12 frågor om höghastighetståg N är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad om höghastighetstrafikens betydelse för samhällets utveckling men också för den enskilda människan. För att kunna ge tydliga och raka svar har Europakorridoren sammanställt en rapport som på ett grundligt sätt utreder dessa frågor. Tanken med denna skrift är att snabbt och enkelt ge den information som många efterfrågar. Den som vill gå på djupet kan enkelt ladda hem den kompletta rapporten från vår hemsida, www.europakorridoren.se. Utbyggnaden av höghastighetsbanor och ett modernt trafiksystem kommer att ha en avgörande betydelse för framtidens Sverige. Vi hoppas att våra frågor och svar kan bidra till debatt och ökade kunskaper. Gunnar Sibbmark Europakorridoren Uppsala Arlanda Stockholm Vad är Europakorridoren? Nyköping/Skavsta Norrköping Linköping r te g et s or dv orå eb n t B La Gö Jönköping Värnamo Helsingborg Lund Malmö Kring de blå linjerna på kartan bor mer än hälften av alla svenskar. Här finns de flesta av Sveriges företag, skolor och universitet. Detta område kallar vi för Europakorridoren. De blå linjerna är Europabanan och Götalandsbanan som är höghastighetsbanor. Andra tåg ska ansluta till dessa banor. Vi vill att dessa banor snarast byggs. Då blir det enklare och mycket snabbare att resa. Både i Sverige och till utlandet. 1 2 Vad händer när tågtrafiken förbättras? Med fler och bättre resmöjligheter blir det enklare att resa. Det går fortare och man kan nå flera platser. Människor kan söka arbete på fler orter och därmed få fler jobb att välja på. För arbetsgivarna blir det lättare att få medarbetare med rätt kompetens. Företagen blir effektivare och bättre på att konkurrera. När det går bra växer företagen och kan ge fler jobb. Lönerna stiger. Detta lockar fler människor till regionen, som växer. Det innebär större skatteintäkter, som betalar t ex skolor, sjukvård och kollektivtrafik. Det vi beskriver är en process som gör regionen mer attraktiv och som skapar utveckling och tillväxt. Det hela börjar dock med förbättrad tågtrafik. 3 4 Hur påverkas möjligheterna att pendla? Hur får mindre samhällen nytta av de nya banorna? Med höghastighetsbanor klarar järnvägen mer. Fler tåg får plats på hela järnvägsnätet. Dessutom går det att köra snabbare på de nya banorna. Då kan människor resa längre, utan att öka sin restid. De får större möjligheter att välja var de vill bo, arbeta eller studera. Den som väljer att pendla med tåg kan dessutom utnyttja tiden till mer än att bara resa. Ombord på tåget går det t ex bra att arbeta. Höghastighetsbanorna byggs så att flera typer av tåg får plats. Det gäller regionaltåg, snabbtåg och höghastighetståg. Regionaltåg stannar i både mindre och större orter. De kör både på de nuvarande och på de nya banorna. På höghastighetsbanan kan tågen hålla betydligt högre fart. Därför är tåget ett miljövänligt alternativ med kort restid på längre sträckor. Regionaltågen kopplar samman mindre samhällen med större orter. Där kan man byta till tåg som går snabbare, om man ska resa långt. När Mälarbanan mellan Västerås och Stockholm rustades upp 1997, fördubblades antalet pendlare inom något år. 5 Hur kan tåg som kör olika fort köra på samma bana? Olika tåg håller olika hastigheter och stannar vid olika stationer. Vårt järnvägsnät är gammalt. Det är inte byggt för så tät trafik, som vi har idag. Därför blir det ofta störningar och förseningar. Snabba tåg hinner ikapp långsamma tåg så att de tvingas bromsa och hamnar efter i tidtabellen. De nya banorna kommer att byggas för att klara en mycket tät trafik. Noggranna analyser görs. Hur mycket trafik måste banorna klara? Hur många vill resa? Hur ofta ska tågen gå? Hur lång tid får resorna ta? När vi får nya banor avlastas också de banor vi redan har. Risken för störningar och förseningar blir betydligt mindre än idag. Stationer och knutpunkter utformas så att tåg, som inte ska stanna, kan passera på ett bra sätt. Varför stannar inte höghastighetstågen vid alla stationer? 6 En viktig fördel med höghastighetståg är korta restider. Då kommer fler att välja tåg istället för bil eller flyg. Men ju fler stopp ett tåg gör, desto längre blir restiden. Därför stannar höghastighetstågen inte vid alla stationer. Det är därför mycket viktigt med en effektiv regional tågtrafik. 7 Hur trafiksäkert är tåget jämfört med bilen? Vad händer med trafiken längs de nuvarande banorna? 99 av 100 trafikolyckor där någon skadas svårt eller dödas, sker på vägen. Järnväg, spårväg och tunnelbana är nästan 1000 gånger säkrare. Svaret på frågan är alltså att det är mycket säkrare att åka tåg än att ta bilen. Idag är det trångt på Sveriges järnvägar. Det har aldrig åkt så många passagerare eller transporterats så mycket gods på järnväg som idag. Det drabbar både snabbtågen och regionaltågen. Trots att allt fler vill åka med dessa tåg. Det drabbar också godstrafiken, som får vänta när det är ont om plats på spåren. Därför väljer många företag idag att inte använda godståg. 8 Med höghastighetsbanor blir det mer plats på de nuvarande banorna. Regionaltågen kan köra fler turer, längre sträckor och stanna vid fler stationer. Godstågen kan erbjuda snabbare transporter och fler turer, med bättre punktlighet. Företagen kan få bättre service. Då kommer många som idag använder lastbil att välja tåget. 9 10 Varför är det viktigt att tänka på helheten? Varför är målen viktigare än tekniken? En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Det gäller också järnvägen. Att bygga det svenska höghastighetsnätet är ett stort arbete, som kommer att ta lång tid. Utbyggnaden kommer att ske i etapper, som tas i bruk när de blir klara. Vad behöver Sverige för att resor och transporter ska fungera bra? Detta måste vi bestämma först. Därefter kan vi ta reda på vilka tekniska krav detta ställer på järnvägen. Alla etapper måste byggas så att alla bandelar klarar lika mycket. Annars blir det problem i trafiken. Därför är det viktigt att alla som bygger utgår från samma sak: Det man bestämt att hela det färdiga järnvägsnätet ska klara. Ett mål kan vara att man ska kunna resa mellan Göteborg och Stockholm på 2 timmar. Det kräver att tågen kan köras i 320 km/h. 11 Hur upplevs resan? Resor med höghastighetståg är bekväma. Du rör dig fritt ombord. Kaffekoppen välter inte av att tåget går fort. Det går bra att arbeta under färden. Flaskor och godis står säkert på fönsterbrädan, utan att ramla ner. Hastigheten är 310 km/h, på ett tåg som går mellan Peking och Shanghai. Hur påverkar bilen vår miljö – om inget görs? 12 Vad händer om ett nytt höghastighetsnät inte byggs? Trafiken på vägarna ökar med mer är 50 procent fram till år 2050. Då ökar förstås också utsläppen. Det visar Trafikverket i en utredning. Sverige har ställt upp tuffa mål. Utsläpp som kan påverka klimatet ska minska med 80 procent till år 2030. År 2050 ska Sverige inte ha några sådana utsläpp alls. För att nå målen krävs drastiska insatser. Biltrafiken måste minska kraftigt. Vi behöver mer kollektivtrafik och bättre möjligheter att gå och cykla. Många resor med flyg måste flytta till järnväg. Godstransporter på väg får inte öka utan i stället flyttas över till tåg eller båt. Därför måste nya järnvägar byggas. Höghastighetsbanorna i Europakorridoren har en avgörande roll för en framtida bättre miljö. OrdArt 1206 Om du vill veta mer: Besök www.europakorridoren.se Där kan du – abonnera på vårt nyhetsbrev, – beställa eller ladda ner rapporter och publikationer, – läsa mer om våra olika aktiviteter. För ytterligare upplysningar kontakta: Gunnar Sibbmark, vd och vice ordförande Tel. 0370-65 60 55, 070 – 562 94 33 [email protected] Sylvia Blomby, projektsekreterare Tel. 0372 – 78 93 55, 073 – 373 93 55 Fax 0372 – 120 88 [email protected] LOGISTIK AB TRANS AB TÅG AB w w w. e u ro p a k o r r i do re n . s e
© Copyright 2024