1. No category

Gråmögel fick
plantor på fall 2012
Gråmögel slog till i höstrapsfält i sydvästra Skåne i april 2012. Trots att angreppen inte spred
sig blev behandling med Cantus mot svampen en lönsam insats.
Text: Albin Gunnarson, SFO. Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
På snedden. Plantor som ­angreps av
gråmögel ­växte snett och formade
till slut ett upp- och nervänt U med
­blomknopparna mot ­markytan.
V
åren 2012 drabbades stora
områden i framförallt norra Tyskland, Danmark och
södra Sverige av starka angrepp av
gråmögel (Botrytis cinerea). Svampen är en mycket allmänt förekommande skadegörare i raps, men be-
Svensk Frötidning 6/12
tecknas egentligen som mycket svag
och orsakar sällan några betydande
skördeförluster.
Köld på barmark
Angreppsområdet våren 2012 var
för Sveriges del koncentrerat till
sydvästra Skåne, från Trelleborg
upp mot Helsingborg. Där fick vi
under senvintern mycket kraftig kyla på barmark. Temperaturen föll ned mot 25 minusgrader
och många lantbrukare kunde
konstate­ra att höstraps faktiskt
»
25
Gråmögel
Gråmögel (Botrytis cinerea)
är egentligen inte en särskilt
­aggressiv svamp. Därför behöver den ofta någon form av
skada på plantan för att ta sig
in i växten. Sådana skador kan
exempelvis uppstå av frost,
starkt tillväxt, insektsangrepp
eller hagel. Symptom kan
uppstå överallt på plantan,
men vanligast torde sena
angrepp på skadade skidor
vara. Sporbildningen kan vara
riklig och syns som gråvita till
bruna täta täckande sporsamlingar som vid beröring
dammar ordentligt. Svampen
gynnas av sval (10–15 oC) och
fuktig väderlek vilket kan vara
en orsak till att angrepps­
utvecklingen s­ tannade av
under ­försommaren 2012.
Angrepp underifrån. Svampen tog
vägen in i rapsplantorna vid frostskador i stjälkbasen. Där utvecklades angreppet till ett grått mögel som snörde av plantorna och fällde dem.
och som var idealisk för gråmögel
att växa till i.
Inkörsport i stjälkbas
»
26
kan ha bättre vinterhärdighet än
höstvete.
Men höstrapsen fick skador i det
för tillfället snöfria området. Skadorna bestod av sprickor i nedre
delen av plantan med helt eller delvis avfrusna toppskott och tillväxtpunkter. I dessa köldsprickor gavs
svampen ordentliga möjligheter att
rejält penetrera stjälkbaserna i den
våta väderleken som följde i mars
Skadorna våren 2012 kom alltså
till uttryck i skador på stjälkbasen.
En sådan skada börjar så smått
i en spricka och växer sig sedan
runt stjälken för att till sist snärpa
av den helt. Det leder till att plantorna helt enkelt välter omkull och
näringstransporten avbryts. Ofta
sågs angrepp 2012 där 10–25 procent av plantorna uppvisade tydliga symptom, ibland ännu mer.
Det fanns så klart en oro för vad
ett så pass tidigt angrepp skulle
kunna medföra längre fram under
säsongen. Frågan var om en andra
våg av gråmögel skulle kunna skada de plantor som för stunden inte
hade sjukdomssymptom och ödelägga hela fält.
Tyskland låg före
Angreppen i Tyskland låg tidsmässigt 10–14 dagar före oss i utveckling. De såg hotande ut och rapporter därifrån talade om kraftiga
skador i fält där plantorna började
falla omkull. För stunden såg det ut
som om behandling var nödvändig
även i Sverige i kraftigt angripna
fält. Antalet tillgängliga produk-
ter med effekt i Sverige är dock begränsat. Bäst effekt ansågs Cantus
kunna ge, medan behandling med
Amistar också kunde vara ett alternativ. Ingen visste dock med säkerhet vilka konsekvenser ett angrepp
skulle kunna få.
Angrepp stannade av
På initiativ av Svensk Raps placerades snabbt två försök ut tillsammans med Skåneförsöken, BASF
(Cantus) och Syngenta (Amistar) i
angripna fält. Försöken behandlades så snart vädret tillät vilket blev
den 20 april då rapsen var i DC
55–57. Ytterligare ett led med en
Cantusbehandling fanns med i DC
63–65 för att försöka isolera behandlingseffekten mot g­ råmögel.
Försök gjordes också att gradera angrepp av gråmögel och behandlingseffekter, men det visade
sig omöjligt att kvantifiera dessa.
Någon ökning i antalet angripna
plantor mellan tiden för behandling och fram till slutgradering
blev det inte heller. Det motsvarar nog den allmänna bilden i fält.
Antal angripna plantor blev helt
enkelt aldrig större under säsongen än de var i början av april. Fält
med fallna plantor förekom inte
heller även om enstaka omkull­
Svensk Frötidning 6/12
Lönsam gråmögelbekämpning 2012
600
6000
Cantus lönsam insats
Svensk Frötidning 6/12
5000
4855
5065
4965
4000
Avkastning kg/ha
Grundskördarna i de båda
­försöken som låg i Furulund och
Marieholm var god – 5100 kilo respektive 4610 kilo per hektar. Inga
andra svampangrepp av ­betydelse
förekom.
I medeltal ökade skörden med
110 kilo rapsfrö efter en behandling med 1 liter Amistar och med
210 kilo rapsfrö efter en behandling med 0,5 kilo Cantus. Motsvarande Cantusbehandling i DC 63–
65 gav en merskörd på 160 kilo per
hektar. Oljehalten påverkades inte.
Försöken skördades den 3 augusti respektive den 28 juli. Under
denna period pendlade spotpriset
på raps kring 4 kronor. Oljehalten i den skördade varan låg på
51,3 procent av torrsubstansen.
Det motsvarar ett fröpris på 4:40
fritt Karlshamn. Försöken visade
därmed lönsamhet för behandling med 0,5 Cantus vid angrepp
av gråmögel våren 2012, trots att
inga nyinfektioner senare under
säsongen noterades. «
Avkastning
kg/ha
5015
500
400
384 kr
300
3000
200
2000
157 kr
100
1000
-36 kr
0
Obehandlat
-1000
Beh. netto
kr/ha
Beh. netto kr/ha
välta plantor kunde observeras.
Däremot blev det faktiskt effekter
på avkastningen av behandlingen.
1,0 Amistar
DC 55-57
0
0,5 Cantus
DC 55-57
0,5 Cantus
DC 63-65
-100
I de 2 försöken med behandling mot gråmögel gav
Cantus störst utslag vid den tidiga behandlingen i
DC 55–57 med en merskörd på 210 kilo per hektar.
Behandlingsnettot blev då nästan 400 kronor per
hektar. Oljehaltsreglerat rapspris 4:40 kr/kg, Cantus
800 kr/kg, Amistar 380 kr/l. Körning 140 kr. 0 kör­
skada DC 55-57, 1 % körskada DC 63-65.
27