1. No category

HERKULES motorn x 3
En Katrineholms produkt - som kopierades helt utan tukt.
När man vid Sandbäckens Verkstäder i Katrineholm började tillverka sin liggande 4 takts
motor benämnd Herkules motor var man snabbt framme vid en succé. Det bör ha varit 1912,
som denna framgångsrika fyrtakts motor gjorde entré och därmed skapade en förebild för ett
par av landets mer framgångsrika tändkulemotor tillverkare. Båda lokaliserade i Kristdala, i
Smålands nordöstra hörn. Även om de pirat kopierade motorerna inte lanserades under samma
namn som originalet, så var de i det närmaste identiska kopior. Det föranledde företaget
Kullbergs maskinaffär, som företrädde Sandbäckens Verkstäder, att utfärda en skarp varning i
sin katalog 1915. Att noga se upp för billiga kopior som till det yttre såg exakt likadana ut.
Fig. 1 Sandbäckens 4 taktsmotor Herkules, som den låg till grund för de 2 Kristdala
verkstädernas plagiat. Originalet tillverkades från 1912 till en bit in på 1920 talet
Sandbäckens horisontella Herkules motor, tillverkades i ett antal olika storlekar under årens
lopp. Motorns förlaga anses kunna ses i Amerikanska Fairbanks Morse modell ”Standard”
och IHC motorn ”Famous”. Det är således tal om en 4 takts fotogenmotor med stigförgasare
och snarkventil för insuget, medan avgasventilen var tvångsstyrd. Den är försedd med
elektrisk tändning genom en lågspännningsmagnet kopplad till en brytare inne i cylindern, så
kallad hammartändning. Motorn är på så vis en helt annan typ än de tändkulemotorer som
tillverkades runt om på olika håll, om än företrädesvis då i motorbältet i nordöstra Småland.
Fig. 2. Kullbergs varnade allvarligt eventuella köpare för att köpa dessa plagiat tillverkade i
Kristdala
Vi finner de transportabla motorerna listade i katalogerna som 7 ½ och 10 hk, men på
motorskyltarna så finns det rapporterat motorer stämplade, 5, 6, 7, 71/2, 8 och 10 hk.
Troligtvis var det här som hos de övriga tillverkarna vi känner, att samma motor kunde förses
med lite olika hk angivelse efter vad som efterfrågades. Även en 7 ½ hk stationär version med
gjuten fundament tillverkades vid verkstäderna i Katrineholm. Den äldsta kända Sandbäcken
motorn är hittills nummer 98, och det högsta tillverkningsnumret vi känner till från en
liggande fotogenmotor av denna typ är no 1570. Hur länge motortypen fanns med på
programmet i Katrineholm eller hur många som tillverkades är inte känt, men den var trots
allt med en bra bit på 1920 talet då den trängdes undan successivt av företagets vertikala
råoljemotor med tändkula som gjorde entré omkring 1915.
Kristdala motorfabrik först ut (senare KRIMO )
Det var Kristdala motorfabrik som först lanserade ett plagiat på Sandbäcken motorn när man i
augusti 1914 levererade sin första Herkules baserade fyrtakts kopia. Ungefär ett år senare i
juli 1915 levererar man två stycken till Olléns tröskverks fabrik i Flen. Den av Kristdala
Motorfabrik tillverkade kopian var nära nog helt lika originalet. Av de bevarade motorer vi
känner till liksom från tillgängliga katalogbilder var det nog bara svänghjulen som skilde sig
från förlagan. Tiden var ju inte den bästa att lansera en oljedriven motor på, samma år ett
världskrig startar och oljetillförseln stryps åt. Snart hade kriget förorsakat bränslebrist bland
allt annat elände och motorförsäljningen dalade. Ytterligare endast några få motorer med
elektrisk tändning tillverkades och levererades under krigsåren men väl efter krigsslutet med
tilltagande bränsletillgång, började motorförsäljningen rulla igång med en ökad tillverkning.
Fig. 3. Tidigaste versionen
av Kristdala Motorfabriks
plagierade 4 takts motor
Motorer med elektrisk tändning kom dock att förbli en marginell produkt vid Kristdala
Motorfabrik. De tillverkades i 2 storlekar om 8 respektive 10 hkr och vi ser att de finns med
till 1928, så långt den kända leverans förteckningen sträcker sig.
Som råoljemotor
Från och med 1925 års katalog
annonseras denna motor som en
råoljemotor i en utvecklad upplaga.
Fotogen som bränsleval är nu ersatt med
den billigare råoljan men start och
varmkörning sker fortfarande med
bensin. För att möjliggöra denna
transformation har motorns snarkventil
på insuget ersatts med tvångsstyrning.
Motorn har även fått en annan mer
avancerad förgasare med förvärmning
genom att ta inluft genom ljuddämparen.
Den tidigare lågspänningsmagneten och
hammaren blev med ersatt med en
högspänningsmagnet
och
tändstift.
Storleken 8 och 10 hk på motorerna
var de samma.
Beijers följde efter
Beijers, verkstäderna i Vimmerby och
Kristdala, följde strax efter och
annonserade sin fyrtakts kopia på
Sandbäckens Herkulesmotor 1915. Där
finns en Bruksanvisning och ett prospekt
daterat detta år. I 1915 års prospekt från
N.A. Beijer i Vimmerby återges en 7 ½
hk motor som vi finner är exakt samma
bild som används av Kullbergs. Bilden
är i Beijers prospekt av någon anledning
spegelvänd. I 1916 års katalog så är
motorn rättvänd och där framgår att
Beijers 4 takts fotogenmotorer var just
så precis lika originalet som Kullbergs
varnade för. Man ser inte skillnad på
motorerna ens om de står bredvid varandra.
Fig. 4. Den unika 4 takts råoljemotorn tillverkades från
1925
Fig. 5. Den spegelvända illustrationen ur
N.A. Beijers prospekt 1915
Tvärstopp följt av framgång?
Även om de båda Beijer verkstäderna annonserade den nya motorn från var sitt håll var det
inte troligt att den var avsedd att tillverkas på båda ställena. Det är nog ytterligare ett bevis på
det samarbete som fanns mellan de båda verkstäderna. Men detta hjälpte inte utan det måste
ha blivit tvärstopp då vi inte känner till någon försäljning förrän efter kriget först. Det är
visserligen utifrån Beijer i Kristdalas kända leveranser som vi gör den bedömningen så om det
eventuellt levererats några från Vimmerby känner vi inte till det. Någon leveransförteckning
därifrån omedelbart efter 1914 inte finns tillgänglig. Beijers verkar sedan ha haft en något
större framgång, än vad Krimo hade med den Katrineholms baserade fotogenmotorn Att döma
utifrån kända leveranser levererades inemot 50 st från 1919 och framåt, fördelat på 8
respektive 10 hk. Så även hos Beijers var det en begränsad tillverkning. Den i annonsen
listade 12 hästarn stannade tydligen på spekulationsplanet och kan inte noteras i leverans
förteckningen under nämnda tid.
----------ooo0ooo----------------
Fig. 6. F.O. Beijer annonserar sin version av den Sandbäcken konstruerade motorn 1915. De första
levererade motorerna av denna typ ser dock inte ut att ha sålts förrän 1919 först.
Så frågan blir
Vad var det då som fick de båda företagen i Kristdala att börja tillverka var sitt plagiat på
denna motor så vid samma tid kan man fundera över? En slump lär det knappast vara utan
det torde ha funnits en gemensam nämnare, kanske en utomstående tredje part, såsom en
maskinfirma t.ex. som låg bakom?
Om det varit för att det vore läge att komplettera sitt egna utbud av tändkulemotorer med en
billigare fotogenmotor med elektrisk tändning är det föga sannolikt att båda företagen väljer
att tillverka efter samma förlaga vid ett och samma tillfälle. Det kan inte vara sannolikt att
båda företagen kopierar just Herkules motorn just då, så i detalj att de stod där med exakt
lika motorer som originalet och identiska sinsemellan. Om detta kan vi visserligen bara
spekulera men en hypotes är att det var tröskverkstillverkaren Olov Ollén i Valla, mer känd
som Olléns i Flen och kanske Maskinfirman Champion, som ligger bakom. Olléns var inne
i ett expansivt skede med en ny tröskverksfabrik i Flen 1912-13. I sökandet efter en
kompletterande motor till sina tröskverk begränsades Olléns av att Sandbäcken motorn,
Herkules var under ensamrätt för Kullbergs maskinfirma. Thermaenius i Hallsberg hade låst
upp N.A. Beijers motorer i Vimmerby, genom avtalet om Götamotorer. I Kristdala fanns
visserligen F.O. Beijer som stod fritt från avtalet med Thermaenius men vars kapacitet ändå
var starkt uppbunden genom sitt samarbete med brodern i Vimmerby. Därför är det fullt
logiskt att Olléns då vände sig till, och kanske till och med backade upp den i 1913
nystartade motorfabriken i Kristdala. Vi vet att försäljningen för den nystartade
motorfabriken var lysande 1913-14 och kanske man bedömde att kapaciteten inte skulle
vara tillräcklig, varför även F.O. Beijers kopplades in i planerna 1914.
Men i och med krigsutbrottet förändrades allt, och som resultat av den sjunkande
försäljningen år 1915 blev Beijers engagemang annullerat till fördel för motorfabriken.
Utan denna garanterade försäljnings kanal, skrinlades tillverkningen och det gjordes inga
motorer förrän först när efterfrågan tilltog igen efter krigsslutet 1918. En sådan hypotes
skulle kunna förklara det vi ser i de historiska dokumenten. / TB