1. No category

FOTO: NEIL PALMER (CIAT)
Brasiliens avskogning
är nötköttets största klimatpost
De brasilianska köttdjuren föds upp extensivt och hinner rapa mycket metangas – ca 30 % mer än i normaleuropeisk
nöttköttsproduktion – men deras största klimatavtryck är den regnskog som avverkas för att bli betesmark
I NOR R A B R A S ILI E N har stora områden avskogats under de senaste
decennierna med följden att enorma
mängder koldioxid släpps ut, som
annars skulle varit bundet i vegetationen både ovan och under mark.
Detta stora klimatproblem har en
koppling till både produktion och
konsumtion av nötkött eftersom avskogningen bland annat har gjorts
för att ge plats åt nya betesmarker
för nötkreatur.
En grupp svenska forskare har
räknat efter hur mycket av avskogningens koldioxidutsläpp som kan
bokföras på köttproduktionen, och
resultatet av beräkningarna är
”mycket”.
Enkel slutsats
Men exakt hur mycket är svårt att
säga. Forskarna menar att köttproduktionens bidrag till avskogningen
ska sättas någonstans i spannet 60–
8 | EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2011
1000 kilo koldioxidekvivalenter
(CO2e) per kilo benfritt kött. Som
jämförelse räknar man med att alla
övriga utsläpp från köttproduktionen sammanlagt är cirka 40 kilo
CO2e per kilo kött. Med andra ord
står avskogningen för mellan 1,5
och 25 gånger så mycket som alla
andra utsläpp från själva köttproduktionen.
Slutsatsen är ändå tydlig, tycker
Christel Cederberg som har arbetat
med studien.
– Det här går inte att bortse från
om man ska räkna ut köttets fotavtryck. På något sätt måste vi ha med
det, säger Cederberg.
Detaljerna avgör
Det finns flera knepiga frågor som
gör att man kan bokföra utsläppen
så olika.
För det första, hur mycket koldioxid släpps ut när man bränner
regnskogen? Och hur bestämmer
man vilken andel av marken som har
gått till köttproduktion? Marken kan
ju också användas till annan matproduktion, eller till energigrödor. Detta
blir en fråga om att samla in och utvärdera information om hur markanvändningen har förändrats genom
åren.
– Det var en överraskning hur
otroligt svårt det är med avskogning,
säger Christel Cederberg.
Det blir komplicerat eftersom
kolinnehållet i olika skogsstycken
varierar enormt. Dessutom beror de
slutliga utsläppen på om marken
konverteras till åker eller bete, eller
kanske växer igen med ny skog.
För det andra måste man välja
hur lång tidsperiod som avskogningen ska bokföras på. Valet är en ren
bedömningsfråga eftersom ingen vet
hur länge de nya betesmarkerna
kommer att användas för köttpro-
6RMDE|QRUL%UDVLOLHQí
70
miljoner ton / år
60
50
Export
40
30
20
Inhemsk konsumtion
10
0
1990
1995
2000
2005
Produktion av soja i Brasilien 1990-2008. Inhemsk konsumtion beräknad
som produktion minus nettoexport. Källa: FAOSTAT.
1|WN|WWL%UDVLOLHQí
8
miljoner ton / år
duktion. Väljer man en kort avskrivningstid, låt säga 10–20 år, blir det
förstås högre belastning per år (och
per kilo kött) än om man väljer en
längre tid, som 50–100 år. En avskrivningstid på 20 år används till
exempel i det förslag till rapporteringsstandard för klimatavtryck som
har tagits fram av den brittiska standardorganisationen BSI.
Och för det tredje måste man välja vilka djur som ska kopplas till avskogningen. Bara de som faktiskt går
på den avskogade marken? Eller är
alla brasilianska kossor medskyldiga? Man uppskattar att 6 % av djuren går på mark som avskogats de
sista 20 åren, och om avskogningen
bara tillskrivs dem blir alltså siffran
ungefär 1000 kilo CO2e per kilo
kött. Tar man istället med hela landets köttdjur i beräkningen blir siffran 60 kilo CO2e.
Diskussionen blir alltså ganska
teknisk om man ska kunna få fram
några siffror. Och man måste göra
vissa val där det varken finns rätt eller fel. Men Christel Cederberg konstaterar alltså att oavsett hur man
räknar, är koldioxidutsläppen från
avskogningen stora jämfört med
produktionens övriga utsläpp. Som
sagt minst 1,5 gånger större, och om
man vill till och med 25 gånger större.
6
Export
4
2
0
1990
Inhemsk konsumtion
1995
2000
2005
Produktion av benfritt nötkött i Brasilien 1990-2008. Inhemsk konsumtion
beräknad som produktion minus nettoexport. Nettoexport antages vara
benfri. FAO-data för produktion anges som slaktvikt (”carcass weight”)
och faktorn 0;7 har använts för beräkning av benfri vikt. Källa: FAOSTAT.
Avskogning i Brasilien
Regnskogen i norra Brasilien är en av
världens mest kolrika miljöer. Oftast
röjer man skogen med eld, efter att selektivt ha avverkat vissa värdefulla träd.
Koldioxid släpps ut både i själva branden
och när kvarvarande biomassa bryts ner
under många år efteråt.
FOTO: LEONARDO F. FREITAS
Under åren 1996–2005 avskogades
årligen i genomsnitt 2 miljoner hektar,
en yta lite drygt som hela Värmland.
Fram till 2009 sjönk avskogningstakten
markant, till ungefär en tredjedel av den
höga takten 1996–2005.
Den brasilianska regeringen försöker
hindra illegal avskogning, men den striden är svår att vinna. Den som säljer
mark till soja- och sockerbönder till exempel i sydliga delstaten São Paulo kan
mångfaldiga sin areal genom att flytta
norrut, där markpriserna är ungefär en
sjundedel så höga.
EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2011
|9
avskogning
Standard för fotavtryck
En av frågorna som gruppen diskuterar är hur man bör rapportera klimatfotavtrycket för köttprodukter.
I fotavtrycksberäkningar finns det
olika sätt att hantera så kallad ”förändrad markanvändning”, till exempel skövling av regnskog. I dagsläget
inkluderas bara direkta effekter, alltså där betesmarkerna verkligen ligger på före detta regnskog. Men när
man äter kött från de 94 % av djuren
som går på andra marker, så syns inte avskogningen i fotavtrycket eftersom effekten är indirekt.
Att ta hänsyn till de indirekta effekterna är ett besvärligt stycke bokföring, men om man utelämnar detta tycker Christel Cederberg att fotavtrycket blir vilseledande. På något
sätt måste man framhäva helhetsbilden, att regnskogen skövlas för att ge
plats åt en växande totalproduktion.
Brittiska standardinstitutet BSI
var positiva till att ta med markeffekterna redan 2008 men avvaktade då
eftersom data och metoder saknades. Nu återstår det att se om
Cederbergs forskning ses av BSI
som ett tillräckligt underlag för att
uppdatera rutinerna.
RASMUS EINARSSON
CHRISTEL CEDERBERG:
Det finns inga enkla sanningar i LCA
Christel Cederberg har mycket att göra.
Hon är en uppskattad forskare när det gäller livscykelanalys i jordbruket, och den senaste studien som publicerades i
Environmental Science & Technology har
fått gott om uppmärksamhet internationellt. Brittiska tidskriften The Ecologist
skrev en artikel. Amerikanska Washington
Post likaså.
Forskningen väcker alltså intresse hos
allmänheten och Cederberg verkar vara
van. Men det är svårt att kommunicera resultaten, tycker hon. Det är fullt av osäkerheter och komplexa samband, men journalisterna vill höra något enkelt och tydligt
som går att skriva. Hon tar valet av avskrivningstid som exempel (se artikeln här intill). Det är en fråga där det inte finns något
rätt eller fel, men som ändå påverkar resultaten kraftigt.
– Det är bara värderingar, säger Christel
Cederberg.
Men ändå menar hon att resultaten har
relevans. Det gäller bara att försöka få allmänheten och politiker att tolka forskningen på rätt sätt.
– Man måste fortsätta förklara att allt inte har ett enkelt svar. I livscykelanalys är det
så. På något sätt måste man göra vissa val,
säger Cederberg.
Hon är duktig på att förklara så man begriper. Resonerar lugnt, visar figurer och
reder ut komplicerade frågor.
LÄS MER
Cederberg, Christel m. fl. (2009) Life cycle inventory of greenhouse gas emissions and use
of land and energy in Brazilian beef production. Rapport 792, SIK.
Christel Cederberg m. fl. (2011) Including carbon emissions from deforestation in the carbon
footprint of Brazilian beef. Environmental science & technology, vol. 45, nr 5, ss 1773–1779.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21280649
– Men jag är mer intresserad av att gräva
vidare i forskningen, hellre än att sitta och
prata med journalister, säger Cederberg
och skrattar.
Och visst har hon fått gräva. Artikeln på
sju sidor har de arbetat med till och från i
tre år. Hon själv är specialiserad på livscykelanalys av jordbrukets klimatpåverkan,
men hon har haft hjälp av fyra kolleger
från Chalmers tekniska högskola,
Göteborgs universitet och universitetet i
Surrey i Storbritannien, alla med sina specialkunskaper i olika områden. Det var
nödvändigt för att reda ut alla detaljer, menar Cederberg.
Arbetet är alltså tekniskt och fullt av detaljdiskussioner, men i slutänden fokuserar
Cederberg på helhetsbilden. Det blir orimligt om vi glömmer bort den brasilianska
regnskogen när vi sitter här och dividerar
om detaljer i det svenska lantbruket, menar
hon.
– Det enda som gäller är noll avskogning. Det måste vi ha som mål, säger
Christel Cederberg.
RASMUS EINARSSON
Promyr™ ger högst kvalitet
Promyr™ ger en snabb och säker ensileringsprocess och
smakligt foder med mycket låga ammoniakvärden.
Borgeby fältdagar, 29-30 juni
Plats S1 i Stortältet, välkommen!
www.promyr.com
10 | EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2011