1. No category

 Mobilitet – Cykel Uppsamling från diskussioner Malmö Clean Tech City, 16. januar 2014 Grupp 1. Hur kan vi hantera utmaningen med cykelparkering i städerna? •
•
•
•
Viktigt att definiera vilken typ av cykelparkering som det ska fokuseras på; stationsnära, centralt, i bostadsområden? Låsmekanismen på själva cykeln eller på cykelstället? Knytpunktsproblematiken -­‐ hur löser man det? Kort eller langtidsparkering? Dagens cyklus -­‐ hjem -­‐station -­‐ butik–hjem. Cyklist og fodgænger har kun det ubeskyttede til fælles, cyklist ligner mere billister. En cyklist klassificeras som en bilist vad gäller regelverk, eller närmare bestämt i (SE) är cyklisten likvärdig med klass ll mopeder. Däremot har både bil trafikanter och cyklister väjningsplikt mot varandra, företräde är inte delgiven någon av parterna (SE). Det pågår en upphandlingsprocess på intelligenta cykelsystem i Holland (cykelparkering) som kan vara relevant att följa. Pixlabs kommer buda på upphandlingen med ett system som gör det enklare för cyklister att hitta platser att parkera sina cyklar vid stationsnära parkeringar, eller platser där många cyklar finns parkerade. Appen/systemet hjälper även cyklisterna hitta tillbaka till sin cykel. Enda säkra modellen att lösa cykelparkeringsproblematiken – parkeringslicens (avtal med cykelaktörer som gör att man vet vem som äger cykeln). Idag saknas vetskap om vem som är ägare för många anonyma cyklar à kännedom om vem som äger cykeln är viktigt för at hitta innovativa idéer. I Sverige har man viss information om vem som äger cyklarna genom polisens register. Svensk polis har inget internt cykelregister, men privata företag som exempelvis Falk Secure erbjuder privatpersoner att registrera sina cyklar som kan utnyttjas av hittegodsavdelningar och polis (polisen kollar i registret vid upphittad cykel och kontaktar ägaren). Även i Danmark går det enda spåret mellan cykel och ägare genom försäkringsbolag. Danska Rikspolitiet gick nyligen ut med att de kommer att införa en app så cykelköpare direkt kan kolla upp ifall cykeln de funderar på att köpa är stulen eller ej genom att kolla upp •
•
ramnumret (läs artikel i Computerworld här). Andra länder har kommit långt längre med registrering av cyklar. I Japan ska man registrera sin cykel om man vill parkera vid stationen. Men fungerar detta på platser där många kommer och går samtidigt? Ingen vill köa för att parkera sin cykel. Se en inspirerande liten film om underjordiska cykelparkeringar i Japan här. DIIMS – postverket. System där man kan följa cykeln och återfinna en stulen cykel. Registrering görs varje gång en cykel kommer i närheten av en postbil (Post Danmark). Som privatperson kan man få ut sin egen statistik på sitt rörelsemönster runt i staden. DIIMS äger samtlig data som samlas in och förbehåller sig rätten att spara informationen och behandla den i upp till 12 månader för statistiska ändamål. Det har nu uppkommit one-­‐stop-­‐shop lösningar för cyklister där man kan parkera, duscha, ta en kaffe. Se bland anna ThinkTrains cykelparkeringshus i Hyllie. Vid tankstationer uppkommer s.k. cykelteminaler där man kan ge omvårdnad (tvätta, olja in) till sin cykel. Grupp 2. Hur får vi cykel som en mer integrerad del av det intermodala transportsystemet? •
•
•
•
•
Intermodal transport systemer er meget svære at integrere. Selv det at skabe samme system indenfor tog-­‐ biltrafik eller cykeltrafik er svært. Lösningarna behöver nödvändigtvis inte kopplas till IT men det kan vara en del av lösningen för att få cykel som en integrerad del av det intermodala transportsystemet. Viktigt att kunna ta med sig cykeln på alla transportformer. Många kan uppfatta dagens system som alltför krångligt. Vem äger ansvaret att sätta standarder för modaliteten? I Skandinavien finns goda möjligheter att ta med cykel på tåg mot en kostnad, den största problematiken är plats. Nu arbetas koncept fram där cykeln placeras utanför personvagnar, se exempel från Tyskland (München) här. Betalningsformen för hur man reser är också viktigt. Bör vara harmoniserade system. Viktigt med en politisk kraft vid beslut. Idag är det väldigt splittrat mellan kommunerna (enskilda upphandlingar där endast en kommun ingår -­‐ alltför små för storskalig teknologiimplementering). Hvis der skal skabes standarder indenfor flere systemer er det meget svært vis der savnes politisk vilje til det. Manglende timing mellem teknologi og politik/implementering. Personlig trafikinformation – informationen finns men är mycket diversifierad, vi behöver mer samlad data och kvalitetssäkrad data för att ta oss från A till B. Sverige har inget allomfattande system mellan buss, tåg, bil och cykel. Tanken om en app för personlig trafikinformation i Sverige har funnits länge, men har ännu inte utvecklats. Redan på 90-­‐talet arbetades det på ett pendlarinformationssystem (det vi idag kallar ITS) -­‐ där information från Trafikverket, Göteborgs stad och Västtrafik, men det satte aldrig igång på riktigt. Grunden til langsom udvikling indenfor sektoren er at ingen vil tage lead. Politikerne afventer markedsløsninger, men det er ikke nok penge i det. Der findes ingen fungerende marked for at sælge ITS -­‐system. •
I Denmark er man langt længer med et fælles system for brugeren af bus, tog, bil og cykel gennem den s.k. Rejseplanen. Transportleverandører melder ind til Rejseplanen som udvikler nye løsninger for 13 millioner kroner om året (penge som bruges bland andet til at kvalitetssikre data). Det er vigtigt hvem der er som er ejere af operatøren, for hvor godt standardiseringen sker. Rejseplanen er også set som en alltfor stor datacontainer. Less is more, en fælles standard er vigtig og hellere dette end mere data. Rejseplanens hemsida är uppbyggt av flera olika delägare och dataleverantörer. Styrelsen består av representanter från de olika ägarna (DSB, Metro, Fynbus, Sydtrafik, Midtrafik samt Nordjyllands Trafikselskab + Banedanmark som observatör). Huvudkontor ligger i Köpenhamn. Information och statistik sparas på obestämd tid. Under seminariet blev det sagt at private aktører kan både trække og indlevere data, fx hvor er der ledige cykler på stationerne. Men enligt rejseplanens er det endast betrodda medarbetare på Rejseplanen som har tillgång till de uppgifter som samlats in. Data till tredjeparter sker endast till de som tillhandahåller tjänster till Rejseplan. Grupp 3. I dagens trafikledningssystem ingår inte cykel. Vad kan vi göra? •
Trafikplanering görs i stuprör i den kommunala organisationen – bättre samarbete är steg ett. Kommunen skal samarbejde på en mere integreret måde på tværs af forvaltninger. Mange sidder med flere forskellige løsninger på samme problematik så der er behov for helhedstænkning. Alle kommuner udvikler deres egne tekniske løsninger og udbudsprocesser. Det er derfor svært for virksomhederne at vide hvor de skal henvende sig. Kommunikationen bliver derfor besværliggjort, dvs. der er behov for en kulturændring i kommunerne. På kommuner arbetar personer inom vägtransporter på en avdelning, IT på en avdelning och cykel på en annan avdelning. IT og de praktiske planlæggere samarbejder ofte ikke. Step 1 -­‐ knacka på hos de andra avdelningarna. Step 2 -­‐ definiera vilken sorts data man behöver. •
Den allmängiltiga punkten om datasäkerhet à om man som medborgare förstår varför data samlas in är man ofta beredd att dela med sig. Om en offentlig aktör samlar data för samhällsnytta känns det bra. Om en offentlig aktör kan vara med och garantera anonymitet är det också bra. Sen är det bra att det offentliga släpper anonymiserad data i open source så att kreativa krafter och företag kan hitta på bra användning av data. Viktigt att kunna kommunicera värdet av data för handeln, medborgarna, kommunerna. Ett bra exempel här är Köpenhamns kommuns kommunikationsinsats inför planeringen av gröna vågor för cyklister i staden (läs mera här). •
Vid upphandling blir det ofta uppsplittrat när var varje liten kommun gör sina egna satsningar à kommunerna behöver synkroniseras. Informationsägarskapet innan man tittar på en lösning, bör vara gemensam mellan kommuner. En kommun är ofta för liten för att ett tekniskt företag ska introducera en ny metod – kommunerna behöver synka sig och gå ihop. Cykelkartor är splittrat -­‐ Ängelholm och Båstad. Viktigt att från kommunernas sida ha en gemensam strategi kring IT arkitektur och vem som äger data. Vigtigt at få kommuner og regioner til at kigge på ejerskab og jura inden de kigger på de tekniske løsninger. Datasäkerhet à der findes cykeldata, men de er ikke standardiserede. Viktigt att exempelvis resevaneundersökning integreras med annan cykeltrafikinformation. •
•
Ibland vet kommunerna inte vad vi vill à kommunerna bör bli en bättre beställare •
Trafikolyckor eller driftproblem, inte kontroll över sin information. Bra med samlad info. Grupp 4. Hur rör sig cyklisterna i staden? Det finns många system men hur hittar vi en integrerad lösning för detta? •
•
Idag kan man på de flesta trafikljus mäta ungefär i realtid (var 10:e sekund) hur många bilar som står framför (bland annat Beijer Electronics arbetar med detta i Danmark). Görs med koppartrådar i marken som känner av bilarnas tyngd eller någon form av radar kanske eller kamera som skannar av de väntande bilarna från trafikljusstolpen. Det skulle man även kunna göra även för cyklister. (Se bland annat ZELT induktiv slinga). Tekniskt inte svårt att mäta cyklismen, man borde kunna bygga ut trafikljusstolparna på ett liknande sätt. Någon kommun måste dock köpa in det! Når man fokusere på flowtilgangen ved dataindsamlingen går man glip af information omkring rejsens længde, alder, rejsens formål m.m. Dette er information der er vigtig til at forudse og hjælpe kommunerne til at forstå deres borgeres rejsevaner. à Räcker inte att vi kan mäta antal passerande cyklar vid en viss mätpunkt, vi vill även veta; o Cyklistens ålder/hastighet o Destinationer o Varför resan initierades o Hur lång tid resan tog à Denne information kan hjælpe til f.eks. at få flere folk flyttet over til cykel og offentlig transport. •
(DTU idé) Man skulle kunne oprette borgergrupper på f.eks. 1000 personer der giver kommunen information omkring den ikke flowbaserede data. Der er desuden behov for at kommunen og universiteterne samarbejder mere omkring deling af data. •
I kommunerna behövs en organisationsgenomlysning. Det är nu för lite samarbetet mellan kommuner och inom kommunernas avdelningar. Grupp 5. Hur hittar vi nya lösningar för att låsa cykel? Kan man koppla till ytterligare aktiviteter •
•
Ska låsmekanismen finnas i cykeln eller i cykelställen? Om det är i cykelställen, bör det finnas system överallt? Inspiration finns inom bilindustrin, från bilindustrin till statscykellösningar. •
•
Pratade om RFID -­‐tag som finns i nyckelringen -­‐ finns redan en standard inom bilindustrin. (RFID = Radio-­‐frequency-­‐identification, använder sig av radiovågor som kan fungera på långa och korta avstånd, behöver inte ha synlig kontakt med mottagaren.) Ett system som bör fungera i alla kommuner. Följande diskuterade men ansågs inte vara tillräckligt bra. o Fingeravtryck o JOJO kort o Kreditkort o Mobiltelefoner