VÄSTRA NYLAND 12 KULTUR SÖNDAG 30 JANUARI 2011 Redaktör: 050–591 5434, [email protected] Passion, tomhet och stora känslor i Till Fedra – Jag vill verkligen ta fram passionen, visa besattheten och lidelsen, säger Åsa Salvesen om pjäsen Till Fedra som hon just nu repeterar med de unga teaterstuderandena vid VNF. Pjäsvalet är såtillvida annorlunda än under tidigare år att texten är modern, skriven av en av Sveriges mest kända författare, Per Olov Enquist. Men den baserar sig på ett klassiskt material från den grekiska mytologin. Tidigare år har Åsa Salvesen satsat på kända klassiker av Shakespeare, på Strindberg och Kalevala. Också i årets pjäs ﬁnns de stora och tidlösa livsfrågorna invävda, den här gången med fokus på passion och inre tomhet. – Vad händer när människan inte känner att hon har en uppgift i livet? När en inre tomhet driver på? Hur ser gudarnas marionettspel ut i dag? Besatt av styvson Drottning Fedra är en av gestalterna i den grekiska mytologin, gift med den stora hjälten och krigaren These- TEATER VNF:s teaterlinje lägger i år upp ”Till Fedra” av Per Olov Enqvist. Två premiärer: den 10 mars och 11 mars med olika rolluppsättningar Regi: Åsa Salvesen Scenograﬁ: Erik Salvesen Musik: Ville Hukkinen Koreograﬁ: Annatuuli Saine Fedra bygger på Euripides tragedi ”Hippolytos” från 428 f. Kr. med mycket våldsamma konﬂikter och känslor. Grekiska Leros ska också få besök av teaterlinjen. ”Hur ser gudarnas marionettspel ut i dag?” Inkeri Raittilo övar kroppsspråk och rörelser. us som har en son, Hippolytos, från ett tidigare äktenskap. Medan Theseus krigar blir Fedra, vars liv är tomt, inte bara förälskad i utan besatt av styvsonen, som dock avvisar henne. Det här leder till en förgörande destruktivitet. Grundberättelsen, ned- FOTO: NINA AHTOLA tecknad redan av Euripides i antikens Grekland men omtolkad av Per Olov Enqvist, handlar om vad som händer en människa som känner att allting är meningslöst. – Varför sätta upp en så grym historia? Ja, jag ser en koppling till nuet. Det här är en knivskarp text som skär rakt igenom det vi ser om- kring oss. Samtidigt är det en poetisk och tät text. Liv utan mening Åsa Salvesen noterar att dagens konsumtionsfixerade livsstil också driver människor att söka ständigt nya kicks och upplevelser. – Vi shoppar, vi reser och vi jagar upplevelser, men har svårt att sätta oss ner och se: ”Jag har det bra”. Vi intalas att tro att vi måste slänga ut det gamla möblemanget och inreda på nytt. I stället kanske det handlar om att kunna älska sitt gamla skåp! Konsumtionsrumban leder till att vi börjar må dåligt. – Den här pjäsen visar vad som händer när det går riktigt illa. När man inte kan se skillnad på kärlek och begär. Dubbla rollbesättningar Eftersom pjäsen innehåller bara sju roller och en antik kör, kommer den att framföras med dubbla rollbesättningar och två premiärer. På det sättet är alla studerande hela tiden med, antingen i kören eller i någon av de sju rollerna. Åsa Salvesen är glad över sitt ﬂeråriga samarbete med Annatuuli Saine, som övar in koreograﬁn. – Hon förstår det här med rörelse i teater. Andra viktiga personer i teamet är hennes make Erik Salvesen som gör scenograﬁn och Ville Hukkinen som gör musiken. – Med erfarenheten av le- vande musik från Billnäs i fjol ville jag helt enkelt inte ha något annat! Till Leros Dessutom väntar en alldeles speciell upplevelse: Pjäsen ska visas på ön Leros i den grekiska mytologins hemland! – Ja, vi gör en turné efter föreställningarna här, berättar Åsa Salvesen som i fjol lät sig inspireras av den grekiska kulturgruppen Artemis besök i Västnyland. Hon beslöt att ta kontakt med gruppens ordförande Antonis Ntallaris, vilket resulterat i att pjäsen ska visas ett par tre gånger på Leros. – Vi vänder oss till grekiska ungdomar på öarna. Jag har ingen aning om hur det tas emot, men jag har stark tillit till att våra studerande kan förmedla något djupt genuint som kan tolkas trots att vårt språk är svenska. Det ﬁnns något mustigt över föreställningen som inte är beroende av det verbala. MARIT LUNDSTRÖM marit.lundstrom@vastranyland.ﬁ Spretig inledning på kulturkonferensen Glesbygdens tynande tillvaro, arkitektoniskt viktiga miljöer och stadens unga var ämnen som lyftes upp på lördagens kulturkonferens som staden Raseborg ordnade. Den gick av stapeln i Yrkeshögskolan Novias lokaliteter. Konferensen lockade drygt hundra deltagare. Lördagens kulturkonferens, med rubriken Kultur i en svår tid, inleddes med ett kraftfullt tal av konferensens ordförande Ralf Fri- berg. Därefter följde en allmän diskussion där olika kulturaktörer ﬁck möjlighet att framföra önskemål om hur kulturlivet kunde förändras. Glesbygden i fokus Bland de stora linjerna under den allmänna debatten kunde man skönja en stark ställning för glesbygden. Bland de förslag som väckte mest gehör hos publiken fanns Erik Pöystis förslag om att kulturkonferensen RUNEBERGSDAGENS FEST Vi firar Runebergsdagen med en litterär matiné i Ekenäs biblioteks aula, Raseborsgvägen 8 lördagen den 5 februari kl. 15.00 Sonja Nordenswan talar om författarskap och sin roman ”Blues från ett krossat världshus”. Musikprogram av elever från Musikinstitutet Raseborg samt av trubaduren Rainer Roth. Uppläsning av Ekenäs gymnasiums elevers dikter. Kaffeservering. Välkommen! Arr. Raseborgs stads kulturbyrå och bibliotek skulle fokusera på glesbygden och de unga i vår stad. – Viktiga subkulturer är nu ordentligt hotade när skolorna dragits in. Jag tänker på Skåldö, Box och Prästkulla. Barn och unga behöver få växa och utvecklas i sin hemmiljö. Erik Pöysti hänvisade till Skåldö där skolan tidigare hade en aktiv roll i kulturlivet. I dag arbetar ett tiotal av de forna eleverna som blev stimulerade då som professionella kulturutövare på heltid. Pöysti riktade också skarp kritik mot Hbl:s bristfälliga kulturbevakning av regionerna och det västnyländska kulturlivet och rev med det uttalandet ner ytterligare applåder. Viktiga kulturskatter Ett annat område som lyftes fram var den arkitektoniska aspekten av kulturen. – Stadens kulturliv handlar också om det arkitektoniska. Raseborg saknar en stadsarkitekt. Jag är oroad över stadens ﬁna unika småhusmiljöer i Ormnäs–Knipnäs om området bebyggs med radhus och höghus, sa KarinAstrid Stenberg. Stadsdirektör Mårten Johansson valde att självmant lyfta fram bibliotekens framtid och roll i en elektronisk värld. Han ﬁck medhåll av Kerstin Ilander från Karis som lyfte fram betydelsen av biblioteken som kulturella vardagsrum. Börje Mattson lyfte fram kulturens betydelse i kampen mot den ökade rasismen och oföredragsamheten som fått fotfäste i vårt land under det senaste åren. Mycket klagovisor Åsa Bengtsson från Ekenässällskapet var med på konferensen för första gången. – Jag är förvånad och lite besviken. Ganska mycket på den här konferensen har varit en klagovisa över att saker förändrats och blivit sämre. Vi måste tänka konstruktivt och ha realistiska förväntningar på vad staden kan göra för kulturlivet, säger hon. Hon betonade problematiken med att våra kultursatsningar inte verkar nå ut till ungdomarna. – Titta bara på oss. I den här salen är medelåldern ganska hög, säger Bengtsson. Läs mer i tisdagens tidning om kulturkonferensen och paneldebatten där inbjudna experter från olika sektorer medverkade. CAMILLA LINDBERG camilla.lindberg@vastranyland.ﬁ Vid Raseborgs fjärde kulturkonferens avgavs enhälligt ett uttalande som poängterar att konferensens uttalade syfte har varit att under en övergångsperiod skapa utblick, förmedla information och stimulera till kontakter då staden Raseborg har kommit till. Stor vikt bör läggas vid att närkulturen får stöd. Av konkreta frågor, som kan riktas till Raseborgs beslutande organ kan nämnas följande: 1. Man bör överväga, att nyanställa en stadsarkitekt i Raseborg både för att säkra en harmonisk och trivsam utveckling av nya bostadsområden och trygga ett fungerande skydd för gamla miljöer. 2. För att bereda invånare och tillresta besökare under sommarsäsongen möjlighet att fördjupa sin kunskap om Raseborg bör stadens turistbyrå och museet i Ekenäs hålla öppet även under veckosluten. 3. Kulturverksamheten i stadens glesbygder kräver ökad uppmärksamhet och aktivt stöd. Man bör göra mera omfattande beräkningar av samhällsföljderna vid t.ex. indragningar av skolor. 4. Konferensen uppmanar sta- den att överväga en frekventare utgivning av informationsbladet Raseborg events. Likaså bör ett effektivare utnyttjande av Evenemax leda till bättre koordinering och framförhållning av kulturhändelser i vid betydelse. 5. Konferensen förhåller sig konstruktivt till tanken att det ﬁnns en rollfördelning mellan kommunala insatser för kulturen och den helt dominerande frivilliga aktiviteten på fältet. Kommunala satsningar skapar förutsättningar för att den breda kulturverksamheten skall fungera. 6. Kulturkonferensen ser fram emot att ett nytt, ﬁnskspråkigt litterärt evenemang under arbetsnamnet Kirjakekkerit i år ordnas i Karis. Samtidigt uppmuntras inom en realistisk ram närmare kulturkontakter mellan Raseborg och Hangö. 7. De uttryck för trångsynt nationalism, intolerans mot språkgrupper och invandrare samt främlingshat som nu gör sig allt bredare kan motarbetas med aktiv kultur, präglad av tolerans, fördomsfrihet och mångfald. Konferensen uppmanar därför Raseborg att fortsatt stöda bland annat etnofestivalen Faces inom ramen för kulturanslagen. Spontana musikaliska kulturuttryck är därtill en välkommen motvikt till det förﬂackade och likriktade musikutbud som Radio Vegas dator utväljer även för regioner som Västnyland. VN