iVÄNERHAMN 1/2012 Skrot fyller kajen i Trollhättan Ljudsignaler mäter djupet i våra hamnar Vindkraftverk från Kina lossade i Kristinehamn PERSONALTIDNINGEN VD:S KRÖNIKA NYCKELTAL 2007 - 2011 Nyckeltal 2011 2010200920082007 Nettoomsättning 161,0 158,3157,5174,4167,7 ” I skrivande stund närmar vi oss midsommar. En härlig tid! Värmen stiger i både luften och vattnet och kvällarna blir alltjämt ljusare. Resultat efter finansiella poster 7,8 8,0 5,9 6,4 Balansomslutning 9,6 127,6 120,6 114,2 106,8 108,5 Med.ant årsanställda 123 127 137 140 146 Soliditet 68% 67% 66% 66% 61% Hanterat sjögods (VHAB milj ton) 1,50 1,47 1,46 1,81 1,90 Hanterat gods totalt (VHAB milj ton) 2,69 2,68 2,74 3,07 3,07 Samtidigt ligger det mesta av sommaren fortfarande framför oss. 2011 blev ett bra år för Vänerhamn. Trots ett längre, ofrivilligt Fullt godkänt 2011 – trots hinder på vägen avbrott och en allmän turbulens i omvärlden ökade sjögodsvoly- Trots 25 dagars totalstopp i våra hamnar och en allmän Innan vi beger oss mot badbryggan och metet vid vassruggen slänger vi en snabb blick i backspegeln. merna i våra hamnar. En jätteprestation, tycker jag. till ett riktigt bra år. mellan upp- och nedgångar med fortsatt god kvalitet och lönsamhet. Våra sjögodsvolymer har inte bara kunnat bibehållas, En given förutsättning för fortsatt framgång är nöjda kunder. Här utan har till och med ökat. Vi redovisar på helår totalt 1,5 känner jag sällan någon oro. Vi är bra på det vi gör. Vi har duktiga miljoner ton vilket är 2 % mer än 2010. Utvecklingen har medarbetare och ett arbetssätt som kombinerar erfarenhet och nytänkande. Många av våra kunder har varit med oss under årtionden och när vi hittar nya kunder blir de oftast kvar hos oss länge. Vi får dock aldrig slå oss till ro och ta saker och ting för givet. Vi måste fortsätta utvecklas så att nöjda kunder idag, även är nöjda kunder i morgon. Många utför ett arbete i det tysta för att höja nivån på det vi gör ett snäpp ytterligare. Lodningen i våra hamnar, som omnämns längre fram i tidningen, är ett exempel liksom den viktiga isbrytningen, rätt farledsdjup etc. En annan högaktuell fråga är hamn- och sjöfartsskydd (ISPS). Transportstyrelsen har aviserat att reglerna för inpasseringskontroll och övervakning dygnet runt ska skärpas ytterligare när de i höst gör sin granskning av våra hamnar. Trevlig sommar ! Göran Lidström, VD Stuvargatan 1, 652 21 Karlstad Form Preferens AB Telefon 054 -14 48 60 Text Preferens AB Mail [email protected] Bilder Preferens AB, www.vanerhamn.se Tobias Uhn Ansvarig utgivare Göran Lidström Tryck City Tryck Redaktör Mikael Hallgren 2 oro på de internationella marknaderna utvecklades 2011 Vi har visat att vi kan hantera varierande volymer och snabba kast NR 1 varit positiv på flffllera håll men framförallt inom spannmål. Totalt hanterade Vänerhamn under 2011 – samtliga fraktslag inräknade – nära 2,7 miljoner ton gods. Även omsättning och resultat visar goda siffror. Nettoomsättningen ökar till 161 miljoner kr och vårt resultat för 2011 landar på nära 8 miljoner kr. Sett till omständigheterna är vi mycket nöjda, säger VD Göran Lidström. En bit in på 2012 pekar kurvorna åt samma håll. Den goda utecklingstakten har kunnat bibehållas sett till både volymer och ekonomin i övrigt. REPORTAGE Ljudsignaler mäter djupet i våra hamnar Ett nytt system för lodning förbättrar förutsättningarna att undvika grundstötningar i våra hamnar. Sedan slutet av 2010 har djupen i flera av våra anläggningar systematiskt kartlagts och vi kan nu med på med stor noggrannhet säkerställa hur våra hamnbassänger ser ut. D Lodning Kristinehamn 2010-10-04 Aktuellt vattenstånd +54. Lodets givare korrigerats till sjökortsdjup. ET ÄR ETT GEDIGET ARBETE som Vattendjupen i Kristinehamns hamn lagts ned. Marina avdelningen, med Bengt Jonsson och Daniel Viberg i spetsen, har kört åtskilliga vändor i Karlstads, Kristinehamns, Otterbäckens och Lidköpings hamnar. Båtarna har varit försedda med nyinköpt specialutrustning som med hjälp av ljudsignaler mäter vattendjupet. - Tekniken är i grunden densamma som de ekolod som 3 används till sjöss, säger Daniel Viberg. Vertikala ljudpul- 7 ser skickas mot botten och rekylerar tillbaks till en mot- 5 9 15 tagare ombord. Med hjälp av lodutrustningen mäts tiden det tar för signalen att ta sig fram och tillbaks till botten. Den uppmätta tiden delas med två och hänsyn tas till ljudets hastighet i vatten. Samtliga värden registreras och konverteras med hjälp av systemet till överskådliga grafer. Mätningar av hamndjup har gjorts även innan nyinvesteringen, då med manuell teknik. - Det skulle dock vara att skjuta över målet för vår del. Nuvarande metoder ger oss, till god ekonomi, den exakt- - Till viss del används den gamla tekniken fortfarande, het vi behöver sett till våra syften. dock som ett komplement till de nya, betydligt smidigare DET SOM OMFATTAS av Vänerhamns mätningar är metoderna, fortsätter Daniel Viberg. själva hamnbassängerna. Farlederna över Vänern i övrigt INVESTERINGEN, som gjordes under 2010, var förhål- ligger på Sjöfartverkets ansvar. landevis liten. Mer avancerade och exakta lodningssystem - Det fiffiinns inte några lagsatta bestämmelser för att mät- betingar värden som med råge överstiger 1 miljon kronor. ningarna måste göras. Arbetet görs helt och hållet utifrån våra egna ändamål, för att säkerställa att det inte sker några förändringar på botten som äventyrar säkerheten, fortsätter Daniel. SEDAN 2010 har samtliga hamnar utom Vänerborg/Troll- hättan mätts upp. När alla mätningar har slutförts och dokumenterats inleds, med start till hösten, nya rundor för att kontrollera att det inte skett några förändringar. - Det här är en fortlöpande process. avslutar Daniel Viberg. Vattnet rör sig, bottenförhållandena förändras och för att vara säkra måste vi även framledes, någon gång per år, kontrollera att allt är som det ska. NR 1 3 REPORTAGE Osorterat skrot egen kran Det lastas tungt och spretigt i Trollhättans hamn. Under högljudda protester kramas de svårhanterliga skrotdelarna till gripbara ”knyten” som lyfts över relingen till den väntande båten. Slutdestinationen är Odense i Danmark där skrotet ska slutförädlas och säljas vidare till kunder över hela Europa. D anska skrot- och återvinningsspecialisten HJ Hansen arrenderar sedan några år tillbaks delar av hamnområdet i Trollhättans hamn. Ytorna används som uppsam- lingsplats för fragmenterat – osorterat – skrot, insamlat över hela västkustregionen. Skrotet hämtas och körs på bil till hamnen där det grovsorteras. När volymerna är tillräckliga och en båt är på ingående går en signal till Vänerhamn som förbereder lastningen från kaj till båt. – Fragmenterat skrot tar mycket plats, säger Tobias Uhn, Vänerhamns försäljningschef. Godset ”spretar” och det blir mycket ”luft” i lasten. Normalt räknar vi inte med att en båt klarar mer än mellan 1 000 och 1 500 ton. VÄNERHAMNPERSONAL från Vänersborg och Lidkö- ping ansvarar för att få jobbet utfört. Tidigare användes en inhyrd kran för lyften. Under våren har dock hanteringen blivit så pass omfattande att Vänerhamn ställt en egen mobilkran i Trollhättan. Man har även investerat i en ny skrotgrip. – Ökningen i Trollhättan sammanföll med att vi fiffiick en kran ”över” i Otterbäcken, berättar Tobias. Att jobba med egen kran ger ett smidigare arbetsflffllöde för oss och bättre ekonomi för våra kunder. Väl lastade går båtarna via Göta Älv till HJ Hansens anläggning i Odense, en av Europas modernaste fragmenteringsanläggningar, där skrotet fiffiinsorteras. Efter förädling säljs slutprodukten vidare till kunder över hela Europa. 4 NR 1 med Lastvolymerna har ökat snabbare än väntat. HJ Hansen räknar fortsättningsvis med en takt på en båt från Trollhättan varannan vecka. GUNILLA PERSSON, logistikchef på HJ Hansen, är mycket nöjd med Vänerhamns insatser. – Vi har utvecklat ett öppet och bra samarbete med Vänerhamn. Personal på alla nivåer är lyhörda och stäl- Tunga och spretiga skrotpartiklar kramas till ler upp på det vi behöver, säger Gunilla Persson. gripbara ”knyten” som lyfts över relingen till den I och med att logistiken styrs av tillgången på skrot är väntande båten. också fl ffllexibiliteten viktig. – Det är för vår del avgörande att dialogen fungerar och att kunna agera snabbt då båten är på gång. Här är det aldrig några problem med Vänerhamn, avslutar Gunilla Persson. NR 1 5 BLANDAT Gigantiska vindkraftverk lossade på kajen i Kristinehamn När man ser de gigantiska vindkrafttornen resa sig 150 meter mot skyn funderar man på hur de kunnat ta sig ända från Kina. Genom bra logistik och skickliga transportörer och godshanterare har dock transporten fungerat utomordentligt och verken står numera fast förankrade på Tjurhöjden utanför Molkom. T rots bitande kyla blåste det smått orientaliska vindar längs kajen i Kristinehamn under några veckor i början på året. Två gigantiska vindkraftverk från Kina – de allra första på europeisk mark – lossades från inkommande båtar och omlastades till väntande specialbilar på kajen. Slutdestinationen var Tjurhöjden, strax utanför Molkom, där verken under ledning av CRC Vindkraft monterades och invigdes i slutet av februari. TORNDELAR OCH VINGAR har skeppats ända från För att klara hanteringen krävdes kunskap kring svåra tillverkaren SINOVELS produktionsanläggning i Kina, lyft och inte minst en kaj som klarar de vikter godset runt världshaven, till Antwerpen där godset omlastats. betingar. Tre separata fartyg har därefter, via Göta Älv och Vä- – Det här är inga små pjäser, säger Calle Holmlin, Kristi- nern, tagit verken till Kristinehamn där produkterna lossats och lyfts över på specialanpassade bilar, för den korta sluttransporten till Molkom. 6 NR 1 nehamns driftchef, som följt lossningen. Lyckligtvis har vi erfarenhet av både vindkraft och hantering av stora detaljer sedan tidigare. LASTVOLYMERNA var omfattande. Väl på plats mäter I samband med byggnationen av Vindkraftparken på verken en totalhöjd på 150 meter och har 113 meter Gässlingegrund sköttes mycket av logistiken från Kristi- mellan vingspetsarna. Längsta lastekipaget, vingdelarna, nehamn. Här fiffiinns därför vana att hantera gods av den mätte under transporten drygt 60 meter. extrema storlek som verken innebär. BLANDAT Göran Lidström, Ann-Cathrine Zetterdahl och Robert Sundqvist Bogserbåten Oxen stod för dagens skärgårdstur Ann-Cathrin Zetterdahl besökte Karlstad En solig senvinterdag i slutet av mars gästades Karlstads NYTTA BLANDADES MED NÖJE då möjligheter även hamn av Sjöfartsverkets Generaldirektör Ann-Catrine gavs till en båttur med bogserbåten och isbrytaren Zetterdahl. OXEN. Under klarblå himmel gick färden via hamnin- Under några få hektiska timmar tillsammans med VD loppet och Tynäs ut i Karlstad och Hammarö skärgård. Göran Lidström och försäljningschefen Tobias Uhn gavs Generaldirektören tackade för turen och uttryckte sam- Generaldirektören inblick i hamnarbetet och betydel- tidigt sin positiva grundsyn till verksamheten i Väner- sen för regionens näringsliv. Självklart diskuterades även hamns anläggningar. framtidsfrågorna kring slussarna i Göta älv. Vi investerar för framtiden Genomtänkta investeringar är en förutsättning för att komma vidare i vår utveckling. Senaste tillskottet i Vänerhamns maskinpark är två nya hjullastare av typen Volvo L120G. Som ett led i Vänerhamns miljöpolicy är maskinerna utrustade med de absolut senaste miljömotorerna, steg 3B med partikelfiffiilter, och uppfyller EU:s miljökrav. Maskinerna kommer att vara verksamma i Karlstads och Lidköpings hamnar. Tankcontainers i Karlstads hamn Sedan början av november 2011 passerar tankcontainers fyllda med tallolja dagligen porten till Karlstads hamn. Containrarna anländer till hamnen med bil, alternativt tåg, och omlastas med hjälp av Vänerhamns containertruckar från bil till tåg, liksom omvänt från tåg till bil. Hanteringen sker på uppdrag av Green Cargo. Uppdraget är ytterligare ett bevis för hur multimodaliteten i våra hamnar skapar förutsättningar för nya fraktslag och affärsmöjligheter. NR 1 7 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT HALLÅ DÄR ! CHRISTINA ARVIDSON Ålder: 53 år Arbetsuppgifter: VD-sekreterare i befattningsbeskrivningen men är även involverad i administration och ekonomi. Familj: Gift och har två vuxna barn. Född: På Hammarö och är efter ett antal stopp över hela världen tillbaks i sitt barndomhem på Götetorp. Intressen: Sjunger med stor glädje i kör sedan många år tillbaks. Blir det tid över finns det alltid saker att göra på huset. D et är en riktig globetrotter som landat på Vänerhamns kontor i Karlstad. Christina Arvidson, vår nya VD-sekreterare, har vistats utomlands under stor del av sitt yrkesliv. Efter många år i både Europa och Asien har hon nu återvänt, inte bara till Hammarö utanför Karlstad, utan dessutom till det gamla föräldrahemmet på Götetorp. Jag vill även påstå att jag har en positiv grundsyn till det mesta jag ger mig in på och känner mig oftast motiverad. Jag tycker också om att jobba tillsammans med andra. Känns det skönt att komma hem? Jo, det känns bra. Efter fantastiska och lärorika år i andra kulturer känns det till slut naturligt att flffllyfltta hem. Med ett hus som börjar bli till åren ffiinns det också alltid något att göra hemma. Renoveringsprojekten är många. Vad fick dig att söka jobb på Vänerhamn? Ha en riktigt skön sommar! Jag fiffiick kontakt med Vänerhamn via ett bemanningsföretag och kände redan vid första besöket att jobbet skulle passa mig perfekt. Tack, det samma. Jag tycker om att jobba i en atmosfär där jag kan se helheten. Organisationen här är inte större än att kan följa vad som händer och sker. Jag får också jobba med lite av varje vilket känns bra. Jag gillar variation. Vad gör du på dagarna? Den ena dagen är sällan den andra lik. Det blir mycket bolagsformalia men jag ges också möjligheter att ta i både administrativa och ekonomiska bitar. Ett exempel är hanteringen av våra sakförsäkringar. En snabbeskrivning av dig själv? I egenskaper kopplade till jobbet är jag nog en ordningsmänniska. Tycker om att strukturera och att hitta nya möjligheter och lösningar för att effektivisera mitt arbete. Vad gör du när du gått hem för dagen? Körsången har varit ett intresse som följt mig genom åren. Sjunger just nu i Skoghalls kyrkokör. Repertoaren är blandad. Från visor till poppigare låtar. Visste du att... LILLA EDETS SLUSS är den första i Sverige. Byggandet påbörjades redan på 1580-talet, efter ett förslag från Johan III, och färdigställdes först 1607. Slussen förstördes flera gånger under krigen med danskarna men byggdes upp igen. 1832 fullbordade Nils Ericson Ströms kanal med en sluss av samma format som de i Göta Kanal. Den sluss som idag används är byggd 1916 och ingår i Trollhätte kanal.