1. No category

L2EKO - LEKANDE LÄRANDE EKOLOGI
Barn från Drottninghögskolan i Helsingborg. Bild: Privat
Niclas Orwar & Marcus Hellmann
Akademisk handledning: Bertil Nilsson
Statistisk handledning: Per-Erik Isberg
Examinator: Anna Timgren
© Copyright Niclas Orwar och Marcus Hellmann
Institutionen för livsmedelsteknik
Lunds universitet
Box 882
251 08 Helsingborg
Department of Technology, Engineering and Nutrition
Lund University
Box 882
SE-251 08 Helsingborg
Sweden
”Kul jete rolig kan vi jöra hela tiden jag jila deta.” - elev
”jag har haft rolit med marcus och niclas.” - elev.
”Det var jette kul det var den besta lekskonen.” - elev
”Detta har varit det roligaste temat i skolan, engagerad i projektet om nya frukter och
grönsaker.” - förälder
”Jättebra initiativ att åka ut till barnen och visa och berätta om olika frukter och
grönsaker. Barnen tycker det har varit kul.”- förälder
”Min dotter har sett fram emot varje möte med er. Barnen har verkligen uppskattat att
få smaka. Tack för att min dotter har fått vara med.” - förälder
”Vi har tyckt att det har varit mycket roligt och positivt att få vara med på era lektioner.
Ni utstrålar en otrolig glädje och entusiasm.” - lärare
”Jag kan faktiskt se att mängden grönsaker ökat på barnens tallrikar i matsalen.” lärare
”Vi har haft fantastiskt roliga veckor. Barnen och personalen har längtat efter er varje
vecka. Det har varit gott och lärorikt. Ni är alltid välkomna hos oss. Ser fram emot er
examinering i juni. Lycka till och ett stort tack.” - lärare
”Ett bra ämne, positiva, engagerande ägare av projektet (d.v.s. ni 2!), kändes som att
detta skulle bli bra. Vi vill vara med i den utvecklingen såklart.” - företag
”Vi vill vara en del i samhället, skolan, barnen, och se till att de får den bästa
skolgången och till detta näringsrik mat & dryck.” - företag
”Frukt och grönt är kanske den produktgrupp bland livsmedel som har störst variation
och utbud och som berör så många. Att ta tag i det ordentligt och ge små människor en
bra start är ju helt rätt! Ni gör inlärning av något så viktigt enkelt och okomplicerat!” företag
Sammanfattning
L2EKO – LEKANDE LÄRANDE EKOLOGI
Syfte, frågeställningar och hypotes
Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i
attityd och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt,
bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”.
Hypotesen var att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv
inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker.
Metod
Vi har arbetat med tre skolklasser omfattade 93 elever i årskurs 1. Eleverna som vi
arbetade med - enligt våra idéer om Lekande Lärande Ekologi, L2EKO - kom från tre
olika skolområden i Helsingborg. Vår redovisning av projekt- och examensarbetet både kvantitativ och kvalitativ - bygger på en statistisk rapport. Vi kan via
identitetsnummer på förändringsenkäter koppla ihop barn med respektive föräldrar.
Medelst en mall utformad på statistikprogrammet SPSS version17 kan vi sedan mäta
förändringar i kunskap, gillande, icke gillande och åsikter.
Resultat
Vi har fått bekräftat vår hypotes. Vi har en signifikant skillnad i fem av de sex frågorna
som vi benämner förändringsfrågor. Barnen har visat intresse och lärt sig under våra
lektioner och de skulle gärna lära sig mer. Merparten av föräldrarna skriver att de har
sett en förändring av deras barns inställning för frukt och grönsaker och de har
uppskattat projektarbetet. Barnens lärare ser att barnen vågar prova nya grönsaker i
matsalen, och att mängden av grönsaker har ökat på barnens tallrikar. De är även
mycket positiva till arbetet.
Med glädje, fantasi, kunskap och engagemang kommer man långt. Syftet med denna
studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering
samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter,
rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”. Vi bekräftade vår ställda hypotes:
Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär,
baljväxter, rotfrukter och grönsaker.
Delar av de viktiga pusselbitarna som bygger ett samhälle har samverkat i vår studie.
Och vi har tillsammans med skola, universitet, kultur och näringsliv skapat en spelplats
för nya idéer och tankar. Flera av de företag som var med i vår studie konkurrerar
dagligen på marknaden, men de samarbetar mer än gärna för våra barns framtid.
Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna
sötsaker”, är viktigt både för hälsan och för vår miljö, och vi ville med vår innovation se
om man kan få en signifikant skillnad över en kort tid. Om vi samverkar och
gemensamt investerar i de ovan givna omständigheterna, så skapar vi även en hållbar
framtid.
Nyckelord: Frukt, grönsaker, barn, skola, hälsa, näringslära, miljö, hållbar utveckling.
Abstract
L2EKO – LAUGHING LEARNING ECOLOGY
Aim, research, questions and hypothesis
The purpose of this study was to investigate whether one can make a difference in
attitude and valuation as well as create new thinking and a more positive attitude
towards fruits, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy".
The hypothesis was that Laughing Learning Ecology - L2EKO, gives children a more
positive attitude to "nature's candy".
Method
We have worked with three classes totaling 93 seven year-old children. The students we
worked with - according to our ideas about Laughing Learning Ecology, L2EKO - came
from three different school sites in Helsingborg. Our presentation of the project and the
thesis is based on a quantitative and qualitative statistical reporting. We can by
identification number of change questionnaires connect children with their parents.
Then, using a template designed in SPSS version17, we can see changes in knowledge,
appreciation, disapproval and opinion.
Results
We confirm our hypothesis. We have a significant difference in five of the six questions
which we call alteration. The children have shown interest and have learned during our
lessons and would like to learn more. The majority of parents say that they have seen a
change in their children’s attitudes to fruit and vegetables. The children's teacher sees
the kids try new vegetables in the dining room, and that the amount of vegetables has
increased on the children's plates. They are also very supportive of the work.
Joy, imagination, knowledge and dedication will get you far. The purpose of this study
was to investigate whether one can make a difference in attitude and valuation as well
as create new thinking and a more positive attitude towards fruit, legumes, root crops
and vegetables - "nature's candy." We confirmed our hypothesis asked: Laughing
Learning Ecology - L2EKO, gives children a more positive attitude to the subject.
Some of the major crafts pieces that build a society have interacted in our study. And
we have with the school, university, culture and business created a playground for new
ideas and thoughts. Several of the companies that were part of our study are competing
daily in the market, but they happily work together for our children's future.
Eating more fruit, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy" is important
both for health and for our environment, we wanted to see if we with our innovation
could make a significant difference over a short period of time. If we work together and
jointly invest in the above circumstances, we will create a sustainable future.
Keywords: Fruit, vegetables, children, school, health, nutrition, sustainability.
Formen, och tankarna bakom den bild vi vill förmedla… är ett barns lek med
vattenfärger sittandes på en vall av klöver… solen lyser i hennes hår och reflekterar på
hennes jordiga tår.
L2EKO vill verka för, och plantera ett enkelt frö som kan tillväxa i äng av blommor där vi tror att ett aktivt lekande lärande, kan bidra till att skapa en spelplats för en
hållbar ekologi.
TACK!
Yvonne Granfeldt, Stina Bergentz, Ingrid, Babs
Lisbeth, Carina. Kattie,
Hanna, Daca, Katarina
Eva, Nils-Bo, Charlott, Dan, Therese
Tack alla kurskamrater
Tack alla ni som gillar oss på facebook
Drottninghögsskolan, Maria Parkskolan och Västra Berga skolan.
Filbornaskolan-Medieprogrammet
Lunds tekniska högskola
Dunkers kulturhus
Citroën-Miljöbilar, City Print, Everfresh, Ewerman, Findus, Greenway Denmark, Kulla
Must, Mariannes Farm/Morötter, Matlagning Ute, Mossagården, Salico och Årstiderna.
”Detta arbete är ett bra exempel på vad en livsmedelstekniker med visioner kan jobba
med. Genom att på ett tvärvetenskapligt sätt kombinera det bästa av olika akademiska
världar, försöker ni på ett ypperligt sätt bidra till den utopiska värld ni förespråkar.
Många av examensarbetena 2012 har handlat om vad man faktiskt får i sig. Nyckeln
måste vara kunskap i ett tidigt skedde av livet och detta visar ni i ert arbete på ett
föredömligt sätt.” - Kristoffer Larsson, opponent i arbetet vid examinering.
Innehållsförteckning
1 Inledning ........................................................................................................................................... 1
2 Bakgrund .......................................................................................................................................... 2
2.1 Naturens egna sötsaker ........................................................................................................... 2
2.2 Frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker .......................................................................... 2
2.3 Mineraler .................................................................................................................................. 3
2.4 Vitaminer .................................................................................................................................. 3
2.5 Antioxidanter ............................................................................................................................ 3
2.6 Kostfiber ................................................................................................................................... 3
2.7 Näringsrekommendationer ....................................................................................................... 4
2.8 500 gram frukt och grönt per dag ............................................................................................. 4
2.9 Tallriksmodellen ....................................................................................................................... 4
2.10 Nyckelhålsmärkt ..................................................................................................................... 5
3 Samverkan ....................................................................................................................................... 6
4 Syfte, frågeställning och hypotes ..................................................................................................... 7
4.1 Hypotes .................................................................................................................................... 7
5 Metod/metodik och datainsamling .................................................................................................... 8
5.1 Urvalsprocessen ...................................................................................................................... 8
5.2 Enkätmetod .............................................................................................................................. 9
5.3 Enkätval ................................................................................................................................... 9
5.4 Gruppenkät .............................................................................................................................. 9
5.5 Postenkät ................................................................................................................................. 9
5.6 Ytterligare åsikter i examens- och projektarbetet ................................................................... 10
5.7 Reliabilitet och validitet ........................................................................................................... 10
5.8 Etiska övervägande ................................................................................................................ 11
5.9 Materialbearbetning, analys och signifikant skillnad .............................................................. 11
5.10 Kommentarer ....................................................................................................................... 12
6 Tidigare studier .............................................................................................................................. 13
6.1 Studie 1 .................................................................................................................................. 13
6.1.1 Syfte ............................................................................................................................... 13
6.1.2 Metod ............................................................................................................................. 13
6.1.3 Resultat .......................................................................................................................... 13
6.2 Studie 2 .................................................................................................................................. 13
6.2.1 Syfte ............................................................................................................................... 13
6.2.2 Metod ............................................................................................................................. 14
6.2.3 Resultat .......................................................................................................................... 14
7 L2EKO – Lekande Lärande Ekologi ............................................................................................... 15
7.1 TRÄFF 1 ................................................................................................................................. 15
7.2 TRÄFF 2 ................................................................................................................................. 16
7.3 TRÄFF 3 ................................................................................................................................. 18
7.4 TRÄFF 4 ................................................................................................................................. 19
8 L2EKO - resultat och analys av föräldraenkäterna ........................................................................ 21
8.1 Viktiga kriterier - föräldraenkäterna ........................................................................................ 21
8.2 Förändringsfrågor föräldrar - resultat ..................................................................................... 22
8.3 Förändringsfrågor föräldrar - analys ....................................................................................... 23
8.4 Åsiktsfrågor föräldrar - resultat ............................................................................................... 24
8.5 Åsiktsfrågor föräldrar - analys ................................................................................................ 25
9 L2EKO - resultat och analys av elevenkäterna .............................................................................. 26
9.1 Viktiga kriterier – barnenkäterna ............................................................................................ 26
9.2 Förändringsfrågor/kunskapsfrågor elever - resultat ............................................................... 27
9.3 Förändringsfrågor/gillande eller icke gillande elever - resultat ............................................... 27
9.4 Förändringsfrågor elever - analys .......................................................................................... 28
9.5 Åsiktsfrågor elever - resultat .................................................................................................. 29
9.6 Åsiktsfrågor elever - analys .................................................................................................... 30
10 Redovisning av övriga frågor ....................................................................................................... 31
10.1 ISO-BMI ............................................................................................................................... 33
11 Resultat och diskussion ............................................................................................................... 34
12 Delprojekt 1. Juiceprodukt – genomförande/resultat .................................................................... 36
12.1 Syfte ..................................................................................................................................... 36
12.2 Metod ................................................................................................................................... 36
12.3 Resultat och diskussion ....................................................................................................... 37
13 Delprojekt 2. Dunkers kulturhus ................................................................................................... 39
13.1 Meny .................................................................................................................................... 40
13.2 Kostnadskalkyl ..................................................................................................................... 40
13.3 Cateringen kräver en egenkontrollplan ................................................................................ 41
13.4 Utställningsyta ...................................................................................................................... 41
13.5 Film Filborna-Medieprogrammet .......................................................................................... 41
13.6 Föreläsning: 7 juli 2012, Dunkers kulturhus, RumEtt ........................................................... 42
14 Dokumentation i sociala medier/offentliga medier ....................................................................... 43
15 Konklusioner ................................................................................................................................ 45
16 Kommande arbeten ...................................................................................................................... 46
17 Källförteckning .............................................................................................................................. 47
Bilaga 1. Enkät A/Enkät B - elev med presentation ............................................................................ 1
Bilaga 2. Enkät 1/Enkät 2 - målsman med presentation ..................................................................... 3
Bilaga 3. Postenkäter - lärare med presentation ............................................................................... 17
Bilaga 4. Postenkäter - företagare med presentation ........................................................................ 20
Bilaga 5. Målsmäns tankar/kommentarer - delar av .......................................................................... 23
Bilaga 6. Vad tycker ni elever om våra lektioner? ............................................................................. 25
Bilaga 7. Telefonintervju - Dunkers Kulturhus ................................................................................... 27
Bilaga 8. Information och näringsinnehåll till Dunkers ...................................................................... 28
1 Inledning
Mänskligheten står inför en mängd svåra frågor med hänsyn till miljö- och klimatmål.
Vi måste se till vår planets överlevnad, och hålla nere människans negativa påverkan.
Vi står inför ett flertal vägskäl, där vi gemensamt måste välja banor. I Sverige har vi
16 nationella klimat- och miljömål. Man vill begränsa människans påverkan, och
skapa ett rikare växt- och djurliv (Naturvårdsverket, 2012).
Frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”. Våra
matvanor tenderar till att bli allt sämre och sämre, vi äter mer och mer energirik mat
såsom snacks, godis och onyttigheter. Detta överflöd av snabba kalorier kan leda till
en ökad ohälsa och risk för sjukdomar enligt en mängd oberoende forskning inom
området (WHO, 2012):
“Overweight and obese children are likely to stay obese into adulthood and more
likely to develop non communicable diseases like diabetes and cardiovascular
diseases at a younger age. Overweight and obesity, as well as their related diseases,
are largely preventable. Prevention of childhood obesity therefore needs high
priority.”
Statens livsmedelsverk - SLV, skriver på sin hemsida att barn och ungdomar som
dagligen äter frukt och grönsaker får en bättre balans i sin kost. Barnen och
ungdomarna som dagligen äter dessa livsmedel, tenderar även till att äta mindre
onyttigheter såsom snacks och godis. SLV:s rekommendationer för barn över 10 år är
den samma som för vuxna - det vill säga 500 gram frukt och grönsaker per dag. För
barn under 10 år är rekommendationen 400 gram - detta motsvarar ca 2 frukter och två
nävar grönsaker om dagen (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011).
Där finns en mängd nyttiga näringsämnen i ”naturens egna sötsaker” såsom mineraler,
vitaminer, antioxidanter, och kostfiber. Statens folkhälsoinstitut - FHI, anser att vi äter
alldeles för lite av ”naturens egna sötsaker”, och enligt deras senaste undersökning
2010 så äter 90 % av den svenska befolkningen för lite frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker (Folkhälsoinstitutet, Nio av tio äter för lite frukt och grönt, 2011).
Vi borde kanske tänka om och öka vårt dagliga intag av ”naturens egna sötsaker” för
våra barns framtid och hälsa… men även för vår miljö och dess klimat som påverkas
av våra dagliga val…
1
2 Bakgrund
Där finns en mängd ny forskning som visar på de överhängande riskerna med en allt
för ensidig och ohälsosam kost. World Health Organization skriver i sin rapport
Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major risk
(WHO, 2009):
“Insufficient intake of fruit and vegetables is estimated to cause around 14% of
gastrointestinal cancer deaths, about 11% of ischaemic heart disease deaths and
about 9% of stroke deaths worldwide. Most of the benefit of consuming fruits and
vegetables comes from reduction in cardiovascular disease, but fruits and vegetables
also prevent cancer.”
Ett lågt intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker anses vara den tionde
dödsorsaken globalt. Och man vill förebygga kroniska sjukdomar såsom
hjärtsjukdomar, cancer, diabetes och fetma. WHO har satt ett absolut minimumintag
av frukt och grönsaker till 400 gram och person globalt (Naturskyddsföreningen,
2009).
Köttproduktionen har fördubblats den senaste tioårsperioden. Och näringen har en
större klimatpåverkan än hela transportsektorn. Den vegetabiliska
livsmedelsproduktionens klimatpåverkan - växthusgasutsläpp, är halvparten av
köttproduktionens (Naturskyddsföreningen, 2009).
Om man för in frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker i en tidig ålder hos barn,
och gör det till ett hälsosamt och naturligt inslag i den dagliga kosten, så ger det en
mängd positiva synergieffekter för individen, samhället och planeten.
2.1 Naturens egna sötsaker
Våra matvanor blir sämre och sämre. Vi äter mer och mer energirik mat såsom färdig
mat, godis och onyttigheter (Tandläkareförbundet, 2008). Detta frosseri kan leda till
en ökad ohälsa och risk för sjukdomar (BarnObesitasRegister, 2006). Flera av de
undersökningar man har gjort tyder på att barn och ungdomar som dagligen äter av
”naturens egna sötsaker”, även får en bättre balans i sin kost. Barnen och
ungdomarna äter likaledes mindre godis och onyttigheter (Livsmedelsverket, Byt
kakor och godis mot frukt och grönsaker, 2009).
Folkhälsoinstitutet (FHI), anser att vi äter alldeles för lite av ”naturens egna sötsaker”,
och enligt deras senaste undersökning, så äter 90 % av befolkningen för lite frukt och
grönsaker (Folkhälsoinstitutet, Frukt- och grönsakskonsumtion i Sverige, 2011).
2.2 Frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker
När man äter mycket av frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker, så får man även
i sig en mängd vitala näringsämnen. Kroppen får i ”naturens sötsaker” livsviktiga
2
ingredienser såsom mineraler, vitaminer, antioxidanter och kostfiber
(Livsmedelsverket, Frukt och bär, 2011).
2.3 Mineraler
Kroppen består till ca 4 % av mineralämne. Dessa är essentiella för kroppen och de sju
stora makroelementen är kalcium, fosfor, svavel, kalium, natrium, klorid och
magnesium. Utöver dessa finns åtta spårelement som järn, zink, koppar, selen, jod,
mangan, kobolt och molybden. Även om mineraler bara utgör en liten del av
kroppsprocenten, så är de viktiga vid en mängd vitala processer i kroppen, t.ex. vid
utbyggnad av skelett, tänder, brosk och för att upprätthålla vatten och saltbalansen i
kroppen (Abrahamson, 2008).
2.4 Vitaminer
Vitaminer är essentiella för kroppen och hjälper till med olika processer i
ämnesomsättningen såsom underhåll och tillväxt (The Faculty of Life Sciences).
Vitaminer brukar delas upp i två grupper efter sin löslighet i fett och vatten. Fettlösliga
vitaminer är A, D, E och K. Och vattenlösliga är B-gruppens åtta vitaminer samt
vitamin C. De flesta vitaminer måste tillföras kroppen med livsmedel, men ett par kan
syntetiseras i kroppen. En allsidig kost efter näringsrekommendationerna ger en
tillräcklig tillförsel av samtliga vitaminer (Abrahamson, 2008) (Livsmedelsverket,
Kolhydrater, 2012).
2.5 Antioxidanter
Antioxidanter hjälper till att oskadliggöra fria radikaler och andra reaktiva syre- och
kväveformer. De fria radikaler och syre- och kväveformerna kan bildas i kroppen vid
oxidativa metaboliska processer som t.ex. förbränning av näringsämne, i samband med
sjukdom, medicin, strålning, föroreningar och rökning (The Faculty of Life Sciences,
2011).
Det är viktigt med samspelet mellan antioxidanter från vitaminer och antioxidanter
från andra ämne. Synergieffekten av detta samspel är större tillsammans än var för sig.
Naturliga/primära antioxidanter finns i vitaminerna A, C och E samt i polysulfider,
terpener och polyfenoler. Naturliga antioxidanter finns i höga koncentrationer i frukt,
bär, och grönsaker (Abrahamson, 2008) (The Faculty of Life Sciences, 2011).
2.6 Kostfiber
Rekommendationerna enligt livsmedelverket är att man bör äta minst 500 gram frukt
och grönsaker per dag, och då hjälper man även kroppen att nå de 25-35 gram
kostfiber per dag som förordas. Kostfiberinnehållet i grönsaker kan vara större än vad
man kan tro: tre ringar paprika ger ca 0,5 gram kostfiber, en deciliter majs ger ca 1,5
gram kostfiber, fyra blomkålsbuketter ger ca 2,5 gram kostfiber (Region Skåne, 2008).
3
Livsmedel som innehåller en hög mängd kostfiber är en svår nöt för bakterierna i
tjocktarmen. Nedbrytningen sker i en liten utsträckning då kostfibrerna är olösliga.
Kostfibrerna stannar kvar i en längre tid, och binder vatten längs hela tarmkanalen.
Bulkeffekten blir då även större. Mikroorganismerna i tjocktarmen utvinner sin energi
främst från kostfiber. Utvinning är anaerob, då den sker utan inverkan av syre, och
dess produkter är främst korta organiska syror: ättiksyra, propionsyra och smörsyra SCFA, Short Chain Fatty Acids (Wong, 2006).
Dessa kortkedjiga syror ger bl.a. ett skyddande slamlager i tarmen. Och det är främst
smörsyra och propionsyra - bildas vid fermenteringen - som där anses finnas belägg
för en positiv inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes och cancer
(Nyman, 2008).
2.7 Näringsrekommendationer
Livsmedelsverket antog 1981 den första svenska upplagan av Svenska
Näringsrekommendationer - SNR. Underlaget till dessa rekommendationer
härstammar från förslag till de gemensamma Nordiska näringsrekommendationerna NNR, och är utarbetade av en nordisk expertgrupp. Underlaget revideras med jämna
mellanrum och sista upplagan utkom 2005. Rekommendationerna innehåller
önskvärda dagliga intag av enskilda näringsämnen (Abrahamson, 2008).
Om man nyttjar olika frukter, bär, baljväxter, rotfrukter, grönsaker i sin dagliga kost,
så anses man även påverka sin hälsa positivt (Livsmedelsverket, Svenska
näringsrekomendationer, 2012)
2.8 500 gram frukt och grönt per dag
Livsmedelsverkets - SLV, och deras rekommendationer för barn över 10 år och
ungdomar, är den samma som för vuxna - det vill säga 500 gram frukt och grönsaker
per dag. För barn under 10 år är rekommendationen 400 gram - detta motsvarar ca 2
frukter och två nävar grönsaker om dagen (Livsmedelsverket, Frukt och grönsaker barn, 2012).
2.9 Tallriksmodellen
Tallriksmodellen utarbetades i slutet på 1980-talet som ett hjälpmedel för att få rätt
proportionerna av livsmedelsgrupperna i sin dagliga kost (Abrahamson, 2008).
Modellen kan jämföras med ett upp- och nedvänt Y som delar upp tallriken. Den
nedersta och minsta delen som högst får vara en fjärdedel av tallriken skall utgöras av
proteinrika livsmedel såsom kött, fisk och ägg. Denna del fylls med baljväxter av
vegetarianer. De två stora delarna av det upp- och nedvända Y:et skall på vänster sida
innehålla potatis, ris och pasta. Bröd skall läggas vid denna del. Den högra delen skall
fyllas med grönsaker, rotfrukter, bär och frukter. Man skall ta hänsyn till vilken dryck
4
man väljer till måltiden om denna inte är vatten (Livsmedelsverket, Tallriksmodellen,
2011).
2.10 Nyckelhålsmärkt
Om man läser näringsrekommendationerna på Livsmedelsverket samt ser till de
gynnsamma effekterna av deras fem kostråd för barn, så har man i
”Nyckelhålsmärket” poängterat följande (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011):
•
•
•
•
•
Ät mycket frukt och grönt, gärna 400-500 gram om dagen. Det motsvarar
till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
Livsmedelsverket rekommenderar att man följer de instruktioner som finns med i
”Nyckelhålsmärket” för att få en bra balans i kosten (Livsmedelsverket, Barn över 2
år, 2011).
5
3 Samverkan
Då vi började diskutera examensprojektet L2EKO en solig dag i maj 2011, så förstod
vi genast att här krävdes samverkan. Vi behövde ett välfungerande samarbete med
delar av de pusselbitar som bygger ett samhälle: skola, universitet, kultur och inte
minst näringsliv. Vi är nu väldigt glada att dessa intentioner infriades ty utan detta
samarbete inget L2EKO. Vi har i vårt i vårt projekt- och examensarbete samverkat
med:
• Grundskolor
Drottninghögsskolan, Maria Parkskolan och Västra Berga skolan
• Gymnasieskola
Filbornaskolan-Medieprogrammet
• Universitet
Lunds tekniska högskola
• Kulturhus
Dunkers kulturhus
• Näringsliv
Citroën-Miljöbilar
City Print
Everfresh
Ewerman
Findus
Greenway-Denmark
Kulla Must
Mariannes Farm/Morötter
Matlagning Ute
Mossagården
Salico
Årstiderna
Flera av de företagen som var med i vår studie konkurrerar dagligen på marknaden,
men de samarbetar mer än gärna för våra barns framtid.
6
4 Syfte, frågeställning och hypotes
Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i
attityd och värdering - samt skapa ett nytänkande, och en mer positiv inställning till
frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”.
Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna
sötsaker” är viktigt både för hälsan och för vår miljö. Om man med vår innovation kan
se en signifikant skillnad över en kort tid… Vad kan man då inte göra över en längre
tidsperiod?
4.1 Hypotes
Vår hypotes är att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv
inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna
sötsaker”.
7
5 Metod/metodik och datainsamling
Grundat på vår lärdom och planläggande insatser - innan projektet- och
examensarbetet startade, har vi införskaffat oss en omfattande kunskap om generella
brister i intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna
sötsaker”. Vi redovisar i denna rapport, en mängd oberoende studier som visar på att
det är essentiellt för barns utveckling, välbefinnande och prestation med ett
välbalanserat intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna
sötsaker”.
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”. Vi ställer i vår innovation upp hypotesen
att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till ämnet.
Då vi vill testa vår hypotes, så har vi använt ett antal studieobjekt för datainsamling.
Vårt examensarbete bygger på en statistisk redovisning, och där vi har arbetat med
fyra olika enkäter. Enkät om kostvanor till föräldrarna (1), och en förändringsenkät
efter våra träffar med barnen till föräldrarna (2). En lekande enkät vid första träffen
med barnen (A) och en förändringsenkät vid den avslutande träffen med barnen (B).
Vi har sammantaget fyra enkäter som vi med identitetsnummer kan koppla ihop barn
med respektive föräldrar. Via en mall utformad på statistikprogrammet SPSS
version17, kan vi sedan se förändringar i kunskap, attityder och åsikter.
Vi har enbart tagit upp vad föräldern/målsmän/hushållet tror att barnet konsumerar
inom hushållet. Svaret de ger i de två postenkäterna avser livet utanför skolan, och där
föräldrarna försöker att uppskatta ett snitt per vecka.
Vi kan bl.a. välja att se förändring inom familjen, inom skolan, eller inom ett visst
område. Vi ser tidigare vanor och attityder innan våra träffar och förhoppningsvis en
mer positiv inställning efter våra träffar. Vi är intresserade av förändringen hos barnen
och inom familjen i vårt arbete.
5.1 Urvalsprocessen
Vi har i vårt projekt valt att arbeta med barn i årskurs 1, detta då vi tror att det är en
bra ålder vari man kan applicera våra tankar om Lekande Lärande Ekologi - L2EKO.
Våra tankar bygger mycket på engagemang och glädje, och vi tror att åldersgruppen är
mottaglig för denna pedagogik.
Vi har valt att arbeta med tre skolor inom tre olika skolområden i Helsingborg.
Skolorna som vi har arbetat med och deras elevantal är:
1. Maria Parkskolan: 30 elever.
2. Västra Berga skola: 25 elever.
8
3. Drottninghögskolan: 38 elever.
Alla klasserna delades upp i halvklasser och varje grupp bestod av mellan 12-19
elever. Vi träffade eleverna under fyra lektioner och varje lektionstillfälle varade
mellan 60-80 min. Undervisningstillfällena redovisas under: 7 L2EKO – Lekande
Lärande Ekologi.
5.2 Enkätmetod
Vårt arbete grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa frågeställningar
(Troedsson, 2007).
•
•
Kvalitativa undersökningar används vid forskning som ger beskrivande data.
Syftet med denna metod är att skaffa sig djupare kunskap om det man vill
undersöka.
Kvantitativa undersökningar syftar oftast på att fastställa en kvantitet, man vill
mäta hur mycket det finns av ett visst data.
5.3 Enkätval
Vår utgångspunkt när elevernas enkät färdigställdes för tryck, var att den skulle vara
lättförståelig och enkel för eleverna att hantera. Syftet var att bildfrågorna skulle vara
meningsfulla och lätta att besvara av målgruppen elever i åk 1 (Bilaga 1).
Enkät till målsman bygger delvis på Statens folkhälsoinstitut - FHI, och deras
nationella folkhälsoenkät 2010 (SCB, 2011). Frågorna som berördes, var dock
bearbetade och anpassade till vårt examensarbete. Men andemeningen finns där, och
även vi räknar i antal per dag och vecka i våra frågor och inte i gram per dag och
vecka (Bilaga 2).
5.4 Gruppenkät
Enkätmetoden som valdes till eleverna var gruppenkäter. Dessa används generellt i
skolor och andra sammanhang, där flera är samlade, och där man vill nå flera
tillfrågade samtidigt. Vi närvarade vid varje enkättillfälle. Vi visade då även enkäten
på Powerpoint. När frågorna lästes upp av oss, använde vi oss av ett skrivet
frågeformulär så att frågorna ställdes exakt likadant till alla klasser. Eleverna kunde
lätt följa med och besvarade frågorna genom att ringa in eller kryssa för sitt alternativ
på enkäten (Troedsson, 2007).
Eleverna i klasserna fick en Enkät A vid första träffen samt en Enkät B vid den fjärde
och avslutande träffen. Enkät A hade 6 frågor och Enkät B hade 10 frågor.
5.5 Postenkät
Metoden som valdes för målsman för eleverna var postenkät. Lärarna delade ut
enkäterna till eleverna så att de kunde ta med sig dem hem till målsman. På enkäten
fanns en slutdag för inlämning och lärarna var noga med att påpeka detta. Nackdelen
9
med detta förfarande och denna typ av enkät, är om man inte förstår frågorna eller har
svårt med språket (Troedsson, 2007). Detta försökte vi avhjälpa med att
kontaktuppgifter med telefonnummer stod på enkäten och med en tydlig uppmaning
att ringa om problem uppstod.
Målsman fick enkät (1), innan träff ett med eleverna och en enkät (2) efter vår sista
träff med eleverna. Vi valde att använda postenkäter för att vi ansåg att det var ett
effektivt och smidigt sätt nå ut till de berörda. Förvarandet kräver inte heller mycket
resurser (Troedsson, 2007). Nackdelen med enkätundersökningar är att man inte kan
ställa för komplicerade frågor, och svaren blir inte så djupgående. Detta försökte vi
avhjälpa genom att ha ett fält för kommentarer.
När man ställer enkäter via post och till ett hushåll/föräldrarna och vid två tillfällen, så
kan vi inte styra över vem som besvarar dem. Vid första tillfället kan det vara modern,
och vid det andra tillfället fadern och man kan givetvis ha olika åsikter i frågorna.
Föräldrarnas enkäter skickades ut och samlades in under ett tidsintervall på sju veckor.
Vi såg det som rimligt med tanke på vår undersökning. Men givetvis öppnar detta för
möjligheten att man har glömt vad man besvarade i första enkäten. Tid ger även
utrymme för att man kan betänka sitt första svar och dess riktighet, samt givetvis den
faktiska eventuella förändringen (Troedsson, 2007).
5.6 Ytterligare åsikter i examens- och projektarbetet
Vi ville även tillföra lärarnas åsikter och synpunkter över vårt arbete i deras klasser.
Och vi bad dem besvara en postenkät på 8 frågor. Vi anser att det är mycket viktigt
och har en stor betydelse då de möter barnen och föräldrarna dagligen (Bilaga 3).
Vi lottade fram 3 sponsorer av 12 sponsorer i vårt arbete, för att besvara en postenkät
på 5 frågor, detta då vi ser det som viktigt att vi får fram deras syn i saken (Bilaga 4).
Vi har samverkat med Dunkers kulturhus under vårt examens- och projektetarbete, och
vi var även ansvariga för lunchen vid elevinvigningen på deras 10 årsjubileum den
27/4-2012. Se även: 14 Delprojekt 2. Dunkers kulturhus. Vi har i en telefonintervju
bett om deras tankar och synpunkter över samarbetet (Bilaga 7).
5.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet eller tillförlitlighet avses när en mätning är stabil och inte slumpas fram.
Det var viktigt för oss att frågorna till eleverna ställdes exakt lika. Ett förskrivet
frågeformulär användes och förklaringar på frågor avseendes ordning och tonläge var
så långt möjligt konstant. Alla träffarna på skolorna hölls på morgonen och båda
halvklasserna avklarades innan lunchrasten.
Validiteten i våra frågeformulär ger svar på frågan om vad man vill mäta. Vill man
t.ex. veta: Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat? Då bör svaret vara per dag, i
10
dagar eller per vecka, och inte ofta eller sällan, då det ger ett allt för abstrakt svar på
frågan (Körner, 2005).
5.8 Etiska övervägande
Innan genomförandet av våra undersökningar, så diskuterade vi mycket hur vi skulle
gå tillväga. Vi tog beslut att alla skulle vara anonyma i vår undersökning och att alla
enkäter skulle få ett nummer tilldelat av berörd lärare. Det nummer som eleverna fick i
undersökningen, anvisades också deras målsmän. I enkäterna kan man då välja vad
man vill få besvarat, detta då man kan se förändring inom familjen, inom skolan, och
inom ett område.
Vi har varit noga med information till berörda lärare, och vi under hela studiens gång
haft en bra och löpande dialog med lärarna. Lärarna har informerat via veckobrev till
målsmän och vi har varit närvarande vid föräldramöten - där vi informerade om vårt
arbete och dess syfte. Och vi har likaledes bifogat information om studiens syfte i ett
informationsblad till målsman.
Vi har varit ytterst försiktiga och väl medvetna om att det är unga elever som ingår i
vår studie. Vi har lagt stor vikt på att alla skall förstå vad studien går ut på. Både
målsmän och elevers enkäter var helt frivilliga i vår studie och detta betonades
noggrant.
De besvarade enkäter förvarades på en säker plats och inga utomstående har fått ta del
av resultaten innan dessa fördes in i statistikprogrammet SPSS version17. Alla enkäter
har behandlades med respekt och efter avslutat projekt destruerades samtliga enkäter
(Troedsson, 2007).
5.9 Materialbearbetning, analys och signifikant skillnad
Elevenkäter samlades in meddetsamma och förälders enkäter hämtades hos berörd
lärare när svarstiden utlöpt. Vi har en svarsfrekvens på:
• Enkät A till barnen: 88/95 vilket ger 92,6 %
• Enkät B till barnen: 87/95 vilket ger 91,6 %
• Enkät 1 till föräldrarna: 88/95 vilket ger 92,6 %
• Enkät 2 till föräldrarna: 77/95 vilket ger 81,1 %
Vi har en väldigt hög svarsfrekvens i enkäterna i sin helhet, och anledningen till det
låga deltagandet i Enkät 2 - till föräldrarna - tror vi beror på vår brådska i insamlandet,
där fanns helt enkelt ingen tid att invänta dessa enkäter - för dataanalys - mer än
tidigare angiven tid.
I statistikprogrammet SPSS version17 skapade vi mallar för vidare bearbetning av
resultaten. Alla svar i enkäterna matades in manuellt. Vi har valt att presentera alla
frågorna i rapporten, dock har vi gjort prioriteringar av utrymmesskäl och vad som
speglar vår frågeställning.
11
Teckentest används bl.a. vid parvisa observationer samt används för att räkna ut en
signifikant skillnad. Man tittat då på om där finns en förändring hos en individ vid två
olika tillfällen. Och man kan då se om differensen avviker eller är sannolik. Gränsen
för signifikant skillnad går vid p˂0,05 (Körner, 2005) (Troedsson, 2007).
5.10 Kommentarer
Vi har en mängd kommentarer som är besvarade i de olika enkäterna, delar av dem
redovisas i början av detta arbete och resterande har vi valt att lägga som bilagor till
arbetet (Bilaga 5) (Bilaga 6).
12
6 Tidigare studier
Vi har i vårt sökande efter information om liknande examens- och projektarbete inte
hittat något motsvarande till vårt arbete.
Där finns dock en mängd undersökningar som vänder sig till barn och ungdomar, men
som sedan skiljer sig markant i uppläget. I vårt letande efter motsvarande
referensarbeten, har vi valt att ta med två studier som vi finner delvis relevanta.
6.1 Studie 1
Gröna Barn - en undersökning i Malmö om barn och ungdomar, och deras vanor att
äta frukt och grönt (Gustavsson, 2008).
6.1.1 Syfte
Undersökningen syfte var att se konsumtionsfrekvens, igenkännande och attityd till
vanliga frukter och grönsaker i grundskolan. En bild av elevernas kunskapsstatus om
frukt och grönsaker var målet.
6.1.2 Metod
Tre stadsdelar i Malmö valdes ut. De tre områdena representerade tre olika
inkomstlägen/disponibel inkomst. Undersökningen gjordes med elever i åk 5 och åk 9.
En kvantitativ undersökning gjordes och frågeformulär användes. Undersökningen var
anonym. En enkät delades ut till eleverna och en representant för undersökningen var
på plats för att svara på frågor och oklarheter. Materialet insamlades och bearbetades i
SPSS.
6.1.3 Resultat
Resultatet av undersökningen visar att konsumtionsfrekvensen av frukt och grönsaker
hos de undersökta skolorna låg betydligt lägre än Livsmedelsverkets - SLV, och deras
rekommendationer. Den största andelen av eleverna äter bara frukt och grönsaker 1-2
gånger per dag. Detta kan jämföras med rekommendationerna på 4-5 gånger per dag.
Den grönsak som var svårast för eleverna att känna igen var sparris och purjolök. De
grönsaker som fick högst resultat i igenkänning var gurka och morot.
6.2 Studie 2
Skolan som hälsofrämjande arena - en studie av mat - och måltidsmiljö i 25 skolor i
Västra Götaland (Englund, 2009).
6.2.1 Syfte
Studiens syfte var att undersöka om skolorna arbetar hälsofrämjande med särskilt
fokus på kosten. Förekomsten av övervikt och fetma skulle också undersökas bland åk
1 och åk 2.
13
6.2.2 Metod
Skolvalet gjordes ursprungligen inom ramen för WHO och studien: ”European
Childhood Obesity Surveillance Initiative”. Ett randomiserat urval gjordes. Enkäter till
de 25 skolorna grundade sig på Livsmedelsverkets och Skolmatens vänners formulär.
Dessa i sin tur stödjer sig på Livsmedelsverkets riktlinjer ”Bra mat i skolan”.
6.2.3 Resultat
Av de skolor som var med i undersökningen, var där ingen som följde
Livsmedelsverkets riktlinjer helt. Det påvisades att kommunala skolor fick bättre
resultat än friskolor. Där var ingen signifikant skillnad av arbetet med hälsofrämjande
mat mellan mottagningskök och matlagningskök. Övervikten och fetman i skolorna,
var på 18 % bland de medverkande eleverna.
14
7 L2EKO – Lekande Lärande Ekologi
Vi har arbetat med tre skolklasser omfattade 93 elever i årskurs 1. Eleverna som vi
arbetade med - enligt våra idéer om Lekande Lärande Ekologi, L2EKO - kom från tre
olika skolområden i Helsingborg: Maria Parkskolan, Västra Berga skolan och
Drottninghögskolan.
Vi har inte tagit hänsyn till någon form av särskiljning i de olika skolområdena varken kulturella, inkomstrelaterade eller eventuella skillnader av pedagogik i
skolorna.
Varje klass träffade vi fyra gånger och på ca 60-80 minuter per träff. För att underlätta
för alla - och för att alla barn uppmuntrades till att arbeta på ett aktivt sätt, så delade vi
även upp klasserna i två grupper per klass och träff.
Barnens lärare närvarade under dessa träffar. Vi var mycket noga att alla barn skulle
vara med och vi försökte fånga upp dem som var lite trötta den dagen. Alla skulle vara
med, det var viktigt för oss.
Vi arbetade mycket med sinnen, och vi var även mycket noga med att alla de
tallrikarna barnen fick skall se bra ut estetiskt, det skulle vara trevligt, rent och med
spännande smaker (Bild 1).
Bild 1. Avsmakningstallrik. Foto: Privat.
7.1 TRÄFF 1
Vi lekte fram Enkät A med barnen (Bilaga 1). Vi hade funderat väldigt mycket runt
denna inledande träff, då vi ansåg att den betydde väldigt mycket för vårt framtida
arbete med barnen, och i examenarbetet. Barnens glädje var det viktigaste för oss detta då vi tror att glädje skapar en nyfikenhet och ett intresse för ämnet. Vi önskade
15
en enkät som kan ses som svår, men inte för svår - vi hade sex frågor i vår inledande
enkät enligt bilaga.
Uppläggningen - vid denna och alla våra träffar, kan ses som lekande stationer, och
vid den första träffen arbetade vi med följande stationer:
1. Vi visade Enkät A (Bild 2). Barnen ringade in eller kryssade för svaren.
2. Vi gick igenom hela Enkät A med barnen.
3. Barnen provsmakade hela Enkät A och vi berättade om frukterna och
grönsakerna.
4. Lek: Vad är borta? Barnen och vi samlades runt ett stort bord, vi plockade bort
frukter och grönsaker, och barnen gissade vilka som var borta, till slut var hela
Enkät A borta. Vi la till flera spännande frukter och grönsaker utöver Enkät A.
Barnen visade stor galans och glädje då de till sist listade ut alla frukter och
grönsaker som var borta.
5. Läxa 1: Rita en Rambutan fritt och plantera kärnan - tänk ca 100 teckningar på
Dunkers kulturhus, en stjärnhimmel av Rambutan och fantasi (Bild 9).
6. Läxa 2: Vad är detta för en lustig liten citrusfrukt? Gå hem och fundera, titta i
frukt- och grönsaksdisken: Kumquat… Se även sista frågan i ordflätan i
TRÄFF 2.
7. Alla barnen fick PÅSKGODIS: Rambutan, kumquat, banan och äpple.
Bild 2. Vi visar Enkät A på Västra Berga skolan Bild: Privat.
7.2 TRÄFF 2
Tankarna med denna träff var flera. Vi ville bl.a. applicera barnens tidigare
erfarenheter och kunskaper från vår första träff, då barnen lekte fram Enkät A. Våra
träffar med barnen var väldigt begränsade av tid, och vi kände oss även lite begränsade
av rum, så vi måste ut med barnen i naturen. Vi följde vår inslagna väg med stationer
16
vari vi även tillförde nya ingredienser såsom nya spännande frukter, grönsaker och
lekar.
Vi byggde upp en liten enkel ordfläta (Bild 3), och förde ut den till en snitslad
avsmakningspromenad. Vår lilla bana bestod av elva små stationer. Vi besvarade en
liten fråga baserad på smakprovet i skålen som är placerad framför frågan. Frågorna
har tre alternativ och alla alternativen är en frukt, bär, baljväxt, rotfrukt eller en
grönsak – men vilken? Prova, känn, lukta, smaka, uteslut och svara. Promenaden
bygger på en ordfläta som besvarar frågan: Vad gör Zlatan många mål på?
Med barnen gick vi även in på nyttan av citrusfrukter och dess viktiga vitamin C. Där
vi hade avsmakning av citron, lime, apelsin, grapefrukt… och läxan till TRÄFF 2:
Kumquat!
Vi avslutade denna dag med en yterliggare lek. En lek som fungerade bra var: Vad
skall bort? Vi ville dock testa en ny lek. Denna lek gick ut på att man håller en/ett
frukt, bär baljväxt, rotfrukt eller grönsak över en person. Personen har sedan till
uppgift att gissa vilket livsmedel som det är frågan om, och detta enbart med hjälp av
vägledning från de övriga i gruppen. Spännande för barnen, och man får även träna sig
att stå inför en grupp och prata.
Vi hade följande stationer vari vi även tillförde nya ingredienser såsom nya spännande
frukter, grönsaker och lekar:
1. Frukt- och grönsakspromenad som besvarar en ordfläta enligt bifogat.
Halvklassen delades upp i tre grupper: Niclas, Marcus och en pedagog från
berörd skola, gick runt den snitslade banan med en liten grupp var, detta för att
underlätta lärandet.
2. Genomgång av promenaden i klassrummet - hm… hur stavar man till…?
3. Citrusfrukter och dess nytta för kroppen - en liten introduktion.
4. Lek: Vad har jag ovanför mitt huvud, kan det vara en fänkål eller en…?
5. Läxa: Tänk på alla frukter och grönsaker… kan man göra ett djur eller
människa, kanske ansikte av dem. T.ex. ögon av plommon, mun av banan... Se
Giuseppe Arcimboldo (1527-1593).
6. Alla barnen fick clementin och päron.
17
Bild 3. Del av ordflätan på Drottninghögskolan. Bild: Privat.
7.3 TRÄFF 3
Denna träff - se även: 13 Delprojekt 1. Juiceprodukt - genomförande/resultat, var
uppbyggd runt juicepressning. Vi pressade frukt, bär, rotsaker, baljväxter och
grönsaker (Bild 4). Många av livsmedlen hade vi tidigare stiftat bekantskap med, men
vi tillförde även till denna träff nya spännande smaker.
Tankarna med denna träff - var som tidigare träffar - flera:
Vi ville via ett lekande lärande, visa barnen hur man kan använda frukt, bär, rotsaker,
baljväxter och grönsaker på andra sätt än att bara äta dessa livsmedel. Näringsrika och
roliga drycker ger ett dagligt tillskott av nyttig energi.
Vi vill införa ett hållbart tänkande, och tydliggöra att livsmedel som kanske är lite för
gamla - enligt vårt generella tycke eller har blivit lite kantstötta - behöver vi inte låta
förfara utan de kan omvandlas till produkter i form av juicer och isglass.
Vi följde vår inslagna väg med stationer vari vi även tillförde nya ingredienser såsom
nya spännande frukter, grönsaker och lekar:
1. Barnen fick avsmaka fyra olika juicer:
• Grön juice: Broccoli, spenat, fänkål, stjälkselleri och äpple.
• Orange juice: Orange morot, apelsin, papaya och äpple.
• Gul juice: Gul morot, ananas, fänkål, stjälkselleri, citron och äpple.
• Lila juice: Rödkål, ananas, lila morot, apelsin och äpple.
2. Barnen berättade för oss vilka ingredienser som var i dessa juicer. Och vi
plockade fram livsmedlena till respektive juicebringare. Detta var en lyckad
18
3.
4.
5.
6.
sensorisk test, och vi försökte med vårt lekande lärande, föra in lukt, smak och
färger.
Juicepressningen: Barnen fick själv bestämma vilka frukter och grönsaker som
skulle hamna i två nya juicer.
Isglass: De juicer som blev över efter lektionen frystes in. Barnen fick sedan
festa på juiceglassen till TRÄFF 4!
Lek: Vad har jag ovanför mitt huvud, kan det vara en fänkål eller en…?
Alla barn fick ett päron.
Bild 4. Juicepressning på Maria Parkskolan. Bild: Privat.
7.4 TRÄFF 4
Vid den fjärde och avslutande träffen med eleverna från de tre skolorna: Maria
Parkskolan, Västra Berga skolan och Drottninghögsskolan, så hade vi nu kommit fram
till Enkät B (Bilaga 1). Och vid denna sista träff arbetade vi med följande stationer:
1.
2.
3.
4.
5.
Vi visade Enkät B, och barnen ringade in eller kryssade för svaren.
Vi gick igenom hela Enkät B med barnen.
Eleverna åt en smarrig frukt- och grönsakssallad.
Eleverna åt en den goda isglassen från TRÄFF 3.
Vi pratade om vår tid tillsammans och vad barnen hade tyckt var roligast under
våra träffar. Det var kul att höra att en övervägande del av eleverna hade gillat
det mesta.
19
6. Vi avslutade denna träff med en ny lek: Broccoli- och stjälksellerileken.
Tanken med Broccoli- och stjälksellerileken är flera. Man kan avslutningsvis i denna
lek dela upp sig i två lag och leka tafatt som vi gjorde. Men man kan även gå runt i en
ring och göra små gymnastikövningar:
De barn som är broccoli symboliserar detta genom att skapa ett träd med sina händer.
De sträcker upp armarna och gör en stor krona i luften. Kroppen är stammen och man
får sträcka sig… högt! Stjälksellerin jobbar med sina armar fram och tillbaka i
luften… och samtidigt så kan man flytta sina ben på motsatt håll. Och man visar då
hur stjälkarna sitter i sellerin. Här kan man fylla på med olika frukter och grönsaker
och skapa en motionssallad.
Vi avslutade TRÄFF 4 med stort kramkalas. Och nästa gång vi såg alla de glada
barnen från de tre skolorna var på Dunkers kulturhus:
Bild 5. Marcus till vänster och Niclas till höger. Bild: Privat.
Vi står utanför det stora tältet (Bild 5), där vi hade ställt upp den vegetariska buffén
vid elevinvigningen på Dunkers kulturhus. Se: 14 Delprojekt 2. Dunkers kulturhus.
20
8 L2EKO - resultat och analys av föräldraenkäterna
Föräldraenkät 1 hade 15 frågor. Föräldraenkät 2 hade 10 frågor (Bilaga 2).
Sju frågor i Enkät 1 var generella frågor:
1. På vilken skola går ert barn i första klass?
2. Vilket kön är ert barn?
3. Vad väger ert barn?
4. Hur lång är ert barn?
5. Har ert barn någon allergi/överkänslighet – om JA vilken?
6. Hur ofta äter ert barn frukost en normal vecka?
7. Hur ofta äter ert barn middag/lagad kvällsmål en normal vecka?
8. Hur ofta motionerar/idrottar ert barn en normal vecka?
Frågorna 3-7 redovisas under punkt 10 Redovisning av övriga frågor.
Sju frågor i Enkät 1 var de samma som i Enkät 2, dessa var förändringsfrågor:
1.
2.
3.
4.
Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat en normal vecka?
Hur ofta äter ert barn frukt och bär en normal vecka?
Hur ofta äter ert barn baljväxter, rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
Hur ofta tror Ni att ert barn skulle må bra av att äta frukt, bär, baljväxter,
rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
5. Hur ofta äter ert barn godis och kakor en normal vecka?
6. Hur ofta äter ert barn chips och snacks en normal vecka?
7. Hur ofta dricker ert barn läsk en normal vecka?
Frågorna ovan redovisas under punkt 8.2 Förändringsfrågor föräldrar - resultat.
Tre frågor i Enkät 2 var åsiktfrågor:
1. Har Ni märkt någon skillnad till era barns inställning för frukt, bär, baljväxter,
rotfrukter och grönsaker under vårt projekt på skolan?
2. Var detta ett kul projekt?
3. Skriv gärna ner om Ni har ytterligare tankar om projektet.
Frågorna 1-2 redovisas under punkt 8.4 Åsiktsfrågor föräldrar - resultat. Fråga 3
redovisas som: Målsmäns tankar/kommentarer - delar av (Bilaga 5).
8.1 Viktiga kriterier - föräldraenkäterna
Vi har enbart tagit upp vad föräldern/ hushållet tror att barnet konsumerar inom
hushållet. Man måste ha besvarat bägge föräldraenkäterna för att de skall ge något svar
i förändringsfrågorna.
21
Svaren de ger i förändringsfrågorna i de två postenkäterna avser utanför skolan, och
där de försöker att uppskatta ett snitt per vecka.
Signifikant skillnad i frågorna får vi om värdet är mindre än p<0,05. Vi har 95 %
sannolikheten på att studien stämmer. p<0,05 ses som en gräns för vad slumpen kan
behärska (Troedsson, 2007).
Vi redovisar enbart de som har svarat att de vet hur stor konsumtionen är i frågan. De
som har kryssat för en konsumtion: Aldrig, vet inte eller jag känner inte till märket vid
båda enkättillfällena, redovisas inte i förändringsfrågorna.
8.2 Förändringsfrågor föräldrar - resultat
Sju av frågorna i enkäterna till föräldern/målsmannen är förändringsfrågor: 1-7.
Via identitetsnummer på enkäterna, så kan vi urskilja den enskilda målsmannen alt.
det enskilda hushållet. Och vi får då ett värde på hur den enskilda elevens
förälder/hushåll förhäller sig till frågorna vid de olika enkättillfällena: Enkät 1-Enkät 2
(Tabell 1).
Tabell 1. Resultat av förändringsfrågorna till föräldrarna/hushåll.
Fråga:
-
O
+
p˂0,05
1. Hur ofta äter ert barn frukt och bär en normal vecka?
31
2. Hur ofta äter ert barn baljväxter, rotfrukter och
33
grönsaker en normal vecka?
3. Hur ofta tror Ni att ert barn skulle må bra av att äta frukt, 24
bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
29
18
20
26
0,161
0,435
31
18
0,440
4. Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat en normal
vecka?
13
11
14
1,000
5. Hur ofta äter ert barn godis och kakor en normal vecka?
20
49
10
0,100
6. Hur ofta äter ert barn chips och snacks en normal vecka?
18
47
11
0,265
7. Hur ofta dricker ert barn läsk en normal vecka?
18
48
12
0,361
1. Hur ofta äter ert barn frukt och bär en normal vecka?
Minskning (-) = 31 hushåll har redovisat en minskning av sin konsumtion i
Enkät B.
• Oförändrad (o) = 29 hushåll har en oförändrad konsumtion i Enkät 1-Enkät 2.
• Ökning (+) = 20 hushåll har redovisat en ökning av sin konsumtion i Enkät 2.
• Signifikant skillnad p = 0,161>0,05
Vi har ett värde som överstiger 0,05 - vi har ingen signifikant skillnad i fråga 2.
•
22
8.3 Förändringsfrågor föräldrar - analys
Vi har ingen signifikant förändring i någon av de sju frågorna. I frågorna 1-3 som
behandlar förändringen av de nyttiga frågorna i enkäterna, så ser vi en minskning av
redovisningen av konsumtionen i alla frågorna. Den fråga som behandlar
nyckelhålsmärkt mat har man lägst svarfrekvens på.
Givetvis så är det svårt att sia om, och det kan bero på många orsaker. Man kan ha
glömt bort vad man skrev i den första enkäten, det var någon annan i hushållet som
besvarade den första enkäten, man har missförstått frågan eller så har man tänkt över
sin konsumtion av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker. Och insett att den
var lägre än man trott.
I frågorna 5-7 som behandlar förändringen av de onyttiga frågorna i enkäterna, så ser
vi även här en minskning av konsumtionen. Om man ser till dessa frågor, så ser man
även den största förändringen i fråga 5 som behandlar: Hur ofta äter ert barn godis
och kakor en normal vecka? Givetvis så är det även här svårt att se vad skillnaderna
beror på, och svaret till detta kanske finns som med frågorna 1-3.
Vi ser ingen signifikant skillnad i någon av de sju frågorna. Vi har en minskning i
konsumtion i alla de sju frågorna, inkl. fråga 4 som behandlar: Hur ofta tror Ni att ert
barn skulle må bra av att äta frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker en
normal vecka?
Det som man kan tycka är slående i tabell 1, är att man generellt i frågorna har en
högre oförändrad konsumtion av de onyttiga frågorna 5-7.
23
8.4 Åsiktsfrågor föräldrar - resultat
1. Har Ni märkt någon skillnad till era barns inställning för frukt, bär, baljväxter,
rotfrukter och grönsaker under vårt projekt på skolan?
Figur 1. Diagram och resultat av fråga 1.
Den gula och den blå stapeln i figur 1 tyder på en icke visad eller en oförändrad
inställning för frukt och grönsaker. Den röda och den gröna stapeln visar på en
välvillig utveckling i hemmet för vårt examens- och projektarbete.
24
2. Var detta ett kul projekt?
Figur 2. Diagram och resultat av fråga 2.
Den röda och den gröna stapeln i figur 2 visar en välvillig inställning i hemmen. De
övriga staplarna tyder på en icke visad eller en ofördelaktig uppfattning.
8.5 Åsiktsfrågor föräldrar - analys
I åsiktsfrågorna 1-2 så ser man att huvuddelen av föräldrarna tycker att de har sett en
förändring av deras barns inställning för frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och
grönsaker. De anser även att projektet var ett kul eller t.o.m. ett jättekul projekt för
barnen. Se även bilaga 5. Och de kommentarer som styrker vår tidigare hypotes:
Lekande Lärande Ekologi – L2EKO, ger föräldrar och barn en mer positiv inställning
till läroämnet.
Här bör vi även kommentera frågeställning i fråga 1, här borde vi kanske varit
tydligare och skrivit: Har ni märkt någon positiv skillnad… dock torde kommande
punkt 9 tydliggöra även denna fråga.
25
9 L2EKO - resultat och analys av elevenkäterna
Barnenkät A hade 6 frågor. Barnenkät B hade 10 frågor (Bilaga 1).
Fyra frågor i Enkät A var de samma som i Enkät B, dessa var förändringsfrågor och
kan ses som kunskapsfrågor:
1. Vilken grönsak på bilden är fänkål?
2. Vilken frukt på bilden är rambutan?
3. Vilken figur betyder nyttig mat?
4. Vilken bild tror du är nyttigast att äta?
Ovan frågor redovisas under punkt 9.2 Förändringsfrågor/kunskapsfrågor elever resultat.
Två frågor i Enkät A var de samma som i Enkät B, även dessa var förändringsfrågor
men kan ses som gillande eller icke gillande frågor:
1. Vilken min får du när du ser rödkål?
2. Vilken min får du när du ser frukt och grönsaker?
Ovan frågor redovisas under punkt 9.3 Förändringsfrågor/gillande eller icke gillande
elever - resultat.
Tre frågor i Enkät A till barnen var åsiktfrågor:
1. Har ni lärt er något nytt om frukt och grönt?
2. Hade det varit kul om Niclas och Marcus hade kommit fler gånger och pratat
om frukt och grönsaker?
3. Vad tycker ni, skriv ner ett par egna ord om att vi har varit hos er.
Frågorna 1-2 redovisas i under punkt 9.5 Åsiktsfrågor elever - resultat. Fråga 3
redovisas som: Vad tycker ni elever om våra lektioner? (Bilaga 6).
En fråga i Enkät A till barnen var en ”produktutvecklingsfråga”:
1. Viken juice var godast?
Denna fråga redovisas under: 13 Delprojekt 1. Juiceprodukt – genomförande/resultat.
9.1 Viktiga kriterier – barnenkäterna
Eleverna måste ha varit med vid båda enkättillfällena för att deras svar skall redovisas
i förändringsfrågorna. Signifikant skillnad i frågorna får vi om värdet är mindre än
p<0,05. Vi har 95 % sannolikheten på att studien stämmer. p<0,05 ses som en gräns
för vad slumpen kan behärska (Troedsson, 2007).
26
9.2 Förändringsfrågor/kunskapsfrågor elever - resultat
Fyra av frågorna i enkäterna till barnen är förändringsfrågor/kunskapsfrågor (Tabell
2). Via identitetsnummer på enkäterna, så kan vi urskilja den enskilda eleven. Och vi
får då ett exakt värde på hur den enskilde individen förhåller sig till frågorna vid de
olika enkättillfällena: Enkät A-Enkät B.
•
F/F, betyder att där fanns elever som svarade Fel vid Enkät A. De samma
eleverna svarade även Fel vid Enkät B.
•
F/R, betyder att där fanns elever som svarade Fel vid Enkät A. De samma
eleverna svarade Rätt vid Enkät B.
•
R/F, betyder att där fanns elever som svarade Rätt vid Enkät A. De samma
eleverna svarade Fel vid Enkät B.
•
R/R, betyder att där fanns elever som svarade Rätt vid Enkät A och Rätt vid
Enkät B.
Tabell 2. Vi har en mycket tydlig signifikant förändring i kunskapsfrågorna 1-3.
Fråga:
F/F
F/R R/F R/R p˂0,05
1. Vilken grönsak på bilden är fänkål?
2
39
1
41
0,000
2. Vilken frukt på bilden är rambutan?
0
36
0
47
0,000
3. Vilken figur betyder nyttig mat?
3
37
3
40
0,000
4. Vilken bild tror du är nyttigast att äta?
0
2
1
80
1,000
3. Vilken figur betyder nyttig mat?
• Fel/Fel = 3 elever svarade fel vid båda enkättillfällena.
• Fel/Rätt = 37 elever svarade fel i Enkät A men rätt i Enkät B.
• Rätt/Fel = 3 elever svarade rätt i Enkät A men fel i Enkät B.
• Rätt/Rätt = 40 elever svarade rätt vid båda enkättillfällena.
• Signifikant skillnad P = 0,000˂0,05
Vi har ett värde mindre än 0,05 - vi får en signifikant skillnad i fråga 3.
9.3 Förändringsfrågor/gillande eller icke gillande elever - resultat
Två av frågorna i enkäterna till barnen kan ses som gillande eller icke gillande frågor.
Via identitetsnummer på enkäterna, så kan vi urskilja den enskilda eleven. Och vi får
då ett exakt värde på hur den enskilde individen förhäller sig till frågorna vid de olika
enkättillfällena: Enkät A-Enkät B.
27
•
Minus (-), betyder att där fanns elever som hade blivit mer negativt inställda
för frågeställningen till Enkät B.
•
Oförändrad (O), betyder att där fanns elever som inte hade ändrat sin
inställning.
•
Plus (+), betyder att där fanns elever som hade blivit mer positivt inställda mer
negativt inställda för frågeställningen till Enkät B.
Tabell 3. Vi har en mycket tydlig/positiv signifikant förändring till gillande.
Fråga:
O
+
p˂0,05
1. Vilken min får du när du ser rödkål?
13
38
32
0,007
2. Vilken min får du när du ser frukt och grönsaker?
2
47
34
0,000
6. Vilken min får du när du ser frukt och grönsaker?
• Minus (-) = 2 elever har blivit mer negativt inställda i Enkät B.
• Oförändrad = 47 elever har inte ändrat åsikt i Enkät A-Enkät B.
• Plus (+) = 34 elever har en mer positiv inställning i Enkät B.
• p = 0,000˂0,05.
Vi har ett värde mindre än 0,05 - vi får en signifikant skillnad i fråga 6.
9.4 Förändringsfrågor elever - analys
Vi har en signifikant skillnad i tre av de fyra frågorna som vi benämner
kunskapsfrågor. Barnen har visat intresse och lärt sig under våra lektioner. Eleverna
hade sedan tidigare bra kunskaper i frågan som löd: Vilken bild tror du är nyttigast att
äta?
Vi har en signifikant i båda de frågorna som vi benämner gillande eller icke gillande.
Barnen har blivit mycket mer positiva till rödkål men även till frukt och grönsaker i
stort.
28
9.5 Åsiktsfrågor elever - resultat
1. Har ni lärt en något nytt om frukt och grönsaker?
Figur 3. Diagram och resultat av fråga 1.
Den gröna färgen i figur 3 med dess stapel - som symboliserar den gladaste smileyn av
fyra på Enkät B till barnen, är väldigt talande.
Figur 4 nedan är från Enkät B till barnen: Hade det vari kul om Niclas och Marcus
hade kommit fler gånger och pratat om frukt och grönsaker?
Figur 4. Bilden visar ett urkilpp av Enkät B och åsiktsfrågan: Hade det varit kul om …
29
Vi hade fyra svarsalternativ på åsiktsfrågorna: Sur smiley, likgiltig smiley, leende
smiley eller glad smiley. Barnen kryssade eller ringade in den smiley som passade
deras svar. Samma system hade vi även i gillande/icke gillande frågorna till barnen
(Bilaga 1).
2. Hade det varit kul om Niclas och Marcus hade kommit fler gånger och pratat om
frukt och grönsaker?
Figur 5. Diagram och resultat av fråga 2.
Den gröna färgen med dess stapel i figur 5 - som symboliserar den gladaste smileyn av
fyra på Enkät B till barnen, är väldigt talande.
9.6 Åsiktsfrågor elever - analys
Åsiktsfrågorna och gillande/icke gillande frågorna till barnen var uppbyggda på
samma sätt. En smiley med sur, likgiltig, leende eller glad mun skulle representera
graden av gillande/icke gillande eller åsikt. Vi ser i de två åsiktsfrågorna till barnen att
de anser sig har lärt sig mycket om frukt och grönsaker och att de gärna vill lära sig
mer. Se även de kommentarer (Bilaga 3) (Bilaga 5) (Bilaga 6) som styrker vår tidigare
hypotes: Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till
ämnet.
30
10 Redovisning av övriga frågor
Frågorna i enkäterna till målman avsåg bl.a. konsumtion av livsmedel utanför skolan.
Frågorna 1-7 är förändringsfrågor och avser besvarade frågor i Enkät 2 (Bilaga 2).
1. Hur ofta äter ert barn frukt och bär en normal vecka?
•
•
•
27 % svarade två eller fler gånger om dagen.
23 % svarade en gång om dagen.
41,5% svarade en till sex dagar i veckan.
2. Hur ofta äter ert barn baljväxter, rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
•
•
•
22 % av svarade två eller fler gånger om dagen.
17 % av svarade en gång om dagen en normal vecka.
54,5 % svarade en till sex dagar i veckan.
Om vi har i minne att 4 gånger om dagen skall ses som 400 g frukt och grönsaker vilket anses vara bra för barn i årskurs 1 att få i sig per dag. Och om vi ponerar att
barnen får i sig ca 200 gram i skolan per dag - vilket är ett högt antagande, så ligger vi
ändock längt ifrån rekommendationerna i merparten av hushållen.
3. Hur ofta tror Ni att ert barn skulle må bra av att äta frukt, bär, baljväxter,
rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
•
•
•
17 % svarade fyra gånger om dagen eller mer.
15 % svarade tre gånger om dagen.
35 % svarade två gånger om dagen.
I fråga om vad föräldrarna tror är bra för barnen att förtära - en normal vecka utanför
skolan, så har vi flera hushåll som anser att det är viktigt med ett högre intag än det
faktiska.
4. Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat en normal vecka?
•
•
•
•
•
•
•
10,2% svarade en dag i veckan.
12,8% svarade två dagar i veckan.
8,9 % svarade tre dagar i veckan.
10,2 % svarade fyra dagar i veckan.
3,8 % svarade fem dagar i veckan.
3,8 % svarade sex dagar i veckan.
14,1% svarade sju dagar i veckan.
31
Detta var den fråga där svaren spretade mest, och kanske är det den frågan som är
svårast att besvara i kostenkäten.
5. Hur ofta äter ert barn godis och kakor en normal vecka?
•
•
•
37,6% svarade en dag i veckan.
45,4% svarade två dagar i veckan.
12 % svarade tre eller fyra gånger i veckan.
6. Hur ofta äter ert barn chips och snacks en normal vecka?
•
•
•
57,1% svarade en dag i veckan
19,4% svarade två dagar i veckan
11,6% svarade aldrig.
7. Hur ofta dricker ert barn läsk en normal vecka?
•
•
•
46,7% svarade en dag i veckan.
23,3% svarade två dagar i veckan.
18,1% svarade aldrig.
Frågorna 5-7 är de onyttiga frågorna, här synes man generellt ha en god kontroll på
konsumtionen.
8. Hur ofta äter ert barn frukost en normal vecka?
•
87 % av barnen äter frukost varje dag en normal vecka.
9. Hur ofta äter ert barn middag/lagat kvällsmål en normal vecka?
•
86 % av barnen äter middag/lagat kvällsmål en normal vecka.
10. Hur ofta motionerar/idrottar ert barn en normal vecka?
•
•
58 % av barnen motionerar/idrottar en eller två gånger per vecka.
14 % av barnen motionerar/idrottar tre gånger per vecka.
Den övervägande delen av barnen äter och motionerar regelbundet.
32
10.1 ISO-BMI
Två av frågorna i föräldraenkät 1 (Bilaga 2) berörde barnens vikt och längd. Det var
62 föräldrar som svarade på dessa frågor om deras barn. 22 föräldrar valde att inte
svara.
Enligt World Health Organization (WHO) är fetma hos barn en av vår tids största
folkhälsoutmaningar. 42 miljoner barn under fem år beräknades vara överviktiga år
2011 (WHO, Mortality and burden disease to selected major risks, 2009).
BMI som mått kan inte användas med samma beräkning för barn. Till barn använder
man ett ISO-BMI där man förutom vikt och längd tar hänsyn till ålder och
längdtillväxt (Cole, 2000).
I Sverige var 2008 17 % av 7-9 åringarna överviktiga och tre procent hade fetma
(Bergström, 2011). Vart femte barn har övervikt. Två av tre barn som är överviktiga i
10-13 års ålder blir det även som vuxna (Danielsson, 2009).
I examensarbetet var det 62 föräldrar/målsmän som hade skrivit vikt och längd för sitt
barn. Av dessa 62 barn var det 11 barn som är överviktiga och 2 barn har fetma.
Detta stämmer väl överrens med genomsnittet i Sverige då detta ger 21 % övervikt och
3 % fetma och riksgenomsnittet var 17 % övervikt och 3 % fetma (Bergström, 2011)
(Danielsson, 2009).
33
11 Resultat och diskussion
Det är alltid bra att stanna upp och betänka vad man har gjort, så även i vårt fall, när vi
nu är framme vid diskussionen. Tanken med en sådan form av eftertanke kan ses som
en opponents. Man analyserar sitt arbete och vad man har gjort, och vad man kunde
gjort på ett annat sätt, och givetvis vad man kunde gjort bättre. När vi började
diskutera vårt arbete, så blev vi själva slagna över vår naivitet. Vi såg inga problem
och vi ansåg att allt löste sig bara vi följde vår inslagna väg samt dess färdkarta.
Vårt arbete har handlat mycket om engagemang och glädje, men även väldigt mycket
om planering och logistik, och vi har varit väldigt noga med att följa vår plan. Vi anser
att vi nått fram med våra tankar och vi har fått ett starkt och positivt gensvar.
Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i
attityd och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till
frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”. Vår hypotes
var att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till
”naturens egna sötsaker”.
Vi ser i de två åsiktsfrågorna 1-2 att merparten av föräldrarna tycker att de har sett en
förändring av deras barns inställning för frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och
grönsaker. De anser även att projektet var ett kul eller t.o.m. ett jättekul projekt för
barnen.
Vi har en signifikant skillnad i tre av de fyra frågorna som vi benämner
kunskapsfrågor. Barnen har visat intresse och lärt sig under våra lektioner. Vi har en
signifikant skillnad i båda de frågorna som vi benämner gillande eller icke gillande.
Barnen har blivit mycket mer positiva till rödkål men även till frukt och grönsaker i
stort. Vi har m.a.o. en signifikant skillnad i fem av sex förändringsfrågor.
Vi har ingen signifikant förändring i någon av de sju förändringsfrågorna till
föräldrarna. I frågorna 1-3 som behandlar förändringen av de nyttiga frågorna i
enkäterna, så ser vi en minskning av redovisningen av konsumtionen i alla frågorna. I
frågorna 5-7 som behandlar förändringen av de onyttiga frågorna i enkäterna, så ser vi
även här en minskning av konsumtionen. Om man ser till dessa frågor, så ser man den
största förändringen i fråga 5 som behandlar: Hur ofta äter ert barn godis och kakor
en normal vecka?
Barnen i vår studie äter generellt för lite frukt och grönsaker. De undersökningar man
tidigare har gjort enligt vår rapport, tyder på att barn och ungdomar som dagligen äter
av ”naturens egna sötsaker”, även får en bättre balans i sin kost. Barnen och
ungdomarna äter likaledes mindre godis och onyttigheter.
34
I vår studie, så synes man generellt ha bättre kontroll på barnens konsumtion av
onyttiga sötsaker såsom chips och godis. Konsumtionen av de nyttiga sötsakerna
såsom frukt och grönsaker synes man generellt veta mindre om. Där finns en mängd
intressanta aspekter och vi är öppna för att dela med oss av dess data.
När vi började planera denna del av vårt arbete, så läste vi på om en mängd olika
undersökningar. Vi fann att vi i kostenkäterna till föräldrarna bör räkna med gånger
om dagen/veckan i konsumtion, och inte i gram om dagen/veckan i konsumtion. Om
man räknar i gram så blir det väldigt subjektivt och det är då väldigt svårt att beräkna.
Tillvägagångsättet passar dock väldigt bra i de studier där man bevakar sin
konsumtion och för dagbok.
Vi ville med vår undersökning se förändringar över en kort tid, och vi hade säkerligen
kunnat välja en mycket mindre kostenkät än den vi har arbetat med nu, men vi hade då
riskerat att missat en mängd intressant data, och var ligger nyttan i det?
Vi ville göra en djup enkät och få med en mängd frågeställningar och som vi fann vara
intressanta. Givetvis öppnar det även upp för en mängd feltolkningar i vårt enkätval i
de enskilda hemmen, men vi letar efter signifikanta skillnader i vår studie och dessa
förekommer säkerligen inte i valen av enkät.
Vi har i vårt arbete valt att redovisa alla frågor som vi funnit vara viktig, detta då där
finns en relevans och berör våra tidigare frågeställningar.
Vi ser i de besvarade postenkäterna från lärarna att de anser att barnen vågar prova nya
grönsaker i matsalen och är de är mer positiva. Man ser även att mängden av
grönsaker har ökat på barnens tallrikar i matsalen. En lärare hade lite avvikande åsikt,
men man tror att det beror på utbudet, dock ansåg man även här att barnen hade blivit
mycket mer positiva till frukt och grönsaker. Se även de kommentarer (Bilaga 3)
(Bilaga 5) (Bilaga 6) som styrker vår tidigare hypotes: Lekande Lärande Ekologi L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till ämnet.
Kunskap, glädje, engagemang och samverkan är essentiell i vår studie. Vi anser det
bevisat - medelst exempel - att om man för in livsmedelskunskap i de yngre åldrarna
via ett lekande lärande, så skapar man även en grund för andra arrangemang.
Barnens enkäter har vi byggt upp såsom ett av mätinstrumenten i vår empiriska studie,
och detta har varit ett stöd i vår undervisning för barnen. Dock kan underlaget för
Lekande Lärande Ekologi - L2EKO varieras i det oändliga, man kan bygga en
pysselbok med ramsor och bilder med barnen eller varför inte en dikt- och kokbok
med barnen eller…
35
12 Delprojekt 1. Juiceprodukt – genomförande/resultat
TRÄFF 3 med barnen byggde mycket på juicepressning, och där vi pressade olika
frukter, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker. Många av livsmedlen hade vi tidigare
stiftat bekantskap med, men vi tillförde även nya spännande smaker till denna träff.
Vi ville via ett lekande lärande visa barnen hur man kan använda frukt, bär, rotsaker,
baljväxter och grönsaker på andra sätt än att bara äta dessa livsmedel.
Vi önskade även införa ett hållbart tänkande, och tydliggöra att det går att använda
livsmedel som kanske är lite för gamla - enligt vårt generella tycke - eller har blivit lite
kantstötta. Juicer och isglass är bra exempel på produkter som vi kan använda dessa
livsmedel till, istället för att slänga bort dem. Näringsrika och roliga drycker och
glassar ger dessutom ett dagligt tillskott av nyttig energi. Nytta med nöje!
Vi gjorde sex olika juicer i olika färger - fyra juicer gjorde vi innan barnen kom in i
klassrummet, och två juicer gjorde vi tillsammans.
Vi återknöt till mycket av de frukterna och grönsakerna vi tidigare har pratat om
såsom broccoli, blåbär, spenat, fänkål, stjälkselleri, orange morot, gul morot, lila
morot, citron, apelsin, papaya, ananas, rödkål, ananas… Barnen hade jätteroligt och
alla barnen var engagerade när de skulle identifiera frukter, bär, rotsaker, baljväxter
och grönsaker i de fyra juicerna, och det blev även en rolig produktutveckling.
12.1 Syfte
Vi applicerar mixandet till livsmedelssvinn och till vår miljö. Och gör en nyttig dryck!
12.2 Metod
Vi hade förberett fyra juicer i färgerna grön, orange, gul och lila. Barnen fick genom
att se, lukta och smaka försöka komma på vilka frukter, bär, rotsaker, baljväxter och
grönsaker som var i respektive juice. En av de nya frågorna vi ställde i Enkät B var:
Vilken juice var godast? Barnen ringade sedan in eller kryssade för den av figurerna i
bild 6 som representerade deras smak och val av favoritjuice i enkäten:
1. Grön juice: Broccoli, spenat, fänkål, stjälkselleri och äpple.
2. Orange juice: Orange morot, apelsin, papaya och äpple.
3. Gul juice: Gul morot, ananas, fänkål, stjälkselleri, citron och äpple.
4. Lila juice: Rödkål, ananas, lila morot, apelsin och äpple.
.
36
Bild 6. Juiceparad! Bild: Privat.
Figur 6. Diagram över de juicer/färger som uppskattades bäst på de olika skolorna.
12.3 Resultat och diskussion
Många av grönsakerna som användes var sådana som många av barnen tidigare inte
känt igen eller tyckt om som t.ex. rödkål, men när kålen blir en stor del i en juice blev
37
det en stor favorit. Gul juice, blev dock en knapp vinnare i vårt sensoriska test vid
produktutvecklingen (Figur 6). Vem kunde tro att gul morot, ananas, fänkål,
stjälkselleri, citron och äpple kunde vara så gott!
Vi ville införa ett hållbart tänkande, och tydliggöra att livsmedel som kanske är lite för
gamla - enligt vårt generella tycke, eller har blivit lite kantstötta. Dessa födoämnen
behöver vi inte låta förfaras, utan de kan omvandlas till produkter i form av juicer och
isglass.
Tänk om man kunde arbeta vidare med våra idéer om miljö- och energismarta
nyttodrycker inom skolväsendet… Då kunde barnen bjudas att dricka ett glas härligt
frukt- och grönsaksjuice varje morgon och bli pigga och klara till dagens utmaningar.
Och/eller dricka en näringsrik dryck till lunchen i skolan… Se barnens glädje och
nyttan, då man låter de olika klasserna i skolorna bestämma och pressa dagens färg!
Vi slänger ca 100 kg mat per person och år. Matsvinn är ett stort miljöproblem, och
som vi torde kunna minska med enkla råd och vägledning. Maten som produceras och
som sedan kasseras, motsvarar ett utsläpp på ca 2 miljoner ton växthusgaser. Detta kan
jämföras med utsläppen från ca 700 000 bilar under ett år (Livsmedel Sverige, 2009).
En bra idé för att minska ett ev. svinn i skolan och i hemmet, är att ta bort lite av det
stötta, och pressa till en juice som är full av vitaminer. Och får man lite juice över, så
går det perfekt att frysa in till en hälsosam isglass, juiceglass med smak av bl.a. rödkål,
lila morot och äpple… eller fänkål, selleri, apelsin och gul morot är nog inte så dumt!
38
13 Delprojekt 2. Dunkers kulturhus
Bild 7. Fredag den 27 april 2012. Kajkanten vid Dunkers kulturhus. Bild: Privat.
Examensarbetet var ett stort projekt och vi har samverkat med en mängd aktörer inom
skola, universitet, kultur och näringsliv. Vi kom tidigt överens med Dunkers kulturhus
om att inleda ett samarbete. Och vi kom även överens om att vi skulle ansvara för,
samt tillaga en lakto-ovo-vegetarisk måltid till ca 350 lärare, barn, ungdomar och
övriga som medverkade vid Dunkers kulturhus, och deras öppnande av utställningen
”På gränsen”. Utställningen och invigningen var startskottet för kulturhusets 10-års
jubileum.
Barnen och lärarna från Maria Parkskolan och Västra Berga skolan var inbjudna. Och
Drottninghögsskolans barn ingick i kören som sjöng vid invigningen. Vi ville denna
högtidsdag bjuda på något väldigt annorlunda och speciellt.
Det var viktigt för oss att denna måltid harmoniserade med en i övrigt rolig och
spännande dag - och vårt övriga arbete med projekt- och examensarbetet. Vi bjöd även
på oss själva där vi stod, denna vackra dag vid kajkanten (Bild 7). Den härliga maten,
woken, och dess inramning, inbjöd till att förmedla glädje, värme och humor.
Då man tillagar mat till en stor grupp, så måste man betänka ett flertal variabler såsom
allergier och religiös hänsyn. Vid projektets catering, så återknyter vi till vårt
examensarbete: Lekande Lärande Ekologi - L2EKO.
Med vår specialkomponerade måltid, så ville vi även föra in en miljö- och klimatsmart
variabel. Vi vet att köttindustrin står för en stor del av miljö- och klimatpåverkan, i
form av bl.a. lust- och metangas. Och genom att vika en eller två dagar i veckan till en
god och näringsrik vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk måltid, så kan man på ett
roligt sätt bidra till en lite bättre värld.
39
13.1 Meny
Vi hade specialkomponerat en härlig Chili Con Quorn till detta tillfälle (Bilaga 8).
Lunchen serverades mellan klockan 11:00-13:00 på kajkanten vid Dunkers kulturhus.
•
Chili Con Quorn.
•
Blommiga frukt- och grönsaksfat
•
Italienskt surdegsbröd
•
Yoghurt och/eller tomatsalsa
Till denna färgsprakande och mångkulturella måltid (Bild 8) som anpassats inom
ramen för konceptet, så serverades en fruktmust från trakten.
Bild 8. Färgsprakande och fantasifull buffé. Bild Privat.
13.2 Kostnadskalkyl
Den direkta kostnaden för maten var mycket rimlig. Och vi kom att ligga långt under
budget. Vi eftersträvade att ligga inom ramen för de pengarna som normalt beräknas
per portion och elev inom skolvärlden och det gjorde vi med råge.
Övriga kostnader i cateringen var behovsprövande och beräknades på hyreskostnader.
All mat som blev över skänktes till Hemlösas Hus.
40
13.3 Cateringen kräver en egenkontrollplan
Vi driver inget livsmedelsföretag. Och vi behövde inte då heller registrera vår
verksamhet på miljönämnden för denna engångsföreteelse (Miljöförvaltningen, 2012).
Naturligtvis var vi skyldiga att ha en säker mathantering enligt Europaparlamentets
och rådets förordning 178/2002 artikel 14. Och vi tog även hjälp av en checklista för
mobila tillfälliga anläggningar (Miljöförvaltningen, 2012).
13.4 Utställningsyta
Vid den första träffen vi hade ute i skolorna: TRÄFF 1. Så fick alla barn en läxa. De
skulle rita en Rambutan och om de ville, så kunde de även plantera kärnan. Tanken var
ca 100 teckningar på Dunkers kulturhus… en stjärnhimmel av Rambutan och fantasi.
När vi hade satt upp alla teckningarna så blev det mycket vackert (Bild 9). Och
teckningarna fick sitta upp länge.
Bild 9. Upphängning av barnens bilder på Dunkers kulturhus. Bild: Privat
13.5 Film Filborna-Medieprogrammet
Emma Reinholdz, Jenny Graneli och Isak Kraft är tre gymnasieelever från
medieprogrammet på Filbornaskolan i Helsingborg. Eleverna arbetade i en avslutande
kurs på sin utbildning med att färdigställda en kortfilm på cirka 10 minuter om frukt
och grönsaker. Kortfilmen som delvis var animerad visades i samband med att
måltiden intogs vid elevinvigningen på Dunkers kulturhus (Bild 10).
41
Bild 10. L2EKO ligger och tar en liten paus i arbetet, del av filmen. Bild: Privat.
13.6 Föreläsning: 7 juli 2012, Dunkers kulturhus, RumEtt
Föreläsning: 7 juni 2012, Dunkers kulturhus, RumEtt klockan 18.00. Då vi har arbetat
med ett projekt- och examensarbete, så var vi väldigt tacksamma för att få visa upp
delar av vårt arbete publikt inne på Dunkers, detta då där kan finnas ett allmänintresse
i ”naturens egna sötsaker” och Lekande Lärande Ekologi - L2EKO (Bild 11).
.
Bild 11. Förläsning på Dunkers kulturhus. Bild: Dunkers kulturhus.
42
14 Dokumentation i sociala medier/offentliga medier
Vi har väldigt öppna med vårt arbete, och våra intentioner har bl.a. varit att löpande
redovisa för föräldrar, lärare och andra intressenter i vårt examens- och projektarbete
via facebook (Bild 12). Vi kan se i vår statistik att vi har haft väldigt många besökare
på sidan och vi har ett femtiotal som följer vårt arbete på sidan, och det väldigt glada
för:
Bild 12. http://www.facebook.com/pages/L2EKO/302985853085273 Campus Helsingborg som är en del av Lunds tekniska högskola, har valt att skriva en
längre artikel om vårt examens- och projektarbete (Bild 13):
Bild 13. http://www.ch.lu.se/index.php?id=3228 43
Helsingborgs dagblad som är en lokal tidning för nordvästra Skåne, skrev tidigt i vårt
arbete en stor artikel (Bild 14):
Bild 14. http://hd.se/helsingborg/2012/03/30/barnen-fick-lara-sig-en-gronare/
Vi vet i skrivande stund 2012-05-23 att vi kommer att medverka i följande
branschtidningar:
•
Viola - som är en tidning för den gröna sektorn:
http://www.viola.se/
•
Svenska Livsmedel - som är en tidning för livsmedelsbranschen:
http://www.svenskalivsmedel.se/
44
15 Konklusioner
Vi har i vårt examens- och projektarbete valt att lyfta fram följande slutledningar som
vi kan benämna hörnstenar till vårt resultat:
•
Vi har en signifikant skillnad i fem av de sex frågorna som vi benämner
förändringsfrågor. Barnen har visat intresse och lärt sig under våra lektioner
och de skulle gärna vilja lära sig mer. Merparten av föräldrarna skriver att de
har sett en förändring av deras barns inställning för frukt och grönsaker och de
har uppskattat projektarbetet. Majoriteten av barnens lärare ser att barnen vågar
prova nya grönsaker i matsalen, och att mängden av grönsaker har ökat på
barnens tallrikar. Alla lärarna är mycket positiva till arbetet.
•
Med glädje, fantasi, kunskap och engagemang kommer man långt. Syftet med
denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd
och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till
frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”. Vi
bekräftade vår ställda hypotes: Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn
en mer positiv inställning till ämnet.
•
Delar av de viktiga pusselbitarna som bygger ett samhälle har samverkat i vår
studie. Och vi har tillsammans med skola, universitet, kultur och näringsliv
skapat en spelplats för nya idéer och tankar. Flera av de företagen som var med
i vår studie konkurrerar dagligen på marknaden, men de samarbetar mer än
gärna för våra barns framtid.
•
Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - ”naturens egna
sötsaker”, är viktigt både för hälsan och för vår miljö, och vi ville med vår
innovation se om man kan få en signifikant skillnad över en kort tid. Om vi
samverkar och gemensamt investerar i de ovan givna omständigheterna, så
skapar vi även en hållbar framtid.
45
16 Kommande arbeten
Vi tror att man kan föra in mycket av våra tankar till skolorna, och vi hoppas att vårt
arbete kan ha sått ett enkelt frö för våra idéer. Vi pratar mycket om samverkan i vårt
examens- och projektarbete, och vi ser gärna att skolor arbetar mer med representanter
från bl.a. kultur och näringsliv i dessa frågor.
Vi ser i vårt arbete - och i de frågor som berör våra barns framtid - att glädje skapar en
spelplats för lek, intresse och nyfikenhet. Vi har i vårt examens- och projektarbete
försökt förmedla engagemang, och det med stolthet som vi ser att vi har nått fram till
barnen med våra idéer. Vi tror på våra verktyg och hoppas att de anammas.
Det är viktigt att man serverar bra och näringsrik mat i skolorna, barnen är våra gäster
och det är angeläget att de får fräscha råvaror och vällagad mat. Barn äter som oss
vuxna med ögonen, och om man presenterar kost på ett varierat och trevligt vis, så är
vi övertygade om att man ökar barnens konsumtion av bl.a. frukt och grönsaker.
Tillsammans är det enbart fantasin som begränsar, och vi tror och hoppas på
synergieffekten av ovan stycken, och att de kan få ett rum i vårt samhälle. Vi kan inte
spara bort kommande miljö- och hälsoproblem, vi måste investera och förekomma, där
har vi alla ett gemensamt ansvar.
46
17 Källförteckning
Abrahamson, L. e. (2008). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber AB.
BarnObesitasRegister. (u.d.). www.e-boris.se. Hämtat från http://www.eboris.se/barnfetma.html den 22 04 2012
Bergström, K. e. (den 14 11 2011). www.forskning.se. Hämtat från
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/fragorochsvar/hurvanligarfe
tma.5.61c03dad1180e26cb8780005234.html den 2 5 2012
Cole, J. T. (2000). ”Establishing a standard definition for child overweight and
obesity worldwide: international surve. London: Departmentof Epidemiology
and Public Health Institute of Child Health.
Danielsson, P. e. (den 17 08 2009). www.1177.se. Hämtat från Rikscentrum
barnfetma, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset,
Huddinge: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overvikt-och-fetmahos-barn/ den 01 05 2012
Englund, & K. (2009). Skolan som hälsofrämjande arena. Göteborg: Sahlgrenska
akademin, Göteborgs Universitet.
Folkhälsoinstitutet. (2011). www.fhi.se. Hämtat från
http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Frukt--ochgronsakskonsumtion-i-Sverige-Utdrag-fran-den-nationella-folkhalsoenkatenover-lans-och-kommundata-20072010-Ett-friskare-Sverige/ den 23 04 2012
Folkhälsoinstitutet. (den 12 05 2011). www.fhi.se. Hämtat från
http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Nio-av-tio-ater-for-lite-frukt-och-gront/
den 10 04 2012
Gustavsson, J. e. (2008). Gröna Barn. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Körner, S. e. (2005). Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur.
LivsmedelSverige. (2009). www.miljosmartmat.se. Hämtat från Matsvinn:
http://www.miljosmartmat.se den 05 05 2012
Livsmedelsverket. (den 09 03 2009). www.slv.se. Hämtat från Byt kakor och godis
mot frukt och grönsaker: http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-ochpress/Nyheter1/Byt-kakor-och-godis-mot-frukt-och-gronsaker/ 01 05
Livsmedelsverket. (den 02 11 2011). Barn över 2 år. Hämtat från www.slv.se:
http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/barn/ den 12 04 2012
Livsmedelsverket. (den 15 11 2011). Frukt och bär. Hämtat från
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-ochtallriksmoddellen/Frukt-och-bar/ den 28 04 2012
Livsmedelsverket. (den 09 09 2011). Frukt och grönsaker - barn. Hämtat från
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Barn/Frukt--gront-forbarn/ den 22 04 2012
Livsmedelsverket. (den 02 11 2011). ww.slv.se. Hämtat från Barn över 2 år:
http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/barn/ den 24 04 2012
Livsmedelsverket. (den 09 09 2011). www.slv.se. Hämtat från Frukt och grönsaker barn: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Barn/Frukt--grontfor-barn/ den 01 04 2012
47
Livsmedelsverket. (den 27 09 2011). www.slv.se. Hämtat från Tallriksmoddelen:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-ochtallriksmoddellen/Tallriksmodellen/ den 27 04 2012
Livsmedelsverket. (den 24 11 2011). www.slv.se. Hämtat från Ta hand om maten
minska svinnet: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Ta-hand-ommaten--minska-svinnet/ den 01 05 2012
Livsmedelsverket. (den 20 03 2012). Kolhydrater. Hämtat från
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehallermaten/Kolhydrater/ den 02 05 2012
Livsmedelsverket. (den 20 04 2012). www.slv.se. Hämtat från Svenska
näringsrekommendationer: http://www.slv.se/grupp1/Mat-och-naring/Svenskanarings-rekommendationer/ den 21 04 2012
Livsmedelsverket. (den 24 04 2012). www.slv.se. Hämtat från Frukt och grönt:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Vuxna/Frukt-och-gront-/
den 1 05 2012
Miljöförvaltningen. (u.d.). www.helsingborg.se. Hämtat från Tillfälliga eller mobila
verksamheter: http://www.helsingborg.se/Foretagare/Tillstand-ochanmalan/Livsmedel/Tillfalliga-eller-mobila-verksamheter/ den 13 05 2012
Naturskyddsföreningen. (2009). Kött är mer än klimat-köttproduktionenes
miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv. Hämtat från
www.naturskyddsforeningen.se:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/rapport-kottochklimat.pdf
den 12 04 2012
Naturvårdsverket. (den 30 03 2012). www.miljomal.nu. Hämtat från Naturvårdsverket:
http://www.miljomal.nu/nas-miljokvalitetsmalen/ den 24 04 2012
Nyman, M. (2008). www.nordisknutrition.se. Hämtat från
http://www.nordisknutrition.se/artiklar/4-08/NN4_s25_kortkedjiga_fetts.pdf
den 17 04 2012
SCB. (2011). www.fhi.se. Hämtat från Hälsa på lika vilkor:
http://www.fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultatarkiv/Tekniskrapport/Teknisk%20rapport%20SCB%202011.pdf den 12 04
2012
Skåne, D. i. (2008). www.regionskane.se Hämtat från
http://194.103.189.144/pages/169348/BRA%20MAT%20Kostfiber%202008.p
df den 13 04 2012
Tandläkareförbundet. (05 2008). www.tandlakareforbundet.se. Hämtat från
http://www.tandlakarforbundet.se/Global/AV%c3%a5ra%20fr%c3%a5gor/pdf/
Munh%c3%a4lsa/Barn%20och%20ungdomar/Oral%20h%c3%a4lsa%20barno
ch%20ungdomar.pdf den 12 04 2012
The Faculty of Life Sciences, U. o. (u.d.). www.foodoflife.dk. Hämtat från
http://www.foodoflife.dk/Leksikon/diatister/kap12_diatist.aspx den 13 04 2012
Troedsson, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
WHO. (2009). Mortality and burden disease to selected major risks. Hämtat från
www.who.int:
48
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_repo
rt_full.pdf den 13 04 2012
WHO. (2012). www.who.int. Hämtat från Childhood owerweight and obesity:
http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/en/ den 10 05 2012
Wong, J. M. (2006). Colonic health: fermentation and short chain fatty acids. Journal
of Clinical Gastroenterology: March 2006 - Volume 40 - Issue 3 - pp 235-243.
Hämtat från http://journals.lww.com/jcge/Abstract/2006/03000/Colonic
_Health__Fermentation_and_Short_Chain_Fatty.15.aspx den 02 06 2012
49
Bilaga 1. Enkät A/Enkät B - elev med presentation
Enkät A
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vilken grönsak på bilden är fänkål?
Vilken frukt på bilden är rambutan?
Vilken min får du när du ser rödkål?
Vilken figur betyder nyttig mat?
Vilken bild tror du är nyttigast att äta?
Vilken min får du när du ser frukt och grönsaker?
Enkät B
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vilken grönsak på bilden är fänkål?
Vilken frukt på bilden är rambutan?
Vilken min får du när du ser rödkål?
Vilken figur betyder nyttig mat?
Vilken bild tror du är nyttigast att äta?
Vilken min får du när du ser frukt och grönsaker?
Frågorna 1-6 är förändringsfrågor - kunskapsfrågor/gillande eller icke gillande elever.
Dessa sex frågorna fanns med på Enkät A och Enkät B. Man måste vara med vid båda
enkättillfällena för att få sin röst räknad i vår studie avseendes förändringsfrågor - se
bild 1-6 på sidan 2.
7. Vilken juice var godast?
8. Har ni lärt er något nytt om frukt och grönsaker?
9. Vad tycker ni elever om våra lektioner? Skriv några ord!
10. Hade det varit kul om Niclas och Marcus hade kommit fler gånger och pratat
om frukt och grönsaker?
Fråga 7 var en produktutvecklingsfråga. Frågorna 8-10 var åsiktsfrågor. Dessa fyra
frågorna fanns enbart med i Enkät B. Vi räknar alla röster i dessa frågor - se bild 7-10
på sidan 3. Se även: Bilaga 6. Vad tycker ni elever om våra lektioner?
1
Bild 1.
Bild 2.
Bild 3.
Bild 4.
Bild 5.
Bild 6.
2
Bild 8.
Bild 7.
Bild 2.
Bild 9.
Bild 10.
3
Bilaga 2. Enkät 1/Enkät 2 - målsman med presentation
LTH, Campus Helsingborg
Livsmedelsteknisk högskoleutbildning
Hej!
Vi som skriver till er heter Marcus Hellmann och Niclas Orwar. Vi studerar på
institutionen för livsmedelsteknik vid Lunds tekniska universitet, Campus
Helsingborg. Inom ramen för denna utbildning, så ligger det ett examensarbete. I vårt
arbete, har vi valt att arbeta med frågeställningen: ”kan man med ett aktivt lekande
lärande se en förändring över kort tid, då det gäller barns intresse för frukt, bär,
baljväxter och grönsaker- naturens egna sötsaker.”
Vi kommer att arbeta med tre skolklasser på ca 95 elever i årskurs 1. Eleverna
kommer från tre olika skolområden i Helsingborg - varav ett område är ert. Varje klass
kommer vi att träffa fyra gånger - ca en timme per träff - under fyra veckor. Deras
vanliga lärare kommer att närvara under dessa träffar, och tillsammans kommer vi att med ett lekande lärande - försöka öka barnens intresse för ämnet. Vi tror att man kan
se en stor skillnad över en kort tid - och vi anser att en enkel metodik med enkäter, är
en god idé för att påvisa en gryende förändring.
Barnen kommer att besvara en mycket enkel ENKÄT A - med bilder, inför vår första
träff. Vi ber er nu som föräldrar att besvara denna medskickade ENKÄT 1. Vid vår
sista träff med barnen, så återkommer vi med en enkel ENKÄT B till barnen. Vi
kommer då även att be er om hjälp med en sista ENKÄT 2. Vi kommer m.a.o. att
basera vår metod/metodik på sensoriska lekar med barnen, och de lärande lekarna
påvisas med formulär och systematik.
Ni och ert barn som går i första klass är givetvis anonyma, och svaren vi får i
enkäterna, kommer enbart att bearbetas och presentera som värden i tabeller. Ni fyller
bara i de värdena som passar för ert barn som går i första klass.
Det är viktigt att Ni fyller i enkäten noga och att Ni följer anvisningarna.
TACK FÖR ER MEDVERKAN!
Ni kan redan nu följa examensarbetet på Facebook:
http://www.facebook.com/pages/LEKO/302985853085273?v=info#!/pages/LEKO/302985853085273?s
k=wall
Källor: Ett par av frågorna bygger delvis på statens folkhälsoinstitut och deras nationella
folkhälsoenkät 2010 – www.fhi.se. Frågorna som berörs, är dock bearbetade och anpassade till vårt
examensarbete. Vi följer givetvis statens livsmedelsverk – www.slv.se, och deras råd och rön i de
kostrelaterade frågorna som rör allas vår hälsa.
HAR NI FRÅGOR? RING OSS GÄRNA: MARCUS: 070- 820 28 05 NICLAS: 072-181 34 19
4
1. På vilken skola går ert barn i första klass?
……………………………………………………………………..........
2. Vilket kön är ert barn?
Pojke
Flicka
3. Har ert barn någon allergi/överkänslighet – om JA vilken?
Skriv enbart om Ni vet att ert barn är allergiskt/känslig för något livsmedel.
Eventuell kommentar:………………………………………..
4. Hur ofta äter ert barn frukost en normal vecka? Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
5
5. Hur ofta äter ert barn middag/lagad kvällsmål en normal
vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
6. Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt
vecka?
mat en normal
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Jag känner inte till märket
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
6
7. Hur ofta äter ert barn frukt och bär en normal vecka?
Aldrig
Fem - sex dagar i veckan
Vet inte
En gång om dagen
En - två dagar i veckan
Två gånger om dagen
Tre - fyra dagar i veckan
Tre gånger om dagen
Fyra - fem dagar i veckan
Oftare än tre gånger om dagen
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:……………………………………….
8. Hur ofta äter ert barn baljväxter, rotfrukter och grönsaker en
normal vecka?
Aldrig
Fem - sex dagar i veckan
Vet inte
En gång om dagen
En - två dagar i veckan
Två gånger om dagen
Tre - fyra dagar i veckan
Tre gånger om dagen
Fyra - fem dagar i veckan
Oftare än tre gånger om dagen
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:……………………………………….
7
9. Hur ofta tror Ni att ert barn skulle må bra av att äta frukt,
bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
Vet inte
Tre gånger om dagen
Mer sällan än en gång om dagen
Fyra gånger om dagen
En gång om dagen
Oftare än fyra gånger om dagen
Två gånger om dagen
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
10. Hur ofta äter ert barn godis och kakor en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:……………………………………….. ……………….
8
11. Hur ofta äter ert barn chips och snacks en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
12. Hur ofta dricker ert barn läsk en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………
9
13. Hur ofta motionerar/idrottar ert barn en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
14. Vad väger ert barn?
……………………………………………………………………………
Skriv hur mycket ert barn väger i kg.
15. Hur långt är ert barn?
…………………………………………………………………….............
Skriv hur långt ert barn är i centimeter.
HAR NI FRÅGOR? RING OSS GÄRNA:
MARCUS: 070- 820 28 05 NICLAS: 072-181 34 19
TACK FÖR ER MEDVERKAN!
10
ENKÄT 2
LTH, Campus Helsingborg
Livsmedelsteknisk högskoleutbildning
Hej!
Vi som skriver till er heter Marcus Hellmann och Niclas Orwar. Vi studerar på
institutionen för livsmedelsteknik vid Lunds tekniska universitet, Campus
Helsingborg. Inom ramen för denna utbildning, så ligger det ett examensarbete. I vårt
arbete, har vi valt att arbeta med frågeställningen: ”kan man med ett aktivt lekande
lärande se en förändring över kort tid, då det gäller barns intresse för frukt, bär,
baljväxter och grönsaker- naturens egna sötsaker.”
Vi kommer att arbeta med tre skolklasser på ca 95 elever i årskurs 1. Eleverna
kommer från tre olika skolområden i Helsingborg - varav ett område är ert. Varje klass
kommer vi att träffa fyra gånger - ca en timme per träff - under fyra veckor. Deras
vanliga lärare kommer att närvara under dessa träffar, och tillsammans kommer vi att med ett lekande lärande - försöka öka barnens intresse för ämnet. Vi tror att man kan
se en stor skillnad över en kort tid - och vi anser att en enkel metodik med enkäter, är
en god idé för att påvisa en gryende förändring.
Barnen kommer att besvara en mycket enkel ENKÄT A - med bilder, inför vår första
träff. Vi ber er nu som föräldrar att besvara denna medskickade ENKÄT 1. Vid vår
sista träff med barnen, så återkommer vi med en enkel ENKÄT B till barnen. Vi
kommer då även att be er om hjälp med en sista ENKÄT 2. Vi kommer m.a.o. att
basera vår metod/metodik på sensoriska lekar med barnen, och de lärande lekarna
påvisas med formulär och systematik.
Ni och ert barn som går i första klass är givetvis anonyma, och svaren vi får i
enkäterna, kommer enbart att bearbetas och presentera som värden i tabeller. Ni fyller
bara i de värdena som passar för ert barn som går i första klass.
Det är viktigt att Ni fyller i enkäten noga och att Ni följer anvisningarna.
TACK FÖR ER MEDVERKAN!
http://www.facebook.com/pages/LEKO/302985853085273?v=info#!/pages/LEKO/302985853085273?s
k=wall
Källor: Ett par av frågorna bygger delvis på statens folkhälsoinstitut och deras nationella
folkhälsoenkät 2010 – www.fhi.se. Frågorna som berörs, är dock bearbetade och anpassade till vårt
examensarbete. Vi följer givetvis statens livsmedelsverk – www.slv.se, och deras råd och rön i de
kostrelaterade frågorna som rör allas vår hälsa.
HAR NI FRÅGOR? RING OSS GÄRNA: MARCUS: 070- 820 28 05 NICLAS: 072-181 34 19
11
1. Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat
vecka?
en normal
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Jag känner inte till märket
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
2. Hur ofta äter ert barn frukt och bär en normal vecka?
Aldrig
Fem - sex dagar i veckan
Vet inte
En gång om dagen
En - två dagar i veckan
Två gånger om dagen
Tre - fyra dagar i veckan
Tre gånger om dagen
Fyra - fem dagar i veckan
Oftare än tre gånger om dagen
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:……………………………………….
12
3. Hur ofta äter ert barn baljväxter, rotfrukter och grönsaker en
normal vecka?
Aldrig
Fem - sex dagar i veckan
Vet inte
En gång om dagen
En - två dagar i veckan
Två gånger om dagen
Tre - fyra dagar i veckan
Tre gånger om dagen
Fyra - fem dagar i veckan
Oftare än tre gånger om dagen
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:……………………………………….
4. Hur ofta tror Ni att ert barn skulle må bra av att äta frukt,
bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker en normal vecka?
Vet inte
Tre gånger om dagen
Mer sällan än en gång om dagen
Fyra gånger om dagen
En gång om dagen
Oftare än fyra gånger om dagen
Två gånger om dagen
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
13
5. Hur ofta äter ert barn godis och kakor en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
6. Hur ofta äter ert barn chips och snacks en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
14
7. Hur ofta dricker ert barn läsk en normal vecka?
Aldrig
Fyra dagar i veckan
Vet inte
Fem dagar i veckan
En dag i veckan
Sex dagar i veckan
Två dagar i veckan
Sju dagar i veckan
Tre dagar i veckan
Svaren avser utanför skolan, försök att uppskatta ett snitt per vecka.
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………
8. Har Ni märkt någon skillnad till era barns inställning för
frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker under vårt
projekt på skolan?
Vet inte
Ingen alls
Något
Mycket
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
15
9. Var detta ett kul projekt?
Ingen åsikt
Nej
Ja
Jättekul!
Kryssa bara i en ruta.
Eventuell kommentar:………………………………………..
10. Skriv gärna ner om Ni har ytterligare tankar om projektet:
………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
………………………………………………………………………
HAR NI FRÅGOR? RING OSS GÄRNA:
MARCUS: 070- 820 28 05 NICLAS: 072-181 34 19
TACK FÖR ER MEDVERKAN!
16
Bilaga 3. Postenkäter - lärare med presentation
Postenkät till lärare
Vårt projekt- och examensarbete bygger på nedan rader:
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”, d.v.s. vi ställer upp hypotesen att Lekande
Lärande Ekologi ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Att äta mer av dessa
livsmedel är viktigt både för hälsan och för miljön, och vi vill med vårt arbete se, om
man kan se en signifikant förändring under en kort tid.
1. Tycker ni som lärare att vi har besvarat vår hypotes?
Svar: Absolut, barnen vågar prova nya grönsaker i matsalen och är positiva
till frukt och grönt.
2. Vad var det som gjorde att ni på er skola ville vara med på detta projekt?
Svar: Verkade kul och intressant. En utmaning att få barnen delaktiga.
3. Har ni märkt någon attitydsskillnad till bl.a. grönsaker hos eleverna?
Svar: Ja. Ordet äcklig kommer inte lika ofta.
4. Har ni märkt någon tendens till att eleverna vågar prova mer, och äter barnen
mer av bl.a. grönsaker och sallader vid lunchen i skolan?
Svar: Ja, de vågar prova och smaka mer.
5. Har ni funderat på att arbeta vidare med delar av vårt arbete, fanns det t.ex.
några tankar och lekar i vårt arbete som ni finner intressanta?
Svar: Vi bygger gärna på i senare årskurser med frukt och grönt tema.
6. Har ni fått någon respons från föräldrarna över de veckorna vi var hos er, har
föräldrarna t.ex. märkt någon attitydsskillnad hos sina barn i frågorna?
Svar: Föräldrarna skulle nog gärna också varit med =) De är positiva till att
ni varit här.
7. Vill ni tillägga något?
Svar: Se nedan.
8. Hade det varit trevligt om vi kom fler gånger?
Svar: Vi har haft fantastiskt roliga veckor. Barnen och personalen har längtat
efter er varje vecka. Det har varit gott och lärorikt. Ni är alltid välkomna hos
oss. Ser fram emot er examinering i juni. Lycka till och ett stort tack!
17
Postenkät till lärare
Vårt projekt- och examensarbete bygger på nedan rader:
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”, d.v.s. vi ställer upp hypotesen att Lekande
Lärande Ekologi ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Att äta mer av dessa
livsmedel är viktigt både för hälsan och för miljön, och vi vill med vårt arbete se, om
man kan se en signifikant förändring under en kort tid.
1. Tycker ni som lärare att vi har besvarat vår hypotes?
Svar: Ja det tycker vi.
2. Vad var det som gjorde att ni på er skola ville vara med på detta projekt?
Svar: Vi fick en förfrågan av våra rektorer om att delta i detta projekt. Vi
tyckte att det lät roligt och var genast positiva till att delta.
3. Har ni märkt någon attityds skillnad till bl.a. grönsaker hos eleverna?
Svar: Vi tycker nog att barnen är mer positiva till grönsaker. De har lärt sig att
känna igen stort antal frukter och grönsaker.
4. Har ni märkt någon tendens till att eleverna vågar prova mer, och äter barnen
mer av bl.a. grönsaker och sallader vid lunchen i skolan?
Svar: Överlag är barnen ganska sparsamma när det gäller grönsaker till
lunchen. Tyvärr har inte skolan någon större variation på salladsbordet och
sällan färska grönsaker. Barnen sa däremot att det var god mat som Ni bjöd
på när vi var på Dunkers.
5. Har ni funderat på att arbeta vidare med delar av vårt arbete, fanns det t.ex.
några tankar och lekar i vårt arbete som ni finner intressanta?
Svar: Era lekar var mycket bra och lärorika. Barnen behöver träna sig på att
beskriva med ord.
6. Har ni fått någon respons från föräldrarna över de veckorna vi var hos er, har
föräldrarna t.ex. märkt någon attityds skillnad hos sina barn i frågorna?
Svar: Vi har upplevt att föräldrarna har varit mycket positiva till era besök.
7. Vill ni tillägga något?
Svar: Vi har tyckt att det har varit mycket roligt och positivt att få vara med på
era lektioner. Ni utstrålar en otrolig glädje och entusiasm. Det är alltid trevligt
när någon utanför skolan kommer och undervisar barnen.
8. Hade det varit trevligt om vi kom fler gånger?
Svar: Ni får väldigt gärna komma hit fler gånger. Det är bara kul och lärorikt!
18
Postenkät till lärare
Vårt projekt- och examensarbete bygger på nedan rader:
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”, d.v.s. vi ställer upp hypotesen att Lekande
Lärande Ekologi ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Att äta mer av dessa
livsmedel är viktigt både för hälsan och för miljön, och vi vill med vårt arbete se, om
man kan se en signifikant förändring under en kort tid.
1. Tycker ni som lärare att vi har besvarat vår hypotes?
Svar: Jag kan faktiskt se att mängden grönsaker ökat på barnens tallrikar i
matsalen.
2. Vad var det som gjorde att ni på er skola ville vara med på detta projekt?
Svar: Vi blev tillfrågade. Eftersom det är viktigt och även ingår i läroplanen
var valet enkelt.
3. Har ni märkt någon attitydsskillnad till bl.a. grönsaker hos eleverna?
Svar: Se fråga 1.
4. Har ni märkt någon tendens till att eleverna vågar prova mer, och äter barnen
mer av bl.a. grönsaker och sallader vid lunchen i skolan?
Svar: Se fråga 1.
5. Har ni funderat på att arbeta vidare med delar av vårt arbete, fanns det t.ex.
några tankar och lekar i vårt arbete som ni finner intressanta?
Svar: Ja.
6. Har ni fått någon respons från föräldrarna över de veckorna vi var hos er, har
föräldrarna t.ex. märkt någon attitydsskillnad hos sina barn i frågorna?
Svar: Nej.
7. Vill ni tillägga något?
Svar: Nej, förutom att avslutningen på Dunkers var mycket trevlig med
fantastiskt god mat.
8. Hade det varit trevligt om vi kom fler gånger?
Svar: Absolut.
19
Bilaga 4. Postenkäter - företagare med presentation
Postenkät till företagare
Vårt projekt- och examensarbete bygger på nedan rader:
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”, d.v.s. vi ställer upp hypotesen att Lekande
Lärande Ekologi ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Att äta mer av dessa
livsmedel är viktigt både för hälsan och för miljön, och vi vill med vårt arbete se, om
man kan se en signifikant förändring under en kort tid.
1. Tycker ni som representant/företagare att det är en intressant hypotes?
Svar: Jaa!
2. Vad var det som gjorde att ni på ert företag ville vara med på detta projekt- och
examensarbete samt så generöst sponsra desamma?
Svar: Ett bra ämne, positiva, engagerande ägare av projektet (d.v.s. ni 2!),
kändes som att detta skulle bli bra. Vi vill vara med i den utvecklingen såklart.
3. Vi bygger vårt arbete mycket på samverkan: skola, universitet, kultur och
näringsliv. Tror ni det är viktigt att samhället arbetar mer aktivt i dessa frågor
och t.ex. skapar nya rum där man kan nå barnen i tidig ålder?
Svar: Ja och att lärande hamnar på rätt nivå för rätt åldrar. Det ska vara
lekande, kul och färgglatt i tidig ålder för att sedan succesivt smyga in mer
teoretiska termer såsom näringslära mm. Rätt råvaror och matlagning är A &
O.
4. Vill ni tillägga något?
Svar:
5. Hade det varit trevligt att samarbeta med oss fler gånger i ett projekt om
tillfälle uppkom?
Svar: Jadå, vi är öppna för det!
20
Postenkät till företagare
Vårt projekt- och examensarbete bygger på nedan rader:
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”, d.v.s. vi ställer upp hypotesen att Lekande
Lärande Ekologi ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Att äta mer av dessa
livsmedel är viktigt både för hälsan och för miljön, och vi vill med vårt arbete se, om
man kan se en signifikant förändring under en kort tid.
1. Tycker ni som representant/företagare att det är en intressant hypotes?
Svar: Ja.
2. Vad var det som gjorde att ni på ert företag ville vara med på detta projekt- och
examensarbete samt så generöst sponsra desamma?
Svar: Vara en del i samhället, skolan, barnen, se till att de får den bästa
skolgång och till detta näringsrik mat & dryck.
3. Vi bygger vårt arbete mycket på samverkan: skola, universitet, kultur och
näringsliv. Tror ni det är viktigt att samhället arbetar mer aktivt i dessa frågor
och t.ex. skapar nya rum där man kan nå barnen i tidig ålder?
Svar: Självklart.
4. Vill ni tillägga något?
Svar: Nej.
5. Hade det varit trevligt att samarbeta med oss fler gånger i ett projekt - om
tillfälle uppkom?
Svar: Självklart.
21
Postenkät till företagare
Vårt projekt- och examensarbete bygger på nedan rader:
För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att
skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter
och grönsaker - ”naturens egna sötsaker”, d.v.s. vi ställer upp hypotesen att Lekande
Lärande Ekologi ger barn en mer positivinställning till ämnet. Att äta mer av dessa
livsmedel är viktigt både för hälsan och för miljön, och vi vill med vårt arbete se, om
man kan se en signifikant förändring under en kort tid.
1. Tycker ni som representant/företagare att det är en intressant hypotes?
Svar: Frukt och grönt är kanske den produktgrupp bland livsmedel som har
störst variation och utbud och som berör så många. Att ta tag i det ordentligt
och ge små människor en bra start är ju hel rätt! Ni gör inlärning av något så
viktigt enkelt och okomplicerat!
2. Vad var det som gjorde att ni på ert företag ville vara med på detta projekt- och
examensarbete samt så generöst sponsra desamma?
Svar: Vi vill alltid vara med då det händer något positivt och nytt när det
gäller frukt och grönt!
3. Vi bygger vårt arbete mycket på samverkan: skola, universitet, kultur och
näringsliv. Tror ni det är viktigt att samhället arbetar mer aktivt i dessa frågor
och t.ex. skapar nya rum där man kan nå barnen i tidig ålder?
Svar: Ja det är ju då vi lägger grunden för rätt inställning till mat och
matlagning och intresset för att använda bra råvaror när vi skall laga maten.
Olika delar av samhället har definitivt gemensamma intressen av detta.
4. Vill ni tillägga något?
Svar: Mycket!
5. Hade det varit trevligt att samarbeta med oss fler gånger i ett projekt om
tillfälle uppkom?
Svar: Ja det tycker jag hade varit bra för oss. Inspiration och engagemang är
något som vi varje dag skall stå för mot både kunder och leverantörer i vårt
jobb!
22
Bilaga 5. Målsmäns tankar/kommentarer - delar av
Jättekul att barnen fick smaka på olika frukter.
Detta har varit det roligaste temat i skolan, engagerad i projektet om nya frukter och
grönsaker.
Jättebra initiativ att åka ut till barnen och visa och berätta om olika frukter och
grönsaker.
Barnen tycker det har varit kul.
Mycket uppskattat projekt.
Har provat nya grönsaker och frukter, positiv till detta.
Roligt att barnen får testa på olika frukt och grönsaker.
Min dotter har sett fram emot varje möte med er. Barnen har verkligen uppskattat att
få smaka.
Tack för att min dotter har fått vara med.
Bättre har märkt en skillnad, därmed positivt.
Tycker att det har varit roligt, och pratar om er hemma.
Vår son har fått upp intresset om frukt och grönsaker, han berättar gladligen om
deras namn.
Trevligt projekt, vår son har uppskattat det mycket.
Mycket positiv till projektet, nyfiken på olika frukter, bra att ni visar att man kan göra
olika saker, bl.a. juice.
Detta var ett lärorikt och kul projekt. Fler borde göra sådana projekt på skolorna.
Man lär sig att frukt är viktigt, och man lär sig om nya frukter.
Jättekul för barnet.
Jag som mamma tycker att detta har varit ett mycket bra projekt, som skulle vara bra
att efter det här skulle ni besöka barnen minst två gånger i månaden.
Min son hade mycket kul. Det är viktigt.
23
Barnen pratar mer om frukt och grönsaker än innan. Lycka till!
Projektet har lärt mitt barn hur viktigt det är att äta frukt och grönsaker.
Har fått mer insikt och kunskap om dessa livsmedel, mycket medveten om att frukt är
nyttigt för kroppen samma gäller grönsaker och rotfrukter större intresse för det
sistnämnda.
Barnen har uppskattat de veckorna när Marcus och Niclas har varit i skolan. Mitt
barn vill att ni kommer tillbaka. Vi har lärt oss mycket om frukt och grönsaker.
Mycket mer intresserad, skulle vara bra att ni fortsatte. Så att fler barn får upp
ögonen på nyttigheter.
Tack för ett trevligt projekt. Vi i familjen tror att barnens humör och välmående beror
en stor del av vilken kost de får.
Vi tycker ni har gjort ett strålande jobb.
Mitt barn berättar inte så mycket om vad som händer i skolan, men personligen tycker
jag det är ett bra initiativ.
Hon har blivit mycket mer intresserad och kan mycket mer.
Han har själv frågat om frukter som vi skall köpa hem bland annat passionsfrukt.
Mycket givande projekt. Det skulle vara intressant för oss föräldrar att se resultatet.
Alternativt att få veta de metoder ni använt för att "locka" fram lusten för frukt och
grönt hos våra barn.
24
Bilaga 6. Vad tycker ni elever om våra lektioner?
Kul!!!
Ni var snella,jag jilade dom
Jag har lärit mej myke
jäte rolikt
rolit kul bra
jag har haft kul med er tak
Det var jette kul det var den besta lekskonen
de va rolit ni va jetdukta
jag tyckte att det var roligt
drolit
Kul
Det var jete kul att ni kom
Det var roligt
Det var rolit
Jag tyker att det var jete kul
Jettäkul
Det var rolit
Kul!
Kul och gott
Det var intresant och rolit
Jäte roligt.Värdens roligaste:)
Kul
Kul bra roligt
Kul!
Det var kul
Det har lärt mej jete myke
KUL:)
grönsaker roliigt
sådär
Jag har lärt mej jete myket
Det har varit kul
Jag har jätte mycket kul och har jag haft lärde mi myck jag elsker Marcus och Niclas
Bra
Det är kul
Det var jättekul jag lärde mig mycket saker
Super! bra jättekul jag har lärt mig mycket
gåt roligt
bra spännande goda joucer lärt mig nya saker
ibland äklikt
joucerna var goda
myke roligt de va got
det var rolit och got
Jag tyk det var kul
25
jag har haft roli med Marcu och nicke ja elska marcu och nicke
jätte roligt jag har lärt mig om frukt-jag gilar markus och niklas
det har varit roligt och gott
Det är kul
Jag tyker det är kul
jag här tykit det var roligt
jag gillar rambutan
Kul
Kul
Gättekul
Jättekul frukterna var goda
Rolit
Bra
Jag tykte de va rolit
Jag har haft rolit
Det var kul med marucus och niclas
jila pabtn (rambutan?)
jag jila deta
jete rolit
det har var roligt
jag jlar rab (rambutan?)
rolit
bra och rolit
det var rolit
jag har haft rolit med marcus och niclas
kul!!!!!!!!
rolit alt gott
roligt och ger 10000000:) till niclas och marcus
rolit
jeterolikt
got kul
det var roligt gåt bra
det var rolit
rolit
Kul jete rolig kan vi jöra hela tiden
det har varit joserna var got at drika
got coh kul
alt var got
roligt gåt
roligt
26
Bilaga 7. Telefonintervju - Dunkers Kulturhus
Nedan rader är en sammanfattning:
Vi på Dunkers kulturhus är väldigt glada för att vi har fått delta i ert examens- och
projektarbete. Vi har varit mycket positiva till ert arbete under hela projektets gång,
och vi tycker det är viktigt att kultur och skola samarbetar för en hållbar framtid.
Vi har i samtal med representanter för skolorna - som har medverkat i L2EKO,
upplevt att de anser att barnen har lärt sig mycket och att de har haft mycket roligt
tillsammans med Marcus och Niclas.
Vi vill gärna fortsätta samarbetet i fler sammanhang, och vi hoppas att vi tillsammans
kan skapa flera trevliga projekt.
Tack för nu och vi ses snart.
27
Bilaga 8. Information och näringsinnehåll till Dunkers
Vi synes äta mer och mer energirik mat, godis och onyttigheter. Detta kan leda till en ökad ohälsa och
risk för sjukdomar. Livsmedelsverket skriver på sin hemsida (http://www.slv.se) att barn och ungdomar
som dagligen äter frukt och grönsaker, även får en bättre balans i sin kost. Vi tycker det är bra om barn
lär sig tycka om mat från växtriket i unga år, detta då vi tror att barnens intresse ökar och att de
fortsätter med kostvanorna även senare i livet.
Med vår specialkomponerade måltid, så vill vi även föra in en miljö- och klimatsmart variabel. Vi vet
att livsmedelsindustrin genom djurhushållningen står för en betydande del av vår miljö- och
klimatpåverkan, i form av bl.a. utsläpp av lust- och metangas. Och genom att vika en eller två dagar i
veckan till en god och näringsrik vegetarisk måltid, så anser vi (L2EKO) att man på ett roligt sätt kan
bidra till en lite bättre värld.
Chili Con Quorn
Vikt/
gram
790
Energi/
kj
2913
Energi/
kcal
695
Protein/
gram
25,7
Fett/
gram
16,5
Kolhydrater/
gram
99
Quorn vegetariskt svampprotein
100
434
104
14
2
5
Rapsolja
10
370
88
0
10
0
Lök
20
27
6
0
0
1
Paprika
30
32
8
0
0
1
Stora vita bönor i tomatsås
20
72
17
1,2
0,1
2,4
Stora svarta bönor
20
93
22
1,6
0,2
2,8
Stora röda bönor
20
99
22
1.8
0,1
2,7
Kikärter
20
107
26
1,5
0,5
3,1
Tomater hela
30
22
5
0
0
1
Grönsallat
20
15
4
0
0
1
Vitkålssallad
20
117
28
0,2
2,5
1
Ananasbitar
20
46
11
0
0
2
Päron
100
226
54
0,4
0.1
11
Bröd grov baguette fullkorn surdeg
60
653
156
5
1
31
Äppeljuice
300
600
144
0
0
34
Total Lunch
Utöver ovan kryddar vi med fler härliga ingredienser från naturens skafferi.
•
•
•
•
•
•
Måltiden är beräknad för vuxen person och med ett dagligt intag av ca 10 500 kJ.
Lunchen tillför ca 25-35 % av vårt dagsintag (ca 3000 kJ, vår måltid 2913 kJ).
Kolhydrater bör utgöra ca 50-60 E % av intaget vid lunchen (vår måltid ca 58 E %).
Protein bör utgöra ca 10-20 E % av intaget vid lunchen (vår måltid ca 15 E %).
Fett bör utgöra ca 25-35 E % av intaget vid lunchen (vår måltid ca 21 E%) - dressingar ej
inräknat.
Barn i åldern 6-9 år bör få ett dagligt intag av ca 7 700 kJ.
Källor: http://www7.slv.se/Naringssok/?epslanguage=sv http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-naringsrekommendationer/
28
29