Det svarta guldet

Det svarta guldet
Årsmånen var synnerligen gynnsam. Och tillsammans med en
­säker etableringsteknik och
omsorg i alla moment landades
höstraps­skörden för många lantbrukare som den högsta någonsin.
Slogan slog in. Temat för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare på
årets Borgeby Fältdagar var ”Rapsen – Det Svarta Guldet”. Denna
slogan infriades för många odlare år 2012. Foto: Hans Jonsson.
Text: Henrik Strindberg, SFO
F
ör många av landets lantbrukare
var nog höstrapsen odlingsåret
2011/12 den bästa man någonsin
upplevt. I alla fall så länge Svensk Raps
har skött de svenska sortprovningarna
har det inte uppmätts sådana nivåer på
parcellskördar. Rekordet är sortförsöket på Gotland där sorten Avatar från
NPZ avkastade 7700 kilo per hektar,
med en råfetthalt på 50,5 procent. Flera odlare i framförallt sydöstra delen
av södra ­Sverige hade hektarskördar
som snittade runt 6 ton. Detta i kombination med ett pris runt 4 kronor per
kilo b
­ idrog till ett extremt bra resultat.
Svensk ­Frötidning gräver lite djupare
och analyserar vad som var orsaken till
detta goda utfall och som vanligt är det
inte bara en anledning, utan en kombination av flera.
Två goda exempel i öst
För att se om vi kunde hitta gemensamma faktorer har Svensk Frötidning intervjuat två lantbrukare med höga skördar från vårt sydöstra odlingsområde:
Kenneth Johansson, Kulltorp Västragård, i Vassmolösa samt Bo Hagström,
Mörka Lantbruk AB på Öland. Båda redovisade skördar över 5 ton per hektar
som snitt på sina höstrapsarealer. Förutom att de kommer från samma odlingsområde finns det ett antal gemensamma
faktorer på deras sätt att odla höstraps.
Konventionell etablering
Gemensamt för dessa lantbrukare är att
de etablerde sin höstraps konventionellt.
Plöjning, vältning, harvning och sedan
sådd med en Rapid-såmaskin. ­Kenneth
såg till att få lite extra hjälp de där
Svensk Frötidning 6/12
dagarna­då allting skulle göras.
– Därför kändes inte plöjnings­
momentet speciellt tidsödande. Maskinerna står ju ändå där och själv kunde
jag tröska andra grödor utan att känna
stressen, berättar Kenneth.
Bo påpekar att han ofta har sådana
grödor som förfrukt där det ofta krävs
plöjning för att få en bra såbädd.
– För mig känns det därför säkrare med
konventionell bearbetning, menar Bo.
SFO kommenterar: Etablering av höst­
raps är A och O för att nå framgång. Att
plöja är alltid den säkraste metoden för
många. Den minimerade bearbetningen
har också sina fördelar. Framför allt är
den ofta tidsbesparande i en period av
året då det är bråttom med det mesta.
Kostnaden per hektar är ofta lägre för
dessa system än vid plöjning. Det ställer dock högre krav på utföraren. Ett
system med minimerad bearbetning
skiljer ofta mycket från jordart till jordart samt hur halmrester behandlas. Det
som fungerar bra på vissa gårdar, behöver inte vara den optimala lösningen på
den egna jorden. Här är det viktigt att
anpassa maskinparken och verkligen
tänka igenom sitt odlingssystem.
Har man möjlighet att testa lite olika
metoder, kan det vara en väg till framgång. Har man inte maskinerna själv är
det kanske möjligt att hyra in dem eller
låna av grannen. Som huvudregel kan
man alltid säga att rapsfröet ska sås i en
väl bearbetad jord, där halmresterna är
väl inarbetade. En bra etablering är helt
avgörande för att kunna utnyttja höst­
»
17
rapsens avkastningspotential. Såtiden
har stor betydelse och är en förutsättning för en god övervintring. Men det
finns ingen anledning att stressa fram
ett sådatum med en jordbearbetningsteknik som inte ger det plantantal som
är nödvändigt.
Anpassad låg utsädesmängd
Både Bo och Kenneth använder låga
utsädesmängder. Det är lättare att
­t räffa rätt med utsädesmängden i ett
plöjt system menar de. Här lägger man
fröet mer exakt och då vet man bättre
hur många plantor som kommer att
komma upp.
– Jag siktar på 40 plantor per m2, men
ligger hellre under detta än över, säger
Kenneth.
SFO kommenterar: Allt fler av våra
duktigaste odlare vågar gå ner rejält i
utsädesmängder. Våra etableringsförsök
visar att en utsädesmängd med sikte på
maximalt 50 plantor per m2 för hybrider
och 60 per m2 för linjesorter är riktmärket. Den som känner att han har teknik
och förutsättningar att så ännu tunnare
kan med framgång göra detta. Ett tunt
men välväxt bestånd på hösten utvecklar sig ofta gynnsamt på våren och skörden kan öka ytterligare med lägre antal
plantor per m2 än vad medeltalet visar
i våra odlingstekniska försök. År 2012
har flera av de höga skördarna tagits på
fält med plantantal ner mot 30 per m2.
Ska man våga gå ner så kraftigt i utsädesmängder är återigen etableringstekniken viktig – ju lägre utsädesmängder,
desto noggrannare måste man vara vid
sådden.
Fullgod höstgödsling
Gödslingen till höstraps i samband med
sådden är viktig. Gemensamt för våra
referensgårdar är att de har tillgång till
naturlig gödsel. Kenneth har slaktsvinsgödsel och Bo har tillgång till hönsgödsel. Båda lade fullgiva, det vill säga 60
kilo kväve per hektar.
SFO kommenterar: Rätt använd är
­naturlig gödsel mycket bra till höstraps,
men jämn spridning är viktigt. Förutom
N, P och K så innehåller ju naturlig gödsel så många fler både makro- och mikronäringsämnen. Rapsen har en mycket
snabb tillväxt på hösten och ett brett
gödselmedel minimerar risken för bristsymptom. Naturlig gödsel är därför bra
18
Lyckosamma
höstrapsodlingar 2011/12
Båda nådde skördar över 5 ton per hektar med konventionell etablering. Relativt tunt sådda hybridsorter med cirka 40 plantor per m2 och
60 kilo kväve på hösten. Årsmånen bjöd på ganska torr vår och en sval
högsommar med lagom nederbörd.
Kenneth Johansson, Kulltorp
Västragård Vassmolösa,
söder om Kalmar
• 215 ha växtodling
• 330 ha skog
• 1800 slaktsvinsplatser
• Växtföljd: Höstraps, Höstvete, Höstvete, Korn
• Rapssort 2011/12: Compass
• Avkastning: 5800 kilo per hektar
Bo Hagström,
Mörka Lantbruk AB
på Öland
• 325 ha växtodling
• Växtföljd: relativt fri med Höstraps,
Höstvete, Ärter, Lök, Mat- och stärkelsepotatis,
Bruna bönor
• Rapssort 2011/12: PR44D06
• Avkastning: 5400 kilo per hektar
för att skapa ett jämnt bestånd och borgar för bra övervintring.
att därigenom hitta just den sort som
­passar i ens eget område.
Rätt sort för fältet
Positiv årsmån
Både Bo och Kenneth valde hybrid­
sorter.
– Odlar jag en hybridsort så får jag
en snabbare start, det ser jag tydligt,
menar Kenneth.
Vid intervjun den 25 september hade
han möjlighet att jämföra två intil­
liggande fält, varav det ena är hans eget
med hybridsort och det andra var sått
med linjesort. Skillnaden är påtaglig
till hybridens fördel enligt Kenneth.
SFO kommenterar: Vi har numera
ett stort antal riktigt bra avkastande
sorter i vår provning. Flertalet har
också varit med ett antal år och visat god övervintringsförmåga. Utnyttja detta material på bästa sätt. Det
är ­v iktigt att även studera de regionala sortskillnaderna i försöken, för
Naturligtvis finns det faktorer som är
omöjliga att påverka som exempelvis
vädret. Men 2012 var årsmånen uppenbart bra för höstraps. Tittar vi tillbaka
så kan vi konstatera att hösten 2011 var
extremt mild i de flesta delarna av landet. Detta medförde att bestånden växte
till rejält inför vintern och var väl rustade för vinterns påfrestningar. En sval
vår och blomningstid gav en lagom utdragen pollineringsperiod, som dessutom var relativt torr. Detta medförde
lågt svamptryck i bestånden. En blöt juli
månad gav en mycket god frösättning.
– Jag tror att den svala högsommaren
med lagom nederbörd och den något
torra våren, var faktorer som i år spelade en stor roll för den goda skörden,
konstaterar Bo avslutningsvis. «
Svensk Frötidning 6/12