Det svarta guldet Årsmånen var synnerligen gynnsam. Och tillsammans med en säker etableringsteknik och omsorg i alla moment landades höstrapsskörden för många lantbrukare som den högsta någonsin. Slogan slog in. Temat för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare på årets Borgeby Fältdagar var ”Rapsen – Det Svarta Guldet”. Denna slogan infriades för många odlare år 2012. Foto: Hans Jonsson. Text: Henrik Strindberg, SFO F ör många av landets lantbrukare var nog höstrapsen odlingsåret 2011/12 den bästa man någonsin upplevt. I alla fall så länge Svensk Raps har skött de svenska sortprovningarna har det inte uppmätts sådana nivåer på parcellskördar. Rekordet är sortförsöket på Gotland där sorten Avatar från NPZ avkastade 7700 kilo per hektar, med en råfetthalt på 50,5 procent. Flera odlare i framförallt sydöstra delen av södra Sverige hade hektarskördar som snittade runt 6 ton. Detta i kombination med ett pris runt 4 kronor per kilo b idrog till ett extremt bra resultat. Svensk Frötidning gräver lite djupare och analyserar vad som var orsaken till detta goda utfall och som vanligt är det inte bara en anledning, utan en kombination av flera. Två goda exempel i öst För att se om vi kunde hitta gemensamma faktorer har Svensk Frötidning intervjuat två lantbrukare med höga skördar från vårt sydöstra odlingsområde: Kenneth Johansson, Kulltorp Västragård, i Vassmolösa samt Bo Hagström, Mörka Lantbruk AB på Öland. Båda redovisade skördar över 5 ton per hektar som snitt på sina höstrapsarealer. Förutom att de kommer från samma odlingsområde finns det ett antal gemensamma faktorer på deras sätt att odla höstraps. Konventionell etablering Gemensamt för dessa lantbrukare är att de etablerde sin höstraps konventionellt. Plöjning, vältning, harvning och sedan sådd med en Rapid-såmaskin. Kenneth såg till att få lite extra hjälp de där Svensk Frötidning 6/12 dagarnadå allting skulle göras. – Därför kändes inte plöjnings momentet speciellt tidsödande. Maskinerna står ju ändå där och själv kunde jag tröska andra grödor utan att känna stressen, berättar Kenneth. Bo påpekar att han ofta har sådana grödor som förfrukt där det ofta krävs plöjning för att få en bra såbädd. – För mig känns det därför säkrare med konventionell bearbetning, menar Bo. SFO kommenterar: Etablering av höst raps är A och O för att nå framgång. Att plöja är alltid den säkraste metoden för många. Den minimerade bearbetningen har också sina fördelar. Framför allt är den ofta tidsbesparande i en period av året då det är bråttom med det mesta. Kostnaden per hektar är ofta lägre för dessa system än vid plöjning. Det ställer dock högre krav på utföraren. Ett system med minimerad bearbetning skiljer ofta mycket från jordart till jordart samt hur halmrester behandlas. Det som fungerar bra på vissa gårdar, behöver inte vara den optimala lösningen på den egna jorden. Här är det viktigt att anpassa maskinparken och verkligen tänka igenom sitt odlingssystem. Har man möjlighet att testa lite olika metoder, kan det vara en väg till framgång. Har man inte maskinerna själv är det kanske möjligt att hyra in dem eller låna av grannen. Som huvudregel kan man alltid säga att rapsfröet ska sås i en väl bearbetad jord, där halmresterna är väl inarbetade. En bra etablering är helt avgörande för att kunna utnyttja höst » 17 rapsens avkastningspotential. Såtiden har stor betydelse och är en förutsättning för en god övervintring. Men det finns ingen anledning att stressa fram ett sådatum med en jordbearbetningsteknik som inte ger det plantantal som är nödvändigt. Anpassad låg utsädesmängd Både Bo och Kenneth använder låga utsädesmängder. Det är lättare att t räffa rätt med utsädesmängden i ett plöjt system menar de. Här lägger man fröet mer exakt och då vet man bättre hur många plantor som kommer att komma upp. – Jag siktar på 40 plantor per m2, men ligger hellre under detta än över, säger Kenneth. SFO kommenterar: Allt fler av våra duktigaste odlare vågar gå ner rejält i utsädesmängder. Våra etableringsförsök visar att en utsädesmängd med sikte på maximalt 50 plantor per m2 för hybrider och 60 per m2 för linjesorter är riktmärket. Den som känner att han har teknik och förutsättningar att så ännu tunnare kan med framgång göra detta. Ett tunt men välväxt bestånd på hösten utvecklar sig ofta gynnsamt på våren och skörden kan öka ytterligare med lägre antal plantor per m2 än vad medeltalet visar i våra odlingstekniska försök. År 2012 har flera av de höga skördarna tagits på fält med plantantal ner mot 30 per m2. Ska man våga gå ner så kraftigt i utsädesmängder är återigen etableringstekniken viktig – ju lägre utsädesmängder, desto noggrannare måste man vara vid sådden. Fullgod höstgödsling Gödslingen till höstraps i samband med sådden är viktig. Gemensamt för våra referensgårdar är att de har tillgång till naturlig gödsel. Kenneth har slaktsvinsgödsel och Bo har tillgång till hönsgödsel. Båda lade fullgiva, det vill säga 60 kilo kväve per hektar. SFO kommenterar: Rätt använd är naturlig gödsel mycket bra till höstraps, men jämn spridning är viktigt. Förutom N, P och K så innehåller ju naturlig gödsel så många fler både makro- och mikronäringsämnen. Rapsen har en mycket snabb tillväxt på hösten och ett brett gödselmedel minimerar risken för bristsymptom. Naturlig gödsel är därför bra 18 Lyckosamma höstrapsodlingar 2011/12 Båda nådde skördar över 5 ton per hektar med konventionell etablering. Relativt tunt sådda hybridsorter med cirka 40 plantor per m2 och 60 kilo kväve på hösten. Årsmånen bjöd på ganska torr vår och en sval högsommar med lagom nederbörd. Kenneth Johansson, Kulltorp Västragård Vassmolösa, söder om Kalmar • 215 ha växtodling • 330 ha skog • 1800 slaktsvinsplatser • Växtföljd: Höstraps, Höstvete, Höstvete, Korn • Rapssort 2011/12: Compass • Avkastning: 5800 kilo per hektar Bo Hagström, Mörka Lantbruk AB på Öland • 325 ha växtodling • Växtföljd: relativt fri med Höstraps, Höstvete, Ärter, Lök, Mat- och stärkelsepotatis, Bruna bönor • Rapssort 2011/12: PR44D06 • Avkastning: 5400 kilo per hektar för att skapa ett jämnt bestånd och borgar för bra övervintring. att därigenom hitta just den sort som passar i ens eget område. Rätt sort för fältet Positiv årsmån Både Bo och Kenneth valde hybrid sorter. – Odlar jag en hybridsort så får jag en snabbare start, det ser jag tydligt, menar Kenneth. Vid intervjun den 25 september hade han möjlighet att jämföra två intil liggande fält, varav det ena är hans eget med hybridsort och det andra var sått med linjesort. Skillnaden är påtaglig till hybridens fördel enligt Kenneth. SFO kommenterar: Vi har numera ett stort antal riktigt bra avkastande sorter i vår provning. Flertalet har också varit med ett antal år och visat god övervintringsförmåga. Utnyttja detta material på bästa sätt. Det är v iktigt att även studera de regionala sortskillnaderna i försöken, för Naturligtvis finns det faktorer som är omöjliga att påverka som exempelvis vädret. Men 2012 var årsmånen uppenbart bra för höstraps. Tittar vi tillbaka så kan vi konstatera att hösten 2011 var extremt mild i de flesta delarna av landet. Detta medförde att bestånden växte till rejält inför vintern och var väl rustade för vinterns påfrestningar. En sval vår och blomningstid gav en lagom utdragen pollineringsperiod, som dessutom var relativt torr. Detta medförde lågt svamptryck i bestånden. En blöt juli månad gav en mycket god frösättning. – Jag tror att den svala högsommaren med lagom nederbörd och den något torra våren, var faktorer som i år spelade en stor roll för den goda skörden, konstaterar Bo avslutningsvis. « Svensk Frötidning 6/12