1. No category

iT
il
MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET INFORMERAR
ORSAK OCH UPPKOMST
Ya\e hr drabbas ungefår I 2OO
personer ivärtlandav huvud- hals-
{f
shH
.
.F&
s
cancer. Sjukdomen är vanligast hos
äldre, men förekommer även hos
yngre.
Den är något vanligare hos män,
men har ökat hos kvinnor, vilket
kan bero päatt kvinnor börjat röka
i alltldgre äldrar och i allt större
-t.
utsträckning.
q3
*tF.+r
^
s
u #'
llt
\
#
.!§
ORSAK
Munhälan och dess omgivning
utsätts för många irriterunde ämnen,
vilka kan bidra till uppkomst alr cancer. Tobaksrök och alkohol kan vara
nhgra orsaker särskilt i kombination
med varandra. Miljögifter kanvara
en annan. Kroniska inflammationer
kan ocksil öka risken för cancer.
HPV-virus är även en känd och vanlig orsak till cancer i munhåla och
munsvalg.
upptäcks oftast som sl-ullnader pä,
halsen eller som sår i munnen som
inte läker.
I början av en cancer har man sällan värk eller mycket lätta symptom.
UPPTÄCKTEN
ställas. Detta för att resultatet av
Behandlingen sker på specialistavdelningar vid de större sjukhusen
i storstäderna eller vid universitetssjukhusen ute i landet. En öron-/näsoch halslåkare har oftast det över-
behandlingen skall bli så bra som
möjligt.
Cancer i huvud och halsområdet
gripande ansyaret för behandlingen,
men det fu genom ett teamarbete
mellan fleru olika specialistlakarc
Så snart man
upptäckt en tumör i
munhålan, måste man undersökas
och utredas så att rått diagnos kan
och annan sjukvärdspersonal som
behandlingen planeras och utförs.
OLIKA TUMÖRFORMER
Cancer är en elakartad (malign)
tumör som sitter i hud, slemhinna
eller körtelvävnad. En elakartad
tumör har förmäga att sprida sig.
Det finn också godartade @enigna) tumörer, som inte sprider sig.
Dä år det inte cancer.
BEHANDLINGSFORMER
Det finns mänga olika behandlingsformer mot cancer. Strålbehandling,
cytostatika eller kirurgi. Utvecklingen ay nya metoder går hela tiden
fuamät.
Strålbehandling
Det finns fleru skäl till varför man
strålbehandlar. Det går att krympa
en elakartad tumör och ibland fä
den att helt försvinna. Genom att
rikta strålen mot tumören och dess
omgivande vävnad, kan man förstöra tumörcellen. En onkologlåkarc,
som är specialist på tumörsfukdomar och dess behandling, ansYarar
för strålbehandlingen.
Strålbehandlingen utförs oftast
sä att patienten inte behöyer :rara
på sjukhuset mer än vid sjalva
sju veckors tid. Därefter görs nägra
veckors uppehäll i behandlingen
strålningstillfållena. Vid behov kan
patienten behöva ligga inne på sjukhuset en period av behandlingen
om man fär svära biverkningar aY
behandlingen eller inte klarar sig
före operation.
Genom operation avlagsnx öron-,
näs- och halsläkaren tumören. I
vissa fall måste man operera bort
själv hemma.
lymfkörtlar pähalsen för att minska
CYTOSTATI
KA (cel lgiftsbehand I ing)
Kallas även kemoterapi. För denna
at:rsyarar onkologen, och syftet med
cellgiftsbehandling är som vid strålbehandling att krympa tumören.
KIRURGI
Oftast ar det frägan om en kombination av de olika behandlingsformerna. Vanligast ff att man börjar med
strålbehandling. Den ges under cirka
spridningsrisken.
När det kirurgiska ingreppet sker
år patienten i regel inlagd på sjukhuset sedan nägra dagar. Värdtiden
efter operationen varierar beroende
pä operationens omfattning, patientens ålde r, allmanna tillständ och
hur läkningen fortskrider.
Efter ett ingrepp i munhålan
räcker det oftast med en vårdtid pä
en vecka. Vid en större operation
kan man fä. stanna. betydligt längre.
Patienten måste vara i gott allmäntillstånd innan han eller hon skrivs
ut. Alla operationer utförs av ett
team av låkarc och annan personal.
Narkosläklrefi söver patienten och
öyervakar narkosen. Öron-, näs- och
halsläkaren avlägsnar tumören.
Ibland är det nödvändigt med trakeostomi för att patienten skall kunna
andas obesvärat efter operationen.
En kanyl sätts då in i luftstrupen via
ett hål på halsen. Kanylen tas bort
efter en tid. Vid mindre operationer
räcker det att enbart sy ihop operationssåret.
PLASTIKKIRURGI
Vid större ingrepp ar det nödvändigt
att ersättaborttagen vävnad med ny.
Det görs av plastikkirurgen. Ibland
deltar också en specialisttandläkare,
en oralkirurg i återuppbyggnadsarbetet. En omfattande operation
kanta flera timmar medan ett
litet ingrepp kan utföras pä någon
timme. Patienten vårdas efter en
mer omfattande operation på en särskild övervakningsavdelning innan
han eller hon kan ätervända till sin
vanliga vårdavdelning.
NYA METODER
Utvecklingen inom plastikkirurgi
hlar vafit mycket snabb under senare
år. Genom så kallad mikrovaskulär
kirurgi, en metod att operera aven
i mikroskopiskt små blodkärl, har
manfätt helt nya möjligheter att
flyta hud-/ben- och muskelvävnad.
När man skall ersätta slemhinna som
tagits bort i munhålan använder
man vanligtvis hud från underarmen. Denna vävnad har mycket god
förmåga attlaka in på mottagarstället och ersåtta den som tagits bort
frän munhälan. Ofta görs ltterligare
en hudförflyttning, dä man tar tunn
hud från läret för att tåcka "tagstället" på armen.
Har man tagit bort en större del av
käkbenet, ersätter man det ofta med
en del av revben, benvävnad fuän
höften eller underbenet. I ett senare
skede kan man bygga en tandbrygga
som ft.ster med titanskruvar i det
inopererade benet.
FÖRBEREDELSER
*\=.
:'
Innan en behandling påbörjas måste
mänga olika undersökningar göras.
Det gäller att noggruntkarrlagga
cancertumören, ta teda på vilken
cancertyp det rör sig om, vilken
stodek, exakt var den sitter och om
den eventuellt kan ha spridit sig.
Patientens allmäntillstånd och
sociala situation kartläggs och
bedöms. När alla pro\tagningar och
fakta sammanställts, traffas all expertis för att diskutera, planera och i
samråd med patienten besluta om
den kommande behandlingen.
Eftersom munhålecancer varierar
i storlek och spridning skiljer sig
också behandlingen och konsekvenserna av den, från individ till
individ.
Det ar viktigt att patieflten inför
all behandling är i så god kondition
som möjligt. Därtör kallas en av sjukhusets dietister in i ett tidigt skede .
Dietisten väger patienten, kontrollerar näringsintaget och skriver vid
behov ut kosttillagg, vitaminer och
mineraler. Dietisten försöker också
hjälpa patienten att inte gå ner i
vikt, något som ar vanligt hos cancefpatientef.
Efter en stöffe operation kan det
bli aktuellt att under en tid inta flytande föda genom att en tunn slang
(sond) förs ner i magen via näsan
eller en sond som opereras in direkt
i magsäcken.
TANDLAKARBEHANDLING
En av förberedelserna inför strålbehandlingenär ett besök hos sjukhusets tandlakare.
Patienten genomgår en grundlig
undersökning. Dåliga tänder som
utgör en infektionsrisk tas bort. Hål
lagas och tandsten skrapas bort.
Beroende på tumörryp ms ett
awryck för att en plastskena skall
kunna tillverkas som sedan skall
sättas över patientens tänder och
används under sjaka strålningen.
Skenan s§ddar mot reflekterande
strålning som annars uppstår frän
guld- och amalgam4rllningar. Dessutom skall plastskenan anvåndas vid
fluorbehandling av tånderna.
HEMMA IGEN
";ir4i*t*
.j.:i.
-i i;
#.
Sjukskrivningstiden efter en operation varierar beroende pä ingreppets omfattning, patientens ålder,
yrke och återanpassningsförmåga.
Färdtjänst brukar endast beviljas
undantagsvis. De flesta yrkesverksamma htergär så småningom till
arbetet, men ibland kan andra
anpassningar bli aktuella. Kuratorn
hjälper till med alla slags sociala
frägor.
KONTROLLER OCH EFTERYÅRD
Den närmaste tiden efter utskrivningen ghr man på kontroll med
en till två månaders mellanfl.rm.
Kontroller sker hos öronlakarc eller
onkolog, ibland hos båda vid samordnad mottagning. Rutinerna för
detta varierar något mellan sjukhu-
SAMTALSGRUPPER
sen. Återbesöken, som med tiden
Vissa sjukhus erbjuder sina patienter
samtal i grupp. Samtalsgrupperna,
som bestär av tidigare behandlade
patienter, leds ofta av en kura-
blir allt frrce, brukar
päSä under
minst fem års tid.
Efter remiss från sjukhustandläkaren sker oftast den fortsattatandvärden hos patientens egen tandlåkare.
STöDSAMTAL
Mänga har behoY aY att tala med
någon även efter sjukdomstiden.
Reaktionerna pävad man har uppler,t kommer ofta då. Samtalsstöd
kan ges av kurator eller psykolog på
sjukhuset. Om inte kurator ingår i
vårdteamet, vilket är det vanligaste,
kan den ansvarige läkaren förmedla
kontakt.
10
tor eller logoped. Till gruppertta
inbjuds experter, som deltagarna
kommit i kontakt med under sin
sjukhusvistelse. De svarar pä frägor
och får lyssna till erfarenheter och
åsikter som fors fuam i gruppen.
REHABI LITERINGSKON FERENSER
Det förekommer också att siukhuset och den regionala Mun- och
Halscanc erföreningen med jamna
mellanrum arrangerar konferenser
under två till tre dagar. Hit inbiuds
patienter som behandlats under de
föregående åren. Vid konferensen
deltar olika experter och här får deltagarna möjlighet att under trevliga
former ptata med varandta om sina
erfarenheter.
KONSEIO/ENSER
Vid strålbehandling påverkas spottkörtlar och slemhinnor. Spottkörtlarna producer ar i vanliga fall saliv,
som har en s§ddande effekt på
slemhinnortta i munnen och på
tanderna.
Salivsekretionen ökar när man
ater. Saliven blandas med fodan,
vilket undedättar matsmältningen.
Hur mycket salivproduktionen
påverkas av strålbehandlingen
beror på vilka körtlar som bestrålas och hur mycket. Förlorad
salivproduktion kan i viss utsträckning ersättas med preparat som
man kan skölja munnen med.
Genom medicinering alternativt
akupunktur går det att i någon
mån stimulera de spottkörtlar som
har funktion kvar att öka sin saliv-
produktion.
Den muntorrhet som uppstår
efter strålbehandling gör att det
låttarc bildas karies. Den framtida
munhygienen fu dårför väldigt viktig
för att undvika problem. Salivproduktionen kan emellertid förbättras
successifi efter avslutad behandling.
Förmågan att uppleva smak försämras ocksä under strålningen,
men smakförmägan brukar komma
tillbaka, helt eller delvis.
s al:iapro duktionen mins kqr
eller uppbör belt kan ma.n
uppleoa a.tt munnen är som en
öken. Då är det aiktigt att dricka
mycket. Inte minstför tönder-nas
N är
skull
12
ÄrR ocn TALA
Munhålans beskaffenhet har betydelse för vårt tal och vär förmäga
attrugga och svälja. Normalt formar
vi språkljud med hjälp av tungan,
lapparna, tänderna och gommen.
Vi bearbetar födan, blandar den
med saliv i munnen, innan vi, med
hjälp aY tungan, för födan bakåt och
sväljer den. Hur vi talar och äter
påverkas i olika stor utsträckning av
operationen i munlrhlan. Efter en
opefation av en liten tumör, exempelvis pä ena sidan av tungan, får
patienten vanligen inga pätagliga
besvär. Ett stort ingrepp, som omfattar både tunga och munbotten, medför större svårigheter.
Emellertid kan stora delar av tungan opereras bort utan att talet blir
svårförstäeligt.
Svårigheten med att tugga och
svälja upplevs som det mest besvärande. Det beror, förutom pä det
rent anatomiska förändringarna i
munhålan, även på salivminskningen efter strålbehandlingen.
Det finns mycket man kan göra
för att förbättra situationen. Flera
yrkesgrupper med sina unika specialkunskaper kan hjilpa patienten.
TÄNDERNA
En specialutbildad tandlakare (protetiker) och en tandtekniker hjälper
den patient som fätt nägon del av
gommen, överkäken eller underkäken borttagefl. De skräddarsyr en
pfotes (obturator) som utformas sä
att den precis ersätter vad man tagit
bort. Protesen görs till största delen
i plast för att vara sä.lätt och bekväm
som möjligt.
Inprovningen sker successir,t
över en längre tid eftersom de anatomiska förhållandena ändras något
under läkningen efter operationen.
Protesen som har betydelse for talet,
utformas ofta i samråd med sjukhusets logoped.
TALET
Logopeden, som är specialist på
talstörnin gar hji,.Jper patienten med
de röst- och talproblem som ibland
uppkommer efter behandling.
Trots stora ingrepp talar de allra
flesta fullt förståeligt. Man bekantar
sig med sina förändrade forutsättningar för tal.
lämplig kost. När sonden tagits bort,
äter man den första tiden endast
flltande föda. Därefter forsätter man
med pur6er, innan man kan ätergä
till mer fast föda. Åven under den
här tiden kan patienten behöva
extra tillförsel av näringstillskott, för
att undvika att gh ner i vikt. Genom
dietistens försorg kan man få kosttillskott till reducerat pris med
landstingsbidrag.
Logopeden hjälper till att bedöma
vilka konsistenser patienten kan
ata pä ett säkert sätt utan att satta
i halsen samt lär ut tekniker för att
underlätta matintag eller träna upp
sväljfunktionen.
Maten är också mycket uiktig.
Dietisten bar som uppgrfi
att kontrollera aikten bos
uarje patient. Vid alltfcir
stor aiktmins kning måste
närings tills kott s ritt a s in.
MATEN
Efter operationen fortsätter kontakten med dietisten, som ger råd om
13
EN BEHANDLAD BEnÄTTAR
§,llda 56 ät kändes det
som jag gick igenom en lång för§lning eller infektion. Det stramade i
halsen, jag fick sYamp och blåsor i
munnen.
Sökte läkare lite överallt, men
ingen kunde hitta felet!
Så till slut i juni kom jag till en
låkarc som tittade i munnen och
kände och klämde. Hon skickade
2OO5 nyss
remiss till Sahlgrenska öron- näs- o
hals. Efter en vecka blev jag kallad.
En läkare undersökte mig och jag
frhgadc Kan det Yara carrcer? Han
tittade på mig och svarade det kan
det vara. Fattade nog inte vad han
sa riktigt, men nu följde undersökningar, röntgen och allt stod stilla i
tankarna.
Visst, jagbö\ade röka i L5 ärshldern och hade ofta tänkt sluta. Inte
trodde jagattjag skulle drabbas av
detta, inte jag, det var jubara andra
där borta nänstans.
Efter ca 1 vecka blev jag inlagd pä
öron-näs-hals för att det skulle tas ett
prov i munnen allt under lokalbedövning. Detta gjordes under morgonen och på eftermiddagen fick jag
pruta med läkaren. Detta är cancer
var orden, men på något konstigt
sätt blev jag inte Ädd utan frägade
bara "och när, eller hur länge ska
jag teva" ?? Han var jåttego, berättade
om allt som skulle hända under den
närmaste tiden.
Hem
till sönerna,
det var nog det
syåraste stunden i mitt
liv attberatta
detta. Men vipratade hela kvällen
om allt och de stöttade mig till ll}%.
Åven idag 5 är senare kan jag såga att
utan dem hade det inte gått bra! Slutade röka samma dag beskedet om
cancer kom, det Yar den24 augusti
2OO5, att dä stoppa in en cigarett i
munnen Yore helt vansinnigt...
Nu började den länga resan, mina
näta o kara var med hela vägen, iväg
till läkare. Behandlingen, cellgifter
i två omgängat, med två veckors
mellanrum. Under och mellan cell-
gifterna är immunförsyaret kraftigt
nedsatt så minsta infektion kan bli
mycket jobbig, vilket det också blev.
Tankarna flög omkring men all energi gav jagtill att göra allt för att bli
frisk. Efter dessa behandlingar foljde
strålningar i mun o halsomrädet det
skulle ske tvä gånger per dag.lag
bor ju nära sjukhuset så jag åkte dit
vafie dag.
Detta var tuffa behandlingar,
men all denna underbara personal
och dess förståendelakarc gjorde
attiag orkade. Ibland blev det för
mycket då blev jag inlagd Besöken
på odontologen fortsätter hela livet
på grund ay att jag strälats så mycket
runt munnen att tandbenet tar skada
av detta, men där sköter de om mig
och jag kollas regelbundet.
I början på december skulle så de
sista externa strålningarna göras dä
var jag t\-ungen ligga inne på sjukhus.
kom dä 23 december och jag
blev utskriven. Helt otroligt! ! ! ! !
Underbart nu skulle jagleva igen...
Visst det tog tid läng tid. Men jag
levde ju och kroppen ar ju en helt
otrolig maskin som kan laka.
Så
Biverkningar flnns javisst, det blir så
efter alla dessa behandlittgar, muntorrhet, svårigheter att svålja, alltid
sist vid matbordet. Man lär sig varje
dag, ja helt enkelt börja ett nygammalt liv.
Av en händelse räkade jaghitta
en skrift om munhålecancer och
om tidningenLary. Gick hem och
ringde upp ordforande pratade och
sedemera gick jag på en månadstråff. Det har jag aldrig ångrat. Nu
laar jagvarit medlem sen 2006. Stortrivs, hår fu vi alla lika.
Kallar mig aktiv medlem, föreningen
har hjälpt mig i mångt och mycket.
Att vi dessutom gör resor och hittar pä olika saker gör ju inte saken
sämre. Vi hjälpe r varandra så gott vi
kan. Idag ar jag så tacksam för alla
låkare och all underbar personal på
Sahlgrenska Sjukhuset, ni har givit
mig livet tillbaka.
Lisbetb Månssom
15
,
bevakar och tillvaratar medlemmarnas intressen
,
håller kontakt med myndigheter och
?
arbetar för att starta samtalsgrupper för både
patienter och anhöriga antingen på sjukhusen
eller i lokalföreningarnas regi
serviceorgan
,
arbetar aktivt för att hjälpa medlemmarna
t, har regelbundna
föreningarnas förtroendevalda
tillbaka till ett meningsfullt liv
?
ordnar rehabiliteringsseminarier och resor
9
ger ut tidningen (Mun&Hals) med aktuell
information, artiklar och reportage
I
9 tillhör Handikappförbunden,
HSO
i Cancerfonden
?
är en av huvudmännen
?
har förtroendeanslutna läkare, tandläkare,
logoped, kurator och dietist
har ute i landet ett tiotal läns- och
regionsföreningar
kurser för förbundets och
t
har sitt säte i Solna
Utgivare: MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET (MHCF). Reviderad och nytryckt 2011. Med bidrag från Laryngfonden.
stämninSsbilder: GARL-ANTON. Foro: IAN-ERIK ANDERSSON. Layout och tryck: ÅCRTNSHUSET PRODUKTION, Biästa