En upptäcktsfärd
bland bär och blad
Möt formgivaren Jesús Verona som tecknat de aktuella frimärkena med härlig höststämning. Läs intervjun med honom, kika på frimärkena och inspireras att vandra ut
bland bär och blad för en trevlig naturupplevelse.
Frimärkena Bland bär och blad har tryckts i offset och förpackas i häfte. Valören är
för inrikes brev och hälsningar, 7 kronor. Utgivningsdag var den 21 augusti 2014.
Samma dag kom också två rullfrimärken, även dessa utformade av Jesús Verona.
Motiven är nypon och hallon.
Varifrån fick du idén till frimärksmotiven?
– Min svärmor har en kolonilott där
jag har kollat in växter och ätit
många bär. Jag antar att en del av
inspirationen kommer därifrån. Jag
flyttade till Stockholm från Madrid
för ett antal år sedan. Naturen är så
mycket mer påtaglig här i Stockholm, eller kanske just årstidernas
skiftningar bidrar till den känslan.
Det blir vinter och allt dör men
sedan kommer våren och trädens
knoppar exploderar. Jag har i och
för sig alltid varit intresserad av
växter. Jag gillar växters olika färger, former och textur.
Hur gick du till väga när du utformade frimärkena?
– Rent tekniskt är det mina egna
fotografier av växter som sedan är
ihopkomponerade. Men konstnärligt
kan man säga att det är en kombination av kollage och assemblage,
en teknik där jag satte samman
olika föremål.
4
Hur var det att jobba i det lilla
formatet?
– Posten hade sett liknande arbeten
som jag gjort och tyckte mitt manér
skulle passa bra till Bland bär och
blad. När det gäller ”problem” så
var det framförallt just att arbeta
i ett så litet format. Men när jag
påbörjade arbetet märkte jag att
det inte var svårt. Det var bara
väldigt intressant att göra något
annorlunda.
Vilka andra uppdrag har du som
formgivare?
– Jag har illustrerat barnböcker för
Rabén & Sjögren. Bland annat en
serie om en pojke som heter Eddie,
tillsammans med Lisa Bjärbo. Just
nu arbetar jag med den tredje boken. ”Eddie och julen” samt ”Eddie
och lillebror” heter de första två.
Jag har även gjort illustrationer till
barnboksantologierna ”Smarta små
upptäcker naturen” och ”Smarta
små upptäcker skolan”.
THORSTEN SANDBERG
– Första hälsningen med mina egna
frimärken går till mamma och pappa i
Madrid. De kommer att gråta av stolthet.
Min mamma jobbade på Posten så hon
tog ibland hem stämplade exotiska frimärken som jag kastade ett öga på, säger
formgivaren Jesús Verona.
Foto: Jenny Westin.
5
Mysteriet med den
försvunna lunnefågeln
H
ar du som läser det här möjligen någon favoritfågel? En av mina bekanta var helt fascinerad av pingviner och
samlade just denna fågel på frimärken. Själv känner jag en viss dragning till lunnefåglar. Av bilderna framgår
tydligt att den har vissa likheter med pingviner. Här visas ett gammalt vykort av en grupp lunnefåglar i sin
typiska omgivning.
År 1967 gav Lundy ut fyra frimärken som
alla visade en stående lunnefågel. Här visas
valören 1 puffin. Frimärket trycktes i två
färger.
På nästa bild finns samma frimärke men
var har fågeln tagit vägen? Förklaringen
är mycket enkel. På tryckeriet har man helt
enkelt missat att trycka den blå färgen. Det
blir ju en mycket intressant variant.
Många länder har gett ut frimärken som visar lunnefåglar.
Lundy har tveklöst gett ut flest
frimärken som avbildar den
färggranna fågeln.
Här skall slutligen nämnas
att Fåglar på Frimärken ligger
i topp i listan över populära frimärksmotiv bland oss samlare.
Text: Christer Brunström
Jag har redan nämnt att Färöarna och
Island har väldigt många lunnefåglar och
dessa länder har flera gånger avbildat fågeln på sina frimärken. Andra länder med
stora populationer av lunnefåglar är Norge
och Canada men de förekommer även på
små och klippiga öar i Storbritannien och
Frankrike.
Man kan hitta lunnefåglar längs kusterna och på öarna i Nordatlanten. På Färöarna och
Island finns kolonier med flera tusen lunnefåglar. Det har fram till 1960-talet funnits lunnefåglar även på den svenska västkusten men numera är det mycket ovanligt att sådana
fåglar syns till i vårt land.
En typisk lunnefågel kan bli runt 30 cm hög. Den är svart ovan och vit under. Det som är
mycket typiskt för lunnefågeln är den höga näbben som har gråa, röda och gula tvärband.
I samband med en frimärksutställning på Island år 2009 kom det här visade blocket som
ger oss en god bild av hur en lunnefågel ser ut.
Idag har dock lunnefåglarna stora
problem. Fåglarna
lever på att fiskar och
när de inte finner nog
med mat tvingas de
lämna områden där
de tidigare häckat. På
Lundy hade råttor länge varit ett problem
men de har nu helt utrotats. När jag
besökte Lundy i mars såg jag inte en enda
lunnefågel men det berodde på att det
var alldeles för tidigt på året. Befolkningen på ön kunde dock berätta att numera
häckar mer än 200 fåglar varje vår på ön.
Ett annat problem är nedsmutsningen
av havet. I värsta fall inträffar stora
katastrofer som när fartyg lastade med
olja går på grund och släpper ut stora
mängder av lasten i havet. Fåglar som
får olja i sina fjädrar går en plågsam död
till mötes.
År 1967 inträffade just detta och Lundy
gav ut det här visade blocket. Av texten
på olika språk handlar det om att rädda
sjöfåglar från olja.
6
Men kanske är det den lilla ön Lundy som
man i första hand associerar med lunnefåglar. Lundy ligger i Bristolkanalen i västra
England ungefär två timmars båtresa
från städerna Bideford eller Ilfracombe.
När vikingar kom till ön för mer än 1000
år sedan fann de uppenbarligen mängder
av lunnefåglar längs öns klippiga kuster.
På fornnorska heter fågeln lunde och med
tillägg av ordet ey för ö fick man namnet
Lundy eller Lunnefågelns ö. Annars heter
lunnefågel puffin på engelska.
Förr i tiden var lunnefåglarna mycket
vanliga på Lundy. Det sägs att man använde sig av fåglar som pengar i den lokala
byteshandeln. Detta är nog förklaringen
till att Lundys egna frimärken har valörer i
puffin. Ön har haft ett eget postverk sedan
1929 och frimärkena betalar portot från
Lundy till fastlandet.
7
Hallands vapen använ des
första gången vid Karl X
Gustavs begravning 1660,
d.v.s. två år efter att Halland
blivit definitivt svenskt 1658.
”Sveriges
framsida”
V
ad som är framsida respektive
baksida är oftast lätt att avgöra. Ingen skulle väl komma
på tanken att kalla den gummerade sidan på ett frimärke
för framsida? De flesta sedlar
har också en ganska tydlig ”framsida”, fast när det gäller mynt brukar
de riktigt entusiastiska myntsamlarna, numismatikerna, prata om
åtsida respektive frånsida istället
för framsida och baksida. Vill man
riktigt krångla till det, så kan man
också prata om krona och klave,
exempelvis när man singlar slant.
För säkerhets skull bör man då förvissa sig om att alla inblandade har
samma tolkning av begreppen innan
man kastar upp slanten!
Men alla ting har ju inte framsidor
och baksidor? Vad är framsidan på
en potatis eller på en sten eller på
ett land till exempel? Fast de som
1993 års Europafrimärken hade temat
Samtidskonst, och ett av de tre märkena
i blocket avbildar ett verk av halmstadskonstnären Olle Baertling (1911-1981).
bor vid Sveriges västkust brukar
tycka att de bor på Sveriges framsida, och i så fall har ju Sverige
en framsida, som till största delen
utgörs av landskapet Halland!
Ett omstritt landskap
Men Halland har i så fall inte alltid
varit Sveriges framsida, för det har
inte alltid tillhört Sverige. Under
medeltiden brukade man räkna
Skåne, Blekinge, Halland och ön
Bornholm till de så kallade Skånelandskapen, och Skånelagen gällde
som landskapslag i Halland.
Från och med 1200-talet har
många krig utkämpats i Halland;
bland annat plundrades landskapet 1256 av norrmännen, 1277 av
svenskarna och 1295 av danskarna.
Efter diverse splittringar blev
landskapet danskt på 1300-talet
under kung Valdemar Atterdag, och
då byggdes den mäktiga Varbergs
fästning.
Efter att Kalmarunionen mellan
Danmark, Norge och Sverige bildats
1397 kom Halland att ligga centralt
i de tre rikena. Men även om de
tre länderna bildade en union var
det många stridigheter och uppror. Bland annat skövlades Halland
under Engelbrektsupproret 1434 och
flera gånger senare. För Sveriges del
kan man säga att unionen varade
till 1523, då Gustav Vasa valdes till
kung. Danmark och Norge fortsatte
att vara förenade ett tag till.
Men det var inte förrän 1645 som
Halland blev svenskt genom freden
vid Brömsebro. Då erhöll Sverige
Halland på 30 år, men redan 13 år
senare vid freden i Roskilde fick
Sverige behålla Halland för gott.
Omväxlande landskap
Halland är inte så stort till ytan,
men landskapet bjuder på omväx-
8
lande natur från den riksbekanta
Hallandsås längst i söder, sedan
milsvida badstränder mot Kattegatt
i väster och skogar mot småländska
höglandet i öster till storstadsområdena runt Göteborg i norr. Genom
landskapet flyter tre välkända åar,
Lagan, Nissan, Ätran och Viskan i
ordning från söder till norr. Det var
viktigt att kunna på geografiproven
förr. Därför brukade man lära sig en
minnesramsa: Laga ni, äta vi.
Lagan passera bl.a. orten Laholm,
som har en stadsdel som heter
Blåkulla.
Nissan rinner ut i Laholmsbukten
vid Halmstad. Staden, som har anor
från 1200-talet har nästan 60 000
invånare. 1676 stod ett blodigt slag
vid Halmstad under det s.k. Skånska
kriget, som var ett försök av Danmark att ta tillbaka Skåne som blivit
svenskt 1658. Den svenska hären
Olof von Dalin var en halländsk författare
och historiker som levde under 1700-talet.
Till 300-årsminnet av hans födelse hedrades han 2008 med två svenska märken. På
det här märket visas en s.k. anfang, d.v.s.
begynnelsebokstaven i ett kapitel. Det är
hämtat ur hans bok Sagan om hästen. Där
får hästen Grolle symbolisera Sverige, och
hästägarna är landets olika kungar. Berättelsen vill uppmana till fred och enighet.
Varbergs fästning var motiv på ett av
märkena i häftet Västkust från 1974.
Vid SFU:s förbundsmöte 2008 i Kungsbacka bjöds deltagarna på en utflykt till det närbelägna slottet Tjolöholm. Här ses en av mötesdeltagarna samtala med de båda guiderna
som visade slottet. Foto: Arne Svensson.
Gränsen mellan Halland och Skåne går
genom Båstad, så Bjärehalvön med Hallandsås tillhör huvudsakligen Skåne. Även
Hallands väderö som syns på kortet är
skånsk, namnet till trots!
forts. sid 10
En minnespoststämpel från
Kungsbacka 1970
när Nordhallands
Filatelistförening firade sitt
10-årsjubileum.
Motivet är hämtat
från Kungsbackas
vapen och föreställer S:t Gertrud,
ett helgon från
600-talet.
9
Vid Grimeton utanför Varberg ligger en
långvågssändare som byggdes i början av
1920-talet. Den kunde sända radiosignaler över Atlanten till Amerika. De sex 127
meter höga masterna står fortfarande kvar
och är byggnadsminnesförklarade, och
sedan 2004 är anläggningen upptagen på
UNESCO:s världsarvslista. Stationen innehåller fortfarande en sändare som klarar
av att sända över Atlanten, även om den
bara används för visningar vid speciella
tillfällen.