Metodtips: Reflekterande team
Ett reflekterande team är en arbetsform som man kan använda för flera ändamål. Dels för att
fördjupa reflektionen och dialogen i en grupp kring ett gemensamt tema, dels för att ge handledning till en individ eller en mindre grupp som brottas med ett dilemma och som vill ha hjälp av
övriga medlemmar i gruppen att hantera det.
Med ett reflekterande team menas en grupp som lyssnar när någon annan – en person eller en
mindre grupp (här kallad ”frågeägaren”) – ger sin beskrivning en fråga, en situation, ett dilemma
eller ett problem. Därefter reflekterar individerna i det reflekterande teamet med varandra över
vad man hört medan frågeägaren lyssnar. Det reflekterande teamet tillför egna perspektiv och
infallsvinklar kring den aktuella frågan som syftar till att skapa en ökad förståelse för frågan, situationen, dilemmat eller problemet.
Arbetsformen bygger på tre grundläggande idéer:
1. När man beskriver en situation – som t ex frågeägare – samtidigt som flera andra relevanta personer lyssnar blir berättelsen ännu starkare och tydligare än om bara en person hade
lyssnat.
2. När man som frågeägare får lyssna på en mångfald av andra perspektiv, berättelser och
infallsvinklar än den som man själv har presenterat skapas alternativa berättelser och möjligheter som kan hjälpa en själv att bli klokare och komma vidare.
3. Den egna reflektionen hos en individ fördjupas genom växlingen mellan så kallad inre
och yttre dialog. Med ”inre dialog” menas egen reflektion eller ”samtal med sig själv”.
Med yttre dialog menas samtal med andra människor. Vid ett reflekterande team kan
denna växling flera gånger.
Innan man inleder det reflekterande teamet skall gruppen komma överens om vilken fråga som
man skall bearbeta. Det kan antingen (1) vara ett gemensamt angeläget tema som man vill fördjupa tillsammans i gruppen, eller (2) ett dilemma som en enskild person, eller en mindre grupp i
gruppen, har och som denne vill få hjälp att hantera. I det senare fallet är denne person ”frågeägare”. I det första fallet utser man en person i gruppen som iklär sig rollen som frågeägare.
Det reflekterande teamet inleds med att frågeägaren beskriver situationen, problemet eller dilemmat utifrån sin egen infallsvinkel. Denna beskrivning kan med fördel ske genom att frågeägaren blir intervjuad av någon person i gruppen under förslagsvis 10-15 minuter medan övriga deltagare sitter tyst och lyssnar. När frågeägaren beskriver situationen skall övriga personer lyssna
uppmärksamt på berättelsen utan att blanda sig i. Om den inledande beskrivningen sker genom
en intervju skall intervjuaren leda samtalet helt oberoende av övriga deltagare. Dessa får inte avbryta eller komma med egna frågor eller råd.
Därefter bildar de övriga deltagarna ett reflekterande team och samtalar och reflekterar med varandra i ca 10-15 minuter över frågeägarens beskrivning medan denne i sin tur sitter tyst och lyssnar.
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
1
I samtalet i det reflekterande teamet lyfts alla de tankar och överväganden fram som medlemmar i
teamet har gjort när de lyssnat till berättelsen från frågeägaren. Teamet skall inledningsvis visa ett
tydligt erkännande till den formulerade problembeskrivningen, men därefter försöka se problemet eller situationen ur de olika perspektiv som de själva eller andra inblandade i situationen kan
ha. Det är viktigt att det reflekterande teamet hela tiden utgår från det som frågeägaren har sagt
och inte diskuterar generella utgångspunkter, hållningar eller värderingar (Jacobsen/Wermer).
Utgångspunkten för reflektionen är det som frågeägaren har beskrivit, och det som händer i
rummet. För att skapa bra förutsättningar för lyssnande och lärande är det viktigt att medlemmarna i det reflekterande teamet ser på varandra när de talar och inte på frågeägaren. Frågeägaren
måste få tillfälle till ”avskildhet” medan de i det reflekterande teamet samtalar med varandra.
Tystnaden ger plats för den inre dialogen. Frågeägaren får utrymme att lyssna utan krav på att ta
ställning.
Efter att medlemmarna i det reflekterande teamet samtalat med varandra går bollen tillbaka till
frågeägaren. Denne får under en stund möjlighet att beskriva vad han eller hon har hört, och vilka tankar eller reflektioner som samtalet i det reflekterande teamet har satt igång hos honom eller
henne. Under tiden sitter det reflekterande teamet tyst och lyssnar utan att komma med några
synpunkter, råd eller kommentarer.
Detta avslutande moment kan också ske i form av en intervju mellan frågeägaren och en samtalspartner under 5-10 minuter kring frågor som: Vad har du hört? Vilka tankar väcker det? Vad
känns mest spännande att gå vidare med? Vilka eventuella slutsatser drar du? Vilka handlingsalternativ ser du?
Litteratur och källhänvisningar
Reflekterande processer, Andersen, Tom, Mareld 1994.
Vattentrappan, Risling, Ulla och Anders, Arbetslivsinstitutet, 1996.
Invitation till nysgerrighed, artikel av Lund-Jacobsen, Dorte och Wermer, Ane.
Coaching – laering og udvikling, Holmgren, Allan, Psykologisk Forlag, 2002.
/ Greger Hjelm, organisationskonsult
Upphovsrätt hävdas. Artikeln får endast mångfaldigas efter författarens medgivande, och med
angivande av källan.
Vi i Rörelse & Utveckling är konsulter i ledarskap, organisationsutveckling och förändring. Vi
stödjer och utvecklar ledare och chefer, ledningsgrupper, styrelser, arbetslag, organisationer
och verksamheter. Kontakta oss gärna eller besök vår hemsida www.rou.se. Du når oss också på
telefon 08-528 00 410 eller e-post [email protected].
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
2