ANDRA KONCENTRERAR SIG PA HUR KLUBBAN äR
d r ö msp doku me nel t ”andra koncentrerar sig på hur klubban är balanserad när den är stilla. Men klubban rör sig ju när vi svingar...” skräddarsytt Brejans Golf har den kanske mest avancerade utrustningen som finns i Sverige när det gäller att få ut information om en golfsving. i perfekt balans Nej, jag syftar inte på svingens finish utan på klubban. Golf Digest har testat sveriges mest avancerade ”club fitting” för att se om den håller vad den lovar. En sak kan vi garantera: vi gav oss själva sämsta tänkbara förutsättningar för att utmana en av sveriges främsta Av T o m m y J e p p s s o n klubbmakare: breit olsson... 3 0 Golf Digest mars/april 201 1 Det du nu ska läsa kommer du kanske inte att förstå. Inte allt, i alla fall. Delvis beror det på att undertecknad själv inte till fullo förstår det jag åtagit mig att förklara, dels beror det på att Breit inte vill förklara. Inte allför detaljerat, i alla fall. Men framför allt: Det är oerhört krångligt. Kanske skulle man bara låta sig nöjas med det Breit Olsson säger: ”Fungerar, det gör det. Det vet jag.” Breit driver Brejans golf som håller till i Breddens industriområde strax norr om Sollentuna. Här sitter företag med namn som Termoekonomi, Betongsprutnings AB och SP Pumpar. Snön yr i den hårda vinden, klass 2-varning är utfärdad och jag går från den svenska vinterns absoluta nollpunkt till en hot spot för golfare med smak för fysik och tekniska teorier. På övervåningen finns en verkstad, på nedervåningen en avancerad svingstudio. Breit Olsson berättar gärna vad han gör men inte hur. Och det är väl inte så märkligt egentligen för denna, delvis hemligstämplade, information faller inom ramen för det vi brukar kalla ”yrkeshemligheter”. Resultatet av snart 20 års sökande efter en sanning som han inte tyckte sig hitta bland de allmänt vedertagna teorier som omfattade funktionalitet hos golfklubbor. Brejan säger att han kan få alla golfare att träffa i sweetspot, relativt konstant. Det är detta jag kommit för att testa. Brejan frågar om jag vill att han ska förklara allt han gör. Jag avböjer förslaget när jag förstår att det skulle ta väldigt lång tid, och att jag dessutom inte skulle förstå mycket av de variabler och matematiska formler som Breit applicerar på den information han får från Flightscope. Han räcker mig bara klubbor med olika sifferbeteckningar och jag slår tre slag med varje. Han sprayar bladets träffyta med färg och jag konstaterar att i vissa fall är träffbilden koncentrerad, men oftast ganska utspridd. Breit studerar hur jag träffar bollen och flyttar sedan bollträffen genom att addera blytejp, antingen på greppet eller på hoseln. Vid något tillfälle springer han upp till verkstan och ställer sig framför datorn. Han matar in siffror och får ut andra. Sedan kommer ha ned till studion och märkligt nog träffar jag järnfyran mitt i sweetspot flera gånger i rad. Men bollträffen f lyttas när man byter klubba. Det är därför Breit strävar efter att hitta balansförhållandet mellan de olika klubborna i setet. En klubba påverkar de andra. Alla ska upplevas likadant, för att underlätta för muskelminnet. Wedgarna har jag alltid slagit kort. Breit konstaterar också det. Han slår på en uppsättning lampor (9000 volt) och filmar svingen med en höghastighetskamera och mitt i träffögonblicket trycker han på paus. ”Här ser du varför du slår så kort med wedgarna”, säger han. Händerna är bakom bollen i träffen. Jag skopar bollen. Loftet på sandwedgen (56°) är i praktiken 58 eller rent av 60 i träffögonblicket. ”Jag visar bara hur det ser ut”, säger Breit. ”Vad du ska göra åt det får du fråga en pro. Det är inte mitt jobb. Jag pratar aldrig med folk om svingdetaljer.” Breit Olsson har ägnat en stor del åt livet efter att söka efter svingens gåta. Han har hittat lösningen. Därom är han övertygad. Nu ska han övertyga resten av världen också. När Breit får förklara sin utprovningsmodell med egna ord säger han: ”Det är världens enda vetenskapligt uppbyggda utprovningsmodell som tar hänsyn till kroppens motoriska system och kan beräkna belastningskompenseringen.” Delar av denna lösning har han via matematiska formler lyckats ta patent på. När man pressar honom på det svarar han en aning undvikande. ”De f lesta andra koncenterar sig på hur klubban är balanserad när den är stillastående. Men klubban rör sig ju när vi svingar...” Och det är just det Smart Balance Golf handlar om: Hur klubbans vikt och balans påverkar din sving. Målet är att varje klubba i setet ska upplevas likadant. Detta för att underlätta för muskelminnet att förutse vad som kommer att hända når du går från en klubba till en annan. ”Problemet i golf är att du byter redskap och därför måste mars/april 201 1 Golf Digest 3 1 Så gjorde vi testeT Smart Balance Golf är i dag en ganska omständig utprovning men många som har gjort den vittnar om enastående resultat. Golf Digest bestämde sig för att utmana modellen. 1. förutsättningar. Brejan säger att han kan få alla golfare att träffa i sweetspot. För att ge testet ytterligare en dimension valde vi att använda oss av ett set smidda bladklubbor från Nike – Victory Red Forged TW, alltså den modell som Tiger Woods använder sig av. Bollträffen med dessa klubbor är närmast slumpmässig och oregelbunden. Klubborna var nya sånär som på en timmes testverksamhet vid ett övningsfält. Denna timme gav vid handen att klubborna var direkt olämpliga för testpersonen. Något som yttrade sig i bortdomnade händer och en bollflykt i höjd med fotknölarna. 2. metod Vi provslog inledningsvis samtliga klubbor i slumpmässig ordning. Samtliga bollträffar noterades och fakta om varje slag registrerades i FlightScope. 3. utprovning De två första besöken hos Brejan handlade om att identifiera testpersonens sving. Under dessa två sessioner provslog klubbor som var specialprepareade av Brejan för att provocera och uppmuntra olika beteenden. Därefter finjusterades lievinklar och längd i ett kortare pass. 4. Domedagen Den första jämförande testen genomfördes emellertid under olyckliga betingelser (axelskada). Trots detta kunde vi konstatera en klar förbättring i bollträff, precision och regelbundenhet i längd. 5. RESERVATION På grund av rådande årstid och tidsbrist genomfördes en något bantad version av Breits ordinarie utprovning. Normalt vill Breit göra sin analys utifrån samtliga klubbor i bagen. Nu gjordes den endast på järnklubborna. På nästa sida ser du hur bollträffen förändrades och på sidan därefter ser du hur precisionen med varje klubba förändrades. 3 2 Golf Digest mars/april 201 1 Ovan ser vi de kurvor som Brejan tar frram. Hur han tar fram dem är en hemlighet – men när de röda och blå punkterna hamnar på den svarta linjen – då har du ett set som är balanserat enligt Smart Balance Golf. klubborna vara ergonomiskt synkade. Hade du bara haft en klubba så skulle vi kunna lära oss den.” Det i dag vedertagna sättet att balansera en klubba är genom att bestämma dess svingvikt. Men det räcker inte... ”Svingvikt omfattar inte tillräckligt många variabler, till exempel acceleration. Acceleration är nyckeln. Klubban mäts i vilande tillstånd. Mig veterligen finns ingen sport där utövaren sätter sådan acceleration på redskapet som i golf. I vilken annan sport har du en acceleration som går från 0–160 kilometer i timmen på 0,8 sekunder? Och då talar vi om accelerationen hos en amatör!” ”Pratar du med dem som kan fysik så definierar de svingvikt som en halv dimension medan det finns fyra moment som påverkar svingen. Svingvikt tar inte hänsyn till totalvikt och acceleration. Man kan likna svingvikt vid A+B=C. Om C är 5 så kan du ha A och B i en oändlig massa kombinationer och fortfarande få samma C. Det är svingviktens dilemma.” Vad de stora tillverkarna då gör att tillverka 'förlåtande' klubbor och sedan påstår man att sweetspot är stor som en ten- nisboll, vilket är en fysisk omöjlighet. Sweetspot är en punkt. En mätpunkt.” I dag går en normal custom fitting till så att man slår med en järnsexa, vanligtvis. Efter en timme har man hittat en klubba som har rätt specifikationer: Längd, lie, loft, flex, grepptyp, grepptjocklek… Utifrån den idealisk a järnsexan byggs sedan resten av setet. Det sättet att skräddarsy golfklubbor ger bättre förutsättningar än om man köper ett standardset från hyllan. Men – det räcker inte, enligt Breit. När han mäter upp skräddarsydda set finns variationer mellan klubborna som inte borde finnas där, även om klubborna har samma specifikationer och svingvikt. De skiljer sig ändå åt inbördes i balans och relativ vikt. En effekt av detta ser vi när spelarna på den allra högsta nivån ska byta från fjolårets modell till årets. Få gör det utan problem. Just detta är en sak som förbryllar Breit, och som han ständigt återkommer till; att världens bästa spelare påfallande ofta har svårt att byta klubbor, till nya modeller. De får klubbor med exakt samma specifikationer. Ändå tvekar de länge innan de sätts i spel i skarpt läge. Och det sker först efter åtskilliga träningsvarv och en hel del justerande. Och detta trots att det företag som sponsrar spelaren borde vara väl förtroget med spelarens specifikationer. Detta talar, enligt Breit, för att det nuvarande systemet inte håller måttet; att klubbornas specifikationer gäller klubbor som är vilande – inte i rörelse. Acceleration är den bortglömda nyckeln. För att åskådliggöra de krafter som är i rörelse under svingen nämner Breit att en dam med högt handicap genererar 800 Nm (Newtonmeter) när hon svingar. En man med lågt handicap 1 500 Nm. Att dra åt en hjulmutter kräver 100 Nm. ”Du kan alltså dra 15 hjulmuttrar samtidigt på den kraft som används i en golfsving!” säger Breit. ”Det är enorma krafter i rörelse när du accelererar klubbhuvudet.” Syftet med Smart Balance Golf och syftet är att hitta en bra balans i varje klubba, men inte bara det: Klubborna ska också vara balanserade sinsemellan. Om du har en klubba som är felaktigt balanserad så uppstår en disharmoni i setet som gör att du slår sämre slag även med andra klubbor. Det påverkar träffbild: FÖRE J4 J6 Träffbild: EFTER J4 J6 Dansk design – med amerikanen Robert Trent Jones som skapare. Lübker Golf Resort håller absolut toppklass och är ett givet stopp under resan i norra Jylland. 3 4 Golf Digest mars/april 201 1 J8 Dansk design – med amerikanen Robert Trent Jones som skapare. Lübker Golf Resort håller absolut toppklass och är ett givet stopp under resan i norra Jylland. PW PW PW PW Dansk design – med amerikanen Robert Trent Jones som skapare. Lübker Golf Resort håller absolut toppklass och är ett givet stopp under resan i norra Jylland. s nämligen muskelminnet. Vissa klubbor fungerar sämre och de ”stör” därigenom också de andra klubborna i bagen. Breit försöker likna golfspelarens klubbor vid en flygel eller ett piano. Alla tangenterna har samma motstånd när man spelar på dem. Men anta att två av tangenter var trögare än andra. Då skulle fingrarna behöva lära sig vilka tangenter man behövde behandla annorlunda. Och försök spela Chopins Nocturne No. 2 med inlevelse på ett dylikt. Det är samma sak för kroppen när man byter en golfklubba mot en annan, menar Breit. Kroppen ska inte behöva vänja sig vid att golfklubborna i ett set varierar i balans och vikt. När Breit gör sin utprovning så syftar det till att få fram en lutande kurva som han vill att klubborna i setet ska följa, från driver ned till lobbwedge. Den lodräta stapeln visar Newton, den vågräta millimeter. Sedan finns det två variabler ytterligare men det är dessa som Breit talar tyst om. Hur han får fram den här kurvan... det är det som är hans heliga graal. Men samtliga klubbor i setet ska ligga på kurvan. Det Dansk design – med amerikanen Robert Trent Jones som skapare. Lübker Golf Resort håller absolut toppklass och är ett givet stopp under resan i norra Jylland. J8 Före Efter Man är glad att man inte befann sig på en golfbana den där dagen... särskilt inte en golfbana som är en utmaning. De runda ringarna indikerar landningsytan för varje klubba. Tre bollar slogs med varje klubba och tittar man till exempel på järnfyran så finns det ju över huvud taget ingen anledning att ha den i bagen. Två slag med järnfemman och ett slag med järnsexan var både rakare och längre än det bästa slget med järnfyran. Det idealiska fältet ska alltså se ut som biltillverkaren AUDI:s logotyp – ringar på rad. Men här skulle antalet ringar då vara sju – lika stort som antalet klubbor. Resultatet är ärligt talat så klent att det kändes tveksamt att publicera det offentligt – samtidigt ger det en indikation om hur det är att spela med klubbor som förlängts en tum ”på gamla meriter”, utan föregående utprovning. Okej, Sergio Garcia hade väl inte varit så nöjd... men förändringen är märkbar. De flesta 12-handicapare skulle antagligen vara ganska nöjda med att ha den här precisionen med ett set bladklubbor à la Tiger Woods. Förändringen var också förvånande – vissa slag var uppenbart duffade eller med kännbart sämre träff och hastighet. Ändå verkar de svårhanterade bladklubborna nu vara mer förlåtande, när träffarna inte satt i sweetspot. Prickarna markerar bollarnas carry. Cirklarna kan alltså ge en lätt missvisande bild av spridningen. Cirklarna tar de två bollar som är längst ifrån varandra och drar en cirkel genom dessa. I vissa fall kanske en ”triangelformad oval” hade illustrerat bättre. Till exemepel kan man se att den sämsta järnfyran var något pushad och lite kortare än den bästa järnfemman. En märklig effekt är att majoriteten av slagen är drawade. Det är en bollbana som testobjektet sällan upplevt i skarpt läge. 3 6 Golf Digest mars/april 201 1 set som vi använde oss av visas dels i originalutförande, dels i en tum förlängt skick. Inget av dessa set ligger i närheten av den belastningskurva som Breits utprovning fick fram. Det ska tilläggas att kurvan är högst individuell. Det är alltså inte Nike som byggt sitt set på ett felaktigt sätt. Det var i mitten av 1990-talet som Breit började intressera sig för det här med golfklubbor på allvar. ”Jag försökte läsa och förstå allt som skrivits men jag såg ingen logik i det som påstods. Det hände saker som man aldrig pratade om. Jag insåg att jag kunde räkna matematiskt på det här. Jag var tvungen för att komma vidare. Jag insåg också att det var för stort, jag skulle inte klara det själv.” Det var då Breit gick till en bekant som hette Tony, en golfande matematiker med hcp 1,8. Efter fem år och ett antal bakslag hade de fått fram de formler som nu utgör grunden i Smart Balance Golf. ”Grundprincipen bygger egentligen på Williams dubbelpendel, två cirkelrörelser. Vi delade upp dubbelpendeln i fyra belastningar där golfklubban påverkar kroppen. Vad händer med kroppen när du ändrar en belastning? De fyra momenten hänger ihop!” En utprovning tar i nuläget f lera veckor. Men man jobbgar med att förkorta processen. Målet är att ta fram en datoriserad variant, som tar 45 minuter. Når man dit är det läge att exploatera och ”exportera” idén. Breit tror att en stor klubbtillverkare skulle ha stor nytta av att bygga sina set balanserade enligt hans princip. ”De kan knyta kunderna bättre till sig i och med att det blir lättare att kopiera en klubba. Har de gjort en utprovning så har de all fakta de behöver. För deras tourspelare skulle det bli mycket enklare. De skulle kunna gå från en modell till en annan utan problem.”
© Copyright 2024