1. No category

världsarvsgården
KRISTOFERS
Kristofers är än idag
en levande gård med
jord- och skogsbruk
Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg
Form: Matador Kommunikation
Skribent: Lenita Jansson Herlitz
Källtexter: Ingela Broström
Foto: Jakob Dahlström, Hälsingebilder,
Hälsinglands museum, Nordiska museet
Tryck: Elanders, 2013
ÄSTSTUGEBYGGNINGEN på Kristofers
i Järvsö är unik med sina många välbevarade rum fördelade på två våningar.
Byggnaden ger därför särskilt goda insikter i hur enskilda rum och hela hus ursprungligen
användes till fester. Gården, med sin välbevarade
gäststugebyggning, ligger lite avskilt i byns utkant
och erbjuder god utsikt över älvdalens åker- och
betesmarker. Den har funnits på samma plats sedan
början av 1800-talet, men låg tidigare inne i byns
centrum åtminstone sedan medeltiden. Gården finns
kvar i samma släkt sedan minst fjorton generationer
tillbaka och här bedrivs jord- och skogsbruk än idag.
Inomhus har den kände allmogemålaren Anders Ädel
dekorerat med fantasifulla blomstermålerier utförda
på fri hand. Gården visas endast efter förbokning.
gäststugebyggningen rymligt
och dekorativt tvåvåningshus
gäststugebyggningen på Kristofers är i dag Hälsinglands äldsta tvåvåningshus på en bondgård. Den är byggd
år 1807 och är utvändigt nästan helt
oförändrad. Den dekorativa brokvistens form är typisk för Järvsö, liksom
den låga, panelklädda ytterdörren med
sitt dörrhandtag i smide.
Anders Ädel skapade helheten
Gäststugebyggningen har en långsmal
planlösning, vilket var vanligt i Hälsingland under denna tid. Husets nuvarande inredning kom till på 1850-talet
då rummen dekorerades av den kände
allmogemålaren Anders Ädel. Interiörerna i huset utgör tillsammans en
helhet. Färger, tekniker och mönster
varierades i olika rum och fick bestämmas av rummets funktion och placering
i huset. För att besökaren skulle få en
tydlig känsla av att närma sig festens
centrum mötte först enklare schabloner
i dämpade färger i förstugan, medan de
längre in i huset byttes mot ett rikare
och fantasifullare måleri.
Husets nuvarande
inredning kom till
på 1850-talet då
rummen dekorerades av den kände
allmogemålaren
Anders Ädel.
Guds allseende öga
bevakade brudparet
T.V. Dörrarna och fönstren i
herrstugan har halvmånformiga överstycken som omges av
blomsterarrangemang. Mitt på
gavelväggen i rummets centrum
finns ett motiv i form av ett
kors med en blomsterkrans som
krönts av ett öga. I den kristna
konsten var det en vanlig
symbol för Guds allseende öga
som markerar hedersplatsen
till exempel för brudparet. Just
här antas den kristna symbolen
dock inte ha haft någon koppling till religionsutövning utan
endast använts i dekorativt
syfte. Förebilden antas vara en
tidigare altaruppsättning i den
närbelägna sockenkyrkan.
Herrstugan i GÄSTSTUGEbyggningen allra festligast
Det allra finaste rummet, herrstugan,
finns på första våningen i Gäststugebyggningen. Här intogs de viktigaste
måltiderna till fest, inte minst vid bröllopsmiddagar då även dansen gick av
stapeln här. Rummet har därför också
det mest avancerade väggmåleriet i
huset i form av landskap. Målaren har
delat in herrstugans väggar i olika fält
som vart och ett har ramats in av kolonner invirade i röda och blå draperier.
Motivet var karakteristiskt för måleriet
i övre Ljusnandalen under 1800-talets
första hälft och inspirerades av barockens kyrkokonst.
Hälsingegårdarnas historia
Herrstugan på bottenvåningen
Många rum för fest
Linet, skogen och handeln
En hälsingegård kunde ha upp
till femton inredda rum fast bara
ett par stycken användes till
vardags. Resten användes bara
vid riktigt betydelsefulla tillfällen, som bröllop. Dessa festrum
är ofta rikt dekorerade där
målningstekniken fick markera
rummets användning och status.
Böndernas goda ekonomi hade
sin grund i jordbruket och
boskapsskötseln. Utöver det
hade även många hälsingebönder möjlighet att få
inkomst från exempelvis
linnetillverkning, handel samt
försäljning av skogsmark och
avverkningsrätter.
Med den öppna spisen kunde mat
hållas varm även där de lite mindre
betydande gästerna troligtvis
placerades, exempelvis de yngre.
Anders Ädel
Allmogemålaren Anders Ädel från Ljusdal var en av de sista i en lång rad utövare
av det för nordvästra Hälsingland karakteristiska blomstermåleriet. Det präglades av en lätt och ljus dekorationsstil som
också har kommit att kallas för ädelmåleri. Man lånade stilelement främst ur
sockenkyrkornas inredningar och från
tryckta tapeter och omsatte dem sedan
till inredningsmålerier. Anders Ädel
signerade aldrig sina verk. Han föddes år
1809 i Söderhamn och efter en fattig
uppväxt och senare en tid som dräng
tog han värvning som soldat i Järvsö
kompani till Hälsinge regemente. Han
dog i Ljusdal år 1888.
Ett nyare bostadshus mitt
emot Gäststugebyggningen
Under 1880-talet revs det gamla bostadshuset och ersattes med ett nytt.
Det fungerar som bostad än idag och
ligger mitt emot gäststugebyggningen.
Ett rum för kläder
och ungdomar
Rummet väster om farstun på
andra våningen har stänger i taket
för att hänga kläder på. Ett sådant
rum fanns i de flesta hälsingegårdar, men här finns även en öppen
spis vilket tyder på att rummet
kunde användas för flera ändamål, till exempel för övernattande
ungdomar.
Planskiss Kristofers gäststugebyggning
Övervåning
Undervåning
Även ett lite enklare måltidsrum
Höger om farstun på bottenvåningen
finns ytterligare ett stort rum som också
var avsett för måltider, dock något
enklare inrett än herrstugan. Med den
öppna spisen kunde mat hållas varm
och här satt de lite mindre betydande
gästerna, som exempelvis de yngre.
1500-talsarv som
flyttades efter brand
Gården har troligen sitt ursprung
redan i medeltiden och finns
dokumenterad i arkivhandlingar
från år 1542. Namnet kommer från
bonden Christoffer Persson som ägde
fastigheten i slutet av 1600-talet.
Ursprungligen låg Kristofers mitt
i byn Stene, men flyttades till sitt
nuvarande, mer avskilda läge, under
1800-talets första decennium. Orsaken var antagligen den brand som
ödelade en granngård år 1804 och
som förstörde ett par av Kristofers
uthus. Det fick antagligen den dåvarande ägaren Olof Persson att flytta
gården längre ifrån sina grannar.
Gården som byggdes upp på den nya
platsen bestod då av fyra huslängor
som satt samman kring en gräsbevuxen gårdsplan. Entrén utgjordes
av ett portlider, en trång körport,
genom ett av husen som har fungerat
som stall och mangelbod. På loftet
finns några enklare bostadsrum avsedda för gårdens pigor och drängar.
Nya och gamla uthus
Under århundradena har nya byggnader tillkommit likaväl som andra har
försvunnit, utifrån varje tids behov
och tekniska utveckling. En ny och
större ladugård byggdes så sent som
år 1994.
Blommor och kakelugn
i brudkammaren
Ursprungligen låg
Kristofers mitt i byn
Stene, men flyttades
till sitt nuvarande,
mer avskilda läge,
under 1800-talets
första decennium.
Aktivt jord - och skogsbruk
i samma familj
Gården finns kvar i samma släkt sedan
minst fjorton generationer tillbaka och
används för jord- och skogsbruk än
idag. Familjen som bor här tar emot
mindre grupper efter förbokning under
sommaren och det finns också möjlighet till övernattning.
I mellankammaren på nedre våningen
kunde bruden klä om och vila under festligheterna. Här finns en glasyrmålad kakelugn vars färgsättning är anpassad till
den gula bottenfärgen hos de schablonmålade väggarna. De i sin tur består av
färgrika blombuketter, där förebilderna
har hämtats från franska papperstapeter
i naturtrogna färger.
Kort om världsarv
Ett världsarv är en miljö som anses vara
helt unik i världen och därmed ha betydelse för hela mänskligheten. De kriterier
som ska uppfyllas för att utses till världsarv styrs av en konvention från år 1972
som då antogs av FN-organet Unesco. När
ett objekt väl skrivs in på världsarvslistan är landet där kulturarvet finns sedan
förpliktigat att se till att det bevaras för
eftervärlden.
Jon-Lars
Gästgivars i Vallsta, Arbrå
Kristofers i Stene, Järvsö
Jon-Lars i Långhed, Alfta
Bortom Åa i Fågelsjö, Loos
Bommars i Letsbo, Ljusdal
Erik-Anders i Asta, Söderala
Pallars i Långhed, Alfta
Gästgivars
Hälsingegårdarna med
i världsarvslistan
Nära tusen kulturarv finns på världsarvslistan och varje år tillkommer ungefär trettio stycken. Italien står för de flesta medan
Sverige har femton. Sedan sommaren 2012
är sju gårdar i Hälsingland ett av världsarven, där Kristofers är en av dem.
Hälsingegårdarna skrevs in på Unescos
världsarvslista under namnet ”Decorated
Farmhouses of Hälsingland” och utnämningen fokuserar på det som verkligen
är unikt med gårdarna, den folkliga
byggnads- och inredningskonsten. Dels
är det ovanligt att vanliga bönder byggde
så stora hus med så många och stora rum
enbart avsedda för fester. Dels finns fler
dekorerade interiörer i boendemiljöer
bevarade i Hälsingland än någon annanstans i världen. De flesta av dessa gårdar
byggdes på 1800-talet då byggandet
nådde sin höjdpunkt.
DE SJU VÄRLDSARVSGÅRDARNA
Pallars
Bortom Åa
83
Hälsingland
296
307
305
Gnarp
Bergsjö
BOMMARS
84
E4
Ljusdal
Bommars
FÅGELSJÖ
Los
Färila
Hudiksvall
Järvsö
KRISTOFERS
VISITOR CENTER
296
83
GÄSTGIVARS
Enånger
VISITOR CENTER
Arbrå
Erik-Anders
VISITOR CENTER
PALLARS
JON-LARS
Edsbyn
Kristofers gäststugebyggning
under sent 1800-tal.
Fotograf: okänd (rättigheterna ägs av Nordiska muséet)
Hassela
Bollnäs
50
Alfta
Ett världsarv
är en miljö som
anses vara helt
unik i världen
och därmed ha
betydelse för hela
mänskligheten.
De kriterier som
ska uppfyllas
för att utses till
världsarv styrs
av en konvention
från år 1972 som
då antogs av FNorganet Unesco.
Söderhamn
VISITOR CENTER
ERIK-ANDERS
50
83
E4
Lingbo
Visningar och öppethållande
Kristofers är en privatägd bostad. Det innebär att gården inte är öppen för allmänheten. Visningar för
grupper kan arrangeras, kontakta Kristofers (www.kristofers.se) eller Besökscentrum/Visitor Center
Världsarvet Hälsingegårdar i Ljusdals kommun (www.stenegard.se) för mer information. Respektera
den privata miljön och besök inte gården utan att först ha bokat tid för visning.
Lär känna ditt kulturarv – men med annat än händerna!
Det är viktigt att komma ihåg att vårt gemensamma världsarv ska fortsätta skyddas. Rök inte på
området och rör inte vid målade ytor, trä och tyg.
Elanders CMYK svart transp bakgr.eps
Elanders CMYK svart vit bakgr.eps
Elanders CMYK transp bakgr.eps
Elanders CMYK vit bakgr.eps
För mer information
Elanders PMS transp bakgr.eps
Elanders PMS vit bakgr.eps
Hälsingegårdarnas egen webbplats:
www.halsingegardar.se
Länsstyrelsen i Gävle:
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Gårdens egen webbplats:
www.kristofers.se
Hälsinge turism:
www.halsingland.se
Besökscentrum/Visitor Center Världsarvet
Hälsingegårdar i Ljusdals kommun:
www.stenegård.se
Ljusdals kommun:
www.ljusdal.se/besokare
med reservation för förändringar
Respektera den privata miljön och
besök inte gården utan att först ha
bokat tid för visning.