Jättelastbilarna har kommit – men vägarna är inte redo

4
lördag 9 november 2013 Västra Nyland
Nyheter
VÄSTRA NYLAND
KONTAKT
t 019 222 822
, [email protected]
Jättelastbilarna
har kommit
– men vägarna
är inte redo
●●Sedan början av oktober trafikeras landets vägar av maffiga
76-tons långtradare. Chaufförer
som rattar de tunga, trögbromsade fordonen misstänker att vi
får se allvarliga krockar i vinter.
Raseborg – Det går inte att ta en
valp som kommit ut från Drakan
med t-kort och sätta honom bakom
ratten på en sådan här.
Det säger Stig-Henrik Sjöblom,
ordförande för Västra Nylands yrkesbilister.
Han står intill en enorm långtradare med tjugo hjul som bär upp en
totalvikt på 76 ton. Bilen tillhör Kim
Lindholm från firma Transport K.
Lindholm i Bromarv som fraktar
metall för stålföretaget Ruukki. Han
hör till dem som har investerat i en
bjässe med de nya maxmåtten på 4,4
meter i höjd och nio axlar.
– Du ska tänka när du kör den. Den
är tung att få i gång. Den är långsammare att bromsa, säger Lindholm.
helt enkelt inte tillräckligt med pengar.
Han talade vid Västra Nylands yrkesbilisters svenska dagen-träff i
Ekenäs i onsdags. Där diskuterades bland annat de nya maxvikterna som gör att 450 broar i Finland
numera klassas som för svaga för att
bära upp de tunga ekipagen. Västnyländska exempel på broar som inte
klarar trycket är Sjundby bro i Sjundeå, Brasby bro i Karis, Ströms bro
i Prästkulla och Fagervik bro i Ingå.
Det leder till en rejäl omväg om
man vill ta sig från exempelvis Barösund till Karis. Och på tal om Barösund – varken Barsösunds- eller
Skåldöfärjan klarar mer än 60 ton
var.
Andrahandsvärdet halverades
Sedan början av oktober har 1 700
långtradarchaufförer gått över till
att använda större fordon. Det har
inte bara resulterat i att andrahandsvärdet på vissa släp har halverats. Det ställer även högre krav på
vägnätet i Finland – ett vägnät som i
synnerhet i Västnyland inte mår särskilt bra.
Thomas Blomqvist, riksdagsman
och medlem i trafik- och kommunikationsutskottet, hymlar inte med
situationens allvar:
– Vägarnas skick blir stadigt sämre, och det accentueras i takt med att
fordonen blir tyngre. Men det finns
Vägar som på 80-talet
För vägarnas del är budet ändå att de
ska fixas i skick. Staten har reserverat 55 miljoner. Problemet?
När pengarna fördelas regionvis
faller Västnyland i skymundan, eftersom regionen delar budget med
trafiktäta Helsingfors. Samtidigt kan
orter som Idensalmi i norr stoltsera
med orealistiskt fina plankorsningar med tanke på hur lätt trafikerade de är.
– Bilarna har blivit tyngre men våra vägar är likadana som på 80-talet, säger Stig-Henrik Sjöblom krasst.
Han får medhåll av Robert Nyman,
som är vd för branschdirektioner-
Pionjärer. Kim Lindholm och
Staffan Holmberg har satsat hundratals tusen euro på att uppgradera sin fordonspark.
Sagt
Bilarna har blivit
tyngre, men våra vägar är likadana som
på 80-talet
Stig-Henrik Sjöblom
Transportföretagare
na inom Finlands transport och logistik (Skal).
– Under tio femton års tid har vi
låtit vägnätet bli sämre och sämre.
Vår transportgren är livsviktig – nittio procent av inrikestransporterna
sker med lastbilstrafik.
”Ett jävla riskspel”
Kim Lindholm har pungat ut med
300 000 euro för sin nya långtradare.
– Det är ett jävla riskspel. Det man
är mest rädd för som investerare är
vad industrin gör för motdrag, säger
Lindholm som oroar sig för att de
större bilarna medför att transportpriserna sjunker.
Sedan 70-talet, då Stig-Henrik Sjö-
Skönheten. När Kim Lindholms
baby är fullastad väger hon respektingivande 76 ton. Foto: Benjamin Knopman
blom satte sig bakom långtradarratten, har maxvikten höjts fyra gånger. Sjöblom tvivlar inte på att det
kommer att ske igen. I Sverige hade man för några år sedan ett pilotprojekt som gick ut på att man testade 90-tonsfordon. Industrin i Kiruna
använder fordon med en totalvikt på
100 ton på speciella vägavsnitt, och
i Australien gasar superlångtradare
med fem släp fram genom bygden.
– Värt att poängtera är ändå att tekniken har gått framåt. Fordonen är
säkrare i dag än, säg, på 70-talet, säger Sjöblom.
nyheter 5
Västra Nyland lördag 9 november 2013
Busstrejken orsakade inte trafikkaos
Bussförarnas strejk orsakade inga
betydande problem i trafiken i huvudstadsregionen. Helsingforsregionens trafik uppger att nästan
hälften av turerna, som ursprungligen ställts in, trots allt kunde köras.
Men på Kampens informationstavlor har det förekommit felakti-
ga uppgifter om vilka bussar som
kör.
Polisen rapporterar också att
strejken inte orsakat värre rusningstrafik än normalt.
Bussbolaget Nobina Wests förare
lämnade depån i Esbo klockan fyra i morse och återvänder till jobbet på lördag morgon. FNB
Trafiken på Ring III görs smidigare
Trafikverket vill göra trafiken i
huvudstadsregionen smidigare
genom att avlägsna flaskhalsarna
på Ring III. Arbetet började i augusti då man tog itu med de ställen som orsakar trafikstockningar i närheten av Helsingfors-Vanda flygplats.
Planskilda korsningar byggs i
korsningen mellan Flygstationsvägen och Ring III och Flygstationsvägen och Dickursbyvägen.
Dessutom byggs det en ny ramp
mellan Tusbyleden och Flygstationsvägen.
För närvarande har man temporära trafikarrangemang i
korsningen av Dickursbyvägen
och Flygstationsvägen. Dessutom leds trafiken västerifrån från
Ring III till Flygstationsvägen via
Silvastasvägen. Trafiken österifrån leds från Ring III till Flygstationsvägen längs en ny ramp. FNB
Stubb tvingas avstå från
självständighetsfirandet
Europa- och utrikeshandelsminister
Alexander Stubb (Saml) kommer sannolikt inte att delta i presidentens självständighetsmottagning i år. Stubb tvingas avstå från firandet eftersom han ska
delta i en WTO-konferens i Indonesien.
Stubb twittrade om saken på fredagen.
President Sauli Niinistö med gemål
är värd för självständighetsdagens galakonsert och mottagning i Tammerforshuset. FNB
Utländska
chaufförer
köper alkohol
åt minderåriga
Lågavlönade utländska chaufförer tar finländska jobb. Och i deras hjulspår följer kriminalitet,
varnar intressebevakningsorganisationen Skal.
Finland har de striktaste reglerna i EU när det kommer till cabotage – transport av människor eller
gods inom ett land där fordonet inte är registrerat. Ändå utgör lågavlönade utländska förare en hotbild
i Finland, anser Robert Nyman, vd
för branschdirektionerna inom Finlands transport och logistik (Skal).
– Svenska polisen har kunnat konstatera att utländska chaufförer stjäl
bränsle och säljer alkohol till minderåriga för att ha råd med mat. Det
finns skäl att misstänka att samma
sak förekommer i Finland.
”Tar jobben”
Robert Nyman säger att konkurrens
är okej. Men den måste ske på lika
villkor.
– När det kommer åkare från Bulgarien som har helt andra lönekostnader tar de jobben.
Att hålla den inhemska transportbranschen livskraftig är viktigt – inte bara ur en ekonomisk synvinkel,
anser Nyman. Det handlar också om
självförsörjning. Vid en krissituation
måste Finland ha långtradarchaufförer som kan köra ut förnödenheter till kurrande magar.
– Om det blir krig, energikris eller någon annan form av vapenkonflikt kan vi inte räkna med cabotage-förare.
”Vägarna är som schaktbräden”
Staffan Holmberg från Transport
Holmberg hör också till dem som
har valt att uppgradera sitt fordon
– 60 ton blev 68 ton. Han är övertygad om att vi kommer att få se otäcka
krockar i vinter.
– Garanterat, med vägarnas skick
och skötsel. Se bara på hur de lappar
vägarna – de är som schackbräden.
Trots att maxvikterna har ökat är
hastighetsbegränsningen för den
tunga trafiken fortfarande densamma, 80 kilometer i timmen. Robert
Nyman från Skal poängterar ändå
att större lass åt gången innebär färre bilar som rör sig längs vägarna,
vilket gynnar säkerheten och miljön.
Måste vara billigare
Staffan Holmberg och hans bror
fraktar främst virke, vilket gör att
de rör sig längs smala privatvägar i
skogen. Han jublar inte direkt över
att maxvikten har stigit. För trots att
det å ena sidan är en frivillig investering är långtradarna med större kapacitet inte bara ett trumfkort utan
ett måste i offertrundorna.
– Vi måste vara billigare än tyskarna och svenskarna. Det här är den
enda konkurrensmöjligheten vi har,
säger Kim Lindholm.
Ett dilemma är ändå att 76-tonsbilarna är för stora för flera av de europeiska länderna. Företagare som
har investerat i en stor bil kan inte
lasta maxvikt på den och åka till Sverige. Där ligger gränsen fortfarande
på 60 ton.
Benjamin Knopman
044 7835 866
[email protected]
Snedvriden konkurrens
Riksdagsman Thomas Blomqvist
(SFP) som sitter i trafik- och kommunikationsutskottet säger att cabotage-reglerna har skärpts de senaste åren.
– Vi är medvetna om problemet och
har försökt stoppa den snedvridna
konkurrensen. Reglerna kring cabotage-trafiken har skärpts betydligt under den här regeringens tid.
Blomqvist säger att såväl ministeriet som trafik- och kommunikationsutskottet följer med situationen
och ser hurudan effekt den nuvarande lagstiftningen har.
– Sedan finns det ju alltid en risk
att det uppstår nya problem som vi
ännu inte känner till. Vi måste granska utvecklingen och ha beredskap
att ingripa.
Benjamin Knopman
044 7835 866
[email protected]