Nr!
I
Andringar
_.
Införd
~
"
~
A.
Uppfr,ysning av l?anB;~..!..
1.
6.
Uppfrysning bör ej påbörjas, då banan är solbelyst.
,
Fukta sanden på banan så den blirvattenrnättad ungefär till
underkant på banrören.
Sätt igång lilla kompressorn och (ammoniakpumpen) pulsatorsystemet.
(Se f-~3~3fL',- När temperaturen på ammoniaken gått ned till omkring -O e, tlarta stora kompr. (se F-IJ43S).
Efter några timmar har den våta sanden frusit till en skorpa
(tjäle) som överbryggar avständet mellan rören.
Nu kan uppspolningen av isen taga sin början. ~polDing är ett
felaktigt uttryck, Vattnet bör tillföras så ri.nfördelat som
möjligt. Rlmnipg ar en bättre benämning.
När sanden på detta sätt blivit glacerad har man underlaget klart -~
för isen. Nu har man bara'att så jämnt som möjHgt fortsätta med
dimningen runt banan och noga tillse, att inga vattensamlingar
uppstår, som kan bryta igenom tjälen, eller så 'att isen blir
skrovlig. När isskiktet blivit 1,5 k 2,0 cm tjockt spolas banan
med kalk- eller kritlBsning, varpå markeringarna utlägges. När
denna yta täckts med ytterligare 1,0 a 1,5 cm is är banan åkdugli§.
E.
Underhåll
2.
3·
4·
5·
'Som allmän regel gäller: Kör ej med lägre tem12sratl!!'
än som
I'
fordras för att hålla banan torr. Vid regn och snöslask:
Ställ av kylmaskineriet.
KBr om mBjligt inte under pågäende match, så att isen blir kall
och kärv. Bättre då att den är vät.
i
.;:;n
väl fryst bana, (d.v.s. ett tjäldjup på. 200-300 mm, som uppnås
efter 100 till 200 time drifttid) har så mycket kyla magasinerad
i marken och isen, att
en avtöing på ytan ej har någon menlig
inverkan på djupet.
För mycket körning på låg temperatur medför ~~}5k rör sprickor
i isen och en onödig och skadlig ökning av" ~{~);!JQckleken.
lstjockleken bör ej överstiga 5 cm, Om man-i;-i'C{:.ts
försik:ig spolning
och användande av varruvatten för nedsmäl tning"av sönderkörd yta
"
ändå får för tjock is, bör någon form av nedfräsning av isen sk~o
iDen bästa rue~oden att hålla istjockleken nere är dock~ Flitig
användning av bana, sparsam spolning, avt.ö i.ng när tillfälle
erbjudes, (nattetid) om så erfordras med tillhjälp av kraftig
vattenspolning och skrapning.
Bästa temperaturen på ise~ _2°C (curling),
lägsta temperatur _6°C (ishockey),.
motsvarande ammoniaktemperaturer
-5 till _9°C.
Här lämnade anvisningar gör ej anapr-åk på att und er alla förhållanden garantera oklanderlig is. Den som något sysslat med
ismakerl vet, att man ej kan fastställa några generella regler
för hur man uppnår det bästa glidet. Här månets hänsyn tagas till
lufttemperatul', fuktighetshalt, sol och skugga m.m. M.en en regel
kan man väl vara överens om som allmängiltig: Hellre något våt is
än kall och sträv (sandpapper). Därför: Kör inte kylmaskinerna
2.
4-
6.
7.
I Datum
Typ
1()
~
,~
..
,
il
1m1.
•
frlgeral/on AB
-L
nn{'~ tAT~
u.
uv den färdigfr;ysta banan.
j Ritad I Kop.jKontr·IStand.jGodk·1
"J ~I
~!
I
Skola
j
Några anvisninga.r för uppspolning och underhåll av
konstfryst isha:aa.
.~_._,
I r~~~".;rI
ISA
Ers.
I Ers. av
Ark nr.
1
:F-1-3439'
""'~~
~__
~,.-_~
__
~__
~~~_.~.~~n!·~
Nr!
I
Ändringar
I
Införd
I
I
mer än absolut nödvändigt. Heservkyla
finns i marken.
Vi rekommenderar även till benäget studium Gösta Nilssons
artiklar i Nr 39 - 44 i Tidskriften Svensk Idrott 1958 .
,•....
--
..
..
.,
/'
Typ
YAL
fdgeration AB
oo~~JAT2
.18
rÖatum
I Ritad[Kop·IKontr·IStand·IGodk.!
Några anvisningar för uppspolning och underhåll av
konstfryst isbana.
Skola
Tol e- I
I ronser
ISA I
I
Ers .
Ers. av
)Jr/:' nr.
2
Iltnf.
;
=F-/3439
qr/::,
2·