Alla får va med i Guds familj

drppen
en
NA
MN
:
25 april & 2 maj 2010 • EVANGELISK LUTHERSK BARNTIDNING • droppen.elmbv.se
Alla får va med
i Guds familj
8
söndag
25 APRIL · FJÄRDE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN · VÄGEN TILL LIVET
2 KORINTIERBREVET 4:16-18 · JOHANNES 14:1-14 · PSALTAREN 147:1-7
JESUS-VÄGEN
Stunden i den
övre salen där Jesus och lärjungarna ätit påskmåltiden tillsammans
börjar närma sig
slutet. Jesus vet
att han snart kommer att dö. Han
vet att han ska bli
begravd och uppstå igen. Han vet
att han ska lämna
jorden och återvända hem till sin
far. Han talar med
lärjungarna och
förbereder dem på vad som ska hända.
– Dit jag går kan du inte följa mig nu,
säger Jesus till Petrus. Men senare ska
du följa mig.
I tre år har Petrus följt med Jesus överallt. Varför kan han inte göra det nu? Ska
nu Jesus, som han tycker så mycket om,
försvinna?
– Varför kan jag inte följa dig nu? undrar Petrus.
– Var inte oroliga! svarar Jesus. Tro på
Gud och tro på mig. Jag går nu i förväg
för att göra i ordning en plats åt
er hos min Far.
Vägen dit jag går
den känner ni.
Nu måste
Tomas fråga:
– Vi vet inte
vart du går! Hur
kan vi då känna
vägen?
Då svarade
Jesus:
– Jag är vägen.
Vi kan precis som
lärjungarna känna oss oroliga och undrande. Vi kan vara rädda för att inte hitta
vägen till himmelen. Vi kan undra hur det
ska gå med olika saker i livet. Hör vad Jesus säger till dig:
– Var inte rädd! Tro på Gud och tro på
mig!
Om du tror på Jesus, då är du trygg.
Då är du på rätt väg, på vägen som leder
till livet, vägen som leder till himmelen.
Då är du på Jesusvägen.
Lurigt & klurigt
Sätt bokstäverna i rätt ordning.
Då får du fram ett viktigt meddelande!
Jesus sa:
JOHANNA N S
Lägg det på ditt hjärta:
Jesus sa: Jag är vägen och sanningen och livet.
Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
114
JOHANNES 14:6
115
del
PRIMKOREN Ost
ska snart spela in!
Hejsan alla Droppenläsare!
Nu är Primkörens övningar inför CD:n avslutade. Vi hade en övningsdag den 13/2
i Kapellet i Kristianstad, då vi körde igenom alla sångerna en sista gång. En sådan här dag krävs det mycket av alla och
det behövs många pauser och fruktstunder. Jag som ledare har än en gång blivit
mycket imponerad och stolt över alla duktiga, engagerade och tålmodiga barn som
vi har i kören. Nu ska det bli spännande
att se hur det går i slutet av mars då vi kör
igång för fullt med körinspelningen.
Vi har också hunnit med att spela in
alla solister och det låter fantastiskt bra!
Det är spännande att se hur sångerna
växer fram allt eftersom. Det tycker även
Marcus Linder som sköter inspelningen
åt oss. Jag har ställt några frågor till honom för att få reda på hur det går till vid
en inspelning.
3
Är det mycket justeringar som behöver göras för att det ska låta bra och
för att få en jämn balans av alla ljud?
Ja, det är en hel del. Det ska vara bra balans mellan barnens röster och stämmor,
mellan de olika instrumenten och mellan
musiken och sången. Ofta behöver man
justera EQ:n, alltså om något ljud ska låta
ljusare eller mörkare och så lägger man
på lite efterklang, det kallas för reverb.
Vad skiljer sig en sådan här inspelning
från en annan?
Det är lite annorlunda att jobba med barn,
man måste köra korta inspelningspass
för att de inte ska tappa koncentrationen.
Ibland kan det vara svårt att förklara på ett
enkelt sätt hur tekniken fungerar när barnen kommer med sina frågor och funderingar när de ser alla knappar, sladdar och
lampor som lyser, men det är väldigt roligt.
Vad är det roligaste med att spela in
en CD?
Att höra hur sångerna växer fram under
inspelningens gång. I början av en inspelning vet jag ju inte alltid hur ledarna vill
att det ska låta när det är färdigt. Det är
spännande att höra när det läggs på nya
instrument och solister och kör och så vidare tills sångerna är helt färdiga.
Vi hoppas att ni vill be för oss och det
arbete som vi har kvar.
NILLA BORG, PRIM-LEDARE
Hur går det till när man spelar in?
Barnen sjunger in i mikrofoner och
hör musiken i hörlurar. Musiken har
vi spelat in tidigare. Ljudet går sen in
igenom mixerbordet och vidare in i
en dator där det spelas in och sparas.
Sen spelar datorn upp det inspelade ljudet genom mixerbordet så man kan lyssna och ändra något om det behövs.
116
117
Viktor och den spannande
morgonbonen
Bilen susade fram längs vägen mil efter
mil. Viktor kände sig sömnig. Han kikade
på Sofia, som satt bredvid honom i baksätet. Hon sov.
Plötsligt bromsade pappa så häftigt att
både Viktor och mamma blev rädda.
– Vad gör du? sa mamma upprört.
Pappa bara log och svängde in på en
mindre väg.
– Såg du inte skylten? Badplats! Precis
vad jag längtade efter. Viktor också, tror
jag!
Pappa vände sig om och blinkade mot
Viktor.
– Vi får ju inte somna allihop!
Viktor var ute ur bilen på nolltid. Sofia
tittade yrvaket upp.
– Kom! ropade Viktor. Vi ska bada!
Det var skönt att hoppa i vattnet och
simma. Alla fyra njöt av friheten efter den
långa bilresan.
– Nu plockar jag fram fika, ropade
mamma efter en stund. Vi kan inte stanna för länge, om vi ska hinna till vandrarhemmet i tid.
Efter ett par timmar var de framme och
fick nyckeln till sitt rum.
– Skönt! log Viktor och kastade sig på
sängen. Nu ska jag ta fram min bok.
– Nej! ropade Sofia. Va’ tråkig du är!
Jag vill gå ut och se, om det finns någon
lekplats här. Kom Viktor!
Mamma såg fundersam ut.
118
– Jag tror inte det finns någon lekplats,
Sofia. Här är det fina gamla hus istället
och en liten kyrka. Men i parken finns det
en servering där de säljer glass. Här får
ni pengar.
– Ja, jublade Sofia. Får jag köpa en stor
glass?
– Javisst! Viktor också, log mamma.
Spring nu, så ska jag bädda sängarna.
Nästa morgon sken solen lika fint som
dagen innan.
– Vi ska gå till kyrkan, innan vi äter frukost, sa pappa och pekade på en lapp på
väggen. Det står där att det är morgonbön klockan åtta.
Viktor suckade och såg sur ut. Kyrkan,
en vanlig dag? Skulle det vara nödvändigt?
– Jag är hungrig, mumlade han.
– Jag också! Oj, oj, vad jag är hungrig,
skojade pappa och höll sig för magen.
Hur ska vi orka vänta en hel kvart?
Han rufsade Viktor i håret.
– Titta! Det är visst många som är på
väg till kyrkan. De kanske inte heller har
ätit frukost.
Viktor tittade ut genom fönstret. Oj, en
hel rad med ungdomar!
– Det är nog konfirmander, trodde
mamma. De brukar ha läger här på sommaren.
Det var alldeles tyst och lugnt i kyrkan,
fast det var så många ungdomar. Viktor
bläddrade i psalmboken och hoppades
att det skulle bli en kort morgonbön. Men
plötsligt glömde han alldeles bort att titta
på klockan.
Prästen började berätta om Johnny,
som hade bara en arm. Han hade varit
med om en bilolycka, när han var barn,
och blivit så svårt skadad att hans vänstra
arm måste amputeras.
När Johnny var tolv år, ville han börja
träna judo. Han hade en väldigt bra tränare, som tog honom på allvar. Johnny
fick träna olika kast, och han var duktig.
Men han kunde inte riktigt förstå varför
tränaren gång på gång tränade samma
kast.
Så var det dags att ställa upp i en
tävling. Flera av deltagarna var äldre än
Johnny, men han lyckades ändå ta sig till
semifinal – med bara en arm!
Han vann den också, och nu var han
i final. Där skulle han möta en kille som
såg väldigt stor och stark ut.
Det blev en hård match. Efter en stund
blåste domaren av.
– Jag tror vi bryter matchen, sa han till
Johnnys tränare. Jag är rädd att Daniel
gör Johnny illa. Han är ju så mycket större
119
.
r
r
SKAPARGLADJE
NAMNSKYLT
och … nej, det här känns inte bra.
– Låt matchen fortsätta! sa Johnnys
tränare lugnt. Johnny kan försvara sig.
Matchen fortsatte. Och plötsligt stod
Johnny där som segrare!
– Hur gick det till egentligen? sa Johnny efteråt till sin tränare.
Han kunde inte riktigt fatta att han vunnit.
Tränaren log.
– Du gjorde det svåraste kast som
finns i judo, det som vi tränat så mycket
på. För att kunna möta det kastet måste
din motståndare ta tag i din vänstra arm.
Prästen tystnade. Viktor flämtade till.
Ta tag i vänster arm … Åh, det gick ju
inte!
– Nu ska vi läsa en bibelvers, som Paulus skrivit, fortsatte prästen. ”När jag är
svag, så är jag stark.” Ibland kan vår svaghet bli vår styrka. Tänk på Johnny! Han
lyckades mot alla odds. Det viktiga var att
120
han hade en bra tränare. Om vi tänker på
vårt liv som en match, som vi ska klara
av, behöver vi också en bra tränare. Kom
ihåg, med Gud vid din sida är du alltid
stark och trygg, även om du inte känner
det. Det var därför Paulus kunde säga:
”När jag är svag, så är jag stark.” Han visste vad det betyder att lita på Gud.
Solen värmde när de kom ut ur kyrkan.
– Att det skulle bli en så spännande
morgonbön, det trodde jag inte, utbrast
Viktor. Hörde du, mamma? Johnny vann,
fast han bara hade en arm!
– Ja, jag hörde, log mamma. Det är
inte så dumt att börja dagen med morgonbön, eller hur?
– Nej, men nu vill jag ha frukost, sa Viktor. Vem kommer först till matsalen?
– Jag! ropade Sofia, men då var Viktor
redan långt borta.
1
2
3
4
5
6
Gillar du glass? Här får du ett tips på vad du kan göra med
glasspinnarna när du ätit upp glassen!
1
2
3
4
5
6
Du behöver 10 stycken glasspinnar.
Stryk lim på två av glasspinnarna och lägg sedan sju glasspinnar på tvären jämnt fördelade över dessa.
När allt torkat lite vänder du på pinnarna och limmar den
sista pinnen på sned över de andra.
Måla grinden när limmet torkat. Vitt eller rött kan ju staket
och grindar vara men du kan också ta någon annan färg.
Sedan kan du dekorera grinden som du vill ha den. Du kan
till exempel limma på grönt garn som gräs och en liten
fotboll, klistermärken eller snäckor.
Limma fast ett foto som talar om vem grinden leder till.
TIPS FRÅN MARIA UNOSSON
INGA-LISA PERSSON
121
Fest i
Guds familj
”Jag har fått all makt i himlen och på
jorden. Gå därför ut och gör alla folk
till lärjungar! Döp dem i Faderns och
Sonens och den helige Andes namn
och lär dem att hålla allt vad jag har
befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”
MATTEUS 28:18-20
Fia sitter i den varma bilen, alldeles
rakt och stilla. Inget ska få fördärva och
skrynkla hennes nya, vackra klänning.
Hon känner sig fin. Familjen är på väg till
kusinens barndop, tio mil hemifrån. Tiden
känns lång och Fia får tid att tänka många
tankar. Och kiva med sina syskon – det
hör ju också till när man åker långt i bil.
Det är konstigt att det alltid blir så.
Hon tänker på den lilla bebisen – hennes kusin som hon inte träffat någon
gång ännu. Hon vet bara att det är en
liten flicka och att hon heter Maja. Det
har mamma berättat. Undrar hur hon ser
ut? Har hon något hår på huvudet? Är
hon söt? Kanske kan Fia få hålla henne
en liten stund. Fia har varit med på flera
barndop i kyrkan där hemma, men någon
släktings barndop har hon inte varit med
på. Därför känns det lite extra och Fia
funderar lite mer på det där med dop.
– Varför heter hon redan Maja? Man
122
får väl sitt namn när man döps? frågar Fia
och tar mamma i armen.
– I dopet får man inte sitt namn, det
är något mycket viktigare man får, svarar
mamma.
Fia vet att man blir barn i Guds familj
när man döps. Men hon trodde att man
också fick sitt namn. Men man behöver
visst bara fylla i en lapp och skicka in till
dem som håller rätt på alla människor berättar mamma. Det visste inte Fia.
Mamma fortsätter att berätta om dopet och Fia lyssnar. Hon försöker verkligen, men det kommer så många ord från
mamma, så hon orkar inte lyssna på allt.
Mammor och pappor ska alltid prata så
länge. Hon undrar varför det är så.
Nu är de framme vid kyrkan och alla
kliver ur bilen. Fia har faktiskt lyckats att
inte skrynkla till sin klänning så mycket.
Gudstjänsten börjar och den lilla kusinen skriker en stund. Fia försöker kika
över kanten för att få en skymt av henne.
Det är som vanligt i kyrkan, man ber och
sjunger och prästen predikar och pratar.
Men plötsligt reser sig flera vuxna och
går fram till dopfunten. Farmor bär lilla
Maja som är så fin i sin långa vita klänning, med rosa band runt midjan. Men
varför är den så lång? Den hänger ju
långt nedanför Majas små fötter. Majas
mamma och pappa står också där framme – och två andra vuxna som Fia inte
känner. Undrar vilka de är?
Så sjunger man en sång som Fia känner igen, både från barntimmarna och
kyrkan där hemma: ”Tryggare kan ingen
vara, än Guds lilla barnaskara…” Flera
personer läser ur Bibeln och ber. Så tar
prästen Maja i sin famn och öser vatten
över hennes huvud. Då vaknar hon till
och börjar skrika så att prästen knappast
hörs. Men Fia hör ändå att han säger att
han döper i ”Faderns, Sonens och den
helige Andes namn”. Nu hör Maja ihop
med Gud. Fia är också döpt. Då tillhör
Maja och hon samma familj nu. De är
inte bara kusiner utan också riktiga syskon i Guds familj.
– Mamma, varför är Majas klänning alldeles för lång? viskar Fia i mammas öra.
– Det är för att hon ska växa till i tron
på Jesus. Hennes vita klänning hjälper
oss att tänka på att vi klär oss i de kläder
som Jesus vill ge oss. De kallas ”hans
rättfärdighets dräkt” och gör att vi blir
helt rena och kan vara med Gud i himlen.
Vi får de kläderna alldeles gratis i dopet
och Gud vill att vi ska växa till i tron på honom. Därför är kläderna för stora och det
är också därför de är vita. Vita som när
något är tvättat och fint. I dopet blir synden borttvättad – det som alla bär med
sig ända från det vi föds som hindrar att
vi kan leva i Guds familj.
Nästa sång är rolig. Den kan också Fia.
123
Oskar
Peter
den 14 mars 2010 20:18
Oskar
SV: Hej
Peter
Hej
Hej Oskar!
Hej Peter!
a tillsamt inte alltid så lätt att lev
De
r.
ka
brå
rar
äld
för
a
Tråkigt att höra att din
a oss er. Och det är
d när jag har varit hemm
an
ibl
t
de
tt
se
ju
r
ha
g
jag har hört hårda
mans. Ja
bråkar, det händer att
m
so
rar
äld
för
a
din
ra
r ni kunna
minsann inte ba
a är att efter bråk bruka
tig
ns
ko
t
De
x.
t.e
on
sk
om det inte
ord från dig till dina sy
igen. Det kan låta som
dra
ran
va
t
mo
lst
he
m
vara hur goa so
kar varandra.
sedan ser man att ni äls
n
me
k,
rle
kä
n
go
nå
finns
er dem så pass
er att skiljas. Jag känn
mm
ko
rar
äld
för
a
din
Nej, jag tror inte att
än vad de diskuterar.
r varandra mycket mer
ka
äls
de
att
r
stå
för
r de är så hårda
bra att jag
er, att du blir ledsen nä
nn
kä
du
d
va
m
de
till
bråka, elMen säg gärna
Ingen blir ju glad av att
r.
stå
för
de
att
g
no
mot varandra, då tror jag
r och bråkar om allt…
a och pappa, de tjafsa
mm
ma
på
tt
trö
så
jag
Nu är
Det får bara inte ske!
Tänk om de ska skiljas?
/Oskar
ler hur?
forts. Fest i Guds familj
”Alla får va med i Guds familj, i Guds familj…”
Sen är det slut i kyrkan.
Maja är döpt och nu börjar tårtkalaset
i huset bredvid kyrkan. Det som gör att
Fias klänning inte blir så ren och fin längre som den var från början. Fia får också
hålla Maja en stund. Och hon är världens
sötaste bebis! Hon har så mjukt och
skönt hår, mjuka runda kinder och värl124
dens finaste små fötter och händer. Hon
skulle kunna sitta där hela kvällen och
titta på henne. Fia är mycket nöjd med
tanken på att de nu båda är med i Guds
familj. De hör liksom ihop – hon och världens sötaste bebis.
BODIL MÅNSSON
dra, och en del har ockpen och ärlig inför varan
öp
r
me
n
ma
är
r
ilje
med varandra,
I vissa fam
tar man inte så mycket
pra
r
ilje
fam
dra
an
I
.
”
vi ska
så en ”tuffare ton
ska älska varandra, att
vi
att
gt
sa
r
ha
d
Gu
?
bra
hårda hjärtans
det är ju inte heller så
Jesus sa också ”För era
en
M
.
dra
ran
va
lpa
hjä
där synlyfta fram och
tså inget Gud vill, men
all
är
t
De
.
s”
ilja
sk
att
t
nger du med? Det
skull finns det möjlighe
t ibland ändå bli så. Hä
de
n
ka
n
ka
et
ck
my
rt
s från Gud.
den har förstö
som behöver skilja os
et
ing
n
me
s,
ilja
sk
att
är ett misslyckande
äktenskapet, och
llan människor är just
me
ns
fin
m
so
en
on
ska be för
Den finaste relati
h pappa ifrån mig! Jag
oc
a
mm
ma
lsa
Hä
t.
vi ska vara rädda om de
!
dem, och jag ber för dig
Kramar Peter
125
Har du varit med om att
någon, kanske en skolkamrat, kommit fram till
dig och frågat om du vill
bli den personens vän?
Visst är det så att man
blir väldigt glad då? Hjärtat bultar lite extra och man känner sig betydelsefull. Så
är det mellan oss och Jesus. Han kommer till dig och frågar om du vill vara hans
vän – för han vill vara vän med dig.
När han får bli vän med dig, blir du en
del i hans vinträd, som det står berättat
om i kapitel 15 i Johannesevangeliet. Det
är en lite underlig bild som vill förklara
hur nära Jesus och du hör ihop och hur
viktigt det är att du är vän med honom.
Ett träd klarar sig inte utan vatten och
näring. Livskraften till grenarna kommer
från stammen.
Hemligheten med att vara kristen är
alltså att vara med Jesus, vara i honom
til
Ber
ta
e
r
a
arg skar
M O
e
Detta har jag sagt till er för att min glädje skall vara i er
JOHANNES 15:11
och er glädje bli fullkomlig.
Simon
Greta
Gun
JESUS
126
S
����
������
��$����"�
�#��
��$��
���%�
��
�
��
�������
��������
����������
����
&'�����
(���(
������
�
����
�
�
����
��������
�
�
������
��������&��
������
�
���
�
$���������������)� �'����$
��������
����
�����������������
������#��
��
��������
��$
����$����$�
���
IT
AC ?
Finns på
droppen.
elmbv.se
BODIL MÅNSSON
Yngv
an
tef
��������
�����������
���
���"��#��
!��������
�
– och att stanna kvar där.
Det handlar om att fortsätta vara hans vän och
inte gå ifrån honom. Om
vi gör det blir vi bara torra, döda grenar utan liv.
Men varför vill Jesus att vi ska vara
hans vänner? Han kunde väl bara ha
struntat i oss! Jesus berättar att han vill
att all hans glädje också ska vara i oss och
att den glädjen ska bli full – och inte bara
lite grand.
Tänk att vi har en sådan vän! En vän
som hade så stor kärlek att han gav sitt
liv för sina vänner – oss!
Vet man att vännen Jesus älskar en
så mycket blir det inte så svårt att älska
andra. Och inte att följa hans bud heller.
Man gör det gärna, för när man är älskad
så smittar det av sig.
Lisa
Fili
p
a
i
Mar
�
����
F
Den bäste vännen
Lurigt & klurigt
������
söndag
2 MAJ · FEMTE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN · ATT VÄXA I TRO
HOSEA 14:5-9 · 1 JOHANNESBREVET 3:18-24 · JOHANNES 15:10-17 · PSALTAREN 98:1-8
Re
8 3 9 10 11 7 10 11 12 2 12
drppen · EVANGELISK LUTHERSK BARNTIDNING ·
utges av
Evangelisk Luthersk Mission
Bibeltrogna Vänner
ANSVARIG UTGIVARE
REDAKTÖR
PRENUMERATION
Johanna Nyholm Skoglund
Stadssoldatens väg 15
433 30 Partille
[email protected]
031-707 81 91
a
beck
Carl
1 2 334 5 6 3 7 8
Regina Svensson
[email protected]
Helår 250 kr Termin 140 kr
Över fem prenumerationer till
samma adress ger mängdrabatt.
Postgiro: 19 40 79-0
Beställ gratis provexemplar!
GRAFISK FORM
Nilla Henriksson
Sofia
Ä
I REDAKTIONEN
Charlotte Einarsson
Rosa Westmark
PRENUMERATIONSANSVARIG
Ingrid Einarsson 044-24 72 26
Havsvägen 6 A, 296 38 Åhus
[email protected]
droppen.elmbv.se
TRYCK OCH DISTRIBUTION
Norra Skåne Offset
ISSN 1654-9457
Årgång 59
Alla ”artiklar” är publicerade
med tillstånd av resp. författare,
illustratör och förlag. Artiklar,
sånger och bilder får ej kopieras
utan tidningens tillstånd.
Pysseluppgifter får kopieras.
BIBELLÄSNINGSPLAN Johanna N S
MEDVERKANDE I DETTA NUMMER
BILDER
113, 116-117 Nilla Borg
114 Sara Olsson
119-120 Birger Persson
123 Betty Svensson
126 Niklas Fridstrand
127 Paula Hector
PYSSEL
115 Mia Einarsson
121 Johanna N S
127 Gunilla Karlsson 127
127
.
r
1. Funderar du mycket över jorden och
miljön?
2. Har du något tips på hur vi kan vara
rädda om Guds skapelse?
Johan Åkesson, 13 år
1. Ibland.
2. Inte slänga skräp i naturen utan slänga det
i soporna. Inte förstöra något eller slå sönder
saker. Släcka lampor efter sig. Fler elbilar. I
stället för att åka bil överallt kan man cykla
mer, t.ex. till innebandyträningen. Man är
ganska bortskämd med att åka bil jämt.
Miriam Heule, 8 år
1. Lite, det blir oftast i skolan.
2. Vi kan tänka mer på hur man kör med bilarna. Det är bättre att cykla. Vattna växter så
att de inte vissnar.
Ingrid Birgersson, 10 år
1. Nej!
2. Inte skräpa ner med godispapper eller
annat som förstör naturen.
FOTO OCH INTERVJUER:
MIKAEL NYHOLM,
KRISTINA RUNESON,
KARIN BENGTSSON
BIBELVÄNNER
MÅNDAG
TISDA
G
Lukas
1 Mose19:1-10
bok 2:810,15-17
Psaltaren
Johannes Johannes 1:1-3
15:9-12
15:13-17
EDAG
ONSDAG TORSDAG FR
1 Mos
1 Mos
1 Mos
3:14-15
3:1-6
3:7-13
17:7-8
8:22-26
LÖRDAG
SÖNDAG
1 Mos
3:16-19
1 Mos
3:20-24
vecka 18
128
Galaterbrevet
5:22-23
vecka 17
Johannes
15:1-8
SS VARJE DA
• TRÄFFA O Jeremia Markus G