Språkstörning Vad säger lagen ? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”. Språkstörning Hur vanligt är det ?    6-8 % av förskolebarn har språkstörning Ca 2-3 gånger fler pojkar än flickor diagnosticeras som språkstörda 1-2 % har grav språkstörning Kurt • Hänger inte med vid muntliga genomgångar • Vet inte vad han ska göra när gruppen fått en muntlig instruktion • Läser långsamt och förstår inte alla ord • Tycker att det är jobbigt att skriva • Har svårt att bli en i kompisgänget. Det blir ofta missförstånd • Stör, bråkar och verkar ointresserad av skolan Fr Skoldatatekskonf 2014-04-04 • Eventuellt stor frånvaro Bakomliggande faktorer     Graviditet och förlossning Öroninflammationer Anatomiska orsaker Miljö  Ärftlighet Vad är språkstörning ?          Definition: ”barnets språkutveckling är inte den för åldern förväntade utan ligger signifikant efter utvecklingen inom andra områden som icke-verbal förmåga, motorisk och socioemotionell förmåga” Språkförståelsen är nedsatt Ordförråd och uttrycksförmåga är begränsad Har svårt att förstå samband orsak/verkan Svårigheter att deltaga i lekar och andra sociala sammanhang Kan inte använda språket i planering och problemlösning Koncentrationssvårigheter och nedsatt närminne förekommer Kan vara motoriskt klumpig men har ”mycket spring i benen” Kan ibland ha stora svårigheter i kontakten – verkar inte veta ”hur man gör” Dorothy Bishop RALLIcampaign http://www.youtube.com/watch?v=sh0pEex81Gw&list=PL4E07992D8E22363 C Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta och tolka språkljud, konstruera grammatiska mönster samt planera och organisera sin talmotorik. Orsakerna är inte helt kända. http://www.myperfectbaby.se/logopederna-tipsar/ Fr Skoldatatekskonf 2014-04-04 Ett barn/en elev med språkstörning har svårigheter med:  Språkets form ord eller  Språkets innehåll eller  Språkets användning ……men ofta med en kombination av alla dessa delar! Lånat fr Skoldatatekskonf 2014-04-04 Lätt språkstörning– språkljud/uttal Måttlig språkstörning – språkljud/uttal och grammatik Grav språkstörning - språkljud/uttal, grammatik, ordförråd, språkförståelse, språkets användning Fr Skoldatatekskonf 2014-04-04 Språkstörning påverkar   Från Skoldatatekskonf 2014-04-04 Inlärningsförmåga Sociala kontakter Elever med grav språkstörning   Leonard (2000) menar att hos barn och ungdomar med språkstörning utvecklas ofta emotionella störningar som komplikationer till de språkliga svårigheterna. Detta innebär att elever med språkstörning kan vara i riskzonen för mental ohälsa. Redan 3-4 åringar är medvetna om den kommunikativa förmågan hos andra och söker sig till de med motsvarande språkförmåga som den egna (Bishop, 2000). Elever med grav språkstörning   Blev tilltalade hälften så ofta av sina kamrater som andra elever med åldersadekvat språkutveckling (Rice et al., 1991) Leonard (2000) och Bruce (2007) har funnit att elever med språkstörning har en mer jämlik dialog med varandra (om än mindre avancerad). Förmågan att berätta kräver ett brett spektrum av förmågor       Språkliga Kognitiva Sociala Att man kan sekvensera Förstå orsakssammanhang Anpassa sig till lyssnarens behov (pragmatisk förmåga) https://www.youtube.com/watch?v=PutiWteFz84&feature=youtu.be&t=9m51s Skolverket: Funktionsnedsättning – För likvärdighet mot hinder Sårbarhet för ogynnsamma omständigheter Vi kan ändra omständigheterna! Sårbarheten finns kvar. http://www.livsbild.se/Livsberattelser/Flickan-med-sprakstorningen/ Fr skoldatatekskonf 2014-04-04 Vad kan skolan och pedagogen göra?             http://simondidit.se/?p=400 Hanterbar gruppstorlek Ljudanpassning Rätt plats i rummet Ge förförståelse Presentera gärna uppgifter så att flera sinnen aktiveras Konkretisera och förstärk på olika sätt Hjälp till att ge inre bilder Presentera en uppgift i taget Varva aktiviteter för att bibehålla koncentrationen Ge struktur Repetera, även i nya former! Fr skoldatatekskonf 2014-04-04 Vad kan pedagogen göra? Ge tydliga individuella uppmärksamhetssignaler Vara konsekvent i ord och handling Se till att endast en talar i taget Inväntar svar – ”lotsar”, ”promptar”, ger ledtrådar och minneskrokar • Tala tydligt • Försäkra sig om att vi har förstått varandra • • • • Insatser som inte är effektiva:        att anta att sammanhanget är tillräckligt för att eleven ska förstå att ge ord utanför sitt sammanhang och be eleven slå upp det i ordbok att träna under tidspress att spela ordspel där fokus ligger på ordets form att fokusera på stavningen mer än betydelsen att endast använda ordboksdefinitioner att fråga om eleven har förstått Vad kan man göra ?      Har man svårigheter att förstå språket blir det extra viktigt att få positiva uppmaningar Överös inte barnet med tal Tala tydligt och långsamt med korta, enkla meningar Ge barnet gott om tid att svara var inte rädd för pauser Gör det meningsfullt för barnet att svara på dina frågor Vad kan man göra ?     Var noga med återkoppling, inte ”lämna” det vi inte uppfattat Använd kroppsspråk, gester, visa, peka, tecken, bilder, bokstäver. Hjälp barnet att själv använda dessa strategier Bemöt alla försök att tala och kommunicera på ett positivt sätt Låt eleven visa vad som intresserar – bygg på ordförråd och kommunikation utifrån det Vad kan man göra ?    Öva frågor och satsbyggnad i samband med teman och lek Använd drama/sagor som ett sätt att sätta ord på känslor, flytta perspektivet utanför sig själv Upplevelser ger känslomässiga avtryck vilket gör det lättare att minnas Att tänka kring Det kan vara viktigare…     ..att pratläsa böcker och texter än att läsa dem ..att arbeta med att producera egna texter än att läsa andras -gärna med utgång från foto på utflykter eller bara vardagliga aktiviteter -eller med utgång från en egen berättelse, sedd film, TV/datorspel od ..att göra egna böcker ...att göra berättelser med hjälp av utklipp från kataloger och tidningar Att tänka kring……… Det kan vara viktigare att vara närvarande i stunden än att träna särskilda förmågor vid särskilda tillfällen Våra barn behöver TID och TYDLIGHET KASAM Frågor att ta ställning till: Hur gör vi för att…… Uppmuntra barnen att använda alla sina språk för att utveckla och fördjupa sina kunskaper ? Anlägga språkliga perspektiv på verksamheten genom att medvetet arbeta med språk och innehåll parallellt i planering och genomförande ? Ge barnen möjlighet via samtal insikter i att man kan kommunicera på olika sätt i olika sammanhang ? Fundera ut vilka språkliga utmaningar olika tema innebär och stötta dem så att utmaningarna blir lagom stora ? Vilka verktyg kan man använda ?        IT-verktyg Bilder Konkreta modeller Teckenkommunikation Seriesamtal Videofilm och foto Konfliktlösning genom drama Bilder     Bilden är tydlig. En bild ”stannar” kvar i minnet bättre än talade ord. En schemabild visar var något ska ske eller vad som ska ske. Förstärker det som förmedlas till barnet och ger barnet ett sätt att uttrycka sig innan talet kan ”bära” kommunikationen. Teckenkommunikation    Tecken som AKK (AlternativKompletterand e Kommunikation). Man tecknar endast nyckelorden i en mening. Förstärker det som förmedlas till barnet ger barnet ett sätt att uttrycka sig innan talet kan ”bära” kommunikationen. Seriesamtal     Används när det är svårt att förstå den verbala kommunikationen När ett barn behöver använda fler sinnen för att förstå. För att förstå sociala situationer. Barnet tränar sitt logiska tänkande och får ett bättre tidsbegrepp. Videofilm och foto    Dokumentation av barnen i vardagssituationer Positiv upplevelse som stärker självkänslan Ger möjlighet att reflektera över en händelse Referenser, litteraturtips och länkar Eriksson, Eva Carlberg. Språkstörning – en pedagogisk utmaning, SPSM best.nr.00284 Nettelbladt och Salameh. (2007)Språkstörning och språkutveckling hos barn. Del 1 Nettelbladt och Salameh. (2013)Språkstörning och språkutveckling hos barn. Del 2 Sjöberg, Malena. Ibland låtsas jag att jag förstår. – En bok om elever med språkstörning. DHB och Talknuten Svårigheter med Social kommunikation-bearbetad för svenska förhållanden av Astrid Frylmark läs mer på www.ordaf.net http://simondidit.se/ http://www.youtube.com/user/RALLIcampaign http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/ http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=68&Itemid=85 http://www.skoldatatek.se/skrivet/om-sprak Fr skoldatatekskonf 2014-04-04 Intressanta hemsidor www.blom.just.nu www.sprakenshus.se www.dhb.se www.stamning.se