AB och många andra entreprenörer tvingades dra ner verksamheten i takt med att Banverket skulle ta hand om alla spårjobb själva. Men tiderna har förändrats och Indu strispår AB är i dag åter med och slåss om entreprenader runt om i Sverige och Nor den. Och behöver därför titt som tätt ny anställa personal. Så när Lars-Olle Gustafsson fick lämna sitt företag i Malmö när man lade ner sin logistikavdelning, tog det bara någon vecka innan han av en ren tillfällighet stötte på sin gamle chef i Ystad, Gert Andersson vd på Industrispår AB. Det blev ett hjärtligt återseende och en ny anställning på Ystadföretaget. – Jag ska syssla med logistik även här, säger han. Alla artiklar som finns på före taget skall läggas in i ett datasystem så att man vet exakt vad som finns på lager och var man hittar det. – Jag lyckades rätt bra med detta på min förra anställning på MultiQ så jag ska nog få ordning på saker och ting här också vad det lider, säger Lars-Olle Gustafsson. Bott i Ystad har han gjort så gott som hela sitt vuxna liv. Pendlandet till Malmö har nu blivit en behaglig cykeltur på fem minuter till jobbet. Men egentligen är det inte cykel som är Lars-Olle Gustafssons ”element”. Det sta vas istället Gold Wing. Motorcyklarnas motorcykel. Så när våren är i antågande börjar LarsOlle Gustafsson förberedelserna inför sommarens och höstens touring runt Europa med hustrun. Att åka på lång färdsresor på mc är för många entusiaster det bästa man kan tänka sig. Höjdpunkten brukar vara FIM Rallyt som hålls på olika platser i Europa. Där samlas man med sina motorcyklar, träffas och umgås och kör nationsparader med flaggor och tutande motorcyklar ge nom arrangörsstaden. I år är det Tampere i Finland som gäller. – Jag brukar köra cirka 1 000 mil om året och det anses ganska mycket, säger Lars-Olle Gustafsson. I 41 år har han hållit på med sin hobby och passion tillsammans med hustrun. Och även om hon har en egen mc, så bru kar hon ändå sätta sig bekvämt tillrätta där bak på bönpallen bakom Lars-Olle på långturerna. För att klarar långfärderna konditions mässigt tränar Lars-Olle på gym tre gång er i veckan med vikter. – Det gäller främst att förstärka mellan gärdet, säger han. I den gamla militärstaden Ystad vimlar det också av ordenssällskap. Och här läg ger Lars-Olle Gustafsson en hel del tid i ett av de största ordenssällskapen – Sirius orden. – Det här är ett mycket trevligt sätt för många att träffas och umgås på, säger han. Orden har sitt ursprung i Ystad där den bildades 1906. I dag omfattar Siriusorden 45 loger runt om i landet och har totalt cirka 5 000 medlemmar. ■ Att han är och har varit medlem i hem maklubben High Riders MCK sedan starten 1974, är naturligtvis en självklar het. Sitter förstås med i styrelsen som en av de riktigt sanna mc-entusiasterna. 3 Spårvagnar Spåret Nr 30 • Maj 2014 Spårvagnar Spåret Nr 30 • Maj 2014 12 mil spårväg planeras i Sverige Men staten vill hålla sig utanför finansieringen Staten är beredd att satsa 238 miljoner kronor i ny spårväg i Göteborg. Största utbyggnaden av spårvägsnätet planeras i Stockholm, 44 km. Mastringarna viktig detalj i spårnätet Stor leverans till spårvägen i Göteborg från Industrispår AB Det är de små detaljerna som gör det. När det gäller spår vagnstrafiken är mastringarna en sådan liten viktig detalj. Och vad är då det? ▼– De är ringar man kopplar runt stol parna och som man fäster kontaktled ningsarmarna på. Det är de som sedan bär kontaktledningarna, berättar Stina Andersson, projektledare på Industrispår AB. I spårvagnsstaden Göteborg, där 200 spårvagnar dagligen rullar fram på det drygt 16 mil långa spårnätet, finns det gott om stolpar för kontaktledningarna. Även om många kontaktledningar är fästa i stadskärnans huskroppar. Men där stolparna bär kontaktledning arna är mastringarna en vik tig detalj, som dock slits ut som allt annat och behöver efter hand bytas ut. Spårnätet byggs också ständigt ut med nya stolpar och mastringar. Mastringar har nu blivit en av Industrispår AB:s nya produkter och ett avtal har träffats mellan Göteborgs stad och Ystadföretaget om att svara för leveransen av mastringar. – De första leveranserna har redan gått iväg till Göte borg, säger Stina Andersson. Spårvagnarna i Göteborg drivs med likström från ett omfattande nät av kontaktledningar i luften. 4 Uppskattningsvis finns det mellan 2 000 och 3 000 stolpar längs spårnätet, som ägs av Göteborgs kommun. Mastringarna kopplar man runt de stolparna som man sedan fäster kontaktledningsarmarna på. Trafikhuvudman är Västtrafik och tra fiken sköts av det kommunalägda bolaget Göteborgs Spårvägar AB. Spårvägstrafik har det funnits i Göteborg sedan 1879 – först hästspår vagnar och sedan 1902 elektriska spår vagnar då också de första mastringarna kom på plats. Systemet trafikeras idag av 12 spår vägslinjer. Till skillnad från järnvägen drivs spår vagnarna av likström med en spänning på 740 volt. Linjerna har i allmänhet en avgång var tionde minut under högtrafik. Det blir cirka 2 400 turer och runt 36 000 km, nästan ett varv runt jorden per dag sam manlagt. Antalet påstigningar uppgår till över 100 miljoner per år. ■ Även om utbyggnaden av spårvagnstrafiken inte fick något större utrymme i den nationella transportplanen som reger ingen nyligen presenterade, är intresset för spårvagnar stort runt om i landet. ▼ Senast i raden att bli medlem i den växande föreningen Spårvagnsstäderna är Eskilstuna kommun, som blir den tolfte kommunen i landet med ambitioner att satsa på spårvagnar. – Eskilstuna väljer att bli medlem i Spårvagnsstäderna eftersom vi arbetar så aktivt med att utveckla stadsbyggandet och koppla ihop det bättre med kollektiv trafiken, säger Magnus Johansson, kom munalråd i Eskilstuna. Men det kräver stora investeringar och här måste staten bli betydligt bättre på att hjälpa till. 522 miljarder kronor vill staten satsa på infrastruktur i landet fram till 2025. Men det är egentligen bara i Göte borg och Stockholm som staten och re geringen är beredd att gå in och satsa öronmärkta pengar på spårvägstrafiken. 238 miljoner vill man bistå med för att förbättra arbetspendlingen i rikets andra stad. Spårvagnstäderna, en intresseförening som består av kommuner och regionala trafikkollektivmyndigheter, arbetar för att förenkla utbyggnaden av spårvagns nätet. Inte minst av miljöskäl. I en färsk rapport har Spårvagnstäderna sammanställt de planer och idéer som finns i spårvägsanläggningar i Sverige fram till 2025. Av den framgår att det i sju städer finns planer på att bygga nya moderna spårvä gar. Det är Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Uppsala. Sammanlagt planeras 120 km nya spårvägar. I samband med utbyggna derna uppskattas behovet av nya moder na spårvagnar till cirka 170 stycken. Största utbyggnaden av spårvägstrafi ken planeras i Stockholm med ytterligare 40 km. I Uppsala och Malmö vill man på respektive ort ha ett ca två mil långt spårvägsnät och i Lund, Norrkö ping och Helsing borg planeras för drygt en halv mil på varje ort. Enligt en färsk rapport från Spårvagnstäderna planeras det i dag för 12 mil nya spårvägar i landet. Spårvagnstäderna har också gått igenom och sett vilka städer som pla nerar för spårväg efter 2025. Det är Lin köping, Västerås, Eskilstuna och Jönkö ping. – Behovet av en effektiv kollektivttra fik ökar när städerna växer, säger Spår vagnsstädernas ordförande Christer G Wennerholm. – Investeringar i städernas kollektivtra – Staten har all anledning att bidra till finansieringen av utbyggnaden av spårvagns fik ger tydliga nationella nyttor i form av nätet, menar Spårvagnsstädernas ordförande ökad tillväxt, minskad miljöpåverkan och förbättrad tillgänglighet, säger Christer G Christer G Wennerholm. Wennerholm som menar att staten har all anledning att bidra till finansieringen av utbyggnaderna. Men förutom i Göteborg och Stock holm lär det inom överskådlig tid inte bli några statliga pengar till spårvägstrafiken. Däremot har man redan i flera fall be slutat att skjuta till lokala och regionala medel. Men många projekt kommer ändå att försenas utan statligt stöd. ■ 5 Hambo Spåret Nr 30 • Maj 2014 Hambobefästningen säkert alternativ på industrispår Spåret Nr 30 • Maj 2014 Hambo Så här ser verktyget ut för montering av Hambo klämfjäder. Genialisk plastplatta gör att spårvidden kan ökas För fyra år sedan anlade Industrispår AB 4 500 meter spår till den nya kombiterminalen i Båramo. Nu ska ytterligare 1 300 träslipers i anslutning till kombiterminalen bytas ut mot betongslipers. Den vanligaste befästningen i Sverige för att förankra järnvägs rälsen mot slipersen är pandrol. Men i slutet på 1960-tal togs en ny svensk befästning fram som ett alternativ anpassat för be tongslipers. Den var den så kallade hambobefästningen, som fortfarande används fast mest på industrispår. ▼ Hambobefästningen har blivit en spe cialprodukt hos Industrispår AB, där man tagit fram ett helt nytt koncept för ham bobefästningar. Tillsamman med en underläggsplatta i plast som konstruerats av Pär-Ola An dersson på Industrispår AB kan man öka spårvidden om spåret svänger kraftigt. – Plattan fungerar alldeles utmärkt på industrispår med snäva kurvor med en radie under 200 meter, säger Pär-Ola Andersson. Underläggsplattan gör att den kan justera spårvidden upp till tio milli meter i sidled. Det betyder att man med de special gjorda underläggsplattorna tillsammans med hambofästningar kan öka den nor mala spårvidden på 1 435 mm till 1 445 mm inne på industriområden där man har snäva kurvor. Att använda hambobefästningar på just industriområden har blivit allt vanligare i takt med att gamla träslipers måste bytas ut, eftersom de flesta då väljer betong slipers. Ett av de senaste uppdragen Industri spår AB fått är att byta ut 1 300 träslipers i anslutningen till den nya kombitermina len i Båramo strax utanför Vaggeryd. Här anlade Industrispår AB 4 500 me ter industrispår för fyra år sedan. I anslut ning till kombiterminalen ska nu ytterli gare gamla träslipers bytas ut mot betongslipers. Och då med hambobefästningar vilket gör att spåren kommer att kunna hållas intakta i minst 50 år till. Slipersbytet kom mer att göras i sommar. Hambobefästningen konstruerades av Rune Hamrin, ingenjör på Lesjöfors Bruk och Lennart Borup, överingenjör på SJ Banavdelning i slutet på 1960talet. I dag väljer de flesta begagnade betong slipers eftersom det är ett bra alternativ till nya kreosotimpregnerade träslipers. Dels Med den här enkla och genialiska underläggsplattan i plast, som Pär-Ola Andersson på Industrispår AB tagit fram, kan man behålla spårvidden även om spåret svänger kraftigt. är kostnaden ungefär den samma, men framför allt är betongslipers ett bättre mil jöalternativ. – På Industrispår AB jobbar vi aktivt för att få bort kreosot i spåren, säger Stina Andersson. ■ Spårvidd i kurvspår med radie under 200 meter. 1 445 mm Normal spårvidd. De specialgjorda underläggsplattorna läggs tillsammans med hambobefästningar. De gör att den normala spårvidden på 1 435 mm kan ökas till 1 445 mm inne på industriområden där man har snäva kurvor. 6 1 435 mm Den gröna markeringen anger den ökade spänn vidden i hambobefästningen. Med en blå och en grön markör i hambobefästningen, som Stina Andersson på Industrispår AB här visar, markerar man spårvidden . Den gröna anger att spårvidden ökats till 1 445 mm. 7 Korkgummi Spåret Nr 30 • Maj 2014 Eskilstuna logistikpark Spåret Nr 30 • Maj 2014 Industrispår AB ny leverantör av kork gummi till Trafikverket ▼ För att betongslipersen i växlar inte skall nötas sönder, lägger man dämpande och skyddande lager av så kallat korkgum mi mellan slipersen och rälsfästet. – Jag har ibland sett slipers där man inte brytt sig om att byta dessa mellanlägg. Resultatet blir att slipersen blir helt sön derslagen och måste till slut bytas ut, säger Gert Andersson, vd på Industrispår AB. Därför är de flesta i dag mycket noga med att kontrollera dessa mellanlägg och se till att de kommer nya på plats när man lägger ny räls i växlar. En av de största förbrukarna av kork gummi är Trafikverket, som nu valt Indu strispår AB som ny leverantör av kork gummi. Ordern, som är värd cirka en halv mil jon kronor, sträcker sig fram till 2017 och ska täcka Trafikverkets hela behov av korkgummi i landet. Korkgummi är, som framgår av nam net, en blandning av gummi och kork och levereras på rulle. Till Trafikverket handlar det de kommande fyra åren om cirka 6 000 meter. Industrispår AB är ny leverantör av korkgummi till Trafikverket. Korkgummit levereras både på rulle och i bit. Här Johan Blixt på trucken och Lars-Olle Gustafsson vid en del av den senaste leveransen till Trafikverket. Industrispår AB kan också leverera tillskurna och anpassade längder av kork gummi. Förutom till Trafikverket har Industri spår AB även fått en order att leverera cirka 2 000 meter korkgummi till Göte borgs Spårvägar. Där används korkgummit som mellan lägg när man gjuter in spår och växlar. Ordern till Göteborg är på cirka en kvarts miljon kronor. ■ Stort intresse för den självgående ballastvagnen ▼ Intresset för den nya självgående bal lastvagnen från Industrispår AB är mycket stort. Både i Sverige och utomlands. –Vi använder den själva vid nästa alla våra spårarbeten. Men det går också bra hyra den däremellan, säger Stina Anders son, projektledare på Industrispår AB. Även om vagnen är byggd för dess mindre spårarbeten har den visat sig eko nomisk konkurrenskraftig även vid större arbeten eftersom den är lätt att manövrera fram och tillbaka i spåret. 8 Spåret klart till DHL:s nya jättelager Eskilstuna satsar på att bli ett ledande logistikcentrum I Eskilstuna fortsätter man satsningarna på att bli ett ledande logistikcentrum i Mälardalen. Den nya logistikparken växer så det knakar och allt fler aktörer etablerar sig på det 300 hektar stora området. ▼ Bland annat storsatsar DHL nu på att bygga ett nytt jättelager på en yta på när mare 60 000 kvadratmeter, vilket mot svarar ungefär elva fotbollsplaner.Mark arbetena är redan gjorda och Industrispår AB har precis blivit klara med det spår som ska gå rakt in i det nya lagret. – Vi har byggt ett 300 meter långt stickspår, berättar projektledare Stina Andersson på Industrispår AB. Vi har också lagt in en växel och två spårspärrar. Markarbetet för det kommande jätte lagret har Peab svarat för som på rekord tid lade ut 115 000 kubikmeter jord och 60 000 kubikmeter krossat bergschakt på området. Den självgående ballastvagnen togs fram på Industrispår AB för ett par år sedan. Den är helt radiostyrd och främst anpassad för arbeten på mindre spår sträckor och i växlar. Ballastvagnen har också modifierats något så att den även blivit godkänd för arbeten på Trafikverkets spår. – Vi överväger just nu om vi ska ta fram ytterligare en eller ett par exemplar till av samma typ, avslöjar Gert Andersson, vd på Industrispår AB. ■ Här skall DHL bygga sitt nya jättelager i sommar. Ytan mot svarar elva fotbollsplaner. Längst upp till vänster ses det spår som Industrispår AB byggt och som kommer att leda rakt in i lagerbyggnaden. Den självgående ballastvagnen från Industrispår AB har blivit nästan oumbärlig vid arbeten på mindre spårsträckor. I sommar ska lagret uppföras. DHL:s satsning i Eskilstuna beräknas ge 200 jobb i kommunen. Benoit Dumond, Managing Director Nordics på DHL förklarar varför man valde Eskilstuna för sin etablering: – Genom etableringen i Eskilstuna stärker DHL sina marknadsandelar ge nom att kunna erbjuda ett logistiskt nav för Mälardalen och Storstockholm. Vi fastnade särskilt för möjligheten att kun na kombinera järnväg, vägtrafik och flyg. Just när det gäller järnväg var Industrispår AB redan för två år sedan med och byggde spåren till den nya kom biterminalen en bit från logistikparken, som sedan anslöts till Svealandsbanan. – För oss är det naturligtvis väldigt spännande att få vara en del av den här infrastruktursatsningen i Eskilstuna, sä ger Gert Andersson, vd på Industrispår AB. För Eskilstuna kommun är sats ningen på logistikparken och nya jobb av stor betydelse. – Det är mycket glädjande att DHL valde Eskilstuna för sin nya anläggning i Mälardalen. Det visar att vår satsning på Eskilstuna Logistikpark börjar ge frukt och vi arbetar fortsatt vidare med att fär digställa området för ytterlige etablering ar, säger Mikael Jonsson, näringslivsut vecklare i Eskilstuna kommun. – Det var inte länge sedan A-för packning invigde sin nya anläggning i Eskilstuna Logistikpark och fler knackar på dörren, säger Mikael Jonsson. Här finns också redan företag som Wawin och Boxon. kraftvärmeverket i centrala Eskilstuna. Nu har man istället lagt över transpor terna på järnväg och använder det spår som finns i logistikparken för att ta emot leveranserna av rundved. Dagligen rullar tåg in i Logistik – Det här är en medveten miljösats parken med rundved till Eskils tuna ning, säger Tommy Spångberg, teknisk Energi & Miljös anläggning. chef i Eskilstuna. ■ Förut kunde det vara 100 lastbilar per dag som levererade träbränsle direkt till Här pågår arbetet med den växel som leder in på det nya 300 meter långa spåret. 9 Lysekilsbanan Spåret Nr 30 • Maj 2014 Lysekilsbanan räddad Här byggs världens största vågkraftverk Lysekilsbanan en viktig transportlänk till Seabaseds anläggning Persontrafiken återupptas redan i sommar I Lysekil byggs just nu världens största vågkraftanläggning. Här har redan produktionen av aggregat dragits igång till den vågkraftpark som håller på att uppföras i Sotenäs utanför Smögen, som kommer att bli något av en försöksanläggning. Lysekilsbanan är räddad. Redan i sommar återupptar Västtrafik persontrafiken med sina Reginatåg. ▼ Bakom satsningen ligger svenska Seabased Industry AB med huvudkon tor i Uppsala och med nära kopplingar till universitetet i Uppsala. Företaget har i dag ett 60-tal anställda i Lysekil och räknar med att expandera kraftigt de kommande åren. Men en förutsättning är järnvägen. Det var sannolik ett av skälen till att Trafikverket svängde och gav Lysekils banan respit ytterligare några år. – Ett glädjande besked som kom som en stor lättnad för oss, säger Billy Johansson, vd på Seabased Industry AB och som fanns med i den delegation som tidigare uppvaktade generaldirektör Gunnar Malm på Trafikverket. Järnvägstrafiken på sträckan Munkedal – Lysekil i Bohuslän kommer att återupptas. Trafikverket har efter starka påtryckningar ändrat sig och nu bestämt sig för att fortsätta med underhållet av Lysekilsbanan där det inte förekommit någon reguljär trafik sedan 2010. ▼– Det finns flera idéer som skulle kun na generera järnvägstrafik och vi vill skapa utrymme för dem att bli verklig het, säger Håkan Wennerström, regio nal direktör vid Trafikverket i en kom mentar till beslutet. Lyskilsbanan var en av de åtta lågtrafi kerade banor i landet som hotades av nedläggning. Men protesterna har varit särskilt starka mot planerna på att skrota järnvä gen mellan Munkedal och Lysekil, som Spåret berättade om i nr 29. Och efter en uppvaktning hos gene raldirektör Gunnar Malm på Trafik verket drogs det väntade nedläggnings beslutet tillbaka. Lysekilsbanan fyllde i fjol 100 år. Då tuffade det här ångloket med ungefär lika många år på nacken in på stationen i Lysekil. Nu är det betydligt modernare tåg som kommer att trafikera banan. 10 Beskedet innebär nämligen att Seabased kan satsa för fullt på sin pa tenterade ide om hur man kan utvinna elkraft från vågrörelser. – Med de volymer det handlar om så kommer vi att vara helt beroende av järnvägen för att kunna ta in material till våra ställverk, säger Billy Johansson. Seabased är redan världsledande när det gäller tekniken att få fram vågenergi. Och utvecklingen går fort. Billy Johans son tror att vågenergin kommer att – Våra samtal med olika intressenter ger oss skäl att skjuta ett eventuellt be slut om att upphöra med underhållet på framtiden, säger Håkan Wennerström. Bland de mesta konkreta idéerna, och som kan motivera fortsatt godstrafik på Lysekilsbanan, är planerade timmer transporter från en ny terminal i Hallin den och transporter av gods till våg kraftsföretaget Seabased Industry AB:s anläggning i Lysekil. Trafikverkets beslut innebär att un derhåll av banan fortsätter åtminstone fram till och med juni 2015. Därmed blir det nu möjligt att ansö ka om plats i tidtabellerna inför 2015 och 2016 och ett utrymme för transpor törer och järnvägsföretag att verkligen visa att Lysekilsbanan behövs. Och tågen kommer nu snabbt att åter börja rulla på Lysekilsbanan, Redan till midsommar har Västtrafik för avsikt att återuppta trafiken med persontåg. – Det blir två dubbla turer under två månader i sommar, berättar Leif Blomqvist, Västtrafiks ordförande. En tidtabell har redan upprättats och av den framgår att restiden mellan Munkedal och Lysekil kommer att ta en timme. Lysekilsbanan Spåret Nr 30 • Maj 2014 Billy Johansson, vd på Seabased Industry AB, är glad att Lyse kilsbanan räddades. kunna byggas ut så mycket i Sverige att den på några år kom mer att motsvara mer än den elproduk tion som vattenkraften svarar för. Och intresset för tekniken är stort i hela världen. Studiebesöken i Lysekil är många där man på plats kan se hur en helt ny miljövänlig teknik växer fram. – När utbyggnaden är klar i Lysekil kommer det att bli världens största våg kraftsanläggning, säger Billy Johansson, som menar att det finns en potential för vågenergi på mellan 10 000 och 15 000 TWh per år. – Det skulle täcka tio procent av jor dens hela energibehov. Utnyttjade man vågkraften fullt ut i Östersjön till exempel skulle man kun na producera så mycket energi att det motsvarade cirka 20 procent av all el användning. Även om vågkraften kommer att bli I Sotenäs kommun utanför Smögen byggs den första vågkraftsparken. en viktig del av den svenska energiför sörjningen är det inte dessa farvatten som den är mest intressant. – Nej, vi har ganska dålig våghöjd här, säger Billy Johansson. Här har vi en våg höjd som ger mellan fem och tio kw per vågmeter mot att man kan utvinna 100 kw per meter våghöjd i havet nordväst om Skottland där förhållandena för vågkraft är extremt goda. Där kommer också ett stort antal aggregat att placeras ut så småningom. Själva tekniken bygger på att man utnyttjar höjdskillnaden mellan våg topp och vågdal. Vågornas rörelse gör att en så kallad translator förs upp och ned inne i ett aggregat, som omvandlar vågens rörelseenergi till elektrisk energi. Aggregaten är sedan kopplade till oli ka ställverk på havsbotten och elenergin leds sedan upp på land via en kabel. Tekniken är ny och ännu inte utbyggd i full skala någonstans. Seabased har i samarbete med kraftbolaget Fortum till stånd att anlägga en vågkraftspark med 420 aggregat i havet i Sotenäs kommun nordväst om Smögen. De första aggre gaten har redan placerats ut där. Fullt utbyggd kommer man på an läggningen i Lysekil att producera 40 aggregat per dygn. Men räknar med att inom fem år kommer flera tusen perso ner vara anställda här. – När förre amerikanske ambassadö ren var här och tittade på anläggningen konstaterade han att det här kommer att bli ett globalt företag. Och det tror vi också, säger Billy Johansson. Men det hade varit svårt utan en järn väg till Lysekil. ■ – Vi kommer att köra två dubbel turer varje dag, säger Västtrafiks ordförande Leif Blomqvist. Västtrafik kommer att köra med sina Reginatåg på sträckan. Enligt Leif Blomqvist är banan i förhållandevis bra skick även om hastigheten måste hållas nere. – Men att köra i 70 km/tim borde inte vara några problem. Däremot sak nas det perronger i Brastad och Hallin den och det är ju något som måste lösas. För Lyskils hamn kom beslutet om att återuppta tågtrafiken som en glad över raskning. – Det betyder oerhört mycket efter som järnvägen är viktig för oss och verk samheterna här i Lysekil, säger Tor Carlsen, VD i Lyskils Hamn AB. ■ Med de här aggregaten utnyttjar man höjdskillnaden mellan vågtopp och vågdal. Vågens rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi. Aggregaten är sammankopplade med ställverk som ligger på havsbotten. Elenergin leds sedan upp på land via en kabel. 11 Returadress: Dragongatan 51, SE-271 39 Ystad Krysset 30 Spåret Nr 30 • Maj 2014 HUVUD- HÄRI AVGÖRS PÅVEVAL SPÄRR STAD I ALPLAND KAN FYLLA TÄCKA MARTIN ENEROCH GIANDERS FORM PIL- LITEN SPEL SMULA SAKNAR FÄSTE ASSISTERAR VID DUELL DEN KAN FÖRSÄTTA BERG KÄND BLIR ANKA KOSTYMER SE- AKTUA- ÅTER KING COLE NIOR LITET GÄLLA DANS ÄDELSTEN HANDSTILSEXPERT DRÖMFLICKA GÅ FÖRBI MERA VARAKTIG MÖBELJÄTTE HA SOM NAMN LIVLIG DANS SINGELTAL MINDRE DRAG SATTE I SIG RÖDKINDAD I DEN KAN MESAR BO KAN MAN RÄKNA MED BILDAR MENING FÖRE V TORDÖN MITT ITU GLÖDA VULKAN SÅ MOSESMÅTT BROR LIKT KLOCKA ÄR TAXBENEN SJ I DANMARK HÄRJAT LAND SNABBT BESKED ÄR NOG SVETLANA MILJÖÅTGÄRD HAR GNÄLMAN I LA KÖLN HELT LUGNT FRANSK GATA LÅNGSAM KÄNNER RUELSE GENUIN FLYGER ANFÖRANDENA BÖR MAN EJ SE TVINNA OCH SNATTA RENONS SPÅR NATRIUMKARBONAT ÖKENNAMN SIST AV ENTAL AFRIKA’STAT VARA PÅ BENEN SADE KORT SVULLNAD ANGER PÅSLAG REKLAM TAPPVENTIL KELTISK BARD ANTE MERIDIEM NOBELPRISAD RYMDHAROLD EPOS FAKTAVERK SOM INFORMATION FÄRSKA TYMINTECKEN HYLLA KAN MAN ÄPPLEN GILLAR LÅGOR SÄGS EN GÖK VARA KRYDDMÅTT ÄR JU TACKAN BILDANDE TYSK EXHUVUDSTAD FÅR GÅ MED LÅNAT DJUR SÄDLAGER SKOLAVDELNING SOLÖ KAPTEN I RULLAN MINSKAD UPPVISNING ÄR EN ANHÄNGARE PLUSPOL SÖTNOS NUDDAR HAL- FÖRE- FYRA I KADE TAGSBAS LEKEN JOBBAR GÄRNA STYR PLAN SKINNAR SVÄRS I RÄTT LEVER I KUPA ORKA FÖR EN DEL BÖNA GÖR JU LOKET AFFISCH ROANDE TECKNARE STÅR FÖR KALIUM BEANTITEL SÄTTS PÅ KROK KNÄ STICKORD LÄT MAN I SOM EN SKOLA TUPP JOBBAR MED TAL TVÅ PÅ RAD SPRÅKKURS NÅGOT RIK VALSAT KLURESS P NORR ORDVETENSKAP I SAGAS SLUT SECRET SERVICE SÄTTA SIG PÅ TVÄREN MÄNGD På Spåret-X 29 Namn:…………………………………………………………………… Adress:…………………………………………………………………… Här är vinnarna av Krysset 29 som alla belönas med varsin trisslott. • Gösta Löfstedt, Åhus • Karin Hallberg, Strömstad Rätta lösningen Krysset 29 ▼ Skicka din lösning till: Industrispår AB, Dragongatan 51, 271 39 Ystad. PÅ SPÅRET-X 30 Lösningen till Krysset 30 ska vara oss tillhanda senast 30 juni 2014. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med trisslotter. Märk kuvertet ”Krysset 30”. Det går även bra att faxa till: 0411-795 25 Grattis! AUTO- SÄT- MITT GÖR ÄDELSYN- ÄNDA- FLORIST MATI MYNT TARE PRICK PUNKT LYKT BUKETT GAS DEN KAN DET GÅ ÅT HYLLNINGSDIKT LEDVÄRKEN KLÄTT KORT • Peter Lakso, Borlänge • Ulla-Britt Olofsson, Skellefteå M B O S A B B C M KORVRÄTT LJUNGS MANNE- TÄCKSÄL- ÅSKAS FINGAL KEN I NAMN TILLBRYSSEL BEHÖR LAN S P K O R A D I S K Å T KONSTAPEL KRUCIFIX MOSEBROR VILDHUND • Otto Andersson, Linköping T N Y P O G R D A C K F O N D E M U R T I C E N T Y N T K E L E L A L E R T R E V U T E R R V Å B E N MÅNFAS TIDBLAD SINGULARIS STRUTGODIS SATTE I SIG HETTE ODENS HÄST OBEVÄXT T O P P O L I S R S E S J U R O D I N G O N N G Y G A R A M A U O M D I S L E I P K A L GUDOM JOULE TVÄTTBJÖRN SLÅ EN SIGNAL KORT FÖR DA CAPO UPP- BARCELONATÅG ARKITEKT POVELS ÄTT GULDTECKEN UTFORSKA DE 3 FÖRSTA KOLJUD DOLLARDEL SLANT FÅNG- EN AV UTRYM- SJU I MEN SAGAN C K E L O S K N E Ö R MISSSPORT- HAGLIG ARENA DRIVMEDEL RAPACE DEBATTERAD HÖLJE IK KLURESS PR GRUSSORT I MAIL- KAN AD- NÄVEN RESS VARA FÖRBUDSORD TITAN I KEMIN GÅR PÅ 2 HJUL AMIN FÅGELVRIST LÄTTTUGGAD FINNS PÅ HUNDPENSIONAT TSUNAMIBEVIS AN- BALK- SIKTSFORM VATTEN EN TON I SKALAN ENERGIFORM EJ VÅRT BEGRÄNSAD FILMCHRISTOPHER GÖMSLET ÅRSTID HEDENHÖSPAPPA I A S I P D E I K T M Ö R R A S T G L Å R V D I L I A D R S LAXYNGEL HÖRS ÅTERORD TAR EN PAUS FLIT UTEPLATSEN KAN SIBYLLA TANTALTECKEN T A SKYMMANDE MOLN GRIPA T A B I N D E R HARRY HUMORIST PÅ GP MED GLANS H J T Ö Å R N T E E E L Ä G B A L P Å VILL FRIARE HA ETT PÅ FOT FÖRE FN SLÅS UT FRÅN VINDSKYDD KAN TAL INLEDAS MED UTGE MESBESTÄMNING KÄND FOND HYVLAS VÄNERN OCH RUNN FILMMEDIA CIVILSTÅND FÖRLAG KAN SIN BIBEL BEBOS AV ESTER SÖKER MAKA DRA PÅ MUN NYTTOVÄXT HJÄRTTEST PALMFRUKTER APART EN AV MÅNGA I KRYSS N D E T S T M O E D V H A A L T V Å A G V L I E K T D E E R LIST- EFTER ME- SKATT TALL A K R R O I M N S J O Ö G A R T D F R I A D R A E D L T A R FÖR VAR MARTIN LJUNG STORBIL FLYGORGAN I SAMOVAR SES I NAMN LEGA L Y KAN DEN BLYGE LÄTT R O D N A SKÅNEBYGD G Ö I N G E PALINDROMTJEJ A N N E N U T A GENAST UTOMJORDING PÅ BIO