Frågorna från boken som ni arbetat med inför provet.
TESTA DIG SJÄLV 19.2
1. Hur gammal är jorden?
2. Vilka ämnen fanns i urtidsatmosfären?
3. Nämna några ämnen som kan bildas i en konstgjord urtidsatmosfär.
4. När inträffade och vad bildades vid Den Stora Smällen?
5. Beskriv och rita hur jorden kan ha sett ut under dess första tid.
6. Vad skiljer en naturvetenskaplig bild av skapelsen från en religiös
skapelseberättelse?
TESTA DIG SJÄLV 19.3
1. Hur gamla är de äldsta fossilen?
2. De blågröna bakterierna bildade ett ämne som förändrade livet på jorden.
Vilket?
3. När började syrehalten i atmosfären likna den vi har idag?
4. Hur tror man att livet på jorden har uppstått?
5. Vad kännetecknar egentligen liv?
6. Vilka organismer gav upphov till jordens syrerika atmosfär och varför var
den avgörande för det fortsatta livet?
7. Hur har dagens avancerade celler hos växter och djur antagligen bildats.
TESTA DIG SJÄLV 19.4
1. Vilka var de första ryggradsdjuren på land?
2. När försvann dinosaurierna från jorden?
3. Vilka är dinosauriernas idag levande släktingar?
4. Vilka djur fick stora utvecklingsmöjligheter när dinosaurierna försvann?
5. Placera följande djurgrupper i den ordning de uppträder under livets
utveckling: kräldjur, fåglar, fiskar, apdjur, groddjur och däggdjur.
6. Ge några exempel på hur djur och växter anpassat sig till land.
7. Karbontiden har fått namn efter det engelska ordet carbon. Varför?
8. Redogör för några teorier om orsaken till dinosauriernas död?
9. Hur kan kontinentaldriften förklara varför Asiens och Europas djurliv liknar
varandra, men skiljer sig från södra halvklotets djurliv?
Svar till frågorna ni arbetat med i boken.
19.2 (s 390)
1. Jorden är ungefär 4600 miljoner år.
2. Urtidsatmosfären bestod bland annat av vattenånga, koldioxid, kväve,
metan, ammoniak och väte.
3. Forskare har lyckats skapa byggstenarna till DNA och proteiner med hjälp av
en konstgjord urtidsatmosfär.
4. Den stora smällen – Big Bang – inträffade för ungefär 15 miljarder år sedan,
och ur denna explosion skapades de enklaste grundämnena som så
småningom gav upphov till stjärnor och galaxer.
5. Ingen vet exakt hur det såg ut på jorden, men det var antagligen vanligt
med vulkanutbrott och krockar med meteoriter och mindre stenar från
rymden. Jordytan var het och bestod till stor del av flytande lava. Vattnet
fanns förångat i atmosfären och det fanns ännu inga hav.
6. Den största skillnaden mellan en naturvetenskaplig och en religiös bild av
skapelsen är att naturvetenskapens bild måste kunna bekräftas med
experiment eller observationer. Den vetenskapliga bilden förändras i takt
med att man hittar nya spår av det tidiga livet på jorden och dess fortsatta
utveckling.
19.3 (s 393)
1. Jordens äldsta fossil är 3 500 miljoner år gamla.
2. Blågröna bakterier bildar syre när de tar tillvara energin i solljuset genom
fotosyntesen.
3. Syrehalten i atmosfären steg till en början sakta. För ungefär 500 miljoner
år sedan började halten av syre i atmosfären likna den vi har idag.
4. Det finns flera teorier om hur livet på jorden har uppstått. Enligt en av dem
bildades celler med en enkel arvsmassa i grunda pölar som höll på att torka
ut. Kanske uppstod de första cellerna i heta källor på havets botten eller
nere i urberget. En annan teori är att livet, i form av encelliga organismer,
kom till jorden från rymden.
5. De viktigaste kännetecknen på liv är att det kan föröka sig och att det kan
hämta energi från sin omgivning.
6. Det första syret kom från blågröna bakterier. Syret bildade så småningom
ett lager av ozon i atmosfären, som skyddar jordytan från skadlig
ultraviolett strålning. Syret öppnade också vägen för förbränning – ett
effektivt sätt att frigöra energi.
7. Dagens avancerade celler har antagligen bildats genom att bakterier
flyttade in i andra bakterier och började samarbeta.
19.4 (s 397)
1. Kvastfeningar – ”fiskar” med lungor och benliknande ”fenor” att kravla sig
fram med – var antagligen de första ryggradsdjur som tog sig upp på land.
2. Dinosaurierna försvann för ungefär 65 miljoner år sedan.
3. Det finns fossil som visar att urfågeln var släkt med dinosaurierna.
4. När dinosaurierna försvann skapades nya livsrum. En grupp som drog nytta
av detta var däggdjuren.
5. Ryggradsdjuren utvecklades på jorden i följande ordning: Fiskar – groddjur
– kräldjur – fåglar – däggdjur – apdjur.
6. Djur har anpassat sig till land genom att klara sin fortplantning utan vatten,
t ex ägg med skal eller att fostret utvecklas inne i kroppen. Lungor istället
för gälar är en annan anpassning. Växter fick kärl för att transportera vatten
och frön med torktåligt hölje för sitt embryo (grodden).
7. Under karbontiden växte de enorma kärlväxter som med tiden gett upphov
till fossila bränslen som kol och olja. Carbon är det engelska ordet för kol.
8. En teori är att dinosaurierna dog ut efter det att jorden krockat med en
asteroid. En sådan krock skulle ha lett till enorma flodvågor och eldstormar.
Stoftet kan ha hindrat solstrålningen och när växterna dog kan
dinosaurierna ha drabbats av en svältkatastrof. Andra teori talar om
klimatförändringar av andra orsaker.
9. Kontinenterna på södra halvklotet (Sydamerika och Australien) skilde sig
från resten av landmassan relativt tidigt i jordens historia. Det var
exempelvis innan däggdjuren började blomstra. I Australien och Sydamerika
fick därför andra djurgrupper, t ex pungdjuren, en chans att utvecklas utan
så hård konkurrens.