2014 maj - Industrispår i Ystad AB

Korkgummi till Trafikverket
Sidan 8
Nr 30 • Maj 2014 / Informationstidning från Industrispår AB
Leverans av
mastringar till Göteborg
Sidan 4
Eskilstuna sid 9
Ledaren: Spårpengen
Tillbaka i Ystad sid 3
sidan 2
Lysekil sid 10
| Tävla och vinn – lös Krysset!
Spåret
Debatt
Nr 30 • Maj 2014
Ledare
Så här är spår­
pengen tänkt att
fungera
I ledaren i Spåret nr 29 nämnde jag att det kanske var dags för
införande av ”spårpeng”. Det är en del läsare som hört av sig och
undrat hur jag då tänkt.
D et
finns en del mindre banor,
som blir satta på undantag av staten.
När de sedan har en sådan standard att
de knappast kan trafikeras, läggs de ner.
Dessa banor hade säkerligen i många
fall överlevt om de hade ägts eller drivits
på annat sätt. De passar helt enkelt inte
in i den modell Trafikverket har för drift
av banor. Ett exempel på en bana som
fått nytt liv är Inlandsbanan. Detta se­
dan kommunerna längs banan tog över
ansvaret.
Vi hade en mycket konstruktiv dialog
med Ingemar Braathen på Banverket.
Vi såg att Banverkets kostnad för drift av
banan mot Kvillsfors var utslaget per tra­
fikerad vagn cirka 500 kr. Detta skulle då
vara den ”spårpeng” vi skulle erhålla för
drift av Ljungbybanan. En billig lösning
för staten att få över mer gods per järn­
väg.
Samtidigt skulle det innebära att
den som "driftade" banan fick en rejäl
morot för att skapa så stor trafik som
möjligt. Tyvärr så accepterades inte av­
talskonstruktionen högre upp i Ban­
verkshierarkin. Fick beskedet ”detta kan
innebära att Du kommer att tjäna peng­
ar”. Därmed blev det inget och banan
revs upp.
Är övertygad om att diskussionen
om privatisering av mindre lönsamma
banor återkommer, även bidrag i form av
”spårpeng”. ■
Ljungbybanan lades ner och revs upp 2009.
Min tanke med ”spårpeng” är att den
som tar över driften får ett bidrag mot­
svarande vad det skulle kosta Trafikverket
i drift.
För en del år sedan diskuterade vi en
sådan här lösning med dåvarande
Banverket, när det gällde Ljungbybanan.
Postadress: Dragongatan 51, 271 39 Ystad.
Tel: +46 411 795 00
Fax: +46 411 795 25.
[email protected]
Spåret är en Informationstidning från
Industrispår AB.
www.industrispar.se
Gert Andersson
Redaktör: Kjell Magnusson, Down Town Press.
Tel: +46 411 65 111.
E-post: [email protected]
Redigering/layout: Melvyn Lundholm,
Medvind Reklam & Info.
Tel: +46 470 606 36.
Foto: Kjell Magnusson, Stina Andersson m fl.
Ansvarig utgivare:
Gert Andersson.
Tryckeri: TMG Öresund, Malmö.
Tel: +46 40 28 63 91.
Omslagsbild:
Mastring.
© Industrispår AB, citera oss gärna men ange källan.
2
Porträttet
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Mp om det eftersatta underhållet
– Det råder kompe­
tensbrist på Trafik­
verket
Järnvägsunderhållet i landet är i dag så misskött att tåg spå­
rat ur, banor har fått stängas och på andra håll har man
tvingats sätta ner hastigheten kraftigt.
Men att staten ska gå in och ta över underhållet, som
många vill, är ingen lösning på problemet, skrev Gert
Andersson, vd på In­
du­strispår AB i sin för­
ra ledare här i tidning­
en Spåret.
▼ Ledaren har uppmärksam­
mats på många håll och man ger
Gert Andersson rätt. En av de
som håller med är Stina Berg­
ström, miljöpartiets språk­­­rör
när det gäller trafikfrågor och
som också sitter med i trafik­
utskottet.
– Dagens situation är inte
hållbar och precis som du skriver
i din ledare, är problemet att det
råder kompetensbrist på Trafik­­
verket, menar Stina Berg­ström.
– Verket känner idag inte sin egen an­
läggning och har stora problem med att
klara sin roll som beställare. Något som
också järnvägsutredaren Gunnar Alex­
andersson påpekade i sitt första del­
betänkande ”En enkel till framtiden”.
Alexandersson är ekonomie dok­
tor från Handelshögskolan i Stockholm.
Hans doktorsavhandling ”The acciden­
tal deregulation” behandlade avreglering­
en av kollektivtrafiken i Sverige.
De senaste åren har han varit vice vd i
Bransch­föreningen Tågoperatörerna.
Stina Bergström säger vidare att
Gunnar Alexandersson utredning och
riksrevisionens rapport om den bristande
punktligheten inom järnvägen har gjort
hennes än mer övertygad om att det be­
hövs en bättre samordning och organisa­
tion av banunderhållet.
– En viktig åtgärd vore att alla järn­
vägsfrågor – drift, underhåll, planering
för investeringar etcetera – hamnar under
samma enhet på Trafikverket.
– En annan vore att Trafikverket får
utföra lämpliga delar av underhållet i
egen regi. Hur detta ska gå till på ett smi­
digt sätt tycker Miljöpartiet att den pågå­
– Problemet med det eftersatta underhåller är att det råder kompetensbrist på
Trafikverket, menar Stina Bergström, trafikpolitisk talesman för Miljöpartiet.
ende järnvägsutredningen ska utreda och
komma med förslag på.
I sin ledare föreslog Gert Andersson att
det kanske också är dags att överlåta ägan­
det av en del banor.
”Vi har skolpeng. Varför inte spår­
peng?”
Vad tycker du?
– Det är inget vi har diskuterat, säger
Stina Bergström. Men kan också vara nå­
got för järnvägsutredningen att titta på.
Spåret har också bett infrastruktur­
minister Catharina Elmsäter-Svärd att
kommentera förslaget. Men hennes
pressekreterare Niklas Gillström säger att
ministern just nu inte har tid och möjlig­
het att ge någon kommentar.
Gunnar Alexandersson jobbar vi­
dare och kommer i sitt slutbetänkande att
lägga fram förslag på hur järnvägssektorn
bör organiseras för att fungera ännu bätt­
re. ■
Hojens mästare tillbaka
på Industrispår AB
Lars-Olle Gustafsson är tillbaka på
Industrispår AB. Men bäst trivs han att
glida runt i Europa på den här hojen –
en Honda Gold Wing.
Trivs bäst på sin Gold Wing med hustrun på bönpallen
E
fter ett mellanspel i Malmö på
snart 20 år är Lars-Olle
Gustafs­son, 59 år, tillbaka i
Ystad och Industrispår AB. För det var
just här han hade några lyckosamma år i
mitten på 1990-talet innan Industrispår
AB och många andra entreprenörer
tving­ades dra ner verksamheten i takt
med att Banverket skulle ta hand om alla
spår­jobb själva.
Men tiderna har förändrats och Indu­
strispår AB är i dag åter med och slåss om
entreprenader runt om i Sverige och Nor­
den. Och behöver därför titt som tätt ny­
anställa personal.
Så när Lars-Olle Gus­tafs­son fick läm­na
sitt företag i Malmö när man lade ner sin
logistikavdelning, tog det bara någon
vecka innan han av en ren tillfällighet
stöt­te på sin gamle chef i Ystad, Gert
Andersson vd på Industrispår AB.
Det blev ett hjärtligt återseende och en
ny anställning på Ystadföretaget.
– Jag ska syssla med logistik även här,
säger han. Alla artiklar som finns på före­
taget skall läggas in i ett datasystem så att
man vet exakt vad som finns på lager och
var man hittar det.
– Jag lyckades rätt bra med detta på min
förra anställning på MultiQ så jag ska nog
få ordning på saker och ting här också vad
det lider, säger Lars-Olle Gustafsson.
Bott i Ystad har han gjort så gott som
hela sitt vuxna liv. Pendlandet till Malmö
har nu blivit en behaglig cykeltur på fem
minuter till jobbet.
Men egentligen är det inte cykel som är
Lars-Olle Gustafssons ”element”. Det sta­
vas istället Gold Wing. Motorcyklarnas
motorcykel.
Så när våren är i antågande börjar LarsOlle Gustafsson förberedelserna inför
sommarens och höstens touring runt
Euro­pa med hustrun. Att åka på lång­
färdsresor på mc är för många entusiaster
det bästa man kan tänka sig. Höjdpunkten
brukar vara FIM Rallyt som hålls på olika
platser i Europa.
Där samlas man med sina motorcyklar,
träffas och umgås och kör nationsparader
med flaggor och tutande motorcyklar ge­
nom arrangörsstaden. I år är det Tampere
i Finland som gäller.
– Jag brukar köra cirka 1 000 mil om
året och det anses ganska mycket, säger
Lars-Olle Gustafsson.
I 41 år har han hållit på med sin hobby
och passion tillsammans med hustrun.
Och även om hon har en egen mc, så bru­
kar hon ändå sätta sig bekvämt tillrätta där
bak på bönpallen bakom Lars-Olle på
lång­turerna.
För att klarar långfärderna konditions­
mässigt tränar Lars-Olle på gym tre gång­
er i veckan med vikter.
– Det gäller främst att förstärka mellan­
gärdet, säger han.
I den gamla militärstaden Ystad vimlar
det också av ordenssällskap. Och här läg­
ger Lars-Olle Gustafsson en hel del tid i
ett av de största ordenssällskapen – Sirius­
orden.
– Det här är ett mycket trevligt sätt för
många att träffas och umgås på, säger han.
Orden har sitt ursprung i Ystad där den
bildades 1906. I dag omfattar Siriusorden 45 loger runt om i landet och har
totalt cirka 5 000 medlemmar. ■
Att han är och har varit medlem i hem­
maklubben High Riders MCK sedan
starten 1974, är naturligtvis en självklar­
het. Sitter förstås med i styrelsen som en
av de riktigt sanna mc-entusiasterna.
3
Spårvagnar
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Spårvagnar
Spåret Nr 30 • Maj 2014
12 mil spårväg planeras i Sverige
Men staten vill hålla sig utanför finansieringen
Staten är beredd att satsa 238 miljoner
kronor i ny spårväg i Göteborg.
Största utbyggnaden av spårvägsnätet
planeras i Stockholm, 44 km.
Mastringarna viktig detalj i spårnätet
Stor leverans till spårvägen i Göteborg från Industrispår AB
Det är de små detaljerna som
gör det. När det gäller spår­
vagnstrafiken är mast­ring­arna
en sådan liten viktig detalj.
Och vad är då det?
▼– De är ringar man kopplar runt stol­
parna och som man fäster kontaktled­
ningsarmarna på. Det är de som sedan
bär kontaktledningarna, berättar Stina
Andersson, projektledare på Industrispår
AB.
I spårvagnsstaden Göteborg, där
200 spårvagnar dagligen rullar fram på
det drygt 16 mil långa spårnätet, finns det
gott om stolpar för kontaktledningarna.
Även om många kontaktledningar är
fästa i stadskärnans huskroppar.
Men där stolparna bär kontaktledning­
arna är mastringarna en vik­
tig detalj, som dock slits ut
som allt annat och behöver
efter hand bytas ut. Spårnätet
byggs också ständigt ut med
nya stolpar och mastringar.
Mastringar har nu blivit
en av Industrispår AB:s nya
produkter och ett avtal har
träffats mellan Göteborgs
stad och Ystadföretaget om
att svara för leveransen av
mast­ringar.
– De första leveranserna
har redan gått iväg till Göte­
borg, säger Stina Andersson.
Spårvagnarna i Göteborg drivs med likström från ett omfattande nät av kontaktledningar i luften.
4
Uppskattningsvis finns
det mellan 2 000 och 3 000
stolpar längs spårnätet, som
ägs av Göteborgs kommun.
Mastringarna kopplar man runt
de stolparna som man sedan fäster
kontaktledningsarmarna på.
Trafikhuvudman är Västtrafik och tra­
fiken sköts av det kommunalägda bolaget
Göteborgs Spårvägar AB.
Spårvägstrafik har det funnits i
Göteborg sedan 1879 – först hästspår­
vagnar och sedan 1902 elektriska spår­
vagnar då också de första mastringarna
kom på plats.
Systemet trafikeras idag av 12 spår­
vägslinjer.
Till skillnad från järnvägen drivs spår­
vagnarna av likström med en spänning på
740 volt.
Linjerna har i allmänhet en avgång var
tionde minut under högtrafik. Det blir
cirka 2 400 turer och runt 36 000 km,
nästan ett varv runt jorden per dag sam­
manlagt.
Antalet påstigningar uppgår till över
100 miljoner per år. ■
Även om utbyggnaden av spårvagnstrafiken inte fick något
större utrymme i den nationella transportplanen som reger­
ingen nyligen presenterade, är intresset för spårvagnar stort
runt om i landet.
▼ Senast i raden att bli medlem i den
växande föreningen Spårvagnsstäderna är
Eskilstuna kommun, som blir den tolfte
kommunen i landet med ambitioner att
satsa på spårvagnar.
– Eskilstuna väljer att bli medlem i
Spårvagnsstäderna eftersom vi arbetar så
aktivt med att utveckla stadsbyggandet
och koppla ihop det bättre med kollektiv­
trafiken, säger Magnus Johansson, kom­
munalråd i Eskilstuna. Men det kräver
stora investeringar och här måste staten
bli betydligt bättre på att hjälpa till.
522 miljarder kronor vill staten
satsa på infrastruktur i landet fram till
2025. Men det är egentligen bara i Göte­
borg och Stockholm som staten och re­
geringen är beredd att gå in och satsa
öronmärkta pengar på spårvägstrafiken.
238 miljoner vill man bistå med för att
förbättra arbetspendlingen i rikets andra
stad.
Spårvagnstäderna, en intresseförening
som består av kommuner och regionala
trafikkollektivmyndigheter, arbetar för
att förenkla utbyggnaden av spårvagns­
nätet. Inte minst av miljöskäl.
I en färsk rapport har Spårvagnstäderna
sammanställt de planer och idéer som
finns i spårvägsanläggningar i Sverige
fram till 2025.
Av den framgår att det i sju städer finns
planer på att bygga nya moderna spårvä­
gar. Det är Malmö, Lund, Helsingborg,
Göteborg, Norrköping, Stockholm och
Uppsala.
Sammanlagt planeras 120 km
nya spårvägar. I samband med utbyggna­
derna uppskattas behovet av nya moder­
na spårvagnar till cirka 170 stycken.
Största utbyggnaden av spårvägstrafi­
ken planeras i Stockholm med ytterligare
40 km. I Uppsala och Malmö vill man på
respektive ort ha
ett ca två mil långt
spårvägsnät och i
Lund, Norr­­kö­
ping och He­l­­­sing­
borg planeras för
drygt en halv mil
på varje ort.
Enligt en färsk rapport från Spårvagnstäderna planeras det i dag för 12 mil
nya spårvägar i landet.
Spårvagnstäderna har också
gått igenom och sett vilka städer som pla­
nerar för spårväg efter 2025. Det är Lin­
köping, Västerås, Eskilstuna och Jön­kö­
ping.
– Behovet av en effektiv kollektivttra­
fik ökar när städerna växer, säger Spår­
vagnsstädernas ordförande Christer G
Wennerholm.
– Investeringar i städernas kollektivtra­
– Staten har all anledning att bidra till
fi­nan­sieringen av utbyggnaden av spårvagns­ fik ger tydliga nationella nyttor i form av
nät­et, menar Spårvagnsstädernas ordförande ökad tillväxt, minskad miljöpåverkan och
förbättrad tillgänglighet, säger Christer G
Christer G Wennerholm.
Wennerholm som menar att staten har all
anledning att bidra till finansieringen av
utbyggnaderna.
Men förutom i Göteborg och Stock­
holm lär det inom överskådlig tid inte bli
några statliga pengar till spårvägstrafiken.
Däremot har man redan i flera fall be­
slutat att skjuta till lokala och regionala
medel. Men många projekt kommer
ändå att försenas utan statligt stöd. ■
5
Hambo
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Hambobefästningen
säkert alternativ på
industrispår
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Hambo
Så här ser verktyget ut för montering
av Hambo klämfjäder.
Genialisk plastplatta gör att spårvidden kan ökas
För fyra år sedan anlade Industrispår AB 4 500 meter spår till den nya kombiterminalen
i Båramo. Nu ska ytterligare 1 300 träslipers i anslutning till kombiterminalen bytas ut mot betongslipers.
Den vanligaste befästningen i Sverige för att förankra järnvägs­
rälsen mot slipersen är pandrol. Men i slutet på 1960-tal togs en
ny svensk befästning fram som ett alternativ anpassat för be­
tongslipers. Den var den så kallade hambobefästningen, som
fortfarande används fast mest på industrispår.
▼ Hambobefästningen har blivit en spe­
cialprodukt hos Industrispår AB, där man
tagit fram ett helt nytt koncept för ham­
bobefästningar.
Tillsamman med en underläggsplatta i
plast som konstruerats av Pär-Ola An­
ders­son på Industrispår AB kan man öka
spårvidden om spåret svänger kraftigt.
– Plattan fungerar alldeles utmärkt på
industrispår med snäva kurvor med en
radie under 200 meter, säger Pär-Ola
Andersson. Under­läggsplattan gör att den
kan justera spårvidden upp till tio milli­
meter i sidled.
Det betyder att man med de special­
gjorda underläggsplattorna tillsammans
med hambofästningar kan öka den nor­
mala spårvidden på 1 435 mm till 1 445
mm inne på industriområden där man
har snäva kurvor.
Att använda hambobefästningar på just
industriområden har blivit allt vanligare i
takt med att gamla träslipers måste bytas
ut, eftersom de flesta då väljer betong­
slipers.
Ett av de senaste uppdragen Indu­stri­
spår AB fått är att byta ut 1 300 träslipers
i anslutningen till den nya kombitermina­
len i Båramo strax utanför Vaggeryd.
Här anlade Industrispår AB 4 500 me­
ter industrispår för fyra år sedan. I anslut­
ning till kombiterminalen ska nu ytterli­
gare gamla träslipers bytas ut mot
be­tong­slipers.
Och då med hambobefästningar vilket
gör att spåren kommer att kunna hållas
intakta i minst 50 år till. Slipersbytet kom­
mer att göras i sommar.
Hambobefästningen konstruerades av
Rune Hamrin, ingenjör på Lesjöfors
Bruk och Lennart Borup, överingenjör
på SJ Banavdelning i slutet på 1960talet.
I dag väljer de flesta begagnade betong­
slipers eftersom det är ett bra alternativ till
nya kreosotimpregnerade träslipers. Dels
Med den här enkla och genialiska underläggsplattan i plast, som Pär-Ola
Andersson på Industrispår AB tagit fram,
kan man behålla spårvidden även om
spåret svänger kraftigt.
är kostnaden ungefär den samma, men
framför allt är betongslipers ett bättre mil­
jöalternativ.
– På Industrispår AB jobbar vi aktivt
för att få bort kreosot i spåren, säger
Stina Andersson. ■
Spårvidd i kurvspår med radie under 200 meter.
1 445 mm
Normal spårvidd.
De specialgjorda underläggsplattorna läggs
tillsammans med hambobefästningar. De
gör att den normala spårvidden på 1 435
mm kan ökas till 1 445 mm inne på industriområden där man har snäva kurvor.
6
1 435 mm
Den gröna markeringen anger den ökade spänn­
vidden i hambobefästningen.
Med en blå och en grön markör i hambobefästningen, som Stina
Andersson på Industrispår AB här visar, markerar man spårvidden .
Den gröna anger att spårvidden ökats till 1 445 mm.
7
Korkgummi
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Eskilstuna logistikpark
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Industrispår AB ny leverantör av kork­
gummi till Trafikverket
▼ För att betongslipersen i växlar inte
skall nötas sönder, lägger man dämpande
och skyddande lager av så kallat korkgum­
mi mellan slipersen och rälsfästet.
– Jag har ibland sett slipers där man inte
brytt sig om att byta dessa mellanlägg.
Resultatet blir att slipersen blir helt sön­
derslagen och måste till slut bytas ut, säger
Gert Andersson, vd på Industrispår AB.
Därför är de flesta i dag mycket noga
med att kontrollera dessa mellanlägg och
se till att de kommer nya på plats när man
lägger ny räls i växlar.
En av de största förbrukarna av kork­
gum­mi är Trafikverket, som nu valt Indu­
stri­spår AB som ny leverantör av kork­
gummi.
Ordern, som är värd cirka en halv mil­
jon kronor, sträcker sig fram till 2017 och
ska täcka Trafikverkets hela behov av
kork­­­gummi i landet.
Korkgummi är, som framgår av nam­
net, en blandning av gummi och kork och
levereras på rulle. Till Trafikverket handlar
det de kommande fyra åren om cirka
6 000 meter.
Industrispår AB är ny leverantör av korkgummi till Trafikverket. Korkgummit levereras både på rulle och i bit. Här Johan Blixt på
trucken och Lars-Olle Gustafsson vid en del av den senaste leveransen till Trafikverket.
Industrispår AB kan också leverera
tillskurna och anpassade längder av kork­
gummi.
Förutom till Trafikverket har Industri­
spår AB även fått en order att leverera
cirka 2 000 meter korkgummi till Göte­
borgs Spårvägar.
Där används korkgummit som mellan­
lägg när man gjuter in spår och växlar.
Ordern till Göteborg är på cirka en kvarts
miljon kronor. ■
Stort intresse för den självgående ballastvagnen
▼ Intresset för den nya självgående bal­
lastvagnen från Industrispår AB är mycket
stort. Både i Sverige och utomlands.
–Vi använder den själva vid nästa alla
våra spårarbeten. Men det går också bra
hyra den däremellan, säger Stina Anders­
son, projektledare på Industrispår AB.
Även om vagnen är byggd för dess
mind­re spårarbeten har den visat sig eko­
nomisk konkurrenskraftig även vid större
arbeten eftersom den är lätt att manövrera
fram och tillbaka i spåret.
8
Spåret klart till DHL:s nya jättelager
Eskilstuna satsar på att bli ett ledande logistikcentrum
I Eskilstuna fortsätter man satsningarna på att bli ett ledande
logistikcentrum i Mälardalen. Den nya logistikparken växer
så det knakar och allt fler aktörer etablerar sig på det 300
hektar stora området.
▼ Bland annat storsatsar DHL nu på att
bygga ett nytt jättelager på en yta på när­
mare 60 000 kvadratmeter, vilket mot­­
svarar ungefär elva fotbollsplaner.Mark­
arbetena är redan gjorda och Industrispår
AB har precis blivit klara med det spår
som ska gå rakt in i det nya lagret.
– Vi har byggt ett 300 meter långt
stickspår, berättar projektledare Stina
Andersson på Industrispår AB. Vi har
också lagt in en växel och två spårspärrar.
Markarbetet för det kommande jätte­
lagret har Peab svarat för som på rekord­
tid lade ut 115 000 kubikmeter jord och
60 000 kubikmeter krossat bergschakt på
området.
Den självgående ballastvagnen
togs fram på Industrispår AB för ett par år
sedan. Den är helt radiostyrd och främst
anpassad för arbeten på mindre spår­
sträckor och i växlar.
Ballastvagnen har också modifierats
något så att den även blivit godkänd för
arbeten på Trafikverkets spår.
– Vi överväger just nu om vi ska ta fram
ytterligare en eller ett par exemplar till av
samma typ, avslöjar Gert Andersson, vd
på Industrispår AB. ■
Här skall DHL bygga sitt nya jättelager i sommar. Ytan mot­
svarar elva fotbollsplaner. Längst upp till vänster ses det spår
som Industrispår AB byggt och som kommer att leda rakt in
i lagerbyggnaden.
Den självgående ballastvagnen från Industrispår AB har blivit nästan oumbärlig vid arbeten på mindre spårsträckor.
I sommar ska lagret uppföras. DHL:s
satsning i Eskilstuna beräknas ge 200
jobb i kommunen.
Benoit Dumond, Managing Director
Nordics på DHL förklarar varför man
valde Eskilstuna för sin etablering:
– Genom etableringen i Eskilstuna
stärker DHL sina marknadsandelar ge­
nom att kunna erbjuda ett logistiskt nav
för Mälardalen och Storstockholm. Vi
fastnade särskilt för möjligheten att kun­
na kombinera järnväg, vägtrafik och flyg.
Just när det gäller järnväg var
Industrispår AB redan för två år sedan
med och byggde spåren till den nya kom­
biterminalen en bit från logistikparken,
som sedan anslöts till Svealandsbanan.
– För oss är det naturligtvis väldigt
spännande att få vara en del av den här
infrastruktursatsningen i Eskilstuna, sä­
ger Gert Andersson, vd på Industrispår
AB.
För Eskilstuna kommun är sats­
ningen på logistikparken och nya jobb av
stor betydelse.
– Det är mycket glädjande att DHL
valde Eskilstuna för sin nya anläggning i
Mälardalen. Det visar att vår satsning på
Eskilstuna Logistikpark börjar ge frukt
och vi arbetar fortsatt vidare med att fär­
digställa området för ytterlige etablering­
ar, säger Mikael Jonsson, näringslivsut­
vecklare i Eskilstuna kommun.
– Det var inte länge sedan A-för­
packning invigde sin nya anläggning i
Eskilstuna Logistikpark och fler knackar
på dörren, säger Mikael Jonsson. Här
finns också redan företag som Wawin och
Boxon.
kraftvärmeverket i centrala Eskilstuna.
Nu har man istället lagt över transpor­
terna på järnväg och använder det spår
som finns i logistikparken för att ta emot
leveranserna av rundved.
Dagligen rullar tåg in i Logi­stik­
– Det här är en medveten miljösats­
parken med rundved till Eskils­
tuna ning, säger Tommy Spångberg, teknisk
Energi & Miljös anläggning.
chef i Eskilstuna. ■
Förut kunde det vara 100 lastbilar per
dag som levererade träbränsle direkt till
Här pågår arbetet med den växel som leder in på det nya 300 meter långa spåret.
9
Lysekilsbanan
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Lysekilsbanan räddad
Här byggs världens största vågkraftverk
Lysekilsbanan en viktig transportlänk till Seabaseds anläggning
Persontrafiken återupptas redan i sommar
I Lysekil byggs just nu världens största vågkraftanläggning.
Här har redan produktionen av aggregat dragits igång till den
vågkraftpark som håller på att uppföras i Sotenäs utanför
Smögen, som kommer att bli något av en försöksanläggning.
Lysekilsbanan är räddad. Redan i sommar återupptar
Västtrafik persontrafiken med sina Reginatåg.
▼ Bakom satsningen ligger svenska
Seabased Industry AB med huvudkon­
tor i Uppsala och med nära kopplingar
till universitetet i Uppsala. Företaget har
i dag ett 60-tal anställda i Lysekil och
räknar med att expandera kraftigt de
kommande åren.
Men en förutsättning är järnvägen.
Det var sannolik ett av skälen till att
Trafik­verket svängde och gav Lysekils­
banan respit ytterligare några år.
– Ett glädjande besked som kom som
en stor lättnad för oss, säger Billy
Johans­son, vd på Seabased Industry AB
och som fanns med i den delegation
som tidi­gare uppvaktade generaldirektör
Gunnar Malm på Trafikverket.
Järnvägstrafiken på sträckan Munkedal – Lysekil
i Bohuslän kommer att återupptas. Trafikverket
har efter starka påtryckningar ändrat sig och nu
bestämt sig för att fortsätta med underhållet av
Lysekilsbanan där det inte förekommit någon
reguljär trafik sedan 2010.
▼– Det finns flera idéer som skulle kun­
na generera järnvägstrafik och vi vill
skapa utrymme för dem att bli verklig­
het, säger Håkan Wennerström, regio­
nal direktör vid Trafikverket i en kom­
mentar till beslutet.
Lyskilsbanan var en av de åtta lågtrafi­
kerade banor i landet som hotades av
nedläggning.
Men protesterna har varit särskilt
starka mot planerna på att skrota järnvä­
gen mellan Munkedal och Lysekil, som
Spåret berättade om i nr 29.
Och efter en uppvaktning hos gene­
raldirektör Gunnar Malm på Trafik­
verket drogs det väntade nedläggnings­
beslutet tillbaka.
Lysekilsbanan fyllde i fjol 100 år. Då tuffade det här ångloket med ungefär lika
många år på nacken in på stationen i Lysekil. Nu är det betydligt modernare tåg
som kommer att trafikera banan.
10
Beskedet innebär nämligen att
Seabased kan satsa för fullt på sin pa­
tenterade ide om hur man kan utvinna
elkraft från vågrörelser.
– Med de volymer det handlar om så
kommer vi att vara helt beroende av
järn­vägen för att kunna ta in material till
våra ställverk, säger Billy Johansson.
Seabased är redan världsledande när
det gäller tekniken att få fram vågenergi.
Och utvecklingen går fort. Billy Johans­
son tror att vågenergin kommer att
– Våra samtal med olika intressenter
ger oss skäl att skjuta ett eventuellt be­
slut om att upphöra med underhållet på
framtiden, säger Håkan Wen­ner­ström.
Bland de mesta konkreta idéerna, och
som kan motivera fortsatt godstrafik på
Lysekilsbanan, är planerade timmer­
transporter från en ny terminal i Hal­l­in­
den och transporter av gods till våg­
kraftsföretaget Seabased Industry AB:s
anläggning i Lysekil.
Trafikverkets beslut innebär att un­
derhåll av banan fortsätter åtminstone
fram till och med juni 2015.
Därmed blir det nu möjligt att ansö­
ka om plats i tidtabellerna inför 2015
och 2016 och ett utrymme för transpor­
törer och järnvägsföretag att verkligen
visa att Lysekilsbanan behövs.
Och tågen kommer nu snabbt att åter
börja rulla på Lysekilsbanan, Redan till
midsommar har Västtrafik för avsikt att
återuppta trafiken med persontåg.
– Det blir två dubbla turer under två
månader i sommar, berättar Leif
Blomqvist, Västtrafiks ordförande.
En tidtabell har redan upprättats och av
den framgår att restiden mellan Munke­dal
och Ly­se­­kil kommer att ta en timme.
Lysekilsbanan
Spåret Nr 30 • Maj 2014
Billy Johansson, vd
på Seabased Industry
AB, är glad att Lyse­
kils­banan räddades.
kunna byggas ut så
mycket i Sverige att
den på några år kom­
mer att motsvara mer än den elproduk­
tion som vattenkraften svarar för.
Och intresset för tekniken är stort i
hela världen. Studiebesöken i Lysekil är
många där man på plats kan se hur en
helt ny miljövänlig teknik växer fram.
– När utbyggnaden är klar i Lysekil
kommer det att bli världens största våg­
kraftsanläggning, säger Billy Johansson,
som menar att det finns en potential för
vågenergi på mellan 10 000 och 15 000
TWh per år.
– Det skulle täcka tio procent av jor­
dens hela energibehov.
Utnyttjade man vågkraften fullt ut
i Östersjön till exempel skulle man kun­
na producera så mycket energi att det
motsvarade cirka 20 procent av all el­
användning.
Även om vågkraften kommer att bli
I Sotenäs kommun utanför Smögen byggs den första vågkraftsparken.
en viktig del av den svenska energiför­
sörjningen är det inte dessa farvatten
som den är mest intressant.
– Nej, vi har ganska dålig våghöjd här,
säger Billy Johansson. Här har vi en våg­
höjd som ger mellan fem och tio kw per
vågmeter mot att man kan utvinna 100
kw per meter våghöjd i havet nordväst
om Skottland där förhållandena för
vågkraft är extremt goda. Där kommer
också ett stort antal aggregat att placeras
ut så småningom.
Själva tekniken bygger på att man
utnyttjar höjdskillnaden mellan våg­
topp och vågdal.
Vågornas rörelse gör
att en så kallad translator förs upp och
ned inne i ett aggregat, som omvandlar
vågens rörelseenergi till elektrisk energi.
Aggregaten är sedan kopplade till oli­
ka ställverk på havsbotten och elenergin
leds sedan upp på land via en kabel.
Tekniken är ny och ännu inte utbyggd
i full skala någonstans. Seabased har i
samarbete med kraftbolaget Fortum till­
stånd att anlägga en vågkraftspark med
420 aggregat i havet i Sotenäs kommun
nordväst om Smögen.
De första aggre­
gaten har redan placerats ut där.
Fullt utbyggd kommer man på an­
läggningen i Lysekil att producera 40
aggregat per dygn. Men räknar med att
inom fem år kommer flera tusen perso­
ner vara anställda här.
– När förre amerikanske ambassadö­
ren var här och tittade på anläggningen
konstaterade han att det här kommer att
bli ett globalt företag. Och det tror vi
också, säger Billy Johansson.
Men det hade varit svårt utan en järn­
väg till Lysekil. ■
– Vi kommer att
köra två dubbel­
turer varje dag,
säger Västtrafiks
ordförande Leif
Blomqvist.
Västtrafik kommer att köra med
sina Reginatåg på sträckan. Enligt Leif
Blomqvist är banan i förhållandevis bra
skick även om hastigheten måste hållas
nere.
– Men att köra i 70 km/tim borde
inte vara några problem. Däremot sak­
nas det perronger i Brastad och Hal­lin­
den och det är ju något som måste lösas.
För Lyskils hamn kom beslutet om att
återuppta tågtrafiken som en glad över­
raskning.
– Det betyder oerhört mycket efter­
som järnvägen är viktig för oss och verk­
samheterna här i Lysekil, säger Tor
Carlsen, VD i Lyskils Hamn AB. ■
Med de här aggregaten utnyttjar man höjdskillnaden mellan vågtopp och vågdal. Vågens rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi. Aggregaten är sammankopplade med
ställverk som ligger på havsbotten. Elenergin leds sedan upp på land via en kabel.
11
Returadress: Dragongatan 51, SE-271 39 Ystad
Krysset 30
Spåret Nr 30 • Maj 2014
HUVUD-
HÄRI
AVGÖRS
PÅVEVAL
SPÄRR STAD I
ALPLAND
KAN
FYLLA
TÄCKA
MARTIN ENEROCH
GIANDERS FORM
PIL- LITEN
SPEL SMULA
SAKNAR
FÄSTE
ASSISTERAR
VID
DUELL
DEN KAN
FÖRSÄTTA
BERG
KÄND BLIR
ANKA KOSTYMER
SE- AKTUA- ÅTER KING
COLE
NIOR LITET
GÄLLA
DANS
ÄDELSTEN
HANDSTILSEXPERT
DRÖMFLICKA
GÅ
FÖRBI
MERA VARAKTIG
MÖBELJÄTTE
HA
SOM
NAMN
LIVLIG
DANS
SINGELTAL
MINDRE
DRAG
SATTE
I SIG
RÖDKINDAD
I DEN
KAN
MESAR
BO
KAN MAN
RÄKNA
MED
BILDAR
MENING
FÖRE V
TORDÖN
MITT
ITU
GLÖDA VULKAN
SÅ
MOSESMÅTT BROR
LIKT
KLOCKA
ÄR TAXBENEN
SJ I
DANMARK
HÄRJAT
LAND
SNABBT
BESKED
ÄR NOG
SVETLANA
MILJÖÅTGÄRD
HAR GNÄLMAN I
LA
KÖLN
HELT
LUGNT
FRANSK
GATA
LÅNGSAM
KÄNNER
RUELSE
GENUIN
FLYGER
ANFÖRANDENA
BÖR MAN
EJ SE
TVINNA
OCH
SNATTA
RENONS
SPÅR
NATRIUMKARBONAT
ÖKENNAMN
SIST AV
ENTAL
AFRIKA’STAT
VARA PÅ
BENEN
SADE
KORT
SVULLNAD
ANGER
PÅSLAG
REKLAM
TAPPVENTIL
KELTISK
BARD
ANTE
MERIDIEM
NOBELPRISAD RYMDHAROLD EPOS
FAKTAVERK
SOM INFORMATION
FÄRSKA
TYMINTECKEN
HYLLA
KAN
MAN
ÄPPLEN
GILLAR
LÅGOR
SÄGS EN
GÖK VARA
KRYDDMÅTT
ÄR JU
TACKAN
BILDANDE
TYSK EXHUVUDSTAD
FÅR GÅ
MED
LÅNAT
DJUR
SÄDLAGER
SKOLAVDELNING
SOLÖ
KAPTEN
I RULLAN
MINSKAD
UPPVISNING
ÄR EN ANHÄNGARE
PLUSPOL
SÖTNOS
NUDDAR
HAL- FÖRE- FYRA
I
KADE TAGSBAS LEKEN
JOBBAR
GÄRNA
STYR
PLAN
SKINNAR
SVÄRS
I RÄTT
LEVER
I KUPA
ORKA FÖR
EN DEL
BÖNA
GÖR
JU
LOKET
AFFISCH
ROANDE
TECKNARE
STÅR
FÖR KALIUM
BEANTITEL
SÄTTS
PÅ
KROK
KNÄ
STICKORD
LÄT
MAN I SOM EN
SKOLA TUPP
JOBBAR
MED TAL
TVÅ PÅ
RAD
SPRÅKKURS
NÅGOT
RIK VALSAT
KLURESS
P
NORR
ORDVETENSKAP
I SAGAS
SLUT
SECRET
SERVICE
SÄTTA
SIG PÅ
TVÄREN
MÄNGD
På Spåret-X 29
Namn:……………………………………………………………………
Adress:……………………………………………………………………
Här är vinnarna av Krysset 29 som
alla belönas med varsin trisslott.
• Gösta Löfstedt, Åhus
• Karin Hallberg, Strömstad
Rätta lösningen
Krysset 29
▼ Skicka din lösning till: Industrispår AB, Dragongatan 51, 271 39 Ystad.
PÅ SPÅRET-X
30
Lösningen
till Krysset 30
ska vara oss tillhanda senast 30 juni 2014.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med trisslotter.
Märk kuvertet ”Krysset 30”.
Det går även bra att faxa till: 0411-795 25
Grattis!
AUTO- SÄT- MITT
GÖR
ÄDELSYN- ÄNDA- FLORIST
MATI
MYNT TARE PRICK PUNKT LYKT BUKETT GAS
DEN KAN
DET
GÅ ÅT
HYLLNINGSDIKT
LEDVÄRKEN
KLÄTT
KORT
• Peter Lakso, Borlänge
• Ulla-Britt Olofsson, Skellefteå
M
B O
S
A
B B
C
M
KORVRÄTT
LJUNGS MANNE- TÄCKSÄL- ÅSKAS FINGAL KEN I NAMN TILLBRYSSEL
BEHÖR
LAN
S
P
K O
R
A
D
I
S
K
Å T
KONSTAPEL
KRUCIFIX
MOSEBROR
VILDHUND
• Otto Andersson, Linköping
T
N Y
P
O
G
R
D A
C K
F
O N D E
M U
R
T I
C E N T
Y N T
K
E L
E L
A
L E R
T R E V
U T E R
R
V Å
B E N
MÅNFAS
TIDBLAD
SINGULARIS
STRUTGODIS
SATTE
I SIG
HETTE
ODENS
HÄST
OBEVÄXT
T O P P
O L I S
R S
E
S J U
R O
D
I N G O
N
N
G Y
G
A R A M
A U
O M D I
S L E I P
K A L
GUDOM
JOULE
TVÄTTBJÖRN
SLÅ EN
SIGNAL
KORT
FÖR DA
CAPO
UPP- BARCELONATÅG ARKITEKT
POVELS
ÄTT
GULDTECKEN
UTFORSKA
DE 3
FÖRSTA
KOLJUD
DOLLARDEL
SLANT
FÅNG- EN AV
UTRYM- SJU I
MEN SAGAN
C K
E L
O
S K
N E
Ö R
MISSSPORT- HAGLIG
ARENA
DRIVMEDEL
RAPACE
DEBATTERAD
HÖLJE
IK
KLURESS
PR
GRUSSORT
I MAIL- KAN
AD- NÄVEN
RESS VARA
FÖRBUDSORD
TITAN I
KEMIN
GÅR PÅ
2 HJUL
AMIN
FÅGELVRIST
LÄTTTUGGAD
FINNS
PÅ HUNDPENSIONAT
TSUNAMIBEVIS
AN-
BALK- SIKTSFORM VATTEN
EN TON
I SKALAN
ENERGIFORM
EJ VÅRT
BEGRÄNSAD
FILMCHRISTOPHER
GÖMSLET
ÅRSTID
HEDENHÖSPAPPA
I A
S
I P
D E
I K
T
M
Ö R
R A
S
T
G
L Å
R
V D
I
L I
A D
R
S
LAXYNGEL
HÖRS
ÅTERORD
TAR EN
PAUS
FLIT
UTEPLATSEN
KAN SIBYLLA
TANTALTECKEN
T
A
SKYMMANDE
MOLN
GRIPA
T
A
B
I
N
D
E
R
HARRY HUMORIST
PÅ GP MED
GLANS
H
J
T Ö
Å R
N
T E
E
E L
Ä
G
B
A L
P Å
VILL
FRIARE
HA ETT
PÅ FOT
FÖRE FN
SLÅS UT
FRÅN
VINDSKYDD
KAN TAL
INLEDAS MED
UTGE
MESBESTÄMNING
KÄND
FOND
HYVLAS
VÄNERN
OCH RUNN
FILMMEDIA
CIVILSTÅND
FÖRLAG
KAN SIN
BIBEL
BEBOS AV
ESTER
SÖKER
MAKA
DRA PÅ
MUN
NYTTOVÄXT
HJÄRTTEST
PALMFRUKTER
APART
EN AV
MÅNGA
I KRYSS
N
D E
T
S T
M O
E
D V
H A
A
L T
V Å
A G
V
L I
E K
T
D E
E R
LIST- EFTER
ME- SKATT
TALL
A K
R R
O
I M
N
S
J O
Ö G
A
R T
D
F
R
I
A D
R A
E D
L
T A
R
FÖR
VAR
MARTIN
LJUNG
STORBIL
FLYGORGAN
I SAMOVAR
SES I
NAMN
LEGA
L
Y
KAN DEN
BLYGE
LÄTT
R
O
D
N
A
SKÅNEBYGD
G
Ö
I
N
G
E
PALINDROMTJEJ
A
N
N E N
U T A
GENAST
UTOMJORDING
PÅ BIO