JUBILEUMSTIDNINGEN · MAJ 2014 KRISTIANSTAD DE FÖRSTA ÅREN VATTNET · Från skydd till sjukdomskälla till turistmagnet MATEN · Lokala historieätare smakar mat från fyra sekler PLANEN · En modern tanke som fortfarande håller 4 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 KRISTIANSTAD 400 ÅR · 5 ONSDAG 21 MAJ 2014 STADENS FRAMVÄXT Sakta vi vandra genom Högskolans Ingemar Ottosson pratar gärna om det som varit, men aktar sig för att sia om det som komma skall. Även när ämnet är det han studerat mest den senaste tiden, Kristianstad. U ppvuxen i det småländska glasriket, bosatt i Lund har Ingemar Ottosson alltmer lärt sig att se Kristianstad som en andra hemstad. Och som få andra har han under senare år trängt in i dess utveckling, sett stadens framväxt med upp- och nedgångar, personer och händelser, läst de litterära föregångarna och grävt i tidningsarkiven. I den officiella jubileumsboken ”Renässansstaden i Vattenriket” är hans kronologiskt berättande text om cirka 170 000 tecken den röda tråden. Den som binder ihop då och nu. Han sätter punkt en majdag under jubileumsåret 2014, som han gissar innehåller en lätt bris som varslar om en kommande sommarvärme, genom att lyfta fram kristianstadsborna: ”Det är en historia som kan läsas som en räcka av kriser: fästningsindragningar, farsoter, företagsnedläggelser, naturkatastrofer och omorganisationer. Men den utvisar också att de har övervunnits varje gång. Kristianstad har alltid klarat sig. För detta går den främsta äran till stadens egna invånare.” En tid efter jubileumsbokens lansering ses vi i ett studierum på hans arbetsplats, Högskolan Kristianstad, och frågar om han kan bli vår guide under en stadshistorisk vandring, från 1614 och framåt. Följ med. Nu går vi. 1614 Fiendskapet grundade staden. Det här var en gränstid, ja den osäkra tiden pågick egentligen en bit in på 1700-talet, och för Danmark ansågs det här läget – lite svårtillgängligt, men med anslutning till slättten och mitt på linjen mellan Helsingborg och Kristianopel – som en bra placering av ett lås för Skåne, en fästning för att hindra svenskens framryckning. Det tog en hel generation att fysiskt bygga staden, från startpunkten i maj 1614. Det var nog inte förrän på 1630-talet, kanske till och med ända in på 1640-talet, innan det verkligen var en stad. Mentalt tog det nog ännu längre tid. Det här var en bedrövlig tid för många, det var outsägligt fattigt och aldrig har man behövt mer sjukvård i staden, samtidigt som vårdapparaten aldrig varit mindre. Kristianstad var ju bara några år gammal när pesten kom, hela 1600-talet präglades av epidemier och farsoter. I Kristianstad fanns till exempel malarian, eller Kristianstadsfrossan som den kallades. Stadens grundande hade definitivt ett mänskligt pris, det ansågs ändå vara värt det för att få den här bastionen. Att bo i Kristianstad under 1600-talet var som att bo i en riskzon, läget var spänt under i stort sett hela århundradet. 2014. Rådhuset har blivit en ny mötesplats mitt i Kristianstad. När det gällde stadens befolkning ville man både från den danska sidan och från staden själv ha hit kvalificerat folk, man ville inte att Kristianstad skulle bli en vanlig provinsstad, liten och oansenlig. Ett sätt var att försöka locka hit kvalificerade invandrare, främst tänkte man då på tyskar och holländare. Trefaldighetskyrkan visade vägen, den berättade att här skulle bli något stort. Den största skillnaden mellan att den här trakten tillhörde Danmark och senare Sverige var nog regelverket. Sverige representerade en mer modern stat, med fler regleringar och förbud. Den svenska statsmaktens ambition var att kontrollera sina medborgare. Se till exempel på gränsborna i Göinge, under den danska tiden fick de klara sig själva, de ansågs ändå omöjliga att förändra. Något sådant var otänkbart i Sverige, här fick inte finnas några skuggzoner, inga no mans land. Sverige var ett land med folkbokföring, postverk och strängare kontroll, helt enkelt genomorganiserat. Så småningom skulle även alla i trakten prata svenska, men försvenskningen tog egentligen fart först under 1700-talet. Stadsvapnet för Kristianstad var redan blått och gult, och kom aldrig att ändras. Jag tror svenskarna tyckte det var passande färger. BERÄTTAREN Starkt ❛Kristian- stad har alltid klarat sig. För detta går den främsta äran till stadens egna invånare. Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet och biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. I den officiella jubileumsboken har han skrivit huvudtexten. Kristianstads historia 1714 Just år 1714 innebar ingen större förändring mot tidigare, men bara ett par år senare, runt 1720, brukar man säga att klockan gick från tolv till ett i Sverige. Karl XII:s krig var över, krutröken hade lagt sig och man gick in i frihetstiden och började satsa på olika sorters näringar och jordbruk. Läget blev stabilare, det kändes att landskapen öster om Öresund skulle förbli svenska, försvenskningen av Skåne var här på allvar och för Kristianstad väntade nya utmaningar. Nu ville man bli en svensk länshuvudstad, i klass med Växjö, Härnösand och Linköping. Myndigheterna i Sverige, under hattar och mössor, ville utveckla landet och hade ambitioner för alla landsdelar, inte bara för Stockholm. Så man storsatsade på odling, även nya grödor prövades, som till exempel silke, och i Kristianstad satsade man på tobak i stor skala. Det startades manufakturer, med olika tillverkningar, tänk dig, en fabrik för barnskor i Kristianstad. Lösningen var inte att handla med utlandet, utan att ha allt och att klara sig själv. Under den lugna och ganska tråkiga ytan, åtminstone jämfört med 1600-talet, var det dock en hel del storm, inte minst inom den korrupta lokalpolitiken med partistrider och gräl i rådhuset. Ute i samhället började adeln försvagas, fler och fler fick utbildning och yrken som krävde utbildning blev allt vanligare, till exempel advokater och läkare. Och journalister, för trots att det dröjde in på 1800-talet innan Kristianstad fick sin första tidning fanns det redan vid den här tiden personer som ville starta tidningar. Det här var en spännande tid, med ett nytt framväxande borgerskap, även tankemässigt kom ett omslag, det blev lättare att tänka fritt och de gamla religiösa tvången började luckras upp. Så här såg det ut på fler ställen i världen, i Frankrike ledde en liknande utveckling till revolution. Framtiden skulle vid den här tiden vinnas inom Sveriges gränser, inte genom att härja i Polen eller andra länder. Och staten stöttade allt, även de satsningar som gjordes i Kristianstad. Någon marknadsekonomi handlade det inte om, kunden avgjorde inte vad som var bra, det var max stöd uppifrån som gällde. 1700-talets Kristianstad präglades för det mesta av stabilitet, med 1770-talet som ett stort undantag. 1772 hade vi ett försök till statskupp, och bara tre år senare inträf- Lillös historia är till stor del okänd, men utgrävningar under 1900-talet har visat att detta var en pampig byggnad mitt ute bland de svårtillgängliga våtmarkerna, uppfört troligen någon gång under 1200-talet. FOTO: PETER ÅKLUNDH fade en översvämning vars konsekvenser vi lever med än i dag. När kristianstadsborna vaknade den där morgonen hade vallgraven sjunkit till en nivå som gjorde att den inte längre var till någon nytta, och man fick säga adjö till drömmarna om en hamn. Det fanns även de som trodde att översvämningen skulle innebära slutet för hela staden. Händelsen var mänskoframkallad, det var bönder som hade grävt, men ingen kunde förutse att det skulle leda till en av de mest dramatiska händelser som överhuvudtaget har inträffat i Kristianstads historia. 1772 ❛hade vi ett försök till statskupp, och bara tre år senare inträffade en översvämning. 1814 Napoleonkrigen var över, vilket man var väl medvetna om i Kristianstad då stadens Wendister var med nere i Leipzig och såg till att Napoleon blev besegrad. Efter den här händelsen växte en stark optimistisk känsla fram, både i Kristianstad och övriga delar av landet: nu bygger vi ett nytt Sverige! Det började utvecklas än mer odlingsbar mark, det skiftades och dikades ut. För Kristianstadsborna kom det ett tydligt kvitto på att det var en ny tid, hovrätten placerades här. Det var ju världens present, och en tydlig pekpinne från regeringen: Kristianstad är en viktig ort. Staden började också växa befolkningsmässigt. Krigen var slut, vaccineringar inletts, födan var mer näringsrik, folkhälsan bättre, då tyckte folk också att de kunde skaffa fler barn. Allt detta ledde till en rejäl nettoökning av invånarantalet. Ett annat stort steg en bit in på 1800-talet var år 1856 när järnvägsnätet lades ut och Kristianstad fick en direktkoppling till Malmö, Stockholm och andra städer. Det var också 1814 som Kristianstad för första gången kallades Lilla Paris. Vid den här tiden var Paris världens huvudstad för européerna, och att för en stad jämföras med Paris var givetvis det bästa man kunde bli, ungefär som att jämföras med New York i dag. Paris hade fashionabelt folk och ett hektiskt nöjesliv, så var det också i Kristianstad. Här fanns en societet, fast i två poler, som var lite av rivaler: militärer och civila. Det är också den här tidens stad som många känner igen genom Hellströms stads- och personskildringar i sin roman om snörmakare Lekholm. 6 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 STADENS FRAMVÄXT Societeten bestod av två poler Samtidigt ska man inte glömma att societeten visade på ett Kristianstad. Det fanns ett annat Kristianstad också, på sidogatorna. Här fanns ett utbrett armod, tiggeri och läser man i tidningarna från den tiden möter man en hel del otrevliga scener, där det beskrivs hur folk vräks och tvingas gå med hela bohaget över Lilla Torg där resten av staden stod och glodde. De där granna uniformerna och kostymerna och de stora krinolinerna måste ha stuckit i ögonen på många. Det här var en stad med stora klasskillnader. I dag framstår för många 1800-talet som Kristianstads höjdpunkt, och leker vi med tanken att Hollywood skulle göra en film om Kristianstad, då tror jag de hade valt just 1800-talet. Det här var utan tvekan stadens mest klassiska period och en tid som gjord för drama. 1914 Den framväxande industrialismen vände på Skånekartan. Nu hamnade tyngdpunkten på västkusten, i industristäder som Malmö och Landskrona. För Kristianstad betydde detta en successiv nedgradering under hela 1900-talet. Hovrätten lades ner, och långt senare under seklet följde de militära förbanden med. Slutpunkten var 1997, när länet försvann. Bokstaven L blev tom, det blev M för alltihop, M som i Malmö. Nu flyttade tyngdpunkten även formellt över till västkusten. I många avseenden stod 1900-talet för stora förbättringar och förändringar, och jämfört med 1800-talet kom klasskillnaderna att krympa. Folkhemsbygget förpassade under mitten av 1900-talet definitivt snörmakare Lekholms Kristianstad till historien. Stoltheten lever dock kvar. Parallellt med en arbetarrörelse som flyttade fram sina positioner fortsatte såväl de militära traditionerna, som de starka förvaltningstraditionerna att odlas. Det här har bidragit till att detta inte är en trakt med en utpräglad företagsamhet. Det finns undantag, som Ljunggrens, Yllan och några till, men med ett stort officiellt bagage är det annat som har prioriterats. Det här gör också att staden fortfarande kan upplevas som lite fin i kanten. Misär ❛... det be- skrivs hur folk vräks och tvingas gå med hela bohaget över Lilla Torg där resten av staden stod och glodde. KRISTIANSTAD 400 ÅR - SANDELINS 119 ÅR Trenderna kommer och går men Sandelins består 2014 2114 Ser man till vårt eget postindustriella samhälle är det turism och upplevelseindustri man tror och satsar på. Nu är det bra att ha Vattenriket. Ingen under 1800-talet hade ens kunnat drömma om att Kristianstad skulle profilera sig som Vattenrike. För dem var det staden det handlade om, Stora Torg och vaktparaden. Det skiljer inte bara knappt 200 år mellan då och nu, det är två helt skilda verkligheter. Är det något jag aktar mig för så är det att sia om framtiden, det är nämligen fruktansvärt svårt. Mitt yttersta exempel på detta är att ingen forskare, trots alla forskningsmiljarder, 1988 kunde förutsäga slutet på det kalla kriget. Den här trakten har varit havsbotten flera gånger om, dit vill man inte igen, så i Kristianstad bestämde man sig för att inte bara vara känd som landets lägsta punkt. I dag, när alla ska leta efter sin profil och bli ett eget varumärke, finns risken att det endast leder till en rad trevliga logotyper, inget annat. Jag tycker Kristianstad ska vara det man är. Även om just Spirit of Food lät lite märkligt på engelska tyckte jag om intentionen, att förknippas med en lokalskånsk gästgivartradition. Befolkningsmässigt har Kristianstad aldrig varit större än i år, och ser man till maktperspektivet är här numera en mix av aktörer, allt från de globala till EU och det lokala. Ska jag välja ut en enda av dessa väljer jag ändå nationalstaten, nationerna känns starkare än någonsin. Se bara på idrotten, i landskamper står varje land som murade fästningar mot varandra. Det är ingen som ropar efter ett europeiskt lag, det är heja Sverige som gäller. Det finns alltid två sätt att se på glaset, som halvtomt eller halvfullt. Jag väljer alltid att se det som halvfullt, optimism skadar aldrig och sporrar dessutom till handling, medan pessimism gör att man resignerar. Genom hela Kristianstads historia finns upp- och nedgångar, mot- och framgångar, men Kristinstadsborna har klarat av dem. Det finns inget som säger att de inte ska göra det framöver också. Min historia om Kristianstad i den aktuella jubileumsboken tror jag däremot är passé år 2114, så mycket vågar jag sia om framtiden. Den lär ses som gammal och mossig. För om 100 år råder det en ny tidsanda och vårt sätt att skriva historia kommer inte att vara gångbart längre. Min egen kritik mot Karl Enghoff, som skrev Kristianstads historia vid 300-årsjubileet, om att hans stil i dag känns ålderdomlig och officiell, ja, den kritiken kommer drabba mig själv om hundra år. DÅ&NU Carl-Erik: Aktiv 1943 - 1992 Petter: Butikschef idag 1. Vad måste en man ha i sin garderob idag/då? Carl-Erik: Konfektion, Kostym, Kavaj och hatt Petter: Blåa och svarta jeans bör alla män ha. 2. Vilken produkt såldes bäst då/nu? Carl-Erik: Männen köpte 2 kostymer/år, 1 vår- och 1 höstkostym. Petter: Jeans och T-shirt säljs bäst året runt. 3. Är det sant att Sandelins sålde tobak förr? Görs det idag? Carl-Erik: Ja, vi hade t.o.m. en egen cigarrtillverkning. På den tiden var det ett accepterat njutningsmedel Petter: Nej, inte vad jag känner till. Sandelins 1929 på Sandelins 1929 på norr 4. Fanns det romanser på jobbet dåtid, nutid? Carl-Erik: Nej inte mig veterligen. Petter: Ja, bl.a. träffade Gustav Krantz sin käresta på Sandelins. Paret har idag 2 söta barn som förhoppningsvis inte är gjorda här, haha. 5. Sandelins har överlevt två världskrig. Hur påverkades försäljningen under världskrigen? Carl-Erik: 1:a världskriget vet jag inte så mycket om men under 2:a världskriget var det ransonering på textilier och skor. Vid goda förbindelser fick man alltid tag på varor. Sandelins hade alltid varor. Petter: Det vet jag inte mycket om, men många klädtrender har influerats av miltära kläder t. ex. den klassiska trenchcoaten med gevärslock. 6. Har Sandelins någongång haft en egen tillverklning? Carl-Erik: Sandelins hade ett systerföretag som hette Kristianstads Kravatt- fabrik. Cirka 16 personer sydde slipsar som man sedan sålde över hela landet. Vi hade även en hattagentur samt vår cigarrtillverkning. Petter: Vi specialtillverkar idag plagg efter kunds önskemål. Sandelins tar ibland fram unika plagg tillsammans med leverantörer för att kunna erbjuda kunderna ett större utbud. Våra kunder betyder allt. SUNE JOHANNESSON [email protected] Våra kunder betyder allt Då gällde vaktparaden. Vattnet har varit en central del av Kristianstad, men att det skulle bli ett varumärke för själva staden hade varit otänkbart under 1800-talets glansdagar. 14 · KRISTIANSTAD 400 ÅR KRISTIANSTAD 400 ÅR · 15 ONSDAG 21 MAJ 2014 TISDAG 21 MAJ 2014 OLIKA TIDER – SAMMA STAD Befolkningstillväxten sg an at 3 ln 1614: 700 personer 1700: 1 400 1800: 2 400 1900: 11 000 2000: 31 600 n ata allg ra V t Väs 4 N 5 Det Sune Friström inte vet om Kristianstad, är inte värt att veta. Som stadsarkitekt var han under flera år djupt involverad i stadens utveckling. Han presenterar här sina favoritbyggnader och Östra Storg Stora atan Torg Lilla T org ev ar de n 6 ya Bo ul Sune Friströms 10 måsten N Renässansstadsplanen (1614) 1 Det som har störst betydelse för staden i dag, den största rariteten som också ger karaktär, charm och trivsel. Planen är en kopia av romerska härläger, med portar i var ända. Här har vi dubbelt av allt, två torg; ett för makten och ett för handlarna, två huvudgator, två bakgator, två stadsportar. Vä a Bou levard en ata N Tiv olig 9 2 Fakta: Sune Friström, Kristianstads kommun n 1 Heliga Trefaldighetskyrkan (1617-1628) Kyrkan är unik, det finns ingen direkt förebild. Den är omvittnat Nordens skönaste kyrka. Att Christian 4 själv skulle ha ritat den är inte rätt, det gjorde Lorenz van Steenwinckel. Att den byggdes som domkyrka är inte omöjligt, då det bara fanns 500 invånare i staden men den dimensionerades för att rymma runt 3 000 personer. Det är också den enda kyrka från denna tidsperiod av den storleken i Sverige som byggts som protestantisk kyrka och inte är en ombyggd katolsk. KVARTERET KOMMENDANTEN En god representant för Kristianstads olika sidor. Dels med den ståndsmässiga, stora paradbyggnaden mot Västra Boulevarden, med lägenheter som i vissa fall var överdådigt utsmyckade. Huset kom till 1877 när fästningsvallarna rivits och kvarteret utvidgades. Dels de mindre husen utmed den smala Vallgatan, vilken innan 1848 enbart fick beträdas av militären, avsedd för stadens försvar som den var. Husen här är äldre, mindre, tätt packade och byggda för att husera mindre affärsrörelser och hantverkare. (Här har funnits brygghus, stall, kopparslagareverkstad, jästhandel, hattmakare och skomakare) Hörnhuset Döbelnsgatan/Västra Vallgatan med skomakarverkstad idag, anses som det äldsta och kan dokumenteras till åtminstone 1783, men är sannolikt äldre. Tillsammans ger de bilden av Kristianstad, med prakten och småskaligheten hand i hand, gavel mot gavel. e öb D En stad för att skydda. En stad för att strida. En anlagd stad, inte framvuxen efter behov. Christian 4 byggde fästningsstaden Christianstad medvetet, modernt, med renässansens ideal. Vallar och bastioner utvecklas för första gången i Nordeuropa. N 9 För 20 år sedan restaurerades bastionen i skala 1:1, med vallar, kanoner och haubitsar. Det ligger på en fantastisk fin plats, där man får en känsla för hur det var att leva i fästningsstaden. Härifrån ser man Utanverken som från början var en förstärkt front mot det ryska hotet, för att nu vara en av Sveriges finaste 20-talsmiljöer. 2 7 Tivoliparken 8 Prytz Lejehus Fortifikationshuset Stora Kronohuset 3 4 5 (1641) Ett av stadens äldsta bevarade bostadshus. Christian 4 påtalade att han ville ha goda hus längs huvudgatorna, därav den fina stenfasaden. Prytz var vallmästare, han hade tillsyn över vallarna så att inga snår eller träd började växa där. Inuti finns en fantastisk väggmålning från 1640, och bakom den en till som nu är inmurad. (1630) Skomakaren Mauritz Dreves byggde huset på 1630-talet och hade en butik där. Huset förlängdes norrut 1758. I bouppteckningen hittades ett brev från Christian 4, där han uppmanar skomakaren att bebygga tomten som då stått obebyggd i två år. Den omstridde borgmästare Schultén har också ägt fastigheten där han drev krog. (1841) Devisen på fasaden ”Legibus et armes”, åt lagar och vapen, syftar på att både hovrätten och militären ville åt läget, som ju får sägas vara det bästa. Det slutade med att de fick dela denna fina byggnad i empirestil. Innan Kronohuset byggdes fanns här mindre hus där borgmästare och rådmän bodde. Under en period var mittentomten ett vedförråd till bränneriet som Kronan inrättade tvärs över torget, i det förfallna Ulfeldtska palatset. Gamla Sparbankshuset (1900) 6 Stadens vackraste profana fasad som nu kommer till sin rätt. På fasaden syns statyer från Tyskland. Här fanns post och bank och i våningarna ovanför stora, ståndsmässiga stadslägenheter på 7-8 rum. Ångloksröken färgade fasaden svart, men sedan de slutade gå har den hållit sig gråvit. GRAFIK: IDÉGRAFIK FAKTA: SUNE FRISTRÖM RESEARCH: ÅSA CARLSSON, INGELA RUTBERG LAYOUT: MARIA NILSON Vallarna var av jord, 2-3 meter höga, med tio bastioner, staden omsluten av sumpmark och vatten. Den bestod av 22 kvarter och 190 tomter och själva centrum har inte ändrats i sin struktur, med två huvudgator, två bakgator och två smala vallgator. Störst betydelse har 1775 års plötsliga sänkning av vattenståndet i Helge å med 60 centimeter, vilket gjorde kanalernas vatten stillastående och på sikt ledde till att tvärkanalen grävdes igen och blev Nya Boulevarden. 1842 påbörjades det första bygget utanför fästningsvallarna, fängelset som fångarna själva byggde. 1847 förlorar staden sin fästningsstatus, först då kan staden växa utanför vallarna. (1840-tal) Betyder otroligt mycket, både som stolthet och rekreation. Namnet syftar inte alls på Tivoli i Köpenhamn, utan på Tivolit i Rom, med trädgårdar i sluttning. Parkmarken var befästningsmark från början och fick enbart beträdas av militären, men blev på 1840-talet park för allmänheten. 8 Renässansstaden växer fram Naturum (2010) 7 Ett rede i vassen som verkligen har ett perfekt läge. Ett utseende som skiljer sig väl från resten av staden, men som väl lämpar sig på platsen. Bastion Konungen (restaurerad 1993-94) Gratia Dei (1963) 10 Den uppmärksammas inte varje dag, men fader Gunnars skapelse, ritad av Peter Celsing, bör lyftas fram som den speciella plats den är. Den är väl värd att titta på och där hålls visningar och gudstjänster regelbundet. 16 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 BEBYGGELSEN Väggmålningen från 1680, är husets hjärta, där Bo Silverbern gärna sitter med tända ljus och goda vänner. FOTO: ANNICA JÖNSSON Den gamla vinden, inreddes i modern tid. Inklämt mellan modernare hus hukar fästningsstadens äldsta bostadshus. Vardag och fest i historiskt sällskap Mörkt. Rökigt. Fuktigt långt upp på väggarna och med största säkerhet sjukdom i luften. Kristianstads äldsta bostadshus må vara vackert och luftigt i dag, men när det byggdes, i stadens skälvande början, var det ett hus för de fattigaste. Låt oss konstatera det med en gång: Skottenborg är Kristianstads äldsta hus. Men det ligger utanför vallarna. Innanför, i fästningsstaden är det ett litet lejongult gatuhus, inträngt mellan de större och betydligt modernare hyreshusen på Västra Storgatan, som är äldst. Hans Prytz lejehus, står det på en skylt på fasaden. – Det omnämns första gången 1641, så det är helt klart byggt innan dess. Mer exakt vet vi inte, säger Bo Silverbern som tillsammans med sin hustru Eva flyttade in för nio år sedan. Kristianstads äldsta bostadshus, i dag ett 196 kvadratmeter stort hus ombyggt i etapper under fyra århundraden, var en gång ett hyreshus med minimala rum, och skomakarverkstad på andra våningen. Här har också varit en handelsbod. I trädgården där det i dag växer ett persikoträd fanns utedassen och mitt i det som numera ger plats åt ett köksbord, fanns brunnen som då var ute på gården. Paret Silverbern är väl medvetna om och mycket stolta över att bo i det äldsta huset innanför vallarna. Det var det som lockade, ett så gammalt hus med så mycket historia. – Vi är smånördar när det kommer till historia, kunskapen om det som varit gör att man förstår nutiden så mycket bättre, säger Bo. I vardagsrummet som vetter ut mot gatan finns en fantastisk väggmålning, daterad till 1680-talet, som Våga Lindell Andersson varsamt tog fram när huset fick sin omfattande renovering i mitten av 1980-talet. Då var den täckt av sex lager tapet och två lager puts. Det sägs att en prästänka ägde huset och hyrde ut rum, bland annat till en kyrkomålare. – Det påminner mycket om sättet man målat i kyrkor på, så det kan säkert ligga något i det, säger Bo och berättar att väggmålningen skadades vid den kraftiga jordstöten 2008. Putsen föll ner och man fick kalla på restaureringsexperter. Paret älskar att sitta vid matbordet i stearinljus och njuta av god mat och vänner, med väggmålning- Bo och Eva Silverbern bor i stadens äldsta hus. ❛Vi ärTrivs! smånördar när det kommer till historia, kunskapen om det som varit gör att man förstår nutiden så mycket bättre. en som en närvarande påminnelse om livet som varit. I taket syns de ursprungliga bjälkarna, några av dem med en radda hål i. Där har det suttit väggar, som byggts av tunna spjälor som man sedan tätat och putsat. – Huset hade stått tomt mycket länge och var nästan helt förfallet när arkitektparet Anna och Bo Levinsson tog sig an det i mitten av 80-talet. De renoverade och gjorde ett fantastiskt arbete, säger Eva. Två rejäla trappsteg upp leder vidare in i huset, till en del som byggdes till på 1700-talet. Där finns en gravsten från 1694 som hittades under renoveringsarbetet, som någon gång under 1700-talet användes som fyllnadsmassa. Nu ligger den hoppusslad i den nisch där det en gång fanns en bakugn. Och brunnsutrymmet har blivit en perfekt vinkällare. På andra våningen är de ursprungliga fönstrena små och ger en hint av hur mörkt här en gång varit. Här höll skomakaren till. På den oisolerade vinden (ja hela huset var oisolerat) hade han sitt kallager, vilket nu inretts för att ge plats åt den moderna familjen. Bo kan med sina 1,85 centimeter i strumplästen knappt gå rak under takbjälkarna och han har lärt sig att ducka i vissa av dörröppningarna. – Här finns inte en rät vinkel, vilket förstås är charmigt om än opraktiskt, säger Eva och visar in i den del där parets sovrum och badrum är. Här, pekar hon, bodde en av de sista hyresgästerna, en familj med fem barn. I ett rum och kök. Det fanns varken vatten eller värme i huset, då när det byggdes. Det var en fattig tid, med utbredd alkoholism, emellanåt livsmedelsbrist och så fukten som drog in från vattenriket runt staden. Utsidan är skyddad och det krävdes tillstånd att måla om det. Den mörka gula, med de röda fönstrena fick man till sist tillstånd till. Invändigt får man faktiskt göra lite som man vill, det är inte skyddat på samma sätt. – Till exempel så är trappan upp en nymodighet, förr gick trappan utanpå huset. Och vi behöver inte ha jordgolv som det var ursprungligen, ler Eva. Favoritrummet är det äldsta, där väggmålningen gärna lyses upp av stearinljus och där nutiden tar lite försiktig plats när Rod Stewart allt som oftast börjar sjunga ur högtalarna. ÅSA CARLSSON [email protected] Plats för många. På andra våningen fanns en skomakare och på tredje, som också syns här, fanns ett kallager. Hela huset var oisolerat. FOTO: ANNICA JÖNSSON 20 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 I galgen på Kulltorp mötte Peter Norrbom döden KRIMINALITETEN Under ett villaområde på Kulltorp gömmer sig en avrättningsplats med mängder av benrester och kranier efter avrättade mördare, tidelagare och andra brottslingar. Det var på 1720-talet, då avrättningarna flyttades utanför Kristianstad, som en officiell avrättningsplats anlades mellan nuvarande Stinsvägen och Lokförarevägen. Sedelförfalskning Petter Norrbom var en av det dryga hundratal olyckliga som här slutade sina liv i bödelns snara. Han och fyra medhjälpare hade avslöjats som sedelförfalskare, kastats i stadens fruktade fästningsfängelse för att i bojor invänta domen, som föll i april 1815. Petter Norrbom dömdes till döden genom hängning, hans inlämnade nådeansökan avslogs. Fängelseprästen GusAvrättningen av Yngsjömörderskan Anna Månsdotter som tillsammans med sonen Per Nilsson dödat svärdottern Hanna Johansdotter, är den mest kända i Kristianstad. Hon var den sista kvinnan som avrättades i Sverige. FOTO: PRESSENS BILD Avrättningarna möttes av Trägalgen restes sommaren 1616 och småtjuven Olof Möller blev den första som en tid senare fick det tvivelaktiga nöjet att inviga inrättningen. I ett dokument från 1625 uppges galgen upprutten och i samband med införskaffandet av en ny beslutades att den skulle flyttas från stadens förnämsta torg. Den nya galgen placerades ett par hundra meter sydost på en mindre flytta det makabra hantverket utanför stadens vallar. I samband härmed tvingades också bödeln flytta ut ur staden. Av såväl vidskepelse som känslomässiga skäl blev det utomordentligt svårt att få folk att bosätta sig där bödeln haft sitt boende och där människor tagits av daga. Tomten närmast söder om Hintorget, där bödeln varit bosatt, stod obebyggd resten av 1700-talet. SKRIBENTEN ❛... härDöden hängdes flera hundra människor... Kenth Olsson, historiker, författare ochutbildningschef i Kristianstad. Han är aktuell med boken ”400 år i Christians stad”. När staden behövde införskaffa en ny trägalge 1625 flyttades också avrättningsplatsen från Stora torg till det så kallade Hintorget. FOTO: LILL LANDINS SAMLINGAR öppen plats som döptes till Hintorget och som enligt stadens äldsta tomtkarta upptog norra delen av nuvarande kvarteret Jepp Buck. Området omgärdas i dag från norr av Nya Boulevarden, i väster av Östra Vallgatan och i öster av Öst- ra Boulevarden. Torget mätte omkring 30x30 meter med galgplatsen i centrum. Få känner i dag till att här hängdes flera hundra människor innan de styrande på 1720-talet beslutade att Den utgjorde sedan trädgård under 1800-talets första årtionden. Inte förrän 1835 uppfördes ett litet korsvirkeshus i ena tomtens hörna. Samma var det med själva Hintorget. Mer än hundra år efter att torget avvecklats som galgplats stod området obebyggt och användes som trädgårds- eller betesmark. Det dröjde in på 1830-talet innan det uppfördes en byggnad på platsen och då i form av stadens första offentliga badhus. I dag står fortfarande delar av området och väntar på nybyggnation. Det har fått vidskepliga att spekulera. KENTH OLSSON Allt inom glas! Flera avrättningsplatser fanns i området kring Kristianstad, där begravdes ofta också de avrättade. FOTO: TOMMY SVENSSON taf Feuk fick i uppdrag att förbereda honom för döden, en skarprättare bokades och två timmermän anlitades för att bygga och resa galgen. På avrättningsdagens morgon fördes Petter Norrbom till Trefaldighetskyrkan. Efter gudstjänst, nattvard och kyrkans välsignelse gick färden vidare till avrättningsplatsen på Kulltorp. Runt galgen vaktade spjutförsedda soldater från stadens garnison. Utanför posteringen träng- des hundratals nyfikna åskådare, många av dem barn. Den 7 december 1815 spände skarprättaren Hemming Sjögren repet runt den dömdes hals och några minuter senare dinglade 28-årige Petter Norrbom i galgen. Begravdes på plats Åskådarna hurrade, stojade och visade bödeln uppskattning. Petter Norrbom begravdes i ovigd jord vid avrättningsplatsen. KENTH OLSSON Galgbackar från Näsby till Huaröd I arkiven finns belagt ett antal gamla avrättningsplatser och galgbackar också utanför staden Kristianstad. Bostadsområden och annan bebyggelse har sedermera uppförts ovanpå dessa platser. Benbitar syns inte så tydligt från grävmaskiner, dödsskallar har därför krossats under I den bastanta trägalgen fick flera hundra människor plikta med sina liv inför jublande åskådare. Ofta hade spektaklet föregåtts av tortyr och stympningar. Platsen var oansenliga Hintorget sydost om Stora Torg i centrala Kristianstad. I dag har platsen och dess hemska förflutna fallit i glömska. I 1600- och 1700-talens Kristianstad var brottsligheten skyhög och ett 60-tal olika brott belagda med dödsstraff. Det avrättades otäckt många människor. Perioden 1800 1865 avrättades offentligt 644 människor i Sverige, det vill säga omkring ett liv i månaden, året runt i 65 år. På 1600- och 1700-talen var det mångdubbelt fler. När Christian 4 anlade Kristianstad beslutade han att det var vid Stora Torg som maktens centrum skulle koncentreras. Det innebar att det blev här som stadens första fängelse, den obligatoriska skampålen och galgen placerades. KRISTIANSTAD 400 ÅR · 21 ONSDAG 21 MAJ 2014 larvfötter och rester av de döda har spritts som fyllningsmassa. Av äldre dokumenterade avrättningsplatser i Kristianstadstrakten kan nämnas nuvarande Kulltorp (se separat text), Näsby fält söder om Stridsvagnsvägen där barnamörderskan Bengta Hansdotter togs av daga 1768, Fjälkinge galgbacke där pigan Anna Jacobsdotter avrättades för barnamord 1795 och Lyngsjö galgbacke med en belagd avrättning 1726. Gamla kartor markerar även galgbackar i bland annat Åsum och i Huaröd. KENTH OHLSSON folkets jubel En makaber prislista Att verka som bödel var ett mångsidigt arbete. Kristianstads skarprättare ansvarade mot ersättning även för tilläggsstraff i form av olika kroppsskändningar. Lindrigast var om den döde brändes efter avrättningen. Efter hängningen tände bödeln då på både plankgolvet, galgen och den avrättade (även tjäran som fick det att brinna tog bödeln betalt för). Ett annat vanligt tilläggsstraff var att den dömde före avrättningen fick ena handen avhuggen, öronen avskurna eller tungan utskuren. Det kunde ske upp till en vecka före avrättningen. I en skarprättartaxa från 1736 anges i riksdaler den lön som utgick vid verkställandet av olika straff: Halshuggning med svärd eller yxa: 5 :– Upphängande i galge: 8 :– Halshuggande/upphängande i galge och steglande på en eller flera pålar: 10 :– Halshuggande/Upphäng- ande i galge och brännande på bål: 10 :– Knipande med tång var gång: 2 :– Brännande i pannan eller på rygg: 2 :– Tungans avskärande: 5 :– Öronens avskärande: 2 :– Handens avhuggande: 2:– Sången stoppad men inte titten Avrättningar var offentliga fram till 1867 och åtföljdes av stora skaror människor, både vuxna och barn. I det tidiga Kristianstad var avrättningar rena folknöjet. Vid 1700-talets mitt fick skolan i Kristianstad emellertid en rektor, starkt påverkad av upplysningens humana idéer. Han införde, trots hårt motstånd, förbud mot att låta sina skolpojkar sjunga vid avrättningar. Men när han även ville förvägra eleverna rättighet att närvara vid själva avrättningarna, möttes han av föräldrastorm. Någon måtta fick det vara med alla nymodigheter, resonerade upprörda föräldrar med stöd av stadens styrande. NYTT SHOWROOM ÅHUS 22 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 ARVET Välkommen till din lokala sportbutik med fokus på kvalitet och service! KRISTIANSTAD, City Luvig Munthe arbetade som pagehovmester – eller lärare – till kronprins Christian mellan 1583 till 1598. Nu bor hans släkting Gunnar Munthe i Kristianstad. KRISTIANSTAD Outlet Släkten Munthes släktvapen, på Gunnar Munthes släkthistoria som sträcker sig till 1000-talet. Gunnar Munthes anfäder lärde Christian att bli kung I lära ❛Vi vet att kronprinsen fick lära sig språk, att uppföra sig, han fick lära sig rida och fäkta, matematik och historia. Gunnar Munthes släkting var kronprins Christians, sedermera Christian IV:s lärare. För Gunnar Munthe är kopplingen till stadens 400 år större än för de flesta. Hans anfader Ludvig Munthe var nämligen den som undervisade den unge danske kronprins Christian och förberedde honom för att bli kung. Vid 25 års ålder fick den unge flamländaren Ludvig Munthe en kunglig fullmakt av danske kungen Fredrik II, daterad den 24 november 1583, att som pagehovmester vid det danska hovet undervisa kronprins Christian. Mellan 1583 och 1593 as- sisterade han sin svåger Hans Michaelssen, men från 1593 fick Ludvig ta över hela ansvaret för kronprinsens utbildning. Han var kvar vid hovet till 1598 då han befordrades till canonius vid Lunds domkyrka och senare till ärkebiskopens närmaste man. Ludvig dog 1634, 75 år gammal, och begravdes i ett nu rivet kapell intill domkyrkan i Lund. – Det är klart lite speciellt att vandra på Kristianstads gator och veta att min anfader i rakt nedstigande led, var den som lärde upp stadens grundare, säger Gunnar Munthe som är mycket intresserad av släkthistoria. Nu är släkten Munthe en stor släkt, med stora kyrkans män i rullorna. Man har en egen släktförening, som Gunnar Munthe själv varit ordförande i. Han har följt släkten så långt tillbaka som 1038 men har inte riktigt några bra officiella källor för de allra tidigaste uppgifterna. När det kommer till kungens lärare är dock forskarna överens. – Vi vet att kronprinsen fick lära sig språk, att uppföra sig, han fick lära sig rida och fäkta, matematik och historia. Det jag funderar över är var Ludvig fick sin utbildning? Man vet att Ludvig blev föräldralös som nioåring och tror att han och hans två yngre syskon följde med mormodern till Danmark. Det troliga är att de fått utbildning på ett tyskt universitet innan Ludvig och hans bror Hans Johan båda blev antagna som de danska prinsarnas lärare. Man vet att bröderna kom från en välbärgad familj i Lübeck, med rötter i Flandern, och ser i flera led hur familjen Munthe rör sig i kretsarna kring de danska kungarna Fredrik II och Christian IV. Ludvigs brorson, även han döpt till Ludvig Munthe, blev biskop i Bergen, Norge, som då var en del av Danmark. Elva generationer senare sitter lärarens släkting i Kristianstad. Lite av en slump faktiskt, för Gunnar själv har levt ett spännande liv. Uppvuxen i London under krigets blitzar, utbildad och med en yrkeskarriär i den engelska trähandelsbranschen. Som pensionärer letade han och hustrun Marianne hus i Skåne och hittade ett i Åhus. Gunnar har tidigare arbetat för Skånsk skog och trivdes ypperligt här nere. Att Christian IV uppskattade sin lärare står klart, dels genom belöningen med tjänsten i Lund, dels genom att han vid åtminstone ett tillfälle fick besök av kungen. – De fick veta i förväg vilken mat som skulle serveras, hur mycket öl man skulle ha i beredskap. Sedan vara det bara att bjuda kungen. Indirekt är Gunnar Munthe även släkt med borgmästare Munthe, i Alice Tegnérs sång, eftersom det fanns en Munthe som var präst i Karlshamn, Tegnérs födelsestad. Men det är en annan historia det. ÅSA CARLSSON [email protected] Kristianstad 400år! Vi firar med Jubileumspris! Gäller till 31 maj eller så långt lagret räcker. SPARA 500: JUBILEUMSPRIS 400: ORD. PRIS 899:- Asics Gel Joggingsko Heldämpad joggingsko för neutralt löpsteg. Skon har en lättviktssula och ovandel med fantastisk passform och komfort. Herr & dam. 26 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 KRISTIANSTAD 400 ÅR · 27 ONSDAG 21 MAJ 2014 KRISTIANSTADSBOR FOTO: TOM WALL ENKÄT: ÅSA CARLSSON Inga-Britt Bergevi: Kim Brokhöj: – Vattenriket är något att lyfta fram och Tivoliparken. Och jag älskar att sitta på Lilla torg och studera folk. Torghandeln kunde gott utökas, det är så trevligt. Det nya rådhuset är fint och överhuvudtaget är man bra på att bevara de gamla husen. Det ger en fin prägel. – Jag är dansk, men bor här av hela mitt hjärta. Vi trivs otroligt bra, det är en mysig liten by. Två minuter till gågatorna, fem minuter till naturen. Det är suveränt. Jag gillar Linnérundan och möjligheten att cykla runt Råbelövssjön – och ändå nästan vara inne i stan. Noor Al-Rubaiee: – När det är bra väder är det jättebra, man kan gå runt i hela stan. När det är dåligt väder visar sig inte så mycket folk och det är tråkigt. Jag har inget favoritställe, det skiftar från gång till gång. Det är bra att det ska komma fler butiker. Marita Ohrberg och Anders Olsson: – Vi är äntligen är tillbaka, efter tolv år i Ronneby. Man känner alltid igen någon på stan, här är inte så dyrt och så gillar vi att dansa, gärna på Sommarlust. Här är nära till allt. Det känns som att vara hemma igen och det är en skön känsla. Jacob Skyman, – Det har blivit fint nu när stan byggts om, det känns positivt att gå omkring här nu. Här finns bra affärer och det kommer ännu fler när gallerian är klar. Allt är nära och det är bra. Bästa stället att hänga på? Espresso house. 30 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 ONSDAG 21 MAJ 2014 KRISTIANSTADSBOR FOTO: TOM WALL ENKÄT: ÅSA CARLSSON Emil Nilsson Ekholst: Arne Bergevi: – Det bästa är nog att allt är så nära. Nu går jag på Söderport så då är verkligen allt nära. Här finns det mesta att handla och nu när de har byggt om har det blivit jättefint. – Här finns precis allt man behöver. Men skulle man behöva åka någon annanstans är det nära till tåg och motorväg. Naturum är mycket fint och de är duktiga på att plantera blommor i stan vilket gör staden trevlig och inbjudande. Vi stortrivs. Ulla-Britt Fröberg: Emmanuel Iyere: – Jag är född i Kristianstad och har egentligen aldrig haft någon anledning att lämna stan. Jag är van vid stan, har vuxit upp med den och har det så bra här. Det är nära till allt, inga långa vägar alls. – Det är så lugnt och tryggt här.Jag har bara bott här ett par månader, men det verkar vara en bra stad för sin storlek, med en massa butiker. Jämfört med Stockholm är det lite litet, men tryggheten vinner i längden. Hiba Al-Rubaye: – Jag går i nian på Norretull och jag tycker om nästan allt med stan. Bäst är att bara va i stan, gå runt, chilla lite. BK är bästa stället att hänga på, alltså Burger King. KRISTIANSTAD 400 ÅR · 31 40 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 HISTORISKA NEDSLAG 1600 1614 1616 -1617 22 maj: Staden grundas. 1615 Tyghuset byggs, liksom kungens stall (nu Länsmuseum) och Borgmästargården vid Stora Torgs nordöstra hörn. Här bor Georg Carl von Döbeln 18111812. 1615 Upprättar Christian 4 en nationell milis om 4 000 man fördelade på två stora regementen. Många från det Skånska regementet ingår i Kristianstads garnison. Gräver åtta kompanier tvärkanalen, som delar fästningen i två delar. 1872-1874 fylls den igen. I dag finns Nya Boulevarden där. 1619-1620 1643-1645 Invånarna drabbas av pesten, många dör. 1622 49 husägare finns i staden. 1628 8 juni invigs Heliga Trefaldighetskyrkan. Tornspiran byggs först 18651866. 1629 Hospitalet är färdigt, inrymmer även en kyrksal. Byggnaden finns kvar, fast ombyggd 1790, Café Fenix. Det Hornska kriget. Fältmarskalk Gustaf Horn har högkvarter i Fjälkinge, men angriper inte Kristianstad som är en viktig stödjepunkt för snapphaneförbanden. KRISTIANSTAD 400 ÅR · 41 ONSDAG 21 MAJ 2014 FAKTA: GAMLA CHRISTIANSTADS ÅRSBÖCKER, SUNE FRISTRÖMS KRISTIANSTADSSERIE, KENTH OLSSON 400 ÅR I CHRISTIANS STAD, KRISTIANSTADS KOMMUN FOTO: KRISTIANSTADSBLADETS FOTOGRAFER OCH TT 1800 1700 och förpliktelser till danska kronan. 1660 Pottaska är största exportartikel. 1672 Införs ”stadens äldste” med hälften köpmän. 1658 hälften hantverkare, uppgiften övertas 1863 av stadsfullmäktige. 1675-1679 Skånska kriget. Kristianstad är tidvis krigshögkvarter och plats för ambassadörer och sändebud. 1676 Freden i Roskilde. Skåningarna löses från trohet Danskarna besätter staden. Den kalla vintern 16771678 river de flera hus för att få ved. Svenska hären belägrar staden för att svälta ut danskarna. 1678 Danskarna kapitulerar efter en hård tid. När maten i staden tagit slut har man tvingats äta hundar och katter. 1700 1738 Karl XII besöker staden. Under denna tid regeras riket från Kristianstad. 1679 Freden i Lund. Befästningarna får förfalla till 1748. 1687 Vähusen byggs vid Östra Vallgatan 22-24. Husen är unika. De restaureras 1978-1980. Yrkesmässig odling av tobak startar. 1739 1709 ”Dödlighetstopp” med koppor och möjligtvis influensa. 1710 1719-1996 Säte för länsstyrelsen i Kristianstads län. Danska trupper besätter staden under en månad. 1727 verk vid nuvarande Sommarro. Staden lyses sedan upp av 100 gaslyktor. 1862 1865 1861 Förbjuds stadsborna att ha grisar i sina hus. Första rådhuset byggs. Yllefabriken startar. 1749 Linné besöker området. Han berättar om vinodlingar i staden. 1750 Köpmannen Berndt Johan Burmester är den främste och handlar med nästan hela Europa, hans köpmansgård ligger vid Östra Storgatan 55. 1751-67 Norra Kasern byggs. 1758 1772 1760 1775 ”Portpengarna” som ska betalas till vakten i stadsporten när man ska ut eller in i staden införs. Pengarna går till Wendes barnskola. Åhus/Kristianstad har Skånes största fartygsflotta och den största utrikessjöfarten. Kristianstad är skådeplats för Johan Christopher Tolls och kapten Abraham Hellichius resning, början till Gustav III:s revolution. Helge å får nytt utlopp genom Gropahålet till Hanöbukten. Vallgraven sjunker ordentligt. 1806 1776 Lasarett för länet startar. 1794 Kungliga Wendes Artilleriregemente (A3) startar. Första lånebiblioteket. Lasarettet flyttar till en större fastighet, Östra Boulevarden 48 med första offentliga badavdelningen. 1809 Startar bokbindarmästaren Carl Ludvig Bong en rörelse som ännu finns kvar. 117 HÄNDELSER UNDER KRISTIANSTADS FÖRSTA 400 ÅR 1810 Första numret av Christianstads Wecko-Blad. 1812 Bildas Kungliga Norra Skånska Infanteriregementet (P 6) med Georg Carl von Döbeln som chef. 1820 Wendes Artilleriregemente deltar i slagen vid Grosbehren, Dennewitz och Leipzig. Inrättas Hovrätten över Skåne och Blekinge i Fortifikationshuset, senare Kronohuset. Kronprins Oscar och Esaias Tegnér är med vid invigningen. 1814 1826 1813 Kristianstads Läns Hushållningssällskap bildas. Sparbanken för Christian- stads län etableras i gamla Rådhuset. 1830- tal Sumpmarken i Kommendantsängen blir park, Tivoliparken. 1832 Koleran härjar och den första stadsläkaren anställs. 1834 Tobaksrökning tillåts på gatorna, ”ett nyttigt och verksamt medel till luftens rening”. 1837 Första operaföreställningen. 1842-46 Cellfängelset är första stora bygget utanför vallarna. 1847 1852 Öppnar stadens första barberare. Härjar en stor eldsvåda – 36 hus förstörs och 766 blir utan hem. 1848-1849 Byggs Västra Boulevarden som en av världens första boulevarder. 1850-tal Malariaepidemi (= frossa). 1856 1850/60-tal De flesta kanalerna fylls igen, men några bitar blir kvar, de saknar avlopp och blir stinkande, smittförande pölar. Startar Christianstads-Bladet – nu Kristianstadsbladet. 1857 Koleraepidemi. 1 112 personer insjuknar, 595 dör. Widellska lyckan blir kolerakyrkogård. 1859 Invallningen av Nosabysjön inleds under ingenjör Milner. En ny stadsdel skapas på gammal sjöbotten – Österäng. Smittkoppor. 1860 C. J. Fulgentius Ljunggrens Verkstad blir Kristianstads första industri. Ljunggren kallas ”industrialismens fader i Kristianstad”. Första valet till stadsfullmäktige. 1864 KristianstadHässleholms järnväg invigs närvaro av Karl XV och Christian 9. 1865 Flyttas marknadsplatsen vid Stora Torg till Östra Salutorget. Till 1915 kan fiskebåtar från Åhus och Yngsjö ta sig till Fisketorget. Anläggs ett gas- 1873-1874 1883 Tvärkanalen fylls igen och förvandlas till Nya Boulevarden. Härjar den sista stora frossaepedemin. 1878 Kristianstads Arbetarekommun bildas. Startas Skånska Spritförädlings AB i Kristianstad av brännvinskungen L. O. Smith, året därpå lanseras Absolut Rent Brännvin. 1883 1880 Hvilans Gjuterioch mekaniska verkstad startar. då löjtnant Sixten Sparre rymmer med cirkusprimadonnan Elvira Madigan. 1889 Yngsjömordet. 22-åriga Hanna Johansdotter mördas av sin man Per Nilsson och sin svärmor Anna Månsdotter. 1889 Skakas staden av en societetsskandal Anna halshuggs 1890. 1899 Fackföreningarnas hus invigs, senare kallat Folkets Hus, det första i landet. Första offentliga filmförevisningen, på teatern. Åren som följde gjordes de första filminspelningarna i landet just i Kristianstad. 1892 1899 1890 Startar Frälsningsarmén sitt sociala arbete med slumsystrar. Kristianstads Hjulförbund byter namna till IFK Kristianstad. Wä Bil – företaget med både traditioner och visioner Vi sätter färg på Kristianstad! Kunden viktigast av allt För oss på Wä Bil är du som kund viktigast av allt. Det är viktigt att vi kan ge bilen bra service, men framför allt vill vi att du som äger bilen skall känna dig omhändertagen. En nära personlig kontakt med våra kunder från år till år tror vi har haft stor betydelse för vår framgång. Vår förhoppning är att bli ännu bättre på just detta och med olika kundundersökningar får vi reda på hur väl vi lyckats! Familjär känsla Våra medarbetare här på företaget har både hög kompetens och stort engagemang, de är värda en eloge för arbetet de utför. En del har arbetat här i många år och en del kommer nyligen från konkurrerande märken. Tre fina märken Vi har glädjen att få representera tre bilmärken, med hög kvalitet och med starka varumärken dvs. Peugeot, Mazda och Honda. Detta betyder mycket för vår framgång. Det finns en modell för praktiskt taget varje behov, såväl privat som tjänstebil och transportbilar. Företagsutveckling Wä Bil Wä Bil är företaget med fokus på framtiden. Lokalerna har mer eller mindre totalrenoverats under 2010-2012 och utbudet av bilmärken och modeller har blivit flera. Stor satsning gjordes redan 2010 på Peugeot Transportbilar och fyra år senare är Peugeot Transportbilar näst störst i Kristianstadsregionen. Bil- och serviceverksamheten, med Peugeot som bas, kompletterades först 2011 med Honda och sedan 2012 även med Mazda. 2013 blev Wä Bil AB en certifierad återförsäljare för Peugeot, bland de fem första i Sverige. Certifieringsprogrammet tar sikte på kvalitet- och miljöpolicy, ledningsarbete och kundnöjdhetsprogram. Svensk Bilprovning Bilprovningen flyttade i december 2010 in som hyresgäst på anläggningen. Här räknar vi med att det årligen besiktigas ca 12.000 fordon. Verksamheten var ett pilotprojekt och som nu utgör en framgångsrik grund för fler liknande etableringar i Sverige. Wä Bil Tvätt Biltvätten öppnade i oktober 2010, modern och miljövänlig gör-det-själv tvätt för såväl person-/lätta transportbilar som för husvagnar och husbilar. Anläggningen är idag den enda med underspolning och 3,5 m i höjd. 2013 tvättades det ca 13 000 fordon eller i snitt 35 tvättar/dag. Stig Norberg , Ägare Mäster Bonggatan 4sKristianstads044-7818900 www.wallgards.se Jens Gauffin Personbilar Henrik Bergdahl Personbilar Peter Leffler Transportbilar Martin Svantesson Servicemarknad Joakim Nilsson Skadeärende Estrids Väg 23A Vä, Tel 044-24 57 00, www.wabil.se 42 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 KRISTIANSTAD 400 ÅR · 43 ONSDAG 21 MAJ 2014 HISTORISKA NEDSLAG 1900 1901 Gamla skjutbanan blir stadens första idrottsplats, nu plats för Arenan. 1902 1900 AB Skånska Yllefabriken, är störst i Skandinavien, med 80 vävstolar och 200 anställda. Första strejken på Hvilans Gjuterioch mekaniska verkstad. 1903 Invals den förste arbetaren, typografen P. A. Månsson, i stadsfullmäktige. 1904 Bygger Kungl. Wendes Artilleriregemente ett nytt kasernområde, Östra Kasern. Lasarettet får sin första kvinnliga läkare, Gertrud Gussander. Tivoliteatern invigs. 1906 Upphör staden med saluter. 1909 Storstrejk på Hvilans mekaniska. 1911 Tar första kvinnan plats i stadsfullmäktige, Anna Lundqvist, högern. Hon är den första kvinnliga i stads- fullmäktigeledamoten i landet. eleverna tar studentexamen. 1911 1927 Slutar sjöfarten till Kristianstad. 1920 Storbrand. 1935 Startas Kristi- anstad-Blekinge Slakteriförening. 1938-1939 1950-talet Lillöhus ruin grävs ut och åren efter vallarna runt borgen. byggen bildas. 1938-1940 1950 Startar Alfred Svensson Centraltryckeriet, senare Kristianstads Boktryckeri AB. Ändras gatubelysningen från gas till elektrisk. 1925 1950 AB Kristianstads- Första kvinnliga Boulevarden. Fader Gunnar grundar Gratia dei. Rivs respektive sprängs badhusen vid Strandpromenaden i Tivoli så att fönsterrutor krossas i Västra Norr storsaneras. Ålderdomlig miljö försvinner, bland annat äldsta huset. 1952 Öppnas det första snabbköpet Evert Ljungberg affär vid Götgatan 16/ Snapphanevägen. 117 HÄNDELSER UNDER KRISTIANSTADS FÖRSTA 400 ÅR 1952 Gustav VI Adolfs Eriksgata. 1954 Fångas en ål på Riksvägen. Det hade regnat mycket. 1955 Lämnar det första eltåget stationen. Första Grand Prix på Råbelövsbanan. Prins Bertil sköter prisutdelningen. 1957 Tivolibadet byggs. 1959 Bildas Folkets Park. 1960 Sista badtåget till Åhus. 1964 Sista tobaksskörden. 19671971-1974 Kristianstads storkommun bildas. 1973 1991 1977 1994 Centralsjukhuset invigs. 1967 The Who på Sommarlust. 1968 Brinner Oljefabriken Merkantil från 1887 och Wahlbergs Qvarn från 1888 ned. Karl XVI Gustav på besök. 1984 Storgatorna blir gågator. 1989 Kristianstads Vattenrike invigs. Wendes Artilleriregemente flyttas till Hässleholm. Norra Skånska Infanteriregementet läggs ned. Högskolan flyttar in i de gamla militärbyggnaderna. 2001 1997 Skåne län bildas. Landshövdingen lämnar residenset i Kristianstad. 1999 Region Skåne startar med huvudkontor i Kristianstad. INOMHUSMÅLNING Välkommen att höra av dig till 2000 Första Christianstadsdagen. UTOMHUSMÅLNING 387 år som militärstad är över, när Södra Underhållsregementet läggs ner. 2002 Översvämning under vårvintern. 2005 Stora branden på Lilla Torg. Jörgen Nilsson 0705 -22 51 43 2010 Arenan invigs. Naturum invigs. Åhusvägen 99t291 76 Rinkaby E-mail: [email protected] 400 kvadratmeter fyllda med roliga och spännande leksaker! Välkommen till Kristianstads största leksaksaffär med personlig service! Alltid 20% rabatt på Lego över 300:- Nya Boulevarden 10 Kristianstad Tel: 044-211233 [email protected] www.facebook.com/OWNring Kärrvägen 6, (Mittemot Harald Nyborg) Tel 044-12 01 00 ¾PPETTIDER-ÍNDAG&REDAGs,ÚRDAG 50 · KRISTIANSTAD 400 ÅR ONSDAG 21 MAJ 2014 MATEN ! D A T S N A I T FIRA KRIS 399:2-pack ölglas med Kristianstadsetiketter VI HAR PRESENTER FÖR ALLA TILLFÄLLEN 99:- Club champagneglas (149:-) 199:Mine skål 25 cm (349:-) 2 -pack 799:Alfredo salladsskål inkl salladsbestick (968:-) 1999:Knivset 3-delar (2999:-) Rårört. Barn och kvinnor ska ofta ha varit ute för att plocka lingon i norra Skåne. FOTO: PETER ÅKLUNDH Fläsk, äggakaga, gås och rökt ål. Det är några av rätterna som Kippers dukar fram för att visa på den skånska husmanskosten under de senaste 400 åren. KRISTIANSTAD Västra Storgatan 48, Lilla torg, 044-12 14 12