Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped Ur en dyslexidefinition från IDA • Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik, språkligt baserad, medfödd störning, som kännetecknas av svårigheter att avkoda enskilda ord, vilket i sin tur vanligen beror på nedsatt fonologisk förmåga. Svårigheterna med ordavkodning är oftast oväntade med hänsyn till ålder, övriga kognitiva förmågor och studiebegåvning; de är inte resultatet av en generell utvecklingsstörning eller sensorisk störning . Dyslexi visar sig genom språkliga problem av olika svårighetsgrad. Ofta ses, förutom lässvårigheter, ett tydligt problem med stavning och skrivning. International Dyslexia Association, IDA. Översättning: Bodil Andersson 4 april 2014 OM SPRÅKSTÖRNING En lite känd funktionsnedsättning Språkutvecklingen påverkas vid….. • hörselnedsättning • utvecklingsstörning • Downs syndrom • autism • ADHD …och mycket annat Men ”bara” språket???? Språkstörning ICD 10, 2011 … är vanligt … måste inte innefatta hörselnedsättning eller låg begåvning … kan vara ärftlig … kan påverkas positivt av omgivningens insatser … växelverkan med kognitiv utveckling … med eller utan parallella neuropsykiatriska svårigheter Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen Professor Sue Roulstone, (Turin, augusti 2013): ”Askungen bland diagnoser” –okänd och missgynnad ekonomiskt i forskningssammanhang Perturbationes specificae progressionis linguae et sermonis Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. Under denna kategori finns nationella fördjupningskoder © Astrid Frylmark 1 Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014 Språk och tal – och möjliga problem Den nödvändiga språkförståelsen Social, kognitiv, pragmatisk och språklig förståelse – dvs. SPRÅK består av gemensamma regler som innehåller följande: • Ords betydelse (stjärna är person eller himlakropp) • Hur ord böjs och bildas (vän, vänlig, ovän) • Hur ord kombineras (Kalle gick in i butiken, inte Kalle butiken gick in) • Vilka uttryck som passar i olika situationer (Kan du vara vänlig att flytta på dig – Ur vägen – Stick) • Inte bara språk, utan också situation! • Förstå bakåt • Förstå framåt ”wear future glasses” • Förstå avsikt/intention • Förstå när det blir fel TAL är sättet att kommunicera. Tal består av följande: • Artikulation – hur fonem bildas • Röst – hur stämbanden används • Talflyt – talets rytm (tvekpauser, upphakningar eller stamning påverkar talflyt) (efter ASHA) 7 Presentation Title runs here l 00/00/00 Det är ofta svårt att upptäcka språkförståelseproblem i klassrummet 8 Presentation Title runs here l 00/00/00 Språkets processer Övriga faktorer att beakta • Språkets processer biologiska, kognitiva, sociala, miljömässiga (D Bishop) • Språket processas långsammare på central nivå än hos kontrollgrupp (JN Montgomery) • Språklig medvetenhet • Arbetsminne • Kognitiv förmåga • Hur barnet/eleven fungerar i olika miljöer och sammanhang • Parallella svårigheter (komorbiditet): språkstörning och dyslexi språkstörning och ADHD språkstörning och hörselnedsättning -men hur betraktar vi barn (Ulla Ek) • En psykolingvistisk modell (J Stackhouse) 10 Eller – en enklare uppdelning Språkstörning - undergrupper En del barn och elever har talsvårigheter (fonologi + artikulation) Planering av uttal (fonologisk programmering) Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi) FO N OL O GI SYNTAX , MORFOLOGI SEM ANTIK PRAGMATIK © Astrid Frylmark Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning) Andra har språksvårigheter (pragmatik, semantik, syntax och morfologi) Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning) Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk språkstörning) Conti-Ramsden m.fl. Några har både tal- och språksvårigheter Jämför Scarborough! 2 Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014 För eleven är det inte lektionerna… …som vållar mest bekymmer… DELAKTIGHET Språkstörning har svåra sociala konsekvenser för de flesta Brittisk tonårspojke: Längre fram: Att våga stå för den man är (exempel) Elev Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil 20,1 % av barnen med språk-, tal- och kommunikationsstörning blev retade vid 7-9 års ålder (andra barn 13,9%) Ur Roulstone & McLeod 2011 s 36 Lägre självförtroende Trivs sämre i skolan Färre sociala kontakter Harrison & McCormack 2011 Vuxen Barn som inte talar • Påverkar studier hela vägen • Påverkar yrkesval • Svårt att etablera egna vänskapsrelationer • Svårt att ta och ha kontakt med myndigheter • möter attityden av att de inte kan uttrycka en åsikt • är vana vid att man underskattar deras förmåga till kommunikation • ses som inkompetenta och i behov av beskydd • förnekas möjligheten att delta i vardagliga beslut • blir vana vid att omgivningen inte använder deras alternativa kommunikationsmetoder • möter vuxna som är byråkratiska, vuxencentrerade och otillgängliga • möter tidsbrist, resurs- och träningsbrist • möter förutfattade meningar istället för att man frågar dem vad de vill • Balans i vardagen men stresstålighet Carlsson, Törnqvist & Thulin 2007 Dr Agneta Franklin, London © Astrid Frylmark 3 Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014 Forskning om delaktighet ”Att lyssna till barn och ungdomar med språkstörning har lärt oss tre viktiga fakta: • språkstörning är genomgripande och varaktig • språkstörning är isolerande • språkstörning är individuell” UPPFÖLJNINGSSTUDIER Ett flertal uppföljningsstudier visar att svårigheter hos barn i förskoleåldern finns kvar även när de är skolelever och vuxna. Dels finns språkliga svårigheter kvar, dels är en sen/avvikande språk- och talutveckling ofta ett tidigt tecken även vid andra funktionsnedsättningar. Bonnie Brinton & Martin Fujiki Uppföljningsstudiernas resultat Inget att förvånas över! The simple view of reading – och språket Tunmer & Gough 1986, 1990 M L=AxF Är det kanske dags att vända upp och ner på innehållet i den dyslexidefinition som talar om att språkstörning är en följd av dyslexi? Läsning = avkodning (lästeknik) x förståelse x Språkstörning hos små barn uppträder senare som olika typer av språkliga svårigheter kombinerat med varierande läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi men även annat). Läsproblem En fundering SPRÅK Snowling 2008 (ordförråd, meningsbyggnad, språkligt/socialt samspel) + + + - + - Ljudsystem © Astrid Frylmark motivation Forskning om språkstörning Forskning om dyslexi utgår från ett barnperspektiv med utveckling i fokus utgår från ett vuxenperspektiv med blicken i backspegeln 4 Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 Följder i skolan för läsning och skrivning Att planera uttal (fonologisk programmering ) Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi ) Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning) Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning) Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk språkstörning) 4 april 2014 ”L4L” – language for learning Diskutera följderna av varje punkt med din granne! ”L4L” – language for learning, forts. • Uttrycksförmåga: kunna bygga upp en berättelse, föra ”sociala samtal” med olika personer, använda språkkunnandet vid inlärning av andra språk, analysera, planera, organisera skolarbetet, avslöja, argumentera för och emot Språket som verktyg i hela skolarbetet Förståelse: Berättelser är komplicerade i meningsbyggnad och i händelseförlopp. Längre, svårare ord. Inferenser är nödvändiga. Paul, R. (2006) L4L - intervention • Integrera specifik träning med det som pågår i klassrummet, t.ex. arbete med meningsbyggnad i NO och SO. Språk = innehåll! • Integrera muntligt och skriftligt, ge möjligheter att uttrycka sig på flera sätt och så som det fungerar bäst. Stärk ordförrådet, den fonologiska medvetenheten där eleven befinner sig (återkommer med exempel) • Öka elevens metalingvistiska kompetens – samtala om språk, gör eleven medveten om sina egna processer – individanpassa t.ex. metodiken i www.ettlasandeklassrum.se spågumman – reportern – konstnären – detektiven - cowboyen Mina intresseområden just nu Ordförrådsprojekt Vi behöver bli tydligare och bättre på att förklara och att hjälpa barn och elever att etablera nya ord och begrepp Aktuellt just nu De är sedan länge vana att inte förstå Gäller elever med språkstörning, annan språklig bakgrund, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar © Astrid Frylmark 5 Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014 Vi bör vid utredning av läs- och skrivsvårigheter: Kerstin Nauclér & Eva Magnusson, Lund KNYTA IHOP SÄCKEN Vi behöver hela språket – hela tiden • Bedöma den språkliga förmågan i tal och skrift, inklusive den narrativa förmågan • Bedöma den språkliga medvetenheten, framför allt den fonologiska • Analysera läsfel och stavfel Elever med språkliga svårigheter i skolan Välkommen till… • Skolan hittar numera dyslexi • Ökad kunskap och medvetenhet hos elev, lärare och föräldrar • Detsamma gäller inte andra språkliga svårigheter • Dessa behöver, liksom dyslexi, noggrann observation, kartläggning och ofta även testning. • Åtgärder i form av alternativa verktyg (svårare), alternativa arbetssätt, alternativa redovisningsmetoder • Generella råd på webben, som föreläsningar i eftermiddag www.frylmark.net – för logopeder och pedagoger © Astrid Frylmark www.spraklek.se – för alla Följ Språklek på: Facebook.se/spraklek www.ordaf.net – webbutik 6