Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING AGENDA ● ● ● ● ● ● Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser FYRING&ISLING Vad är KBT? FYRING&ISLING 1 Inlärning • Att lära sig via association • Att lära sig via konsekvenser FYRING&ISLING Inlärning forts • • • • Att lära sig av en modell (modellinlärning) Att lära sig genom instruktion Att lära genom problemlösning Att successivt forma ett beteende (formning) FYRING&ISLING Vad fyller känslor för funktion? • Nedärvda responser – funktionella: anpassning och överlevnad. • Form av kommunikation Exempel: • Rädsla à kroppslig förberedelse för flykt och undvikande • Ilska à kroppslig förberedelse för angrepp, attack • Äckel à kroppslig förberedelse för distansering FYRING&ISLING 2 Att lära via association • Icke-viljestyrd inlärning • Biologiskt förberedd för viss typ av inlärning: ormar, höjder, mörker, att bli granskad av andra, ovanliga upplevelse från den egna kroppen (överlevnad) • Man kan lära sig när/hur ofta dessa responser triggas igång • Vi kan lära oss att associera/reagera på yttre eller inre stimuli • Lära om möjligt FYRING&ISLING We know that exposure works….. FYRING&ISLING Övning • Fundera på egna exempel där du lärt dig via association? - Något du associerar med glädje? - Något du associerar med rädsla? - Något som ger dig äckelkänslor? - Jämför med din granne: har ni liknande reaktioner/responser till samma stimuli? FYRING&ISLING 3 Att lära av konsekvenser • • • • • Viljestyrt – större variation än associationsinlärning Konsekvenser nära i tid – de som styr Man upprepar beteenden som verkar fungera! Beteendet är/var funktionellt i sin inlärningskontext Att ingå i ett socialt sammanhang är att influera varandras beteende! Sker ofta automatiskt FYRING&ISLING Olika typer av konsekvenser • ”Positiv” förstärkning – Tillförsel av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett givet beteende • ”Negativ” förstärkning – Borttagande av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett visst beteende • Försvagning – Tillförsel av negativ konsekvens eller borttagande av positiv konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende • Utsläckning – utebliven konsekvens gör att beteendet till slut upphör FYRING&ISLING Olika sorters förstärkning • Individuellt!!! • Påtagliga, konkreta aktiviteter • Sociala • Inre – Tankar (vad duktig jag var, det blev rätt, nu blir jag smal/lyckad) – Känslor (intresse, lugn, ilska) FYRING&ISLING 4 Positiv förstärkning S R Sugen på sällskap K+ Går till fika rummet Får kaffe och sällskap på kaffe • Beteendet är funktionellt, det fungerar att göra så här, det leder till önskvärd konsekvens, jag kommer upprepa beteendet i framtiden! FYRING&ISLING Negativ förstärkning S Trött R Går till fikarummet K- Får kaffe, blir piggare • Beteendet är funktionellt, det fungerar att göra så här, det leder till önskvärd konsekvens, jag kommer upprepa beteendet i framtiden! • Till exempel: Jag fryser och tar på mig en tröja vilket leder till att jag slipper frysa. Jag kommer troligen ta på mig tröja även i framtiden när jag blir kall, eftersom jag lärt mig att det fungerar. FYRING&ISLING Övning – positiv och negativ förstärkning Vad av följande är för dig styrt av positiv förstärkning och vad är styrt av negativ förstärkning? FYRING&ISLING 5 Vad är ett beteende? • Yttre beteenden – observerbara handlingar. Vi går, nickar, skriver, läser, lyssnar, pratar, äter osv. Enligt inlärningsteori är beteenden så mycket mer... • Inre beteenden Tankar, känslor och fysiologiska reaktioner. De är inte synliga för andra men finns ändå. För oss själva är de en stor del av våra liv. Med lite träning kan vi lära oss att beskriva även dessa som beteenden. FYRING&ISLING Egenskaper eller beteenden? • Ofta beskrivs problem i termer av egenskaper • ”Naming is not explaining” • Om vi vill förändra är det viktigt att översätta egenskaper till beteendebeskrivningar • Vaga beskrivningar definieras i beteendemässigt specifika termer – operationaliseras FYRING&ISLING Beteendeöverskott Beteendeöverskott är beteenden som förekommer för ofta eller för mycket. Överskott kan indelas i tre olika grupper: 1. Beteenden som alltid är problematiska, t ex självskadebeteenden, att slå andra eller att slå sönder saker. 2. Beteenden som är bra men förekommer för mycket, t ex att ställa frågor, att säga nej, att ligga i soffan. 3. Beteenden som är bra men som förekommer i fel sammanhang, tille exempel att kramas, att klä av sig. FYRING&ISLING 6 Beteendeunderskott • Beteendeunderskott är beteenden som förekommer för lite och för sällan. Underskott kan indelas i två olika grupper: 1. Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som saknas helt färdighetsbrister. 2. Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som förekommer för lite – motivationsbrist. • Beteendeunderskott kan bero på färdighetsbrister, dvs att individen inte kan utföra beteendet eller på motivationsfaktorer, dvs att individen av olika skäl inte vill utföra beteendet. Vilket det är påverkar hur man ska arbeta med underskotten. FYRING&ISLING Egenskaper eller beteenden? • Karin är blyg och har dåligt självförtroende • Vad är dåligt självförtroende? • Vad är det hon gör? FYRING&ISLING Operationalisering/kategorisering av beteenden (lågt/dåligt självförtroende) Överskott Underskott Be om bekräftelse Ögonkontakt Påpeka egna Uttrycka Yttre (overta) brister åsikter Inre (koverta) Negativa grubblerier Rädsla/osäkerhet FYRING&ISLING 7 Fakta beteende ej beteende beteende ej beteende Kalle är deprimerad Kalle svarar inte på frågor Kalle ligger i sängen hela dagen Kalle tittar upp i taket i timmar i sträck Kalle gråter ofta och länge varje dag Kalle äter inte Kalle har en taskig uppväxt Kalle biter ihop käkarna Kalle säger nej till alla besök Kalle kedjeröker Kalle tänker destruktiva tankar Kalle mår dåligt Fakta Kalle är deprimerad X Kalle svarar inte på frågor X Kalle ligger i sängen hela dagen X Kalle tittar upp i taket i timmar i sträck X Kalle gråter ofta och länge varje dag X Kalle äter inte X Kalle har en taskig uppväxt X Kalle biter ihop käkarna X Kalle säger nej till alla besök X Kalle kedjeröker X Kalle tänker destruktiva tankar X Kalle mår dåligt Fakta X beteende ej beteende Annika är en knarkare Annika läser böcker om healing Annika lyssnar oftast på musik Annika har smycken med haschlöv på Annika stannar hemma från skolan Annika är jagsvag Annika saknar motivation att sluta Annika har ofta hjärtklappning Annika målar ofta psykedeliska mönster Annika skär sig ibland Annika har blivit utnyttjad Annika säger att hon skiter i framtiden Annika tänker på andevärlden Annika är mörkrädd 8 Fakta beteende ej beteende Annika är en knarkare X Annika läser böcker om healing X Annika lyssnar oftast på musik X Annika har smycken med haschlöv på X Annika stannar hemma från skolan X Annika är jagsvag X Annika saknar motivation att sluta X Annika har ofta hjärtklappning X Annika målar ofta psykedeliska mönster X Annika skär sig ibland X Annika har blivit utnyttjad X Annika säger att hon skiter i framtiden X Annika tänker på andevärlden X Annika är mörkrädd X Vad har beteendet för funktion? (eller varför gör vi som vi gör?) Lika beteende kan ha olika funktioner – avgörs av kontexten/sammanhang Ex. Ställa många frågor till en annan person för att undvika fokus på sig själv eller Ställa frågor till en annan person för att man är intresserad Olika beteende kan ha lika funktioner – avgörs av kontexten/sammanhang Ex. Att gå till jobbet för att undvika tunnelbanan eller Att stanna hemma från jobbet för att undvika tunnelbanan FYRING&ISLING Beteende gör a&… för a&… S R K Situa/onen ” Individen beter sig….. uppnå en viss konsekvens *för a& ska inte tolkas som en medveten avsikt FYRING&ISLING 9 SORK ”Gör att” Stimuli (trigger) Det som triggar - Yttre sit - Tanke - Sensation Organism (reaktion) Den icke viljestyrda Reaktionen - Tankar - Fysiologi - Känsla ”För att” Respons (beteende) Konsekvens Konsekvens Kort sikt Lång sikt Vilka viljestyrda beteenden som utförs - Yttre beteenden - Inre (tänka älta, grubbla Omedelbara effekter på beteendet - Vilka förstärkare finns för beteendet? FYRING&ISLING SORK ”Gör att” Situation (trigger) Det som triggar Vän bjuder in till middag Organism (reaktion) Den icke viljestyrda Reaktionen ”Jag har inget att tillföra” ”Jag är så tråkig” Oro ”För att” Respons (beteende) Vilka viljestyrda beteenden som utförs Tackar nej Konsekvens Konsekvens Kort sikt Lång sikt Omedelbara effekter på beteendet Utsätts ej för risken att vara tråkig och inte ha något att tillföra. Kommer ej i kontakt med ev. positiva förstärkare och får inga nya erfarenheter FYRING&ISLING Diagnoser och tillämpad betendendeanalys • Diagnoser utifrån DSM-systemet ställs utifrån beteendekriterier – detta säger ingenting om orsakerna till svårigheterna. • Enligt att beteendeanalytiskt synsätt är beteendestörningar en samling betenden som avviker från det statistiskt normala. • Det finns inga beteenden hos individer som uppfyller kriterierna för en diagnos som inte finns hos andra individer. • Beteendenas frekvens och hur de uppträder gör dem intressanta. Beteendena kan förekomma för mycket, för lite eller i fel sammanhang. FYRING&ISLING 10 Problem med diagnoser forts Risken för cirkelresonemang: Beteendena leder till att individen får diagnosen… EGENTLIG BETEENDEN DEPRESSION Möter inte blick Pratar långsamt Svarar kortfattat på frågor Tankar att vara värdelös Insomningssvårigheter Minskad aptit Tankar på att inte vilja Diagnosen används för att förklara leva beteendena FYRING&ISLING Vad är alternativet till diagnoser? 1. Sök inte svårigheterna inuti människor utan i människans samspel med miljön, det är där svårigheterna uppstår! 2. Beskriv människors svårigheter i konkreta beteendetermer i form av beteendeöverskott och beteendeunderskott 3. Gör en funktionell analys av beteendets samspel med miljön. FYRING&ISLING Att göra beteendeanalys • Vad vill klienten ska bli annorlunda? Bortom symtomreduktion? • Vilka problemområden finns det? • Vilka beteenden gör personen för mycket av (överskott) respektive för lite av (underskott)? • Vilka resurser finns det? • Motivationsbrist? Färdighetsbrist? • I vilket/vilka sammanhang förekommer överskottsbeteendena? • Vad vidmakthåller dessa? • Vad behöver klienten lära sig och öva på? FYRING&ISLING 11 Interventioner EO STIMULUS FAKTORER (S) REAKTIONER KORTSIKTIG INOM BETEENDE (R) KONSEKVENS (K) INDIVIDEN (O) • Öka US (minska ÖS) • Undervisa om reaktioner • Minska sårbarhet • Sänka grundstress • Maxa motivation.. • Öka Sr+ i kontext • Teckenekonomi • Exponera gradvis • Inre sensationer • Imaginativt • In vivo (live) • Registrera, öka självobservation av triggers • Normalisera, avdramatisera • Jobba kognitivt med tankar • Defusion • Avslappning • Mindfulness • Öva färdigheter genom rollspel KORTSIKTIGA: • Hjälpa klienten se framgång • Problemlösning • Dagboks• Oroshantering registreringar • Sr+ på US • Dela upp i • Släck ut ÖS hanterbara steg • Ge hemuppgifter • Visa på långsiktig vinst med att stanna kvar I obehag LÅNGSIKTIGA: • visa på kostnad • vidmakthållande 34 Li$eratur*ps • Beteendets ABC Jonas Ramnerö, Niklas Törneke • Beteendeanalys steg för steg, Grunden /ll en effek/v KBT-‐behandling, S. Linton, S. Bergbom, I. Landström Flink • KBT i utveckling Anna Kåver • A& förstå och påverka beteendeproblem Olle Wadström 12
© Copyright 2024