ISTILLVERKNING, -MÅLNING o. ISVÅRD Kenneth Weber ETM Kylteknik AB Lite historik • Människan började åka skridskor för ca 5000 år sedan ungefär samtidigt som man började äta glass i Kina! • Första konstgjorda isen gjordes 1876 i London. • Första ishallen byggdes i London 1895. • Första fungerande betongpisten byggdes 1917. • Sveriges första ishall byggdes 1958 (i Jönköping) • Idag finns det 350 ishallar och 12 bandyhallar i Sverige © ISYTOR: Kan indelas i ute- och innebanor: Hockey-/konståknings-, bandy-, curling- och hastighetsåkningsbanor. Dessutom finns isytor för rekreationsåkning. Hockeyrink har måtten 30x60 kurvradie 7-8.5m. (26x61 kr=8.5m i N-Amerika) Bandybana har måtten 60x100m (max 65x110m) Curlingbana har måtten 4.5(5.0)x45m Hastighetsbanan skall vara 400m lång, 10m bred med 112m raksträcka och 25m innerradier. För rekreation används olika stora isytor, både naturis och konstfruset. Ett mått på acceptabel ”persontäthet” på dessa banor är 2.3-2.8m2/person alltså max ca 650 personer på en hockeyrink!? Skidtunnlar är också vintersportarenor där is och snö skall hanteras. Snön i en skidtunnel byggs upp på ett islager som sedan skall hållas på rätt temperatur för att upprätthålla ett Perfekt snölager för längdskidåkning. © NATURIS ÄR DEN BÄSTA ISEN ATT ÅKA PÅ! ”BLACK ICE” den snabbaste Isen! Världsrekordet med isjakt är 230 km/h KONSTIS KRÄVER KUNSKAP… © CURLINGIS KRÄVER EXTRA MYCKET KUNSKAP © Arenor och ishallar kan se ut på olika sätt © …och ha helt olika förutsättningar vad gäller belastningen på isen. © För vem värmer vi ishallen? © Lågstrålningsduk minskar värmestrålningen mot isytan © T ex - LED belysning minskar värmebelastningen mot isen © ATT GÖRA OCH SKÖTA IS ÄR ETT HANTVERK DET UTFÖRS AV ISMAKARE! © ISPISTEN Underlaget/ispisten • Betongplatta / kylrör / armering • Isolering • Markbädd / tjälskydd • Grusbädd / kylrör / fiberduk • Isolering • Markbädd / tjälskydd © Underlaget/ispisten Värmelasten Geotermisk värme (värme från frostskyddet) • Temperaturfördelning i tvärsnitt av en ispist ATT BYGGA EN BRA PIST KRÄVER PROFFS. Toleranser: Lutning på hela ytan ±8mm Buktighet ±3mm på 2m mätlängd ”krav” enl. Bygga ishall ISHALLEN – DEN TERMISKA KORTSLUNINGEN! © ISHALLEN – DEN TERMISKA KORTSLUNINGEN! © VÄRMEBELASTNING MOT IS Ökad kunskap ger bättre iskvalitet. De fysikaliska egenskaperna för is skiftar stort inom ett relativt snävt temperaturområde (-1 till -10⁰C) Oftast är det en ren tillfällighet att isen håller rätt temperatur, ytan är antingen för mjuk, blöt, eller för hård och spröd. Ökad kunskap om drift och skötsel samt moderna hjälpmedel ger driftpersonalen bättre förutsättningar vad gäller iskvalitet! En konstfrusen isbana är ett värmetransportsystem. För att hålla en isyta vid konstant temperatur måste den värme som isen absorberar från omgivningen transporteras bort genom islagret. Värmebelastningen mot en isyta, i t.ex. en hockeyhall, består i huvudsak av strålning från väggar och tak, konvektion från den varma luften, och av läggvattnet som måste ”tömmas” på värme för att frysa till is. © © VÄRMEBELASTNING MOT IS Värmebelastning mot Is Publik och spelare Transportförluster 4 % 2% Ismaskin 12 % KB -pumpar 12 % Belysning 7% Varma luften 15 % Strålning 31 % Rh 13 % KB -pumpar Belysning Strålning Grundvärme Rel fukt Varma luften Rolba Zamboni Transportförluster Publik och spelare Grundvärme 4% Fig1: Exempel på värmebelastning i träningsarena, Hockey Magazine, USA © VÄRMEBELASTNING MOT IS Värmebelastningen varierar relativt mycket under dygnet, den är som lägst under natten och som högst vid intensiv träning och vid matcher. Värmetransporten genom isytan sker genom att hålla underliggande köldbärarrör kallare än själva ytan. Värmeflödet ökar genom att temperaturtemperaturskillnaden mellan isytan och köldbärarrören ökas. © VÄRMEBELASTNING MOT IS 3 cm / -9°C Förhållandet mellan luftens temperatur/relativfukt, isens tjocklek och isens yttemperatur och vattnets sammansättning är avgörande för det vi kallar iskvalitet! © KONSTIS KONSTIS Då grundläggande kunskap och erfarenhet saknas, söker man ofta orsaken till dålig iskvalitet i fel pistkonstruktion eller i ”fel sorts vatten”. Kort sagt kan man säga att kvalitén inte beror på om underlaget består av köldbärarrör i betong eller i grus. Is är is! Felet på pisten kan vara att underlaget inte är helt plant eller att ytan inte genomdränkts med vatten innan nerkylningen startades vid isläggningen. Vid grusbanor kan det leda till dålig termisk kontakt mellan köldbärarrören och isen – med sämre ”kylverkan” som följd. © KONSTIS Vatten innehåller olika halter av mineralsalter och inlösta gaser på olika orter. Högre halter medför lägre fryspunkt och isen får full hårdhet först vid omkring 1° lägre temperatur än normalt. En utrustning för vattenbehandling kan vara motiverad vid svåra vattenförhållanden. ORFA definierar vattenkvalitén i TDS (Total Dissolved Solids) som mäts i ppm. Det mätta värdet i ppm delas med 17.1 och ger då ”hårdhetsgraden” som inte bör överstiga värdet 5 (man jämför med regnvatten!). Vi brukar mäta vattnets elektriska ledningsförmåga (konduktivitet) i microsiemen µS I Sverige kan detta värde variera från 100 till över 400 µS. Ett bra vatten skall inte överstiga 120-140 µS (kolla med din vattenleverantör). Kemiska föroreningar i vattnet påverkar således slutprodukten. Kemiska tillsatser ger sällan påtagliga resultatförbättringar mer än i kassan hos företagen som säljer dessa, inte heller utlovade energibesparingar uppnås. Inget går upp mot ”absolut” rent vatten! © ISUPPBYGGNAD ISUPPBYGGNAD Gör en noggrann handlingsplan innan du sätter igång. Se till att du har en måttsatt ritning på just din pist med alla linjer och cirklar inritade! Vid isläggning skall, när det gäller grusbädd, underlaget först genomdränkas med vatten. Vid betongpist rekommenderas att ytan tvättas med skurmaskin med lite sköljmedel innan isläggning. Temperaturen i pisten rampas långsamt ner till ca -8 till -9⁰C (ger en temperatur på ca 6⁰C innanför sargen). Låt kondens från luften först ”behandla” ytan, därefter byggs underlagret upp med vatten i tunna skikt. © ISUPPBYGGNAD Isuppbyggnad skall ske i tunna skikt det betyder att man skall spraya på kallt vatten lager på lager! När man frusit ett ca 20 mm tjockt islager skall isen målas vit för ökad kontrast och bättre ljusreflektion. Infärgningen skall ligga så nära isytan som möjligt! Efter försegling av isfärgen med några tunna vattenskikt målas linjerna. Efter försegling av linjerna läggs eventuell reklam. Det hela förseglas och skyddas slutligen med ett ca 10 mm tjockt isskikt som är själva slitytan. © SÅ GÖRS EN IS I September 2011 gick jag kursen Ice making and painting technologies i Canada organiserad av ORFA (Ontario Recreation Facilities Association). Kursen är en av totalt tre kurser för att bli CIT (Certified Ice Technician). © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Spray-bom ett måste! Börja på en välskurad betongyta © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Kallt vatten sprayas på i tunna skikt lager på lager! Låt vattnet frysa o kontrollera att temperaturen är rätt innan nästa lager sprayas på. © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Vattnet skall stanna kvar innanför sargen! Tejpa så blir det garanterat tätt. © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 SE TILL ATT AVFUKTNINGEN ÄR IGÅNG OCH FUNGERAR! © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Såhär skall ytan se ut när man bygger is. Ytförstoringen ger bättre vidhäftning o. vitare is! © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Fortsätt spraya på vatten tills ett knappt 20mm:s islager byggts upp. © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © När man byggt upp en ca 20mm tjockt is börjar målningen. Först målas isen närmast sargen med en speciell spray-bom så att sargen inte blir vit! ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Målning kräver rätt utrustning! Blandningstank gummislang och pump. © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © Sedan målas isen med samma spray-bom som vattnet lades med ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Första lagret av 4 © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © Hela ytan målas omsorgsfullt så att färgen täcker överallt och Isen blir jämnvit – 4 lager skall räcka ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © När isen är vit förseglas färgen genom att spraya på vatten lager på lager ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Linjerna markeras med blått o rött bomullsgarn! Fästs o förseglas genom sprayning med en ryggspruta (man bör ha två) © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © Rätt hjälpmedel och god planering är A&O, schabloner och istålig tuschpenna samt ”passare” ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Målning av linjer och………… © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 ….. cirklar Inte bara Hockey utan även Curling Ringette o. Broomball © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Så jobbar ett proffs © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 Till sist läggs reklamen Ryggspruta © ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © Vatten sprayas på reklamen! Överskottet rakas av Nya bra reklammaterial finns! Rätt reklammaterial sjunker i vatten!! ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 © Färdigmålad och förseglad.. och nu är det bara ”slitlagret” kvar…. ICEMAKING AND PAINTING TECHNOLOGIES ORFA KURS I BRUSSELS, CANADA 2011 trodde vi, tills arenachefen kom: Vi hade glömt Curling linjerna! Efter detta, när allt är ordentligt förseglat, kan man lägga resten med ismaskinen (i tunna skikt med varmt vatten). Beräknad tidsåtgång: 1v 2man. © Varför inte låta fantasin flöda © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL ISVÅRD OCH UNDERHÅLL För god värmetransportfunktion och god driftekonomi skall isens tjocklek hållas så konstant som möjligt under hela Säsongen, på HELA ytan. Då behålls också linjer och reklam tydliga. Hyvling och påläggningarna av vatten ger ingen djupverkan på isytan. Spår av skridskoskär med infrysta ljusare is-flisor och luftporer framträder med tiden. Därför måste isytan minst en gång i veckan djuphyvlas (ISVÅRD) och därefter förses med ett nytt transparent islager. Där islagret blivit tunnare lägger man alltså på extra vatten och där isen byggts på utförs extra hyvling. Använd hett vatten. © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL Läggvattnets temperatur diskuteras ofta hos oss. Men inte i Canada – där gäller ”as hot as possible” - Hett vatten innehåller mindre luft (inlösta gaser) - Hett vatten ger bättre bindning till isytan - Hett vatten fryser snabbare än kallt vatten! ”Mpemba effekten” Temperering av isen är bra! Tar bort spänningar och gör isen klarare. Prova er fram är mitt råd! © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL NYTAPPAT KALLVATTEN SAMMA KALLVATTEN EFTER 4 TIMMAR Det går 1 syremolekyl på 300.000 vattenmolekyler (10⁰C) © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL NYTAPPAT VARMVATTEN SAMMA VARMVATTEN EFTER 4 TIMMAR © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL • Att varmt vatten fryser snabbare än kallt vatten fachinerade redan de gamla Grekerna. • Mpemba effekten beskrevs redan 320fk av Aristoteles. Vill du läsa mer, Googla på ”why hot water freezes before cold. Och nu lite film……. © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL Avdunstning Läggning av hett vatten © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL © Lägg alltid på ”så lite vatten som möjligt” mellan träningspassen och i periodpauserna. Zamboni med sprayanorning - Ingen duk! ISVÅRD OCH UNDERHÅLL Jo, det funkar… © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL Här syns överlappningarna väl © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL Daglig kontroll av isytan görs mot sargens sparklist, linjer och reklam. Kontroll av istjockleken genom borrning, (23 punkter enligt ORFA), bör göras minst en gång per månad och protokollförs för eventuella åtgärder. Endast genom noggrann och kontinuerlig kontroll kan isytan bibehållas funktionell och snygg hela säsongen. Idag finns även en automatiserad laserteknik som vid avkörning mäter nivån på isytan. Sändaren installeras utanför sargen och mottagaren på ismaskinen. Denna teknik är ett bra hjälpmedel o höjer kvaliten. © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL © Här växer isen p g a för mycket vatten Här blir isen tunn p g a för hög hastighet och målisens gnuggande ETT KÄNNT FAKTUM! ISVÅRD OCH UNDERHÅLL RESULTATET AV ”FORTTKÖRNING”! Även fel fjädertryck på kniven ger ”tvättbräda” © ISVÅRD OCH UNDERHÅLL Anpassad kylning Svårast är trots allt att under dygnets alla timmar och under hela säsongen anpassa kylningen till de varierande värme-/fuktbelastningarna. Värmeabsorptionen ökar med kallare is vilket gör att energianvändningen ökar. Under höst och vår är isen extra belastad av luftfuktigheten samt värmen som tränger igenom hallkonstruktionen, vilket gör att isytan är varm, isen tenderar att bli tunn. Under vintern är isen för det mesta för kall och tjock. Det är inte ovanligt att den då tidvis är hård som glas, flera grader för kall och nästan omöjligt att hyvla. © LITE OM UTEBANOR UTEBANOR - KLIMATETS PÅVERKAN Rh Lufttryck Vindhast. Sol Utetemp KBin/ut © UTEBANOR – VÄRMEBELASTNING PÅ ISEN Isuppbyggnad 1-6 November © UTEBANOR – VÄRMETRANSPORT GENOM ISEN Direkt solljus Solens värmebelastning genom isen 188 W/m2 Reflekterat solljus Börvärde KB = -8.8 29 Februari Tillgänglig kyleffekt 1200 kW, total isyta 7150 m2 => 168 W/m2 © UTEBANOR – VÄRMEBELASTNING PÅ ISEN Vit is reflekterar strålningsvärme, måla isen det sparar energi! © 00:04:02 00:34:02 01:04:02 01:34:02 02:04:02 02:34:02 03:04:02 03:34:02 04:04:02 04:34:02 05:04:02 05:34:02 06:04:02 06:34:02 07:04:02 07:34:02 08:04:02 08:34:02 09:04:02 09:34:02 10:04:02 10:34:02 11:04:02 11:34:02 12:04:02 12:34:02 13:04:02 13:34:02 14:04:02 14:34:02 15:04:02 15:34:02 16:04:02 16:34:02 17:04:02 17:34:02 18:04:02 18:34:02 19:04:02 19:34:02 20:04:02 20:34:02 21:04:02 21:34:02 22:04:02 22:34:02 23:04:02 23:34:02 W/m2 UTEBANOR – VÄRMEBELASTNING PÅ ISEN 500 400 Värmetransport genom målad och omålad is 300 200 100 Normal Ice Painted Ice 0 -100 -200 Timmar © 150 00:04:02 00:34:02 01:04:02 01:34:02 02:04:02 02:34:02 03:04:02 03:34:02 04:04:02 04:34:02 05:04:02 05:34:02 06:04:02 06:34:02 07:04:02 07:34:02 08:04:02 08:34:02 09:04:02 09:34:02 10:04:02 10:34:02 11:04:02 11:34:02 12:04:02 12:34:02 13:04:02 13:34:02 14:04:02 14:34:02 15:04:02 15:34:02 16:04:02 16:34:02 17:04:02 17:34:02 18:04:02 18:34:02 19:04:02 19:34:02 20:04:02 20:34:02 21:04:02 21:34:02 22:04:02 22:34:02 23:04:02 23:34:02 W/m2 UTEBANOR – VÄRMEBELASTNING PÅ ISEN Utstrålning av värme på natten – ”frikyla” Bygg is under målnfria nätter 100 50 0 Normal Ice Painted Ice -50 -100 -150 Timmar © VERKLIGHETEN 29/10-07: +11°C, REGN o STYV KULING! - INGET NYTT DENNA INSTRUKTION SKREVS 1964 av Sehlberg på Stal Ref. Norrköping Thats it! www.etmkylteknik.se Tack!
© Copyright 2024