Kristianstads Teaterförening 1933 - 80 ar – 2013 Foto: www.kristianstad.se Jubileumsskrift av: Kristianstads Teaterförening - en del av riksteatern Gun Söderstedt, Inga Jocobsson och Johan Nilsson Kristianstads teaterförening en del av Riksteatern När Teaterföreningen gav ut jubileumsskriften för att fira vår 65:e födelsedag kunde vi läsa att 1988 fanns det 350 medlemmar i föreningen. Idag 15 år senare är det 1345 medlemmar och vi kan tillsammans glädjas åt den stora utveckling vi har. Vår förening lyckas nå ut till många orter i kommunen och totalt har vi 17 olika scenplatser på vilka vi erbjuder gästspelsföreställningar. Vår småplatssatsning och med den många nya arrangörer har gjort att du kan bo på t.ex. Ivö eller Djurröd och på din hemort få möjlighet att ta del av arrangemang. Vi vet att vår förening är ett fönster utåt i landet, många i Sverige känner till Kristianstads Teaterförening och besöker oss. Vi är tacksamma för att kommunen också ser oss som marknadsförare och viktiga med det vi ger kommunens invånare och därför fortsätter att ge oss bidrag. Detta gör att vi kan ha en bredd i vårt utbud och även kan ta de lite smalare föreställningarna. Med dessa ord vill jag gratulera Kristianstads Teaterförening på 80 årsdagen och ser med spänning fram emot att få följa utvecklingen de kommande 20 åren fram till Teaterföreningens 100 års dag. S V ly m V av hu nä ty E in un är in B O K T Bibbi Johansson Ordförande i Kristianstads Teaterförening 2 15 g En tillbakablick fram till 80 årsdagen. Den nya teaterns tillkömst När den gamla teatern på norr stängdes på våren 1903 på grund av brandfaran, började stadens teatervänner omedelbart att arbeta för en ny teater. En av dem som livligast engagerade sig teaterfrågan var konsul C.J.F. Ljunggren. Han gick omsorgsfullt tillväga. Bland annat skickade han ut en enkät till alla landsortsteatrarna för att få uppgifter om finansiering, ritningar, stadsfullmäktiges engagemang etc. Han fick en mängd svar som ger värdefulla upplysningar om de svenska landsortsteatrarnas organisation och funktion vid sekelskiftet. Försiktigtvis bad han också om upplysningar om eventuella nackdelar hos de olika teaterbyggnaderna. Sedan Ljunggren studerat olika teaterritningar utan att fastna för någon, tog han istället kontakt med den kände stockholmsarkitekten Axel Anderberg. Flera av Anderbergs brev till Ljunggren är bevarade i kommunens arkiv och ger en bild av hur teatern växte fram på ritbordet. Anderberg hoppades att hans förslag skulle upptas positivt av stadsfullmäktige, så blev det också. Så kunde bygget startas. Till huvudentreprenör utsågs ingenjör Herman Gustafsson i Malmö. Axel Anderberg Arkitekt 3 Teaterhuset kostade fullt färdigt 200 000 kr mot planerade 170 000 kr. Finansieringen skedde genom aktieteckning och lån. Den 1 september 1906 skedde invigningsföreställningen. Julia Håkanssons sällskap uppförde Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”. Någon succé blev det inte. Klagomål mot för höga biljettpriser och störande matos som trängde in i salongen från restaurangen framfördes i pressen. Publiken kunde dock glädja sig åt en speciell fond av dekorationsmålaren Grabow, samt åt ”Oscar i taket”, det var dekorationsmålaren Asplund som givit den kände kristianstadsbon Oscar Petterssons drag åt komedins mask. Saxat ur Jubileumsskrift 1998 av Hans Holmberg Plafondbilden från taket i salongen 13 4 Det var en gang… En av de viktigaste kulturpolitiska reformerna i svensk teaterhistoria under 1900-talet är skapandet av Riksteatern och därmed sammanhängande bildande av lokala publikorganisationer från Ystad i söder till Kiruna i norr. Den i Kristianstad bildades i september 1933, och har alltså intill nu verkat i 80 år. Teaterlivet i Sverige under 1800-talet och en bit in på 1900-talet bars upp av som mest ett sjuttiotal resande teatersällskap, som under ibland månadslånga sejourer gästade de olika teaterstäderna. Kristianstads äldsta egentliga teater, den på norr, invigdes 1833 och användes till 1903. 1906 var det dags för invigning av den av Anderberg ritade nya teatern i Tivoliparken. 1900-talets två första decennier innebar en fortskridande kvalitetsförsämring hos de resande sällskapen och kritiska röster om resande ”rövarband” som i landsorten presenterade ”konstnärligt avskräde” började höras under 1920-talet. De kringresande teaterledarna betecknades som svindlare och som ”konstens gulascher”. Man ansåg att teaterlivet var på förfall och att statsmakterna borde gripa in. Frågan stöttes och blöttes under tiotalet år tills den socialdemokratiska ecklesiastikministern Arthur Engberg via 1933 års teaterutredning, vars direktiv han ingående formulerade, lyckades lösa knuten och realisera sina idéer om en kvalitativt högtstående folkteater. 5 Arthur Engberg Engberg menade att de kungliga teatrarna borde bli ”hela nationens teatrar”, att de helt enkelt skulle turnera i landet och att detta påkallade ”en betydande utvidgning av det register, inom vilket de för närvarande röra sig”. Någon speciell riksteaterensemble var det alltså inte fråga om vid detta tillfälle, utan tanken var att växlande lediga krafter vid huvudscenerna i Stockholm skulle ingå i skiftande turnerande ensembler. Hösten 1933 var tänkt som en försöksverksamhet samtidigt som utredningen arbetade vidare för att nå fram till ett definitivt förslag. Premiärföreställningen i Kristianstad äger rum end 1 oktober, då Kungliga Dramatiska Teatern kommer hit med engelsmannen John Drinkwaters komedi ”En fågel i handen”. Dramatens bästa krafter var engagerande. De fyra herrarna spelades av Carl Barcklind, Olof Winnerstrand, Torsten Winge och Gösta Cederlund. En av damerna spelades av Karin Molander, men inte i någon framträdande roll, ty som Kristianstadsbladets recensent, signaturen –o skriver: ”Damerna hade, såsom sig bör i ett gammalt kultursamhälle, ingenting att säga till om. I varje fall inte mycket. Och det störde inte”. Av kassarapporten framgår att publiken denna premiärkväll bestod av ett hundratal medlemmar i den lokala publikorganisationen, som erhöll biljetter till 50 procent rabatt medan Karin Molander övriga, representerande allmänheten, utgjorde 149. Detta förmånssystem blev starkt kritiserat men har som bekant i växlande former och procenttal bibehållits intill nu. 6 G Id O B oc 20 C te kr I si le Jo 11 r. Folkteatertanken, innebärande alla medborgares rätt till god teater, var drivkraften bakom Arthur Engbergs riksteateridé. I hans resonemang fanns också tankar om flera positiva bieffekter av förslaget. Så skulle till exempel den höga arbetslösheten bland skådespelarna kunna lösas genom turnerandet i landsorten. Saxat ur jubileumsskrift 1998 av Hans Holmberg er st e r ka 7 Hans Holmberg gjorde en historisk tillbakablick 1998 då Kristianstads teaterförening fyllde 65 år. Vad har hant sedan dess? 1998 hade teaterföreningen 350 medlemmar, idag har vi fler än 1300 medlemmar. 1998 hade vi 17 arrangemang, 2013 har vi 95 arrangemang. Av de 95 arrangemangen har en del av dessa föreställningar sedan några år förlagts till småplatser i kommunen, vi arrangerar i år i Tollarp, Arkelstorp (2 platser), Ö. Sönnarslöv, Huaröd, Åhus, Djurröd, Mjönäs, Ekestad, Ivö, Önnestad, Everöd och Degeberga. Satsningen på småplatserna har varit mycket lyckad. Teaterresor som vi alltid har gjort har ökat i antal, framför allt till Malmö Opera, Malmö Dramatiska Teater, Borgen i Osby, Helsingborgs Stadsteater samt Kulturhuset i Hässleholm. Vår hittills populäraste resa gick till Helsingborg under våren 2013 med 8 bussar. Vi såg Carin Mannheimers ”I sista minuten”. Våra upptaktsmöten har efterhand med teknikens utveckling blivit mycket informativa och välbesökta. Höstens upptakt 2013 sågs av över 600 personer, fördelat på 7 sittningar på Kulturhuset Barbacka. 8 Enkäter delas ut till medlemmarna på varje föreställning och samlas in. Vi låter respektive skådespelare ta del av enkätsvaren. På upptaktsmötena redovisar vi vilka föreställningar som har kommit ”10 i topp”. 9 1999 Erhöll vi Riksteaterns marknadsföringsstipendium, vilket innebar att vi blev ”Årets teaterförening”. Vi uppmärksammades för att vi i styrelsen delat in oss i arbetsgrupper som tar sig an olika delar av arbetet inför varje föreställning – en metod som resulterat i att vi i stort sett har spelat för fulla hus. Tidigare hade vi inget eget kontor, utan man satt hemma hos någon styrelsemedlem och gjorde i ordning säsongens beställningar. Bokningar av föreställningar liksom biljettbeställningar effektuerades via ordförandes hemtelefon. Postgiroinbetalningskorten liksom biljetterna och kuverten skrevs förhand. Vårt första kontor fick vi i Thulehuset våren 1997, hösten 1999 flyttade vi till Kvarnen och vi fick vår första anställda, sedan sommaren 2006 har vi kontor på Kulturhuset Barbacka. 2013 är Jan Carlsson, Lena Haggö, Mattias Lundgren, Matilda Carlsson och Stefan Bryhagen anställda. ”5-klövern” = Som består av pensionärer som arbetar ideellt på kontoret, Göta Arvidsson, Birgit Höråker, Stina Stenholm, Ann Olofsson, Gun Söderstedt ingår i klövern 2013, samt Inga Jacobsson som har hand om biljetterna till resorna. 9 Foto: Representanter ifrån styrelsen och anställda på utbudsdag feb. 2012 Kristianstads teaterförenings unga Kristianstads teaterförenings unga är en del av Kristianstads teaterförening som arrangerar scenkonst för Kristianstads ungdomar. De arrangerar events med kul, spännande och engagerande artister. Arrangemangen spänner över samtliga scenkonstområden med artister som förför, lösgör och berör. De har hittills arrangerat artister som Nour El Refai, Kalle Haglund, Emil Jensen, Reflex, Jesper Rönndahl, Kabaré kalabalik, Johan och djuret och Simsoak. F va re fö sk Sa Kristianstads teaterförenings ungdomsgrupp hette gruppen under många år och ingick i ett projekt tillsammans med Kulturhuset Barbacka, Teaterföreningen och Musik i syd och projektet kallades ”18.30”. ”18.30” finansierades av alla tre aktörer och riktades endast mot de egna arrangemang som projektet arrangerade. Idag finns inte projektet ”18.30” kvar, den övergick till ”Kristianstads teaterförenings unga” som gruppen heter numera. Kristianstads teaterförenings unga arbetar för att arrangera teater för ungdomar, minst 2 produktioner per år som ska ingå i teaterföreningens ordinarie program, samt har som uppdrag att locka unga att besöka några av teaterföreningens föreställningar i det ordinarieprogrammet. Syftet med gruppen är att intressera vår kommuns ungdomar att se och uppleva scenkonst. 10 7 s Gruppen arbetar på följande vis: Ett aktivt arbete för att ge förslag på scenkonst riktat till ungdomar. Ett aktivt arbete för att delta i PR och nå ut med information till ungdomar i samband med teaterföreningens föreställningar. Att engagera sig och arbeta tillsammans med övriga styrelsemedlemmar i samband med teaterföreningens ordinarie föreställningar. Att aktivt försöka värva fler unga att bli medlemmar i teaterföreningen. e . f a Idag har vi sju aktiva ungdomar i gruppen: Hanna Ångman, Hanna Olsson, Julia Sjögren, Malou Marnfeldt, Rebecca Nilsson, Samuel Bengtsson och Björn Hjelmberg. I bakgrunden finns Annika Söder och Johan Nilsson ifrån Teaterföreningens styrelse. Nytt för i år 2013 är att en av de anställda på Teaterföreningens kontor, Matilda Carlsson, har en viss procent i sin tjänst riktad till Kristianstads teaterförenings unga, som bl. a. hjälper till med administrationen kring arrangemangen. I framtiden planerar Kristianstads teaterförenings unga att fortsätta sitt arbete som en styrelse med ordförande, sekreterare och ledamöter. Johan Nilsson och Hanna Levin 11 Kassarappört da öch nu 12 1933 13 2013 Tidigare ördföranden i Kristianstads Teaterförening Hans Holmberg Ulla Brobeck Ingemar Winnberg Jan Carlsson 2013 års styrelse Åke Söderstedt Ulla-Britt Molin Bibbi Johansson, Johan Nilsson, Carina Espmarker, Anne Magnusson, Katarina Olsson, Ulla-Britt Molin, Jonas Arulf, Gun Söderstedt, Oleg Pajalic, Annika Söder, Ann Olofsson, Monica Roos, Ulf Oscarsson, Björn Hjelmberg, Hanna Levin, Catharina Kampf, Kerstin Paborn, Karin Wagermark 14 r Slutörd Vi kommer i höst att visa ca 45 gästspelsarrangemang och har lyckats få ihop en imponerande spelplan trots att vår fina teater moderniseras och först öppnar dörrarna i slutet av september. Vi är en del av Riksteatern som också förändras och nu flyttas delar av administrationen från Stockholm till regionerna. Vår regions huvudkontor ligger i Malmö. Det ger oss större möjlighet till ett närmare samarbete och påverkan av det vi som stor teaterförening tycker är viktigt för våra medlemmar. Ett av våra mål har under flera år varit att få fler ungdomar intresserade av teatern och idag har vi en väl fungerande ungdomsgrupp som vi hoppas kommer att öka i antal. Ungdomarna är viktiga för att föreningen ska fortsätta att vara aktiv och utvecklas in i framtiden. h Bibbi Johansson Ordförande Kristianstads Teaterförening 15 Kristianstads Teaterförening, Kulturhuset Barbacka 291 32 Kristianstad, 044 12 58 20 [email protected] www.kristianstad.riksteatern.se F Ju K Gu