1. No category

polynews
Nr 4 • 2013
Nu har Polykemi tillverkning på tre kontinenter.
Läs mer på sidan 16.
Ett glatt gäng som tillsammans ska se till att den Nordamerikanska marknaden nu också får
Polykemi-material tillverkat hos Omni Plastics i Evansville! Fr.v: Greg Riedford, Omni Plastics
(Vice President of Operations), Johan Hugoson, Ola Hugoson, Mike Wilson, Omni Plastics
(National Sales Manager) och Lars Hugosson. Bakom kameran står: Mattias Persson.
Lite ur innehållet
PlusPack satsar på miljövänliga Scanfill! ...................................... sid. 8
Satsning på att ta bort tunga lyft ................................................... sid. 12
Ombyggnad av extruder 21 ............................................................ sid. 22
Fotograf: Dick Lindström, Ystad
V
d har ordet
”A pessimist is one who makes
difficulties of his opportunities
and an optimist is one who makes
opportunities of his difficulties.”
Harry S. Truman, USA:s 33:e President
”En pessimist är någon som gör svårigheter av möjligheterna
och en optimist är någon som gör möjligheter av svårigheterna” – översättning av yours truly.
Harry S Truman är nog en av USA:s
förmodligen mest praktiskt och
resultatinriktade presidenter genom
tiderna och utifrån hans definition
har jag försökt fundera ut om vi är:
”Optimistiska Pessimister
eller
Pessimistiska Optimister!”
Svaret på frågan kan vara nog så
individuellt utifrån det egna perspektivet, men själv känner jag mest
för att vi definieras som ”Pessimistiska
Optimister” inför 2014! Att i grunden
vara eller känna sig som ”Pessimist”
ligger liksom inte riktigt för oss. Vår
tro på framtiden och vår egen förmåga
att skapa denna är och förblir orubbat
optimistisk, MEN låt mig redan så
här inledningsvis få framhålla att även
2014 ser ut till att bli ett tufft år…
OM ÄN förmodligen bättre än både
2012 och 2013!
Som tidigare presenterats i polynews
så står vi, vad avser investeringar i
verksamheten, inför en riktig urladdning
2014. Vi har beslutat om investeringar i
Ystad och Kunshan motsvarande drygt
+60 miljoner kronor under året.
Vi planerar att under 2014;
0
0
0
installera en ny högproduktiv extruder i Östra fabriken
installera en s.k. ”säckslaktnings-
anläggning” för att minska lyften i produktionen i Östra fabriken
installera nya el- och kylnings-
anläggningar på Bakken
0 pensionera en återvinningsextruder
på Bakken
0 flytta en extruder från Bronsgatan till Bakken för att öka REZY- och Reproproduktionen
0 installera en högproduktiv åter-
vinningsextruder på Bakken
0 flytta en extruder från Bronsgatan till Bakken för att öka SCANFILL- produktionen
0 installera en mer än dubbelt så effektiv 3-skikts folieextruder för SCANFILL på Bakken
0 installera en 3-skikts folieextruder i Kunshan
0 bygga en ny fabriks- och lager-
byggnad i Kunshan
Ny extruder för Polykemi
compounds
Som alla kan förstå, så kommer denna
investeringsvåg att innebära oerhört
mycket för såväl våra interna resurser
för Drift- och Underhåll, som externa
underleverantörer. Planerings- och
projekteringsförmågan kommer säkerligen att sättas på prov under året, men
personligen är jag inte orolig, utan ser
framför mig ett lyckat genomförande
tack vare den erfarenhet som jag vet
finns inom organisationen.
REZY och REPRO extruder
En rätt naturlig fråga efter denna
långa lista är; Varför skall allt detta
göras just nu och trots att prognosen
för ekonomin 2014 fortfarande är
”ansträngd”?
Svaret är inte helt enkelt men låt mig
försöka.
Eftersom vi i grunden är Optimister
(med en något kortsiktig pessimistisk
läggning) så tror vi på framtiden
och behöver planera för att kunna
fortsätta att utvecklas. Även om vi
aldrig så mycket sköter underhållet
av våra tillgångar väldigt väl, så når
produktionsutrustningarna till slut
en punkt där det är mera lönsamt
att investera i nytt än att fortsätta
underhålla. Därför skaffar vi en
bättre produktivitet och konkurrensmöjlighet genom investeringen i en
ny högeffektiv extruder till Öster för
produktion av Polykemi compounds.
För att utnyttja de möjligheter som vi
har skapat och håller på att skapa inom
REZY- och REPRO-produkterna, så
krävs det att vi kan leverera det vi lovat
och till det behövs det en förstärkning
av produktionskapaciteten. Då uppstår paradoxen att den extruder
som för Polykemis produkter ej
längre anses vara tillräckligt effektiv
och för oekonomisk att fortsätta
underhålla, helt plötsligt är en given
investeringskandidat för de återvunna
produkterna. Därför kommer denna
att genomgås och ställas i renoverat
skick innan den installeras på Bakken
på den plats där den ”pensionerade”
extrudern just nu står…
Återvinningsextruder
Som ett steg för att kunna fullfölja
(och t.o.m. kanske öka) de affärer
-2-
som arbetats fram för REZY och
REPRO med hjälp av företagets
kreativa inköpsavdelning, behövs
det en förstärkning av återvinningskapaciteten för att kunna utnyttja de
råvaror som det tecknats avtal för. Det
rör sig om ett antal tusen ton och fler
ligger på lut… Våra leverantörer är lika
viktiga för oss som kunderna och då
vi alltid strävar efter att hålla ingångna
avtal, så måste en investering till.
SCANFILL utveckling
I vår oförminskade optimism, så är
vi övertygade om att 2014 kommer
att innebära året då SCANFILL fick
fart! De affärer som landats sedan
semestern 2013, i kombination med
de som ligger mycket nära att slutföras
i hamn, är sådana att vi måste förstärka
leveransmöjligheterna för såväl granulat som folie. Genombrott har gjorts
både i Sverige, Skandinavien och i
Europa. Projekten i övriga världen
börjar också röra på sig och vi vill kunna
leva upp till våra kunders förväntningar
samtidigt som vi ”tar chanserna när de
dyker upp”.
El och kyla
Kan tyckas som att det är något
som vi redan har på Bakken, men
med den planerade ökningen på såväl
Rondo som SCANFILL, så räcker de
investeringar som gjordes 2006 inte
till längre, utan vi måste ha in både
mer el i den östra delen av byggnaden
och en kraftigare kylanläggning för
produktionens kylvatten (men med
energiåtervinning). Detta är en tämligen dyr affär och är beräknad till 3,5
– 4,0 miljoner.
Kinautbyggnad
Även i Kina bygger investeringarna
på framtidstro och verklighetsförankrad optimism. Under det gångna
året har de spirande skotten för
SCANFILL börjat gro och övertygelsen är att vi kan öka på hastigheten
i utvecklingen, om vi har egen
folietillverkningskapacitet i Kunshan.
Samtidigt tycks vi närma oss ett
avgörande i Soluppgångens land,
Japan och därför har Polykemi Kina
öppnat ett s.k. representationskontor
i Tokyo. Adressen är förnäm
eftersom den är samma som Svenska
Ambassaden! Intresset för SCANFILL
i Japan är sådant att detta steg är
motiverbart och personligen anser jag
att om vi ”bara” uppnår 10% av de i
dagsläget förespeglade volymerna, så
är det en mycket stor framgång och
koncernen skulle i så fall vara på god
väg mot att uppfylla GFG 1.4, d.v.s.
1,4 miljarder i omsättning! Huruvida
detta är rimligt och möjligt får
framtiden utvisa. En polynewsläsare
ska inte tvivla på vår helhjärtade
satsning för att nå målet.
Jag hoppas därmed att en rimlig
förklaring till investeringsivern är
lämnad.
För de som på något sätt känner
oro för vår ekonomiska sits, kan jag
utifrån uppgifter inhämtade från vår
ekonomichef Stefan Andersson, lugna
alla med att det är vår avsikt att
finansiera projektet med egna medel
(men om lånebehov skulle uppstå,
så är jag övertygad om att Polykemikoncernen i bankens ögon är att
betrakta som en lågriskkund – vi har
i dagsläget inga lån!).
Alla led inom koncernen torde också
efter investeringarna kunna beskrivas
med amerikanskt sport-språk som;
”Leaner & Meaner”, d.v.s. Effektivare
och Aggressivare. Kostnaderna per
producerat kilo beräknas gå ner
och utnyttjandet av olika inbördes
fördelar gör alla led till mera
konkurrenskraftiga i marknaden. Detta
är avsikten och nödvändigheten om
vi skall kunna planera för en fortsatt
positiv utveckling av bolagen.
Givetvis arbetar vi också för att säkra och
öka arbetstillfällena inom koncernen
och det känns som att sparka in en
redan öppen dörr, när jag påstår att
antalet medarbetare inte kommer att
minska genom dessa investeringar!
Cliffhanger
Det utlovades i förra numret en bättre
presentation av USA-projektet och
följande kan nu förtäljas:
Vår samarbetspartner och löncompounderare heter Omni Plastics LLC
och finns i Evansville i södra Indiana.
Placeringen är logistiskt rätt bra
eftersom man precis som i Ystad,
inom 24 timmar når huvuddelen
av de plastproduktionscentra som
föreligger.
Upplägget är mer eller mindre en
”kopia” av Ystad/Kunshan och servicen
till de tilltänkta kunderna kommer
att fungera precis som om de vore i
Europa. Buffertlager, avropsorder, JITleveranser o.s.v.
Efter ett 3 dagars besök i Ystad i början
av november, av Omnis deltagare
Greg Riedford och försäljningschefen Mike Wilson, så planerar nu
försäljningsavdelningen nästa steg i
utvecklingen. Detta innebär att Omni
med hjälp av oss (och med ersättning
till oss) kommer att börja bearbeta
våra Globala indirekta kunder (läs
bilfabrikanter) för att erbjuda de material
som vi redan har godkända men inte
levererar till den Nord-Amerikanska
marknaden. För att förstärka denna
möjlighet är det planerat med en
gemensam resa till en av de större
Europeiska biltillverkarnas anläggning
”over there” i början av januari.
Deltagare från vår sida kommer att
vara Patric Cederholm med assistans
av Johan Hugoson. Lycka till pojkar!
Avslutningsvis kan jag bara konstatera
att det återigen tagit oerhört mycket
kortare tid att ta sig igenom ett år nu
för tiden, än vad det gjorde när man
hade kortbyxor på sig… Odiskutabelt
är dock att alla inom företaget har
anledning att se tillbaka på det gångna
året med stolthet eftersom vi lyckats
att överträffa i stort sätt alla våra
förhoppningar och detta på ett sätt
som ger oss råg i ryggen inför 2014!
Tack för alla gjorda insatser!
Det kan knappast räknas som en
cliffhanger MEN informationen i
pressen om att den Iranska bilindustrin börjar förbereda sig för att
återuppta bilproduktionen OM/
NÄR sanktionerna för bildelar lyfts i
samband med att sanktionerna börjar
lättas på under första halvåret 2014,
är väl så nära en riktig cliffhanger som
man komma… Med detta föreslår
jag att vi börjar fundera på julfirande,
avkoppling med nära och kära och
god mat och ber samtidigt att få
önska polynews läsare;
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!
Ola Hugoson
-3-
P
ersonalförändringar
Nyanställda
Anders Pettersson
Jörgen Andersson
Martin Olsson
Ulf Lindeberg
Befattning: Maskinoperatör
Ålder: 25
Civilstånd: Singel
Bor i: Ystad
Intresse: Fotboll
Befattning: Maskinoperatör
Ålder: 41
Civilstånd: Singel
Bor i: Ystad
Intresse: Datorer
Befattning: Maskinoperatör
Ålder: 34
Civilstånd: Singel
Bor i: Rydsgård
Intresse: Datorer
Befattning: Maskinoperatör
Ålder: 29
Civilstånd: Singel
Bor i: Östraby
Intresse: Kickboxning
My name is Bohumila Sýkorová.
I was born in September 27, 1978,
in Bruntál.
I grew up with my parents and two
older sisters in the city of Vrbno pod
Pradêdem, where I still live.
In 1997 I graduated at the Secondary
Technical School - Engineering
technical administration in Bruntál.
Since 1998 I work for the company
Polykemi CZ as a self-employed in
Republic since 1st of October. I
graduated at Technical University
in Košice, Slovakia, focused on
industial marketing. My nationality
is Slovak, but my first job was as a
purchaser in the textile company
Rieter, Czech Republic. My first
contact with plastic was 3 years
ago, during my previous job,
as purchasing manager in Forez
Company, Polykemi’s customer.
Hello.
My name is Radoslav Pristáš and I
have worked at Polykemi in Czech
My responsibility at Polykemi is
sales on the Slovak market where
we already have a few customers,
but there are also possibilities to find
-4-
bookkeeping.
In September 2013, the company
employed me for a full-time job as
an accountant.
In my spare time I enjoy sports as
an instructor of physical activities,
especially Zumba.
My hobbies are education, cuisine,
cinema, travelling and listening to
music.
Bohumila Sýkorová
new projects and companies for our
materials, especially in automotive.
I have one brother. He lives with my
parents in a small village, Dargov,
on the east of Slovakia. My hobbies
are sport (football and mountain
biking in summer, alpine skiing
in winter), movies and literature,
especially sci-fi and fantasy.
The first two months in Polykemi
are behind me and I can say, that
it is a pleasure for me to work with
so kind people in this very friendly
company.
Radoslav Pristáš
Plastic Applications and Processing Specialist
i plastbranschen var nog mer en
slump än ett aktivt val, som gjorde
att jag senare bestämde mig för
att lära mig mer om det mycket
utvecklingsbara materialet plast.
Mitt namn är Glenn Arvidsson och
jag kommer att börja min anställning
på Polykemi som Tekniskt Kundstöd
i mitten av februari 2014.
Jag är född och uppvuxen i Värnamo,
flyttade efter några år till ett litet
samhälle som heter Lagan och
därefter gick flyttlasset till Ljungby.
Bor i villa med familjen, som består
av min fru och fyra barn. Eftersom
jag kommer från en ”plastmetropol”
runt Värnamotrakten, var det nog
där någonstans mitt intresse för
plast och plastbearbetning började.
Utbildningen efter grundskolan var
inriktad mot el och automation,
maskinlära m.m. Att jag kom in
Slutat
Namn Damir Cehic
Anst. Form
Visstid
Jag kommer från Emballator
Lagan Plast AB som formsprutar
förpackningar för livsmedel och
kemtekniska produkter och har
jobbat för detta bolaget i drygt
30 år, med formsprutningstekniken
som en röd tråd i mina olika
befattningar. Jag har sysslat både
med
tunnväggsformsprutning,
med korta cykeltider på bara 2-3
sekunder, till formsprutning av lite
mer kraftiga produkter med andra
förutsättningar och krav. De senaste
18 åren har jag arbetat på utvecklingsavdelningen, där jag ansvarat för
formspruttekniken, provkörningar
av formverktyg, materialtester och
materialval i produkterna. Jag har
även gjort mycket valideringstester
av produkterna innan formverktyg
och produktionsutrustning lämnas
över till produktion. Parallellt med
utvecklingsarbetet har jag även
sysslat med produktionsteknisk
support, produktivitetsoptimeringar
samt utbildat i formsprutteknik.
Under de här åren som plasttekniker,
har jag konstaterat att valet av
rätt material för produkten ger
bra förutsättningar för hög output
i produktionsutrustningen och
optimal kvalité för produkten i de
miljöer den är tänkt att användas i.
Inte minst måste hänsyn tas till miljöbelastningen, t.ex. välja material där
vikt kan sparas i produkten men
ändå behålla hög teknisk prestanda.
Min fritid ägnas åt familjeaktiviteter
som resor, deltagande i ett av
barnens friidrottsengagemang och
vårt hus som är i ett ständigt förbättringsarbete. Jag har även ett,
för närvarande vilande, veteranbilsprojekt.
Jag ser fram emot att börja min
anställning på Polykemi. Det blir
oerhört spännande att få jobba med
materialen och ta del av det stora
kunnandet som finns hos Polykemi.
Samtidigt hoppas jag kunna dela
med mig av de erfarenheter jag
samlat på mig inom plastbranschen.
Glenn Arvidsson
Avg. datum
2013-09-05
polynews är en personaltidning för:
POLYKEMI AB
Box 14, 271 21 YSTAD
Tfn: 0411-170 30
Fax: 0411-167 30
E-post: [email protected]
SCANFILL AB
Box 14, 271 21 YSTAD
Tfn: 0411-170 30
Fax: 0411-167 30
E-post: [email protected]
RONDO PLAST AB
Box 97, 271 22 YSTAD
Tfn: 0411-723 90
Fax: 0411-723 71
E-post: [email protected]
polynews utkommer 4 ggr/år. Ansvarig utgivare: Ola Hugoson
Redaktionskommittén: Nina Andersson, Kristofer Malmberg och Roger Espersson
Notiser, artiklar etc. mottages tacksamt till redaktionskommittén.
Skicka till Polykemi AB eller via e-post till:
[email protected] • [email protected] • [email protected]
-5-
M
aintmasterutbildning
Första gruppen bestående av Torbjörn Svensson, Göran Johansson,
Tomas Olsson, Christian Andersson samt Roland Persson, som
fick genomgå administratörsutbildningen för Maintmaster.
Bakom kameran, också kursdeltagare, Roger Espersson.
I juni hölls en utbildning i Driftoch Underhållsavdelningens nya
underhållsprogram, Maintmaster.
Björn Lindberg, från Aretics, var
på plats under två dagar och
utbildade hela Drift- och Underhållsavdelningen.
Björn Lindberg från Aretics går igenom Maintmasters fördelar.
Fördelarna jämfört med ”gamla”
Tekla T7, är bland annat att
Maintmaster är webbaserat, vilket
ger högre tillgänglighet för systemet.
En annan fördel är att programmet
även kan användas vid vår fabrik
i Kina. Programmet klarar av att
hantera olika reservdelslager mellan
olika fabriker.
Utbildningen var mycket intressant
och lärorik.
Roger Espersson
-6-
Å
rets julklapp
Årets julklapp till alla anställda blir i år ett ”mjukt” paket
i form av ett bidrag till Musikhjälpen.
Även Polykemis kollektivanställda stöttar Musikhjälpen
Förra året när Musikhjälpen sändes,
fick Anders Kax och Sejdi Karaliti
idén, att samla in pengar bland
personalen och skänka. Dock
var tiden knapp och idén hann
aldrig genomföras. I år däremot
har Polykemis kollektivanställda
varit med och skänkt ett bidrag till
Musikhjälpen.
Eventuellt kommer bidraget att
överlämnas på plats i Göteborg när
Musikhjälpen sänds, och vi ber i så
fall få återkomma i nästa nummer av
polynews med uppföljning.
Anders Kax, som tillsammans med
Sejdi Karaliti kom på idén att samla
in pengar till Musikhjälpen.
Musikhjälpen
Musikhjälpen är ett insamlingsevent
som lyfter upp en undangömd
humanitär katastrof. Tre kända
programledare bor i en glasbur för
att sända radio och TV dygnet runt
i 144 timmar. Under tiden får de
besök av artister och kända personer
som engagerar sig i kampen.
Insamlingen bygger på publikens
låtönskningar som också utgör all
musik i programmet. Musikhjälpen
är ett samarbete mellan P3 Sveriges
Radio, SVT och Radiohjälpen.
Årets tema för Musikhjälpen är:
Alla tjejer har rätt att överleva sin
graviditet – Din musik räddar liv.
Tjejer mellan 15 och 20 år löper
störst risk att dö i samband med
sin graviditet och de vanligaste
dödsorsakerna är allvarliga blödningar, infektioner, högt blodtryck
och osäkra aborter.
99 procent av alla dödsfall sker
i låginkomstländer, där det inte
finns tillgång till en fungerande
mödravård. Hårdast drabbade är
länderna i södra Afrika och Sydasien. Fattigdom, brist på information
och långa avstånd till sjukhus är
vanliga anledningar till att många
kvinnor i låginkomstländer föder i
hemmet och mindre än hälften får
hjälp av en utbildad barnmorska vid
förlossningen. Utan rätt vård kan
en kvinna förblöda på två timmar.
-7-
Vad kan göras? Enligt WHO går det att förhindra
cirka 90 procent av alla dödsfall
som är kopplade till en graviditet,
men då krävs bättre förlossningsvård, fler utbildade barnmorskor,
preventivmedelsrådgivning, sexualupplysning och rätt till säkra aborter.
Roger Espersson
Källa:
Muskhjälpen på sverigesradio.se
P
lusPack satsar på
miljövänliga Scanfill!
Ystadbaserade företaget Scanfill,
som ingår i Polykemikoncernen,
har fått sitt definitiva genombrott.
Danska förpackningsföretaget PlusPack satsar fullt ut på det svenska
miljövänligare förpackningsmaterialet!
– Vi har nu helt och hållet gått över till
Scanfill-materialet i vår Bistro-serie.
Här har vi övergett PP och använder
nu Scanfills miljövänligare material.
Det som är oerhört glädjande är
att våra kunder är mycket positiva,
säger Anette Christensen, Business
Development Manager på PlusPack.
Bistroserien används till färdigmat
som värms i mikrovågsugn.
– Att vi använder Scanfill-materialet
ger såväl tillverkningsfördelar som
miljöfördelar. Genom att använda
Scanfill minskar vi energiåtgången
i tillverkningsprocessen. Koldioxidutsläppet blir avsevärt mindre
och dessutom minskar vi vattenåtgången, understryker Anette
Christensen som ser många nya
användningsområden för Scanfillmaterialet.
– Ja, absolut. Vi ser redan möjligheter
att även gå över till Scanfill i vår
SmartView-serie. I dag tillverkas
SmartView i såväl PP som CPET.
Scanfill-materialet har stora fördelar
jämfört såväl med PP som CPET.
Detta innebär att vi kan också kan gå
över till Scanfill-material där vi i dag
använder CPET. Scanfill-materialet
tål högre värme och behåller också
sin stabilitet vid högre temperaturer.
”Stort kundintresse!”
– Det finns ett stort intresse från
våra kunder när det gäller Scanfill.
Emballage till bland annat soppor är
ytterligare ett användningsområde.
PlusPack använder Scanfill-material i sin Bistro-serie. Här bjuds det på färgglatt
material och aptitliga livsmedelsförpackningar!
Vi ser dessutom möjligheter när
det gäller förpackningar till sallader
med mera. Vad är det som säger att
man alltid skall använda PET till kalla
produkter?
– Jag är helt övertygad om att vi
genom Scanfill-materialets miljömässiga- och tillverkningsmässiga
fördelar kommer att väcka många
livsmedelsproducenters intresse.
PlusPack har i över 50 år tagit fram
spännande förpackningslösningar åt
sina kunder! Nu ger Scanfill nya
intressanta möjligheter, berättar
Anette Christensen.
emballageavgiften på 1,15 NOK per
kilo vid användandet av Scanfill.
Detta betyder självklart mycket,
berättar Anette Christensen.
”Ekonomiska fördelar”
– Vårt samarbete med PlusPack
är mycket givande. Intresset för
Scanfill har ökat oerhört mycket
och vi ser väldigt ljust på framtiden,
understryker Jan Boberg.
PlusPack driver och förklarar klart
och tydligt fördelarna med Scanfill
när företaget möter sina kunder.
– I Norge har Scanfill-materialet fått
mycket stor uppmärksamhet. Detta
inte minst beroende på att i Norge
kan livsmedelsproducenterna spara
-8-
– Vi ser att Scanfill-materialet har
stora möjligheter att bidra till nya
spännande lösningar inom förpackningsbranschen, understryker
Anette Christensen.
Jan Boberg, Försäljningschef och
vice vd på Scanfill, ser samarbetet
med PlusPack som ett kvitto på
Scanfills definitiva genombrott.
Text & foto:
Per-Axel ”PAX” Sjöholm
Jan Boberg kan stolt visa upp
en del av Scanfills slutprodukter.
– Att PlusPack satsar på vårt
miljövänligare material känns
som början på något stort,
säger Jan Boberg glatt!
-9-
A
rbetsmiljö - Sulan som
får kroppen att må bättre!
Här ser ni sulan som utrustningen
rekommenderade åt Johan Hansson.
Christian Nilsson berättar hur de röda fälten visar
var foten har mest belastning. Till höger ser man
att utrustningen även föreslår sulstorlek 8.5 – 9.0.
Som en del i vårt arbete att förbättra
arbetsmiljön, har vi nu avslutat ett
projekt med att prova ut och hitta
bättre arbetsskor till alla medarbetare
som i sitt dagliga arbete måste ha
en sko med skyddshätta.
I samband med detta provade vi
även ut sulor, detta då man ibland
exempelvis behöver ha en bättre
uppbyggd sula med hålfot, än den
som följer med skon.
Vår lokale återförsäljare, av bland
annat skyddsprodukter, Flügger
Färg, har nu uppdaterat sitt skosortiment utifrån våra önskemål.
Det blev även en investering för
Flügger gällande sulor till skor. Detta
då Polykemis Kristofer Malmberg
undersökt marknaden och hittat en
utrustning som scannar av fotens
uppbyggnad och därefter avger
en rekommendation på sula efter
fotens uppbyggnad och belastning,
samt förslag på sul/skostorlek.
Leverantör av denna utrustning och
sulor är Adapt Comfort och märket
på sulorna är Footlab. Sulan kan ses
som ett mellanting mellan den sula
som följer med när man köper ett par
skor, och en formgjuten sula för de
som behöver detta.
Så framöver när
uthämtning sker
av nya arbetsskor,
har man nu möjlighet att få foten
scannad och sen
välja till, ifall
man även vill ha
med en sula tillsammans
med
den nya skon.
– Sulan känns
mjukare och
behagligare,
berättade Johan
Hansson medan
Christian Nilsson
såg till att sulan
kom på rätt plats
i Johans skor.
- 10 -
Nils-Eric passar även på att
hälsa att vi inte ska glömma
bort Rabattkortet till alla
anställda på Polykemi, Rondo
och Scanfill. Fina rabatter och
erbjudanden erbjuds. Nils-Eric
och Christian med personal
hälsar oss varmt välkomna till
butiken.
Roger Espersson
Nils-Eric och Christian Nilsson
från Flügger Färg visade
stolta upp utrustningen för
Polykemis Johan Hansson och
Kristofer Malmberg.
B
Inse poängen att gå åt andra hållet ibland
arnmat till fångar
Det finns en historia om en polischef
i Florida som hade stora problem
varje vår. På våren kom nämligen
mängder av collegestudenter till
hans stad för att fira ”Spring Break”
(skollov). Problemet för staden och
polischefen var dock att vissa av
studenterna firade lite för mycket.
Spring Break är för många amerikaner
en tid då man ska dricka och röka så
mycket som möjligt och göra så
många olika galna saker på så kort
tid som möjligt.
Den stackars polischefen och hans
kollegor fick varje Spring Break
alltför mycket att göra med att
ta hand om unga collegekillar
som blev överförfriskade och/eller
begick småbrott i stridens hetta.
Polisen satte de unga killarna i
fyllecell men problemen minskade
inte. Tvärtom, det ansågs nämligen
coolt och manligt att ha tillbringat
en kväll i fyllecell. Man hade suttit
i fängelse och kunde skryta för sina
killkompisar.
Polisen provade att skärpa straffen.
Man lät collegekillarna sitta i två
dagar i stället för en; man låste in
dem på vatten och bröd; man tog
bort brödet – ingenting hjälpte. Då
insåg polischefen att det inte hjälpte
att fortsätta med att försöka höja
straffet – det hade nämligen ingen
effekt.
I USA är det annars vanligt att
man tar till denna dunka-huvudethår dar e-i-väggen-om-det-intefungerar-metoden. I USA kan man
få 1000 års fängelse som straff, som
om det skulle vara mer avskräckande
än 500 års fängelse.
Men den här polischefen tänkte inte
som en typisk amerikansk polischef,
han tänkte tvärtom. Istället för att
behandla collegestudenterna mer
- 11 -
och mer som män så började han
behandla dem som barn. Han låste in
dem en natt, men han bjöd dem på
barnmat. Hur kul är det att komma
ut från fyllecellen när dina kompisar
vet att du fått äta barnmat? Plötsligt
var det inte längre så manligt att ha
suttit i fängelse.
Vad kan man då lära sig av
detta?
När du kört fast i ett problem,
prova att tänka på andra hållet.
När alla flygbolag lade på mer och
mer service dök Ryanair och andra
lågprisbolag upp och gjorde precis
tvärtom, de erbjöd minimal service.
I dag är många av lågprisbolagen
lönsamma till skillnad från en hel del
av de traditionella flygbolagen.
Texten är hämtad från Idébok av
Fredrik Härén.
Inskickad av Jörgen Olsson
S
atsning på att
ta bort tunga lyft!
Vi har en hel del tunga lyft och
det finns också önskemål bland
personalen vad det gäller ”tunga
lyft”. I en kartläggning har personalen under hösten varit med och
pekat ut de arbetsstationer som
är fysiskt tyngst att arbeta vid.
Utifrån denna kartläggning har vi
nu påbörjat genomförandet av en
handlingsplan för att ta bort och
minska våra tunga lyft.
Under de senaste veckorna har vi
fysiskt börjat få på plats de första
lite enklare åtgärderna och det
är positiva tongångar bland den
personal som så här långt börjat
arbeta med den nya utrustningen.
– Att arbeta med vakuumlyften fungerar
riktigt bra, säger en nöjd Senad Besic.
Peter Åkesson
– Oktomaten med
vakuumtransport
tar bort tunga
moment och
underlättar mitt
arbete väldigt
mycket, säger en
glad Anders Kax.
- 12 -
G
oing For Gold!
Fr.v.: Johan Svenmo, Mattias Persson, Karl Banke, Henrik Eriksson, Patrik Axrup, Ulrik Nilsson, Patric Cederholm,
Johan Sonesson, Jacob Hafström samt Magnus Andersson, Eva Johansson, Jörgen Olsson och Jörgen Andersson
(syns bakifrån) och Peter Åkesson, Fredrik Holst och Roland Heimby.
Vi har i tidigare polynews informerat om att vi arbetar med ständiga
förbättringar som går under namnet
- Going For Gold. I detta ingår lite
större projekt som kräver projektledning, arbetsgrupp, handlingsoch tidplaner, budgetar m.m.
Men vi ska inte förringa alla de
små förbättringar som dagligen sker
i vår operativa verksamhet, vilka
möjliggör implementeringen av de
större övergripande projekten.
De tvärfunktionella arbetsgrupperna arbetar vidare med de prioriterade projekt som företagsledningen godkände strax innan
sommarsemestern. För att hålla
arbetsgrupperna och varandra informerade om vad som händer i de
olika projekten, har ordförande
och vice ordförande i respektive
grupp träffats kontinuerligt tillsammans med representanter från
företagsledningen.
Bilden visar ett sådant arbetsmöte
där tankar och idéer förmedlas
mellan varandra. Samtidigt sker uppföljning av projektens framsteg så
att man når målet både ekonomiskt
och tidsmässigt.
I det här numret på sidan 20 beskriver
Beredningsgruppen sitt arbete med
projektet ”Registervård” som är ett
bra exempel på vad vi menar med att
arbeta med ständiga förbättringar.
Läs artikeln och ge gärna feedback
till beredningsgruppen hur vi tillsammans kan göra Polykemi och
kunden ännu mer konkurrenskraftig.
Roland Heimby
- 13 -
E
n snöskottares dagbok
9 december
Vaknade upp till en underbar
matta av kristallvit snö, som täckte
varenda centimeter av landskapet.
Vilken fantastisk syn! Finns det
något vackrare ställe i hela världen?
Att flytta hit var det bästa jag
någonsin gjort. Jag skottade för
första gången på flera år och kände
mig som ung på nytt. Jag skottade
både vår uppfart och trottoaren.
I eftermiddags kom snöplogen och
fyllde trottoaren med snö igen och
blockerade uppfarten, så jag fick ta
en vända till med snöskyffeln. Vilket
underbart liv.
12 december
Solen har smält all vår fina snö.
Vilken besvikelse! Min granne säger
att jag inte ska oroa mig, vi kommer
absolut att få en vit jul. Ingen snö på
julen skulle ju vara förskräckligt!
Bob säger att i slutet på vintern
kommer vi att ha så mycket snö att
jag aldrig vill se snö igen. Jag tror
inte att det är möjligt. Bob är en
trevlig människa. Jag är glad att han
är vår granne.
14 december
Snö, underbara snö! Det kom 20 cm
i natt. Temperaturen hade sjunkit till
-20°C. Kylan får allting att gnistra.
Vinden gjorde mig lite kall, men
jag värmde upp mig med att skotta
uppfarten och trottoarerna.
Detta är livet!
Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö
igen. Jag insåg inte att jag skulle
behöva skotta så här mycket, men
jag kommer verkligen i form på det
här viset.
15 december
50 cm till. Sålde min Van och köpte
en fyrhjulsdriven bil istället. Köpte
vinterdäck till frugans bil och två
extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa
vedspis utifall elektriciteten skulle
sluta fungera, men jag tycker att
det verkar löjligt. Vi bor ju faktiskt
inte i Alaska!
16 december
Snöstorm i morse. Föll omkull på
isen på uppfarten när jag saltade.
Ont som f*n. Frugan skrattade i en
timme… Roligt!!!
17 december
Fortfarande långt under noll grader.
Vägarna är för isiga för att man ska
kunna ta sig någonstans. Det var
strömavbrott i fem timmar. Inget
att göra utom att stirra på frugan
och försöka att inte irritera henne. Vi
skulle nog ha köpt en vedspis, men
det erkänner jag inte för henne. Jag
hatar när hon har rätt. Jag kan inte
fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget
vardagsrum.
20 december
Elektriciteten är tillbaka igen, men
det kom 35 cm till av den där vita
skiten i natt. Mer snöskottning. Det
tog hela dagen. Snöplogen kom två
gånger idag.
Försökte hitta en grannunge som
kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey, sa
dom. Jag tror dom ljuger.
Ringde till den enda järnaffären
i trakten för att fråga efter en
snöslunga, men dom var slut. Dom
får kanske hem fler i mars. Jag tror
dom ljuger.
Bob säger att jag måste skotta
annars kommer kommunen att göra
det och sedan skicka mig en räkning
på jobbet. Jag tror Bob också ljuger!
22 december
Bob hade rätt om att det blir en vit
jul. Det föll 32 cm till av vit j*vla
snö i natt och det är så in i h*lvete
kallt att det antagligen inte kommer
att smälta förrän i Augusti! Det tog
mig 45 minuter att klä på mig och
- 14 -
gå ut och skotta i morse, sedan blev
jag pissnödig. När jag klätt av mig,
pissat och klätt på mig igen, så var
jag för trött för att skotta.
Försökte hyra Bob att ta hand om
snöröjningen resten av vintern,
eftersom han ju har en plog på
sin lastbil, men han säger att han
inte har tid. Jag tror att den j*vla
skitstöveln ljuger!!!
23 december
Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu. Frugan ville att jag
skulle juldekorera huset imorse. Är
hon helt knäpp? Varför sa hon inte
det för en månad sen? Hon säger
att hon gjorde det, men jag tror f*n
att hon ljuger!
24 december
15 cm. Snön har blivit så hårt
packad av snöplogen att jag bröt
av snöskyffeln. Tror jag fick en
hjärtattack också.
Om jag får tag på den jäkeln som
kör snöplogen ska jag dra honom i
hans kulor genom snön. Jag vet att
han gömmer sig runt hörnet och
väntar på att jag har skottat färdigt,
sedan kommer han längs gatan i
100 km i timmen och plogar igen
det jag nyss skottat!
Tanten ville att vi skulle sjunga
julsånger medans vi öppnade julklapparna men jag var för upptagen
med att spana efter plogbilen…
25 december
30 december
50 cm till av förbannad j*vla snö!!!
Blev insnöad. Tanken på att skotta
får mitt blod att koka. Gud vad
jag hatar SNÖ!!! Plogbilsföraren
stannade till idag och frågade hur
läget var, jag slog den jäkeln i
huvudet med skyffeln…
Taket rasade in. Plogföraren har
stämt mig på en miljon för att jag
slog honom i huvudet och frugan
har åkt till sin mamma…
26 december
Fortfarande insnöad. Vad f*n skulle
jag flytta hit för, j*vla håla! Och allt
var HENNES idé…
Hon går mig på nerverna…
28 december
Fortfarande insnöad. Satmaran gör
mig galen.
31 december
Eldade upp hela j*vla hushelvetet…
Ingen mer snöskottning här!!!
8 januari
Jag mår så bra.
Jag älskar dom
här små pillren
dom ger mig,
men varför är
jag fastbunden
i sängen?
29 december
25 cm till. Bob säger att jag måste
skotta taket, annars kan det rasa in.
Det är det löjligaste jag har hört.
Hur dum tror han att jag är?
B
Inskickad av
Göran Johansson
D/U-avdelningen inleder
eredskapstjänst
på Scanfill
Glädjande nog har Scanfill tagit fart
på riktigt och detta innebär att både
Hengrui foliemaskin och Berstoff
granulatmaskin måste gå dygnet
runt.
För att säkerställa driften på dessa
maskiner har D/U-avdelningen inlett
en beredskapsverksamhet.
Beredskapen påbörjas varje fredagseftermiddag kl. 15.30 och
gäller dygnet runt fram till 24.00
vid dygnsbrytningen mellan söndag
och måndag.
På bilden ser du delar av
”DU-gänget” som håller igång
Scanfill när ni andra sover.
Göran Johansson
Delar av Drift- och Underhållsavdelningen redo att ge sig på ett nytt pass,
fr.v. Tomas Olsson, Joakim Åkesson, Torbjörn Svensson, Jonas Nilsson,
Jörgen Larsson och Christer Borggren.
- 15 -
V
Polykemi - nu även i USA:
i har tillverkning
på tre kontinenter!
Nu kan Ystadbaserade Plastföretaget Polykemi AB tillverka och
leverera sina kundanpassade plastcompounds på tre kontinenter,
Europa, Asien och nu även NordAmerika.
– Polykemis filosofi är att kunna
tillgodose sina kunder med högkvalitativa plastcompounds, oavsett
var kunderna finns i världen. Därför
har vi undersökt möjligheterna att
tillverka våra material i USA.
– Självklart har processen varit
mycket omfattande för att finna rätt
samarbetspartner. Efter intensiva
och intressanta diskussioner kan vi
med glädje och stolthet avslöja, att
vår nya samarbetspartner i USA är
Omni Plastics i Evansville, Indiana,
USA, berättar Polykemis VD och
delägare Ola Hugoson.
– Polykemi och Omni Plastics är
ägarledda företag och har gemensam målsättning och dessutom
likartat sätt att arbeta. Polykemi och
Omni Plastics vill alltid utvecklas
och bli bättre. Polykemi strävar efter
att betraktas som ”A World Class
Compounder” och ger liksom Omni
Plastics hög kvalitet och service,
understryker Ola Hugoson.
Mike Wilson och Greg Riedford från Omni Platsics besökte Polykemi i Ystad.
– Vi hade ett givande besök och intressanta diskussioner. Vi ser fram emot att
kunna arbeta tillsammans med Polykemi och se till att den Nordamerikanska
marknaden får Polykemi-material via oss, menade Mike och Greg.
– Vårt sätt att arbeta på Polykemi
stämmer väl överens med Omni
Plastics. Efter utvärderings- och
”benchmarkingmöten” i såväl USA
som i Ystad är vi säkra på att samarbetet kommer leda till en positiv
utveckling för båda företagen, säger
Ola Hugoson.
Ägarledda företag
Polykemi är ett familjeägt företag
med cirka 250 anställda. På huvudkontoret i Ystad finns alla företagets
övergripande funktioner avseende
försäljning, tekniskt kundstöd,
inköp, administrativa stödfunktioner
En viktig innertrio när det gäller Polykemis satsning på den Nordamerikanska marknaden. Polykemis Mattias Persson, Johan Hugoson och Omni Plastics Mike Wilson.
- 16 -
samt forskning och utveckling.
I Kunshan, utanför Shanghai, Kina,
finns ett självständigt dotterbolag för
försäljning, inköp och produktion.
Till detta kommer dessutom egna
dotterbolag och försäljningskontor
i Danmark, Tyskland och Tjeckien.
Dessutom har Polykemi ett stort
antal agenter i Europa, MellanÖstern och även i Australien.
Gemensamma värdegrunder
Kan nu Polykemis kunder känna
sig trygga med att alltid få avtalade
kvaliteter, oavsett var de befinner
sig i världen?
– Absolut! En Polykemikund kan
känna sig förvissad om att den
avtalade kvaliteten är densamma
oberoende var den producerats i
världen. Detta utgör en stor styrka
för oss och en trygghet för kunderna,
understryker vVD och delägare Lars
Hugosson.
Teknik och teknisk utveckling har
alltid spelat en central roll hos
Polykemi. Att utveckla och förbättra företagets produkter och produktionsapparat utgör en ständigt
pågående process.
– Vi kan konstatera att när Omni
Plastics presenterar och profilerar
sig, står vi på Polykemi för samma
grundfilosofi och tankar, säger Ola
Polykemis försäljningschef Mattias Persson och Mike Wilson, National Sales
Manager på Omni Plastics, ser ut att trivas bra ihop!
Hugoson och syftar bland annat på
följande mening:
”Omni Plastics, LLC combines
state-of-the-art technology with
unmatched efficiency to guarantee
cost-competitive, high-performance
thermoplastics produced to your
exact specifications, and delivered
on time.”
”Inget ägande – men
utvecklat samarbete i USA”
– Vi har dock inga ägandeintressen
i Omni Plastics, men genom ett
väl utformat samarbetsavtal och
ett nära samarbete, säkerställer
vi att produkterna på den Nordamerikanska marknaden följer
NIX-Telefon!
Sedan tidigare har man kunnat anmäla sig till Nix-telefon
020 27 70 00 om man vill spärra sin fastnäts-telefon
för s.k. obeställda telefonsamtal i marknadsförings-,
försäljnings- eller insamlingssyfte.
Nu kan du även spärra din mobil!
Det är bara att ringa 077 228 00 00.
Uppringd trots spärrat nummer?
Ibland kan det hända att du blir uppringd i marknadsförings-, försäljnings- eller insamlingssyfte trots att du
Polykemis originalrecepturer och
som självklart också uppfyller
Polykemis kvalitetskrav, poängterar
Ola Hugoson.
– Genom satsningen i USA kan
vi nu tillgodose våra befintliga
– och blivande – kunders krav
på alla kontinenter. Det här
är en naturlig utveckling för att
understryka att Polykemi är ”A
World Wide Supplier”. Vi ökar vår
konkurrenskraft och ser många
intressanta utvecklingsmöjligheter
tillsammans med Omni Plastics,
påpekar Polykemis Försäljningschef
Mattias Persson.
Text & foto:
Per-Axel ”PAX” Sjöholm
spärrat ditt nummer i NIX-Telefon och det kan bero på
att:
Du själv gett ditt medgivande till ett eller flera företag
eller organisationer att få ringa dig.
Du redan har ett kundförhållande med företaget som
ringer dej.
Du själv lämnat ut dina personuppgifter till företaget.
Det är ett samtal som rör marknadsundersökningar,
samhällsinformation, politiska kampanjer, religiös
upplysning eller annat som anses ha samhällsintresse.
•
•
•
•
Vill du ha mer information, så kan du besöka NIX hemsida:
www.nixtelefon.org
- 17 -
Nina Andersson
Å
Matavfall - en resurs
k buss på dina sopor
I normalfallet består våra soppåsar
till 50% av matavfall som bör
återvinnas.
Den 18 november startades matavfallsorteringen på Polykemi.
Miljömål
• Till 2018 ska minst 50% av av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas till vara genom biologisk behandling - det är ett av Sveriges miljömål.
•
Under 2012 samlade Ystad kommun in ca. 700 ton mat-
avfall, det innebär ca. 23%. Det är viktigt att alla som har möjligheten att ansluta sig verkligen gör det, DU gör skillnad! Alla har matavfall, ingen äter kaffesump, banan- lök- eller äggskal exempelvis.
Efter utvärdering kan fler insamlingsplatser tillkomma.
Matavfallet som som samlats in blir
sedan biogas, som används som
drivmedel i bussar och bilar. Har ni
åkt buss på sistone, så har ni kanske
åkt med ett fordon som drivs av
biogas.
I Ystads kommun är det
frivilligt att sortera ut
matavfall men varför tveka?
Ystad kommuns mål är
att alla så snart som
möjligt ska kunna sortera
ut matavfall i Ystad
•
Matavfallssorteringen startade i Ystad våren 2008 och om fattade i första skedet kommunala verksamheter, privata verksamheter och flerbostadshus.
•
Ystads Kommun har i dags-
läget 2 st 2-facks bilar igång
i Ystad med omnejd.
• Berörda hushåll har fått Detta sorteras som matavfall:
Matrester, tillagade eller råa;
- Grönsaker, frukt, svamp.
- Kött, fisk, ägg.
- Bröd, kakor, mjöl, gryn.
- Mejeriprodukter, matfett.
- Godis, chips.
- Kaffesump (inkl. filter), tepåsar.
- Servetter, hushållspapper.
information per post och verksamheter kommer att kontaktas efterhand, dess-
utom har man som privat-
person 20% billigare avfalls-
taxa och matavfallskärl, biokorg och påsar står Ystads kommun för.
Sedan starten den 18 november kan
vi konstatera att vi har fått en bra
start – dock kan ännu mera sorteras!
•
Idag sorterar 38% av de villahushåll som har möjlig-
heten ut sitt matavfall, men det är aldrig för sent att ansluta sig!
Idag sorterar vi på följande insamlingsplatser:
Köket / pentryt – kontoret 22 liters
Lilla matsalen – kontoret
9 liters
2:a våningen södra tornet 9 liters
Transportkontoret
9 liters
Matsal mellersta
22 liters
Matsal öster
9 liters
- 18 -
Illustrationen visar vad
som händer vid rötning
av matavfall. (Illustratör:
Per Josefsson)
Thomas Pettersson
Källor:
Ystads kommuns
hemsida.
Foto: Lotte Nilsson,
Ystad Kommun
Illustrationer:
Per Josefsson
Kära Jultomten!
Du blir säkert förvånad att jag
skriver till dig så här dagen efter
julafton. Men det är så att jag
gärna vill reda ut ett par saker
som hänt sedan jag, fylld av
förväntan, sände min önskelista
till dig. Jag önskade mig en
cykel, ett elektriskt tåg, ett par
rollerblades och en Spidermandräkt. Jag utvecklade min hjärna
och intelligens genom att studera
flitigt hela året. Inte nog med att
jag var bäst i klassen utan jag
hade även de bästa betygen av
alla elever på hela lågstadiet. Jag
ljuger inte när jag säger att det
inte finns någon som uppförde
sig bättre än mig vad det gäller
mina föräldrar, min syster, mina
vänner och grannar i hela mitt
kvarter. Jag gick ärenden och
jag hjälpte till och med äldre
personer över gatan. Det fanns
inget som jag inte skulle ha gjort
för mänskligheten. Hur har du
mage att ge mig en jäkla JoJo,
en dum visselpipa och ett par
sockor. Vad sjutton tänkte du på,
din fete djäkel? Trodde du att
du skulle komma undan genom
att ge mig sådan här skit. Och
som om du inte gjort mig illa
nog, så gav du den lille grisen på
andra sidan gatan,
Tommy Nilsson, så
många leksaker att
han inte ens kan
komma in genom
dörren. Så kom
inte och tryck ned
ditt feta arsle i min
skorsten nästa år.
Då lappar jag till
dig. Jag kommer
att kasta sten på
dina dumma renar
- 19 -
och skrämma iväg dem så att
du får gå tillbaka till Nordpolen,
precis som jag måste göra nu
eftersom jag inte fick någon cykel.
Dra åt pepparn Tomten. Nästa år
ska du få reda på hur illa jag kan
bete mig, din feta jäkel!
Med vänlig hälsning
Olle, 5 år.
Inskickad av Roger Espersson
G
oing for Gold fortsätter
i beredningsgruppen
För beredningsgruppen, liksom
många andra delar av företaget,
har Going for Gold inneburit att vårt
arbete synats med andra ögon än
bara våra egna. Många synpunkter
och förbättringsförslag som kom
fram har varit väldigt bra och i
stora drag genomförbara. Det ska
dessutom tilläggas att de allra flesta
förbättringsförslagen ligger i linje
med hur vi själv vill utveckla oss.
För att kunna driva igenom så många
förbättringar som möjligt, har vår
avdelning förstärkts med Oskar
Johansson. Till skillnad från hans
företrädare Markus Olofsson, som
delade sin tid mellan beredningsarbete och produktionsteknik,
använder Oskar all sin tid till
beredningsarbete. Summan blir
således att beredningsgruppen
förstärkts med en halv tjänst.
Beredningsgruppen på ett av sina
återkommande möten,
fr.v. Roger Nilsson, Herman Hugosson,
Niklas Lidholm och Oscar Johansson.
- 20 -
Allt sedan sommarsemestern,
har ett konkret arbete med att
genomföra förbättringar inletts.
Själva förbättringsarbetet är ett
arbetssätt som vi till viss del redan
arbetat efter, men har för avsikt
att utveckla. Samtidigt utförs delar
av förbättringsarbetet i projektform
där tidsmål och delaktiviteter sätts
upp. Ansvarig för arbetet är Magnus
Andersson medan Niklas Lidholm är
den som administrerar det löpande.
Tillsammans i beredningsgruppen
utför vi själva arbetet, hittills.
Utgångspunkt för allt vi gör är att
all beredning i form av receptur,
planering, processinställningar etc.
håller så hög kvalitet att allt ska
fungera som det är tänkt, hela vägen
från att material blir laddat till maskin,
blir producerat tills att det används
av kund. Enkelt sagt ska vi räta ut
alla frågetecken innan man trycker
på startknappen på extrudern.
För tillfället är arbetet koncentrerat
till att utveckla och förbättra allt
underlag som finns i vårt produktionsplaneringssystem (PolCa). Exempelvis
jobbar vi med att se till att all fritext
som finns i en receptur skrivs på ett
standardiserat sätt. Tanken är att
texten alltid ska stå på samma ställe
och vara skriven på ett sätt som
gör att den inte kan bli inaktuell.
Ett annat viktigt uppdrag vi har,
är att systematisera och förenkla
hanterandet av processinställningar.
Herman Hugosson är den som driver
utvecklingen av processinställningssystemet framåt. Allt detta, och
mycket mer, ingår i en punkt vi döpt
till ”registervård”.
anskaffat oss på en infärgad flamskyddad ABS kunna användas till
alla infärgade flamskyddade ABS:er.
Med de förbättringar vi just nu
arbetar med, är tanken att just
denna koppling ska förenklas och
systematiseras. Dessutom jobbar vi
för möjligheten att, på ett effektivt sätt, plocka in denna typ av
information från olika delar av
organisationen.
Den stora floran av olika produktioner (ca. 2000 unika sedan 2010
på extruder 01-21) gör dock att
vi måste arbeta med att skapa en
än bättre systematik för att hålla
allting uppdaterat. Filosofin är att
alla förbättringar som görs under tid
ska kunna appliceras där de behövs.
Exempelvis bör de kunskaper vi
Sammanfattningsvis känner vi att vi
är något bra på spåret och ser stor
utvecklingspotential i det arbete vi
just nu genomför. Vi är glada för
all input vi kan få från er alla och
hoppas att vi tillsammans kan hitta
nya vägar att fortsätta förbättra oss.
- 21 -
Niklas Lidholm
O
mbyggnad av extruder 21
Vi började titta på en ombyggnad
av Extruder 21, för att i slutändan
minska lyft, spill och höja effektiveten. Steg 1 i denna process har
påbörjats och avslutats.
I juni 2013 hade en projektgrupp
bestående av Peter Åkesson, Roland
Persson, Torbjörn Svensson, Jörgen
Larsson, Torbjörn Malmros, Peter
Svärd och Johan Sellgren första mötet
i planeringen av ombyggnaden.
Målen som sattes för extrudern var:
* Output 150 godkända ton per vecka (112,5 h)
* Minskade lyft = mindre än 20% vid 1500 kg/h
* 4 st. mjuka mål i 1-10 skala
(1=mycket dåligt, 10=mycket bra)
- Hur upplever du luftkvalitén vid extrudern?
- Hur upplever du damm-
exponeringen?
- Hur upplever du handhavandet
av utrustningen t.ex. vid rengöring?
- Hur upplever du den fysiska arbetsbelastningen?
Det beslutades om en helt ny teknik
till extrudern i form av kontinuerlig
blandare, gravimetrisk blandare,
materialtransport med vakuum,
Mixaco blandare och plockrobot.
I ett tidigare nummer av polynews
(nr. 2/2013) berättade vi om hur
Jörgen Larsson utförde tester med
kontinuerlig blandare. Testerna föll
Projektgruppen i diskussion under första mötet i juni 2013.
- 22 -
väl ut och en kontinuerlig blandare
av större modell har installerats på
extrudern.
Under hela ombyggnaden hade
säkerhetstänket prioritet 1. Varje
morgon och eftermiddag utfördes
säkerhetsmöten och under arbetet
med plattformen fanns hjälmtvång
och området runt extrudern var
avspärrat för obehöriga.
Sex månader senare är ombyggnaden nu klar. Dock kvarstår leverans
av plockroboten som levereras
under andra kvartalet 2014. Först
när roboten är på plats, kan vi
utnyttja ovanstående teknik till fullo.
Roland Persson/Roger Espersson
Nedmontering av extruderlinjen pågår.
Ingemar Åkesson från RF Svets i full färd
med montering av nya plattformen.
Extruder 21
i produktion.
Diskussion vid extruder 21
mellan Markus Holm,
Christian Nerman, Jörgen
Larsson och Karsten Vang.
- 23 -
L
uboskift på Scanfill
Under hösten så har ett
antal nya projekt kommit
på plats, när det gäller vår
folietillverkning.
Detta medför att vi inte
får ut tillräcklig volym på
en femdagars arbetsvecka,
utan att vi måste utnyttja
även helgerna för att
producera tillräcklig volym
så att vi säkrar leveranserna
ut mot våra kunder.
Genom lösningen med
luboskift så får vi istället
för 112,5 produktionstimmar/vecka,
168
produktionstimmar/
vecka. Tanken är att vi
ska använda oss av denna
typ av skiftsgång fram till
sommarsemestern 2014, alternativt
tills dess att vi har ytterligare en
folieextruder på plats.
Vad innebär då Luboskift?
Luboskift innebär att man jobbar
på helgen med en genomsnittlig
arbetstid på 27,75 timmar (varannan
vecka ett långt pass (31,50 timmar)
och varannan vecka ett kort pass
(24 timmar). Tiderna ser ut enligt
nedan:
Fredag eftermiddag 15.30-23.00,
därefter 23.00-11.00 och 11.0023.00 fram till söndag 23.00.
Vilken bemanning har vi då
på helgen?
Varje skift består av två personer för
att hålla igång folieextrudern och
granuleringsextrudern. På det ena
skiftet jobbar Mikael Sjögren och
Mikael Andersson och på motsatta
skiftet jobbar Andreas Ask och
Andreas Larsson.
resultat både på helgen och mitt i
veckan. Till en början var det tänkt
att Luboskiftet skulle börja helgen
den 6-8 december, men med stor
flexibilitet hos alla inblandade, så
kunde vi köra igång luboskiftet
redan helgen den 22-24 November.
Stort Tack till alla inblandade och
jag ser fram emot en fortsatt positiv
utveckling på vår folietillverkning.
Magnus Andersson
När detta skrivs har vi kört Luboskift
i två veckor med väldigt bra
– BIDRAG EFTERLYSES! –
Då polynews är en personaltidning så skulle vi gärna vilja att fler anställda bidrog med
roliga historier, kåserier, artiklar, reportage, händelser på Polykemi/Rondo/Scanfill
eller något annat värt att veta som ni vill dela med er av, t .ex. en hobby.
Bidragen tages tacksamt emot på Polykemi eller på följande e-mail adresser:
[email protected] • [email protected] • [email protected]
- 24 -
I
nhyrning av arbetskraft
Vid planeringen av mängden investeringsprojekt inom produktionsorganisationen, kom givetvis frågan upp, om vi hade tillräckligt
med egna personella resurser för
att kunna genomföra dem enligt
plan. I första hand tänkte vi då
på underhållspersonal, men även
resurser för att leda dessa projekt.
Ett resultat av detta resonemang
är Martin Blom som är inhyrd
driftmekaniker från Wikan Personal
AB sedan den 18 november. Men
hur är det egentligen att arbeta
som inhyrd? Vi lät frågan ställas
till Martin själv, som är inne på sitt
nionde år som inhyrd. Svaren är
generella och kan beskrivas så här:
•
•
Man måste tycka om att träffa
nya människor i skiftande
miljöer och vara diplomatisk.
Man måste kunna hantera de
olika arbetsuppgifterna som
man ställs inför, snabbt, för att
göra skäl för ”investeringen/
kostnaden”.
•
•
•
•
Man måste kunna acceptera alla
arbetsuppgifter, stora som små.
Man måste kunna sätta företaget i första hand och sig själv
i andra hand.
Man förväntas vara närvarande
till 100%.
Man förväntas komma med förbättringsförslag, eftersom man
har erfarenhet från olika företag
och branscher.
Martin vill gärna framföra att han
har blivit vänligt bemött och känner
sig mycket välkommen till vårt fina
företag.
Martin är ett bra exempel på vad en
inhyrd arbetskraft kan åstadkomma.
Tyvärr har vi inte lyckats lika bra med
inhyrningen inom el-funktionen.
Men skam den som ger sig...
Roland Heimby
Martin Blom
Befattning: Mekaniker
Ålder: 47
Civilstånd: Ogift
Bor i: Hästveda
Intresse: Motorsport
Må julen bli fin
och ge ro i sinnet.
Låt alla problem
bli små och försvinna.
Låt dagarna
som kommer
bli goda och fina.
God Jul
till dig och de dina
önskar
polynewsredaktionen
- 25 -
S
urfing - Är det inte kallt?
– Är det inte kallt? Frågade den
äldre mannen på promenad med
sin hund, en januaridag när snön låg
gnistrande och temperaturen hade
krupit ner en bra bit under nollan.
Frågan ställdes till mig och personen
jag pratade med. Vi stod och
pratade i en hage strax utanför en
by på Österlen. Han på väg upp
mot sin bil och jag var på väg mot
vattnet.
Under mina år som surfare i Sverige
har jag fått den frågan oräkneliga
gånger, den och ”går det att
surfa här, måste man inte vara på
Hawaii?”.
Jag väljer alltså att spendera min
fritid med att jaga runt Skånes kust
på jakt efter vågor. Att flera gånger
per dag, med förhoppning och
ångest, följa diverse väderappar
och tjänster för att försöka förutspå
framtiden. Jag kan trots det aldrig
För att vinna måste man ibland ta språnget.
svara på vad det skall bli för väder.
Däremot vet jag alltid hur mycket
och vilken riktning det kommer att
blåsa.
Vänta nu, pratar han om vind nu, var
det inte vågor han jagade? Jo, men
låt mig förklara.
Vågor bildas genom att energi ifrån
vinden överförs till vatten. Kraften
och storleken på vågorna bestäms
av hastigheten på vinden och över
hur stor yta det blåser över, samt
hur länge det blåser.
Utomlands där man är omgiven av
stora riktiga hav, skapar stormar
långt ut till havs ett grundsvall
som färdas genom vattnet, till dess
att det träffar en kust. Detta ger
vågor i vindstilla förhållanden, och
relativt regelbundet stormar det
nästan alltid någonstans på stora
hav och vågornas energi mattas inte
nämnvärt innan de bromsas av en
- 26 -
kuststräcka.
I Sverige har vi inga stora hav,
utan är beroende av vindsvall
d.v.s. stormen är alltid närmare
och upplevs tydligare när det finns
vågor som går att surfa på.
Vad är det då som driver en att ge
sig ut i vattnet en stormig höst/
vinter dag? Det finns ett klassiskt
uttryck som säger ”only a surfer
knows the feeling” och trots att det
är en klyscha så tror jag det ligger
mycket i just det. Har du upplevt
känslan av vågen, vill du ha mer,
och du stoppar inte för småsaker
som kyla, regn och rusk. Nu menar
jag inte att varje surftillfälle är ett
lidande i extrem kyla och rusk.
Jag har haft underbara solskenssurf i
lä för vind, men det jag menar är att
vädret i sig är underordnat, det är
vågorna man jagar oavsett.
Surfing är en häxblandning som
skulle få vilken tonåring som helst
När vinden avtar eller vrider så finns rörelsen i vattnet kvar och du får ett rent swell.
att bli stolt. Det är en blandning av
introvert och extrovert, zenbuddistiskt lugn och fullt adrenalinpåslag.
Du går från att stilla avvakta och läsa
havets rörelser i ett meditativt lugn
ensam med dina tankar, samtidigt
som fokus ligger i det absoluta nuet,
till att explodera när du bestämt
dig för att det är just den vågen du
vill ha. Lyckas du sen fånga den så
uppfylls du av känslan, ja hur skall
jag beskriva den?
Det närmaste jag kan komma på,
är att jämföra med den känslan
man kan få i bollsport. Den känslan
när man redan i träffen på bollen
vet att det blir mål, den går precis
dit man ville, man behöver inte
titta, man vet! Den känslan, som
i bollsport är över efter träffen –
visserligen blir det ett glädjerus –
men den specifika känslan är över.
När du tar vågen sprids det samma
upplevelse, men ökar i styrka tills
du inte längre bärs fram av kraften i
vattnet, och efterträds av ren eufori.
Oj då, nu blev det lite pretentiöst,
på gränsen till religiöst, men det är
väl så att surfing är en smula andligt
och sekteristiskt.
Kanske är dags att reda ut vad
jag menar med surfing, det är
alltså när du bara bärs fram av
kraften i en våg. Du kan ha olika
redskap för att åstadkomma detta,
men det vanligaste är en bräda.
Vi pratar alltså inte om vind- eller
kitesurfing som är det vanligaste
som svenskar kommit i kontakt
med, där man utnyttjar vinden som
framdriftsmedel.
Vågsurfing har sitt ursprung ifrån
Hawaii där man i århundraden har
roat sig med att leka i vattnet. Detta
fick ju de gudsfruktiga missionärerna
som följde i fotspåren på europeiska
utforskare att se rött och genast
förklara utövandet som djävulsriter.
Ty det är ju så att det finns inget
annat syfte med vågsurfing än att
ha kul, man kan inte använda det för
jakt, fiske, krig eller andra bra saker,
utan bara för att ha kul.
Från Hawaii spred sig sporten över
jorden i början av 1900-talet och är
nu spridd till de mest avlägsna delar
av vår jord.
Länge var brädorna inte annat än
plankor och efterhand började man
fundera kring hur man kunde göra
förbättringar, för att få en ökad
manöverbarhet. Den första stora
innovationen var när man la till en
styrfena i tailen på brädan. Tailen är
alltså bak på brädan och nose är där
fram. Jag kommer säkert att slänga
- 27 -
ur mig fler halvsvengelska uttryck
men ska försöka förklara så gott det
går allt eftersom.
Hmm, ska jag ta alla brädtermer nu
eller skall jag vänta? Jag väntar lite
tror jag.
Nästa steg blev att man tog lärdom
av flygindustrin och byggde ihåliga
brädor med ungefär samma teknik
som man bygger en flygplansvinge
som man täckte med balsa. Detta
gjorde att brädorna blev enklare
att transportera och bidrog till att
även de som inte bodde direkt
vid stranden kunde börja surfa.
Fortfarande vägde en bräda dock
sina modiga kilon, och var en
ganska hantverks- och tidskrävande
tillverkningsprocess.
Under femtiotalet kom genombrottet när man började forma i
frigolit med en tunn kärna av trä
för styvhetens skull, en s.k. stringer.
Frigolit är lättarbetat och enkelt att
forma, det är även billigt. När man
format frigoliten skapar man ett
”skal” med lager av glasfiberväv
och polyesterresin. Denna metod är
än idag den vanligaste tillverkningsmetoden.
Fortsättning på sid 28
Nu blev alltså brädorna lätta att
tillverka, transportera och billiga,
vilket gjorde att surfing blev mer
lättillgängligt för folk.
Det var förstås inte tillverkningsutvecklingen som gjorde surfing
populärt och i vissa delar av världen
till ett folknöje, nej som så mycket
annat kan vi tacka Hollywood.
Surfare ansågs länge (till viss del
fortfarande, dock inte på Hawaii)
som ett slags odugliga strandluffare,
ett obskyrt pack som drällde på
stranden.
1959 släpptes filmen Gidget som
blev en megasuccé, helt plötsligt
blev stränderna invaderade av
folk som skulle surfa, och leva det
bekymmersfria livet som Gidget och
hennes gäng levde. Beach Boys
tonsatte den nya flugan och en
ikoniserande surf subkultur såg
dagens ljus.
Hallå, jag beskrev ju utvecklingen
av surfbrädor innan jag spårade ur
på annat, så tillbaka till det.
Vi var framme vid de lätt shapade
(formade) frigolitbrädorna, nu går
vi från att prata om material och går
över på form.
Länge var en surfbräda lång och
stor som ett ösregn, så kallade
longboards. För att en surfbräda
skall definieras som longboard
måste den vara över 9,0 feet. 1 foot
är ca. 0,3048 d.v.s. över typ 2,95.
Det var det man surfade på fram
till runt 1966, då Nat Young dök
upp på världscupen bärandes på
en kortare bräda som bara var runt
6,6 skapad av australiensaren Bob
Mctavish. På den tävlingen såddes
fröet till den moderna progressiva
surfingen och shortboarden var född.
Förutom longboard och shortboard
finns det en uppsjö av olika modeller
och längder. Du har det som kallas
funboard som är en shortboard,
modell större, oftast över 7 feet,
en klassisk nybörjarbräda. Det finns
minimals som är formade som en
longboard men under 9 feet oftast
runt 8. Sen har vi ju bonzers, fishs,
minisimmons m.m. Ja, det finns en
uppsjö av modeller att bli förlorad i.
Ok, nu tar vi och nördar ner oss
totalt i brädans olika delar
och mått. Vi har ju redan
nämnt tail och nose, och går
vidare med rail och rocker.
Railen är alltså kanten på
brädan och beroende på
hur den är formad påverkar
den hur brädan biter sig
fast i vågen och hur brädan
svänger. Rocker är hur
brädan är böjd. Om man ser
en surfbräda från sidan, så
ser man att den pekar upp i
nosen och tailen.
Tänk en banan ungefär eller
skidspets – för att kunna
komma med en våg måste
du undvika att brädan dyker
ner i vattnet när man börjar
få fart.
Om man tänker sig att vågen
är en pulkabacke i rörelse, så
är det så, att ju större rocker
du har på brädan desto
brantare våg kan du ta av
på, men en plattare rocker
gör att du snabbare får upp
fart och tidigare kan komma
med vågen.
Nosen är väl enklast att
beskriva som att antingen
har du en rund nos som
gör att det är mer volym
längre fram på brädan, vilket
i sin tur förenklar att komma
med vågen. Den motsatta
nosen är ju en riktigt spetsig
sak, en sådan gör att det är
svårare att få upp fart när du
paddlar men gör det möjligt
att svänga snävare i branta
vågor.
Tailen på brädan kan vara utformad
på ett antal olika sätt – fyrkantig,
rund, diamant, som en fiskstjärt
m.m. Även här är det en fråga om
förhållandet mellan yta/volym och
respons. Enkelt förklarat: Stor yta på
tailen ger bättre flytegenskaper men
inverkar på hur snabbt man svänger.
Beroende på vilka vågor man ska
surfa på, måste man ha en bräda
som passar till de förhållandena.
I Sverige passar oftast en lite tjockare
bräda med liten rocker bäst, vi har
oftast lite flacka vågor med lite kraft i.
- 28 -
Lillejulafton 2012 i Vik.
Nästa stora revolution inom
surfingen var när Simon Anderson
(Australien) kom på thruster setupen på fenor, d.v.s. två fenor fram
och en i mitten bakom, och nu är
vi framme vid dagens moderna
bräda. Ok, jag hoppade över ett
antal
modellvarianter
mellan
dagens shortboardbrädor och den
som Simon Andersson satte sina
trefenor på 1981, men i princip
är det samma formtänk. Nu har
material-utvecklingen exploderat
och det byggs brädor i diverse
hightech sandwich konstruktioner
likaväl som det byggs av trä.
Det spårade ur lite här. Den
ursprungliga frågan var ju om vi
inte frös.
Nej, tack vare den fina utrustning
som finns att tillgå idag, klarar man
utan problem 3-4 timmar i vattnet
ner till dess det fryser till och har det
väl fryst ja då blir det svårt att surfa
i vilket fall.
Det man använder för att hålla
värmen är våtdräkter av neoprengummi i varierande tjocklekar.
De flesta svenska/nordiska surfare
brukar ha en vinterdräkt som är runt
5-6 mm tjock med en inbyggd huva
och en sommar dräkt runt 3-4 mm.
Som nybörjare börjar man oftast
med att skaffa sig en dräkt på 5
mm men med en lös huva. Att man
oftast har två eller fler dräkter är för
att ju tjockare dräkt desto varmare,
men också stelare och rörlighet är
något man eftersträvar när man
snabbt vill ta sig upp på brädan. Du
behöver också skor och handskar,
sedan är du redo att ta dig an
vattnets alla temperaturskiftningar.
kraftfulla vågor, är att steget att
fortsätta när man kommer hem kan
bli väl stort.
Det krångliga sättet är att skaffa sig
en bräda och våtdräkt, ge sig ut i
stormarna här hemma och vara så
envis att det till slut lossnar.
Nu frågar ni er, jag vill ju börja surfa,
hur gör jag?
Jag är inte mycket för klichéer och
slogans men det finns en som
stämmer.
Enklaste och bästa sättet att börja/
prova på är att boka in sig och åka
på ett camp. Det finns en mängd
olika camps runt om i världen där
man får låna utrustning och erfarna
surfcoacher lär dig grunderna. Du
får en semester och lär dig en ny
hobby på ett säkert och roligt sätt.
Nackdelen med att lära sig surfa
på ett camp i ett varmt land med
På väg in i det gröna rummet.
- 29 -
”Life IS better when you surf”
Jag tar inget ansvar för sanningshalten för något i texten. Alla foton
är tagna högst 45 min från Ystad av
Cederholm photography.
Carl Eriksson
P
Boel och PAX letar nya objekt till
olykemis Konstklubb
Boel Hugoson och PAX Sjöholm är i
full gång med att leta nya objekt till
Polykemis Konstklubb.
– Vi ska verkligen försöka hitta
intressanta och lite oväntade objekt.
Vi tror på skulpturer och kanske
lite glas tillsammans med målningar
och litografier, säger Boel och Pax
unisont.
Ja, det gäller verkligen att kunna
tillgodose en hel del olika smakriktningar. Det är självklart inte alltid
lätt.
– Nej, men om det hade varit lätt
hade det inte varit lika intressant.
Nu jobbar vi för att först och främst
för att tillgodose våra medlemmars
intresse och smak. Just nu letar vi
en del konsthantverk och intressant
glas.
– Bengt Lindström har alltid varit
föremål för förfalskningar. De har
också ökat efter Bengt bortgång.
Men vår litografi är garanterat äkta
och dessutom är det en liten upplaga
på 100 ex., som gör den ännu mer
intressant, tror PAX Sjöholm.
– En stor bronsskulptur i form av en
dansös på över 50 centimeter kan
nog locka en hel del medlemmar.
Nu går jakten vidare på nya och
spännande vinster till Polykemis
Konstklubb!
– Bengt Lindström är just nu mycket
omdiskuterad. Ett antal förfalskade
målningar är i omlopp och kända
konstexperter har låtit sig luras.
polynewsredaktionen
Boel Hugoson
och PAX Sjöholm
fortsätter att hitta
intressanta objekt
till Polykemis
Konstklubb. Här
är en av 2014
års vinster. En
bronsskulptur
som känns riktigt
spännande!
Det har stått mycket om Bengt Lindström på sistone. En del konstexperter
har lurats av förfalskade målningar av Bengt Lindström.
Den här litografin är absolut äkta. Dessutom en liten upplaga på 100 ex.
Någon glad medlem i Polykemis Konstklubb kan välja den som pris nästa år!
- 30 -
E
lmia 2013
Elmia Subcontractor i Jönköping
är över för denna gång och
tongångarna generellt, bedöms
positiva bland utställare och
besökare. Den tillverkande industrin
ser ljusare på framtiden, visar de
konjunktursundersökningar som
gjort under mässan. Mässan var
den 30:e i ordningen och blev den
hittills största någonsin med en yta
på 18 307 kvadratmeter, 15 311
besökare som mött 1 178 utställare
från 29 länder.
Polykemi ställde ut med Elasto även
detta år. Detta för att ”färdigställa” den
gemensamma marknadsföringen av
vårt samarbete kring tvåkomponent
lösningar för framförallt den svenska
plastkretsen. Det är inte mycket vi
förstår av våra respektive dialekter
men vi har roligt ihop skall gudarna
veta och det smittar av sig på
besökande spekulanter.
Med en monteryta på 3x10 meter
skapades en öppen spelplan och
utseendet gick i respektive bolags
färger. I centrum poppades det
popcorn (ej low fat...) och vårt
budskap drogs med ut i korridorerna
på ett högst naturligt
sätt.
Ett inofficiellt mästerskap i den ädla,
tok-hala sporten Curling utkämpades
under veckan. Här visade vår Petter
Schöld unik talang genom att helt
plötsligt skicka stenen vertikalt till
höger mot grannbanan medan han
själv gled mot banan till vänster.
Rakt fram stod lagkamraterna och
inväntade en ny sten…
Elasto avgick med segern.
Det är bara att
gratulera!
Ett stort tack till kamraterna på
Elasto, både på plats i Jönköping
samt ni hemma på kontoret i Åmål.
Ett riktat stort tack även till mina
egna vapenbröder på plats och ni
kollegor hemma i Ystad som hjälpt
till inför årets mässa!
Fredrik Holst
Glada deltagare från Polykemi och Elasto deltog i ett inofficiellt mästerskap i Curling.
- 31 -
N
yår
Nyår är en traditionell högtid som firas vid
övergången till ett nytt kalenderår. I Sverige
går vi efter den gregorianska kalendern och
firar därför nyår natten mellan nyårsafton
den 31 december och nyårsdagen den 1
januari. Högtiden infaller dock vid andra
tidpunkter på andra ställen i världen, p.g.a.
andra kalendrar och/eller andra religioner.
Alla vet vi hur vi firar nyår nuförtiden. Man
klär sig lite finare, dricker mousserande vin
och äter lite mer exklusiv mat. Vid tolvslaget
tar man sig ut för att smälla raketer och önska
varandra ett Gott Nytt År. Men hur började
det hela, hur firade man nyår förr?
Nyårsnatten var precis som julnatten laddad
med magisk kraft. Var det någon gång man
kunde förutspå hur året skulle bli, gällande
skörd, giftermål och eventuella dödsfall,
så var det då. Teknikerna för spådom var
många, men vanligast var bl.a. spådom i
kaffesump och bly. Unga flickor använde sig
istället av en ramsa för att förutspå vem som
skulle bli deras make. De neg tre gånger för
nymånen och sa: ”Kära nyårsny! Vems skjorta
skall jag sy, vems kaka skall jag baka, vems
maka skall jag bli?”.
Det var främst i bondesamhället som man
trodde att sinnesstämningen under årets
första dag skulle prägla resten av året. Var
man glad innebar det att man skulle vara på
gott humör hela året, gick man upp tidigt
skulle man förbli morgonpigg och ville man
hålla sig frisk var det bra att äta ett äpple.
Något man skulle akta sig för var att låna
ut eller spendera en stor summa pengar då
det innebar otur och utgifter resten av året.
En annan sak man skulle lägga märke till var
årets första besök. Om den första besökaren
var en kvinna gav det otur, och var det en
man gav det tur.
Att vaka in året vid tolvslaget var från
början en borgerlig företeelse, men har
med tiden spridits till alla samhällsklasser
tack vare radions nyårsvakor från 1920talet. På Skansen började man dock med
nyårsringningen redan i mitten av 1890-talet.
Nyårslöften har vi alla troligtvis lagt någon
gång, och man kan tro att folk har gjort
det sen urminnes tider. Så är dock inte
fallet, utan fenomenet med nyårslöften har
kommit på ”senare” tid. Traditionen är från
USA och deras ’New Year’s Resolutions’,
och den äldsta kända noteringen med ordet
’nyårslöfte’ är från Aftonbladet den 2 januari
1944. Företeelsen är dock känd från tidigt
1900-tal i Sverige, men då under andra
benämningar som t.ex. ’bragelöfte’. Några
exempel på vanliga nyårslöften är att förbättra
fysisk hälsa och utseende, begränsa/avsluta
intag av alkohol/tobak, koncentrera sig på
studier, donera mer pengar till fattiga och bli
mer miljövänlig.
En undersökning av Novus Nordic Research
Alliance från 2011 visar att svenskarnas topp
3 nyårslöften är 1. Gå ner i vikt (10%), 2.
Träna mer (8%), 3. Vara gladare, leva livet
bättre, leva sundare (6%).
Det verkar som att de flesta nyårslöften
handlar om att sluta med saker eller att leva
ett sundare liv. Sällan hör man talas om
nyårslöften som handlar om att festa mer
och äta mer god mat. Nyårslöftena markerar
tydligt att det får vara slut på det roliga efter
jul- och nyårsfiranden och att det är dags att
gå tillbaka och leva efter vardagens villkor.
Ystad-Tryck AB. www.ystadtryck.se
Vendela Hugosson
- 32 -