CARL HALL Boken beskriver också de tio stora trender som kommer att förändra hur vi bor, hur vi konsumerar och hur vi gör affärer. De som positionerar sig rätt inför dessa trender kommer vara framtidens framgångsagor, framtidens miljardärer. Carl Hall är serieentreprenör och har startat bolag inom alltifrån internetbranschen till dagligvaruhandeln. Han har också bakgrund som managementkonsult och journalist. För fem år sedan bestämde han sig för att inrikta sig helt mot miljökapitalism. Han är en av grundarna och delägarna till Alder, Nordens största riskkapitalfond inom miljöteknik. Boken innehåller även handfasta råd kring hur du själv kan dra nytta av världens största affärsmöjlighet. Hur du blir en miljöentreprenör, inriktar din karriär på miljökapitalism eller hur du investerar dina sparpengar för att få högre avkastning än andra. Du får i boken också veta vad svenska politiker borde göra för att göra Sverige till den ledande miljökapitalistiska nationen. Författaren, Carl Hall, är tidigare serieentreprenör och arbetar idag med att investera i miljökapitalistiska företag. CARL HALL MILJÖKAPITALISTERNA Miljökapitalisterna är de svenska entreprenörer som tjänar miljardbelopp och samtidigt räddar vår planet. De har tidigt sett att det vi kallar miljöproblem också är världshistoriens största affärsmöjlighet. I den här boken får du läsa om deras historier och vad som gjort dem framgångsrika. KAPITALISTERNA Från vänster: Mattias Miksche, Malcolm Norlin, Carl Hall (författaren), Anna Palleschitz, Per Brickstad, Karl-Gunnar Appelblad –hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet Best.nr 47-09804-0 Tryck.nr 47-09804-0-00 Miljökapitalisterna OMS.indd 1 2012-05-15 12.32 CARL HALL Miljökapitalisterna – HuR svenskA entRepRenöReR tjänAR miLjARdeR på Att RäddA våR pLAnet Liber 4709804_Korr_4.indd 1 2012-05-21 16.45 Miljökapitalisterna – hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet ISBN 978-91-47-09804-0 © 2012 Författaren och Liber AB Förläggare: Sten Lindquist Redaktör: Kajsa Lindroth Form inlaga: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Bildredaktör: Kajsa Lindroth Research: Henrik Lindholm Layout: OKS, Indien Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012 KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 4709804_Korr_4.indd 2 2012-05-22 10.50 inneHåLL Del 1. VärlDens största affärsMöjlighet .............. 5 1. mannen som tjänade två miljarder på miljön...................................6 Inspirationsbok om miljökapitalism ................................................................11 2. Hur jag själv blev en miljökapitalist ................................................... 13 3. den stora resurstrenden – världens största affärsmöjlighet............20 Miljöproblemen vår största utmaning ......................................................... 20 Styrkan i det kapitalistiska systemet .............................................................. 24 Världens största affärsmöjlighet ................................................................... 24 Del 2. tio trenDer: affärsMöjligheterna och entreprenörerna ........................................... 27 4. Grön design: hur små beslut kan få 500 miljoner konsekvenser ........................................................................................30 5. tjänsterisering: konsten att inte sälja bilar ........................................36 6. virtualisering: kejsarens nya kläder som affärsidé..........................40 7. Gröna priser: vi vet vad du gör i duschen .........................................45 8. snabbare, smartare, snålare: hur jakten på fart kan rädda miljön .........................................................................................48 9. Förnyelsebar energi: hur lösningen kan finnas i Härnösand i stället för i Fn .......................................................................................52 10. Gröna staden: bondelandet som blev världsbäst på urbanisering .......................................................................................... 57 11. mer från naturen: Likkistor av majskolvar .......................................... 61 12. Avfall blir guld: hur ett skåneföretag lyckats med alkemi.............. 67 13. Gröna finanser: hur ett gruvbolag blev världsbäst på utsläppshandel ...............................................................................71 3 4709804_Korr_4.indd 3 2012-05-21 16.45 Del 3. hur tar Vi Vara på Möjligheten?................ 79 14. Hur du själv blir en miljökapitalist ...................................................... 81 Första sättet: Välj rätt bransch ...................................................................... 81 Andra sättet: Utbilda dig inom kompetensområden som kommer att behövas mer i en miljökapitalistisk framtid .............................. 85 Tredje sättet: Fokusera ditt nuvarande jobb eller företag mot miljökapitalism .............................................................................................. 86 Fjärde sättet: Starta ett nytt miljökapitalistiskt företag ..................................87 15. Hur du investerar ditt sparkapital i miljökapitalister ........................92 Investeringar i miljöteknikbranscher ............................................................ 94 Hitta välpositionerade bolag i ”vanliga” branscher .................................... 99 Varning för ”hajpad” miljöteknik ................................................................. 102 16. Hur vi gör samhället miljökapitalistiskt ............................................ 104 Miljöproblemen är för viktiga att lämnas till ”miljövännerna”.................... 105 Miljöproblemen är inte olösliga ................................................................. 106 Frivillighet är bra, tvång är bättre ................................................................ 107 Allt måste ha en prislapp ........................................................................... 107 Rädda miljön med mer välstånd – inte mindre ......................................... 108 Politikerna sätter spelreglerna — entreprenörerna gör jobbet ................. 109 Slakta de heliga korna ................................................................................ 109 Tekniken är vår vän .......................................................................................110 Våga väga risker baserat på data .............................................................110 Någon måste ta ledartröjan........................................................................ 111 17. Hur blir sverige bäst på miljökapitalism ........................................... 112 Satsa på datainsamling, analys och uppföljning ......................................113 Inför strängare miljöregler ............................................................................115 Skifta skatter och avgifter ..............................................................................115 Satsa på forskning och industrikluster ......................................................... 117 Satsa på grön industri och export ...............................................................118 Satsa på dematerialisering, återvinning och tjänsterisering .................... 120 Satsa på den gröna staden ........................................................................121 Satsa på miljön inom EU.............................................................................. 123 18. Avslutning – underbara gröna framtid ............................................ 125 Referenser ................................................................................................. 129 INNEHåLL 4 4709804_Korr_4.indd 4 2012-05-21 16.45 deL 1. väRLdens stöRstA AFFäRsmöjLiGHet 4709804_Korr_4.indd 5 2012-05-21 16.45 1. mAnnen som tjänAde två miLjARdeR på miLjön Det är svårt att tro att ett gammalt pappersbruk kan vara platsen för en revolution. En mulen novemberhimmel hänger tung över de gamla bruksbyggnaderna i tegel. De omges av tjocka stålrör, gigantiska cisterner och vitgrå cementbunkrar. Här och var finns berg av flis och spån som är så stora att grävskoporna ser ut som leksaksmaskiner i jämförelse. Över allt hänger en sötaktig doft av trä. Platsen är Domsjö, strax utanför Örnsköldsvik, och är en del av svensk industrihistoria. Här har varit industrimark sedan 1600-talet och det var här de svenska träbaronerna startade den svenska skogsindustrin som skulle bidra till att lyfta Sverige ur fattigdomen och bondesamhället. Det gamla bruket har varit med om flera industriella omvandlingar. Här har lappats, lagats och byggts om. Men den förändring som pågår nu är inget mindre än en revolution. Här finns en grupp entreprenörer som har lyckats skapa över två miljarder kronor i värden genom att göra om ett gammalt, nedläggningshotat pappersbruk till världens första bioraffinaderi. Historien om Domsjö är berättelsen om hur ett gäng entreprenörer hade en vision om framtiden, förverkligade den och skapade enorma värden både för sig själva och för det samhälle de verkade i. Men berättelsen är större än så. Det är berättelsen om hur världens allt knappare resurser kommer att leda till enorma förändringar i vår ekonomi och hur de som kan förutsäga och agera på förändringarna blir framtidens miljardärer. Det är berättelsen om hur vi i Sverige har chansen att skapa framtidens industri som kan skapa välstånd när ingen längre vill köpa våra bilar och mobiltelefoner. Det är berättelsen om hur entreprenörer och kapitalism är vad som kan rädda vår miljö och den planet vi bor på. Den här novemberdagen har jag blivit uppflugen till Örnsköldsvik tillsammans med ett antal investerare och analytiker för att titta på 6 4709804_Korr_4.indd 6 2012-05-21 16.45 Foto: Per Ågren världens första bioraffinaderi. Ägarna funderar på att börsnotera Domsjö Fabriker, som företaget heter, och vill väcka investerarnas intresse. Jag är själv inte intresserad av noteringen men fascinerad av den historia som entreprenörerna bakom brukets förvandling har att berätta. Gruppen av entreprenörer leds av Malcolm Norlin, en spenslig, mycket korrekt, 64-årig man i grå kostym, stålbågade glasögon och vattenkammat hår. Han ser ut lite som en gammaldags bankkamrer, men bakom glasögonen finns de nyfikna och entusiastiska ögonen hos en entreprenör. När jag senare träffar Malcolm på hans kontor i Gamla Stan i Stockholm har han och hans kompanjoner valt att inte notera Domsjö Fabriker. De har i stället sålt företaget till det indiska jättebolaget Aditya Birla Group för 2,14 miljarder kronor. Eftersom Malcolm ägde 25 procent av företaget är det en mycket förmögen man som nu sitter framför mig. 1 . M A N N E N S O M T j ä N A D E T vå M I L j A R D E R P å M I L j ö N 7 4709804_Korr_4.indd 7 2012-05-21 16.45 Malcolm utbildade sig på Handelshögskolan i Stockholm och Stanford Business School. Han flyttade sedan som så många av sina kurskamrater till London och jobbade i finansbranschen. Först på Bank of America och sedan med ett eget företag inom fartygs- och flygplansleasing. Men i slutet av 1990-talet tröttnade han på finanslivet och ville ha en ny utmaning. Han flyttade hem till Sverige och började leta efter investeringsmöjligheter att engagera sig i. I London hade Malcolm jobbat en del med råvaru- och resursfrågor och sett att bristen på flera viktiga råvaror hade ökat. Framför allt hade han fastnat för bomull. – Jag såg att efterfrågan på bomull skulle komma att vida överstiga produktionen. Och produktionsnivåerna gick inte att höja utan allvarliga konsekvenser för miljön. Vi började närma oss vad jag kallar för ”peak cotton”, berättar Malcolm. Det är textilindustrins smutsiga hemlighet att produktion av bomull ofta är väldigt skadlig för miljön. För varje kilo bomull går det åt cirka 11 000 liter vatten. Markerna runt Aralsjön har blivit en saltöken på grund av bomullsproduktionen. Malcolm hade en gammal vän, professor Ingemar Croon, som hade en idé om att tillverka ett alternativ till bomull: viskos av gran och tall. Viskosen som material har funnits sedan artonhundratalet, men det nya var att producera det i industriell skala som ersättning för bomull. Träden växer av sig själva i skogen utan vare sig konstbevattning eller gödsel och är därför mycket miljövänligare. En dag på höstkanten 1997 ringde professor Ingemar Croon med andan i halsen till Malcolm. Skogsbolaget MoDo var på väg att lägga ner sitt bruk i Domsjö. Bruket använde en urgammal process för att framställa pappersmassa som inte kunde konkurrera prismässigt med de mer moderna bruken. Men den gamla processen skulle fungera för att framställa viskos. Där MoDos ledning såg problem såg Malcolm och Ingemar Croon möjligheter. Malcolm och fem av hans vänner gick ihop för att ta över bruket. Efter segslitna förhandlingar fick de köpa det 1999 för 250 miljoner kronor. Malcolm och hans vänner hade inte de pengarna liggande, men D E L 1 . vä R L D E N S S T ö R S T A A F F ä R S M ö j L I g H E T 8 4709804_Korr_4.indd 8 2012-05-21 16.45 genom kreativ finansiering som att belåna varulager och kundfordringar till 100 procent och genom exotiska återförsäkringslösningar blev kapitalinsatsen bara en bråkdel av det beloppet. Malcolm vill inte säga exakt hur mycket, men gissningsvis rör det sig om några tiotals miljoner. Däremot tvingades de sex kompanjonerna gå i personlig borgen för de enorma skulderna. – Det var naturligtvis ett stort privatekonomiskt risktagande, men vi trodde så starkt på vår idé och på vår egen förmåga att genomföra den att vi vågade ta den risken, säger Malcolm. Idén med att ersätta bomull med viskos blev bara början. Visionen utvecklades till att göra om det gamla pappersbruket till ett bioraffinaderi. När de stora jättarna i branschen var upptagna av att bygga större och större pappersmaskiner för att jaga större skalfördelar och fallande massapriser, kunde Malcolm och hans kompanjoner välja en annan väg. – Branschen var för fastlåst vid att bara producera pappersmassa, vi såg att det fanns så många fler möjligheter. Domsjös hemlighet var att man visste att det gick att få ut så mycket mer av skogen. Vi är vana vid att det är papper och trävaror som kommer därifrån, men det är möjligt att producera nästan vad som helst från våra granar och tallar. Tänk på alla produkter vi idag får från olja: drivmedel till bilar, nylonfibrer till kläder, asfalt till vägar, gödsel till åkrar, plast som används till allt möjligt. Allt detta kan man producera från skogsråvara. De flesta av de här metoderna var kända sedan länge, men på Domsjö lyckades man utveckla ett bioraffinaderi i industriell skala. Att vi gör allt av olja är egentligen en historisk tillfällighet. När Ford kom ut med sina första bilar, fanns det en version som gick på etanol och en som gick på olja. Anledningen till att oljan vann var att det då var mycket billigare att pumpa upp oljan som bara låg där under marken än att odla och skörda skogen. Sedan dess har ett oräkneligt antal miljarder investerats i infrastruktur för olja. Ett historiskt felbeslut som idag har lett till att vi lever med klimathotet. Men det beslutet håller på att reverseras. Skogsbranschen, som ju lätt uppfattas som en av de tråkigaste gamla branscherna, är mitt uppe 1 . M A N N E N S O M T j ä N A D E T vå M I L j A R D E R P å M I L j ö N 9 4709804_Korr_4.indd 9 2012-05-21 16.45 i en gigantisk omvandling. Ingmar som följt skogsbranschen i 50 år säger att det här är den största omställningen sedan slutet av 1800-talet när pappersmassan ersatte slipmassa, tjära och träkol som skogsbrukets största produkt. Helt nya produkter kommer fram som är både miljövänliga och lönsamma. Malcolms affärspartner Ingemar Croon menar också att inom en inte alltför avlägsen framtid kommer pappersmassan bara att vara en sidoprodukt, i stället kommer stora delar av skogsbranschen att inriktas mot att producera ersättning för oljebaserade och andra produkter. En stor produkt tror han kommer att bli drivmedel till bilar, som ju är den viktigaste produkten vi idag får från oljan. Han ser framför sig en tid där skogsägarna blir ”gröna oljeschejker” och vi tankar gran och tall i stället för olja. Det låter som science fiction, men framtiden är inte så avlägsen. Domsjö, som var det omodernaste bruket i Sverige, kom paradoxalt nog att leda den här utvecklingen tack vare Malcolm och hans visioner. Precis som ett oljeraffinaderi kan producera en mängd produkter från råolja, kan Domsjö producera en mängd produkter från skogen. Idag producerar man förutom viskosen, lignosulfanat som är en produkt till cementbranschen, etanol och 5 procent av Sveriges biogas. När Malcolm och hans gäng köpte bruket var det på väg att läggas ner, idag omsätter det 2,4 miljarder kronor med en vinst på 556 miljoner kronor före skatt. Men resan dit har inte varit helt enkel, flera gånger har Domsjö varit nära att gå omkull. – När finanskrisen var som värst var det riktigt tufft, vi hade precis gjort några stora investeringar och så slutade våra kunder helt att beställa. Men vi kämpade på. Vi fick sälja ut tillgångar som inte var nödvändiga, berättar Malcolm. Det tog 14 år av hårt arbete att genomföra omställningen. Och det största genombrottet ligger fortfarande i framtiden och ska vara klart 2015. Det är en anläggning som ska producera 100 000 liter bio-DME, vilket är en slags diesel gjord av svartlut. Det kan bli mycket lönsamt eftersom bio-DME kan användas som bränsle för bilar medan svartlut är en restprodukt från skogsindustrin som man idag bara bränner upp. D E L 1 . vä R L D E N S S T ö R S T A A F F ä R S M ö j L I g H E T 10 4709804_Korr_4.indd 10 2012-05-21 16.45 Det är en gigantisk investering på 3 miljarder kronor, baserad på en helt ny teknik från ett annat svenskt företag, Chemrec. Eftersom tekniken är ny har Energimyndigheten beviljat 500 miljoner kronor i stöd till anläggningen som totalt kostar 3,2 miljarder kronor att bygga. Det var för att få kapital till den nya drivmedelsatsningen som Domsjö funderade på en börsintroduktion, men i stället såldes företaget alltså till Indien. – Börsen är för kortsiktig för den här typen av investeringar. Domsjö kommer att få tillbaka pengarna på fem år, vilket är rekordkort för en sådan här stor investering. Aditya Birla Group är en jättekoncern med 180 000 anställda och ungefär 30 miljarder dollar i omsättning. De har de finansiella musklerna för att ro en sådan här satsning i land, säger Malcolm. Det kan tyckas lite tråkigt att ägandet av bruket övergår i indiska händer, men bruket ligger där det ligger och investeringarna från Aditya Birla Group kommer att ge 1 000 arbetstillfällen i Örnsköldsvik under den treåriga uppbyggnadsfasen och därefter 400 jobb för att driva raffinaderiet. Detta i en bygd med 8,6 procents arbetslöshet. Dessutom tjänar bara Malcolm själv en halv miljard på affären, och han har inga planer på att låta pengarna vila. – Jag är visserligen 64 år, men jag har inga planer på att sluta jobba. Det är alldeles för roligt, jag har massor av spännande nya projekt på gång. Omställningen till bioraffinaderier har bara börjat och jag tänker fortsätta vara med på resan, säger Malcolm nöjt. inspirationsbok om miljökapitalism Jag tänker att det är härligt att det finns människor som Malcolm. Som har visioner om framtiden och som har modet att ta risker och energin att arbeta stenhårt för att förverkliga dem. Malcolm såg tidigt att det sätt vi producerar bomull på idag inte är miljömässigt hållbart – och att bomull skulle komma att bli en bristvara. Hans historia visar att det går att göra något bra för miljön, skapa jobb och samtidigt tjäna stora 1 . M A N N E N S O M T j ä N A D E T vå M I L j A R D E R P å M I L j ö N 11 4709804_Korr_4.indd 11 2012-05-21 16.45 pengar. Malcolm är en mycket framgångsrik miljökapitalist. Och det är miljökapitalister och miljökapitalism som den här boken handlar om. De flesta av oss inser att miljöproblemen, som klimatförändring, vattenbrist, avfallsproblematik och ekosystemkollapser, är det största problem som mänskligheten står inför idag. Många böcker har skrivits om miljöproblemen. Den här boken fokuserar inte på problemen utan berättar om att miljön också innebär en möjlighet, om vi släpper loss vår kreativitet och handlingskraft och arbetar med det kraftfullaste verktyget mänskligheten känner för omvandling – det kapitalistiska systemet. Jag vill inspirera dig som läser att själv bli miljökapitalist. Oavsett om du är student, entreprenör, arbetar i företag eller offentlig sektor eller funderar på hur du ska investera dina pensionspengar. Boken är indelad i tre delar: Del 1 handlar om den stora resurstrenden, det vi till vardags kallar miljöproblem, och varför det är den största utmaningen för vår generation, men samtidigt världens största affärsmöjlighet. Del 2 bryter ner den stora resurstrenden i deltrender för att visa vilka potentiella affärsmöjligheter som finns, och berättar om några av de entreprenörer som redan idag har sett trenderna och har startat företag för att kapitalisera på dem. Vissa av dem har under resans gång tjänat hundratals miljoner på sina företag medan andra precis har kommit igång. Del 3 handlar om hur du själv kan bli en miljökapitalist. Handfasta råd om hur du inriktar ditt jobb, entreprenörskap eller sparande mot den största av alla megatrender. Den innehåller också ett avsnitt om hur vi bör tänka för att få Sverige att bli mer miljökapitalistiskt och vad vi ska begära av våra makthavare för att Sverige ska gå den vägen. Snart kommer vi alltså in på hur trenderna ser ut, men innan dess ska jag berätta om min egen, ganska snåriga väg till att bli en miljökapitalist. D E L 1 . vä R L D E N S S T ö R S T A A F F ä R S M ö j L I g H E T 12 4709804_Korr_4.indd 12 2012-05-21 16.45 2. HuR jAG sjäLv bLev en miLjökApitAList Jag hade gjort mycket i mitt tidigare liv. Jag hade varit kvällstidningsmurvel, investerare, managementkonsult på det fina amerikanska bolaget, jag hade startat företag inom internetbranschen, plast(!)-branschen, dagligvaruhandeln och hälsobranschen. Jag hade testat att vara dokumentärfilmare (för dåligt betalt), försökt komma in i politiken (för tungrott) och försökt bli skådespelare (för lite talang). Jag hade examen i både ekonomi och juridik. Men mest hade jag jobbat som entreprenör, med att starta och driva nya företag. Under 2006 bodde jag i New York och hade ”bytt sida”. Nu jobbade jag med riskkapitalinvesteringar för ett amerikanskt bolag. Under den här tiden började klimatförändringarna allt tydligare framstå som mänsklighetens kanske största hot. Jag slogs av att amerikanerna, när de insåg problemets vidd, inte började ropa på politikerna att lösa problemet. I stället började de starta företag på löpande band: företag som skulle utvinna biodiesel från alger, företag som hade manicker som skulle suga koldioxid ur atmosfären, företag som skulle skicka ner energi via mikrovågor från solceller på satelliter i rymden. Och de här entreprenörerna fick pengar. Massor av pengar. Riskkapital till miljöteknik ökade med 580 procent i USA från 2002 till 2007, till ofantliga 42 miljarder kronor. Riskkapitalinvesteringarna i miljöteknik var större än investeringar i både bioteknik och IT. Totalt gick mer än 27 procent av allt riskkapital till miljöteknik. När jag sedan kom hem till Sverige hösten 2007 märkte jag hur lite som hände här, trots att vi var först med miljöteknik. Vi satsade på biobränslen redan under sjuttiotalet, har världens bäst isolerade hus, har recyclat sedan innan det fanns ett engelskt ord för det och kalllades återvinning. Det var ju till och med en svensk, Svante Arrhenius, som upptäckte växthuseffektens negativa inverkan på miljön redan 1896! I internationella enkäter är just miljö det man förknippar 13 4709804_Korr_4.indd 13 2012-05-21 16.45 mest med Sverige, och vår miljöbransch är dubbelt så stor som USA:s, sett som en andel av ekonomin. Ändå gick bara futtiga 0,5 procent av vårt riskkapital till miljöteknik och vår regering ägnade sig mer åt att rädda gamla bilföretag som aldrig tjänat några pengar än att få igång denna framtidsbransch för Sverige. Jag kände att Sverige missade sin stora möjlighet – vad vi borde göra här i vårt lilla kalla land långt i norr när ingen längre vill köpa våra bilar och kineserna har kopierat våra mobiltelefoner. Jag ville dra mitt strå till stacken. Sagt och gjort. Jag startade ett nätverksevent för att samla miljöföretagare och kapitalister och koppla samman dem. Jag kallade det Green Drinks och för att göra det exklusivt ägde det rum på Operakällarens verandabar. Det fanns ett stort intresse, redan på första tillställningen kom det 100 personer och sedan växte det. Men när vi hade arrangerat Green Drinks i ett år märkte jag att inga resultat kom ut av det. Det räckte med att titta på deltagarlistan för att inse varför. Riskkapitalisterna fanns där och politikerna, forskarna, PR-konsulterna och tyckarna. Ja, till och med Tjeckiens ambassadör var med! Men miljöentreprenörerna saknades. Jag hade gjort det kardinalfel som jag som gammal ärrad (nåja) entreprenör inte borde ha gjort – jag hade inte gjort min marknadsundersökning ordentligt. Som tur var kom en person till Green Drinks som hade gjort den, under inte mindre än 27 år, miljöprofessor Dag Broman. Det visade sig att Dag besatt en enorm kunskap om miljösektorn och dess affärsmässiga drivkrafter. Över en kaffe förklarade Dag för mig hur miljöbranschen såg ut i Sverige. Miljöbolagen satt inte runt Stureplan i Stockholm och de hade inte fina kontor på Birger Jarlsgatan, inte heller hade de häftiga namn som i Silicon Valley. De satt i Halmstad och Vadstena och hade namn som Järnforsen Energisystem och Dinair Ekonomifilter. De kanske inte hade de där gigantiska visionerna och de stora pengarna som amerikanerna hade. Men de var som vi svenskar är mest: kluriga, uppfinningsrika och visste hur man kan komma långt med små resurser. Och företagen växte. Snabbt. Fler och fler i andra länder ville ha det som vi i Sverige betraktade som lite tråkiga basgrejer: värmepumpar, vattenreningsutrusning, avfallshantering och biobränslen. D E L 1 . vä R L D E N S S T ö R S T A A F F ä R S M ö j L I g H E T 14 4709804_Korr_4.indd 14 2012-05-21 16.45 Men dessa företag fick inget kapital för att växa. Mer än en tredjedel av dem uppgav att kapitalbrist var det största hindret för expansion Riskkapitalisterna från Stureplan orkade inte lämna den gyllene triangeln, som Stockholms finanskvarter kallas av de insatta. De orkade inte ge sig ut i myllan för att leta upp guldkornen som fanns där. I januari 2008 bestämde jag och Dag oss för att tillsammans starta en riskkapitalfirma inriktad på miljöteknik. Vi kunde göra något bra för miljön, ha roligt och tjäna en massa pengar samtidigt. När vi gick igenom Dags enorma material om den nordiska miljöteknikmarknaden såg vi snabbt att det fanns många nya bolag med spännande genombrottstekniker, men också många bolag som redan hade fungerande teknik och existerande kunder, men som inte utnyttjade alla de möjligheter till tillväxt de hade. Vi insåg att det var bland de senare bolagen vi hade störst möjlighet att lyckas, med minst risk. För även om det kalllas riskkapitalist, så är risk för sunda affärsmän något som man måste ta ibland, men samtidigt något man helst undviker. Dag och jag insåg att vi inte själva satt på all den kunskap vi behövde. Då tillämpade vi den princip jag lutat mig mot många gånger under mina år som entreprenör: fråga inte hur man gör något, fråga vem som kan göra det. Man kan inte kunna allt själv, utan det gäller att omge sig med folk som kan det. Helst folk som är bättre än vad man själv är. Som tur var fanns det två personer i vårt nätverk som var erfarna riskkapitalister. Den ena var Jonas Frick, som varit chef för en av de största riskkapitalfonderna inom bioteknik och dessförinnan bland annat varit börs-vd. Henrik Flygar, som tillbringat 10 år i London på de mest prestigefyllda bankerna och sedan jobbat som investerare på världens största riskkapitalbolag: brittiska 3i. Så en solig junidag satt vi i Jonas trädgård i Knivsta och skakade hand på att bilda en riskkapitalfond ihop. Det första vi måste göra var att samla in de pengar som behövdes för att kunna göra de investeringar vi ville och för att kunna ha en fungerande organisation att genomföra dem. Vi beräknade att vi behövde en miljard kronor – en hisnande summa pengar. Det kan låta som om vi fick hybris i sommarvärmen, men som riskkapitalbranschen fungerar får endast ett par procentenheter av det förvaltade kapitalet användas 2 . H U R j A g S j ä Lv B L E v E N M I L j ö K A P I T A L I S T 15 4709804_Korr_4.indd 15 2012-05-21 16.45 för att driva firman: till löner, kontor och de jurister och revisorer man behöver anlita. Och då behövs det en hel del pengar. Vi jobbade över sommaren och början av hösten med att sätta ihop vårt presentationsmaterial till investerare. Sommaren var vacker men i den ekonomiska världen började orosmoln att hopa sig. Vi var så upptagna med att skapa vår affärsplan att vi inte märkte någonting. Så den 15 september var vi klara för vår första presentation för några investerare. Vi hade valt ut en finsk institution att bli den första som vi skulle presentera vår idé för. Vi hade hört att de var speciellt intresserade av miljöteknik och ville gärna ha en intresserad åhörarskara för vår första presentation. För att spara pengar åkte vi Finlandsfärja över – vi var nog de enda passagerarna som var nyktra och klädda i kostym. Presentationen ägde rum i ett modernt kontorskomplex av stål och glas mitt i centrala Helsingfors. Åhörarna var kostymklädda herrar av den lite stela och tillknäppta finska typen. Vi var naturligtvis lite nervösa eftersom det var vår första presentation, men till en början gick det väldigt bra. Vi fick många instämmande nickningar och uppskattande hummanden. Finnarna tinade upp och blev lite vänligare och mer uppskattande. Men så hände något. Plötsligt började åhörarnas telefoner att blippa och de tappade helt fokus på vår presentation och tittade i stället oavbrutet på sina telefoner. Till slut avbröt deras chef presentationen och sa på sin Finlandsengelska: ”That was a very good presentation. Unfortunately we now have other matters to deal with.” Under vår presentation hade nyheten släppts att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers hade kraschat. Hela finansvärlden var i gungning. Det sägs att om finansvärlden, och marknaden, varit en person hade hon varit manodepressiv. En person som inte var i finansbranschen märkte nog att kraschen för Lehman Brothers var en signal om att dåliga tider var på gång, men det är svårt att beskriva det kollektiva missmod som drabbade alla som hade att göra med de finansiella marknaderna. Det var som om ett enormt avgrundsgap hade öppnat sig. Världen som vi kände den skulle gå under och det skulle aldrig bli som det hade varit. Den generella inställningen var att ingenting kunde gå bra och det gällde bara att rädda det som räddas kunde. Dessutom visade D E L 1 . vä R L D E N S S T ö R S T A A F F ä R S M ö j L I g H E T 16 4709804_Korr_4.indd 16 2012-05-21 16.45 CARL HALL Boken beskriver också de tio stora trender som kommer att förändra hur vi bor, hur vi konsumerar och hur vi gör affärer. De som positionerar sig rätt inför dessa trender kommer vara framtidens framgångsagor, framtidens miljardärer. Carl Hall är serieentreprenör och har startat bolag inom alltifrån internetbranschen till dagligvaruhandeln. Han har också bakgrund som managementkonsult och journalist. För fem år sedan bestämde han sig för att inrikta sig helt mot miljökapitalism. Han är en av grundarna och delägarna till Alder, Nordens största riskkapitalfond inom miljöteknik. Boken innehåller även handfasta råd kring hur du själv kan dra nytta av världens största affärsmöjlighet. Hur du blir en miljöentreprenör, inriktar din karriär på miljökapitalism eller hur du investerar dina sparpengar för att få högre avkastning än andra. Du får i boken också veta vad svenska politiker borde göra för att göra Sverige till den ledande miljökapitalistiska nationen. Författaren, Carl Hall, är tidigare serieentreprenör och arbetar idag med att investera i miljökapitalistiska företag. CARL HALL MILJÖKAPITALISTERNA Miljökapitalisterna är de svenska entreprenörer som tjänar miljardbelopp och samtidigt räddar vår planet. De har tidigt sett att det vi kallar miljöproblem också är världshistoriens största affärsmöjlighet. I den här boken får du läsa om deras historier och vad som gjort dem framgångsrika. KAPITALISTERNA Från vänster: Mattias Miksche, Malcolm Norlin, Carl Hall (författaren), Anna Palleschitz, Per Brickstad, Karl-Gunnar Appelblad –hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet Best.nr 47-09804-0 Tryck.nr 47-09804-0-00 Miljökapitalisterna OMS.indd 1 2012-05-15 12.32