1. No category

m.i.m
mitt i det interkulturella mötet-
KULTURFÖRENINGEN
-
kulturförening
Projekt ”TAKK för Språket”
Föräldrakurs ”TAKK på modersmålet” (Ht -2012)
Modersmål, språkproblem och användning av AKK.
Kan man använda modersmålet med barn som har svårt att prata?
Om ett barn har problem med att uttala, förstå eller använda det talade språket så beror
inte detta på att barnet har växt upp med flera språk. Barn med flera språk börjar inte tala
senare än enspråkiga barn. Det kan ta lite längre tid att utveckla ett ordförråd på mer än ett
språk, men detta gäller alla flerspråkiga barn.
En språkstörning innebär att barnet kan ha problem med uttalet och grammatiken, med att
lära sig att använda nya ord och att förstå vad andra säger. Ibland hänger språkproblemen
ihop med en annan diagnos som t. ex kognitiva funktionsnedsättningar eller cerebral pares
(cp-skada) och ibland är det bara språkstörningen som är problemet. En språkstörning beror
aldrig på att barnet är flerspråkigt.
Ibland kan man som förälder vara rädd för att det ska bli för svårt för ett barn med en
funktionsnedsättning att möta två eller fler språk. Man är orolig för att barnet kan bli
språkligt förvirrat och ha svårare att lära sig svenska. Den forskning som finns och
erfarenheter från föräldrar visar att barn som har en språkstörning visst kan lära sig flera
språk. Språkutvecklingen är långsam på grund av språkstörningen och inte på grund av att
barnet möter flera språk. Om man tar bort ett språk går språkutvecklingen fortfarande
långsamt, fast på ett språk i stället för två.
Vad behövs för att ett barn ska kunna utveckla två eller fler språk?
Det som krävs är att barnet får höra och använda båda språken i så många situationer som
möjligt. Man kan lätt tappa ett språk som inte används. Barn med språkstörning behöver
höra nya meningar många fler gånger för att lära sig jämfört med barn som har en vanlig
språkutveckling. Det betyder att både föräldrar, personal på förskolan eller skolan,
modersmålslärare och andra personer som barnet träffar behöver hjälpas åt för att utveckla
barnets båda språk.
För barn som är sena i sin utveckling av språket, har det visat sig att det är viktigt att den
vuxne anpassar sitt sätt att prata efter barnets förmåga. Bra sätt att underlätta
kommunikationen är t ex att använda korta meningar, vänta på barnets svar, läsa av barnets
kroppsspråk och att använda kompletterande kommunikation (exempelvis bilder eller
tecken).
Vad är Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation?
Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) betyder att man använder andra vägar
än talet för att kommunicera. När personen använder tecken som alternativ eller
komplement till kommunikationen benämns det ofta Tecken som Alternativ och
Kompletterande Kommunikation (Tecken som AKK). Tecken som AKK är inget eget språk
utan ett stöd till talat språk. Tecknen som används är samma som i svenskt teckenspråk.
KULTURFÖRENINGEN
O R G . N R . 857209-6090
Box 111 37, 404 23 Göteborg.
Tel 031- 338 94 20
www.mimgruppen.se
m.i.m
m.i.m
mitt i det interkulturella mötet-
KULTURFÖRENINGEN
-
kulturförening
Eftersom tecken är visuella kan de vara mer konkreta och lättare att förstå än bara talspråk.
Handrörelsen och tecknet minns personen lättare än bara ljudet. Tecken som AKK används
för att förtydliga, förstärka och utveckla talspråket, men många som använder Tecken som
AKK har svagt utvecklat eller inget tal alls. Det betyder att de personerna använder tecken
som ett komplement till sin övriga form av kommunikation som kan vara mimik, blick, ljud
etc.
Tecken kan fungera som ett verktyg för att bygga språket. Genom att använda Tecken som
AKK både hör, ser och känner barnet språket. Eftersom barnet får flera olika sinnesintryck
samtidigt blir inlärningen ofta mer effektiv.
Vilken betydelse har omgivningen?
Alla nyfödda barn har förberetts i sin hjärna att utveckla ett språk, barnet imiterar och
härmar det språk som finns i omgivningen. För att språket ska utvecklas är det helt
nödvändigt med en omgivning där alla deltar och att språket uppmuntras och används i så
många situationer som möjligt. Personen med kommunikationssvårigheter behöver
förebilder som visar hur man kommunicerar med tecken som Akk eller med bilder, på precis
samma sätt som alla barn behöver förebilder för att lära sig tala. För att ett barn ska lära sig
tecken är en tecknande miljö förutsättningen. Ibland tecknar inte omgivningen för att
personen själv inte uttrycker sig via tecken men ju fler som tecknar runtomkring personen,
desto snabbare kommer teckenanvändningen igång hos den.
Idag är språkforskare överens om att alla språkliga uttryck befruktar varandra vilket innebär
att ett uttryckssätt aldrig står i vägen för ett annat. Ett exempel på det är tecken som AKK
som kompletterar talet och är ett stöd för att talet ska utvecklas om de är så att barnet har
förutsättningar för det.
Är det bra för talutvecklingen att använda TAKK (Tecken som alternativ och kompletterade
Kommunikation)?
Ibland kan man tro att barnet kommer att välja bort talet om det lär sig att använda tecken.
Så är det inte. Barnet uppmuntras av att ha hittat ett sätt att kommunicera med andra.
Motivation och självförtroende till att våga använda andra kommunikationssätt kommer
också att öka. Det är viktigt att ha tålamod och fortsätta teckna till barnet även om barnet
själv inte använder tecken. Barnet behöver tid på sig för att lära sig tecknen och vad de
betyder. Det kan ta flera månader innan barnet gör sitt första tecken, men det kommer förr
eller senare. Även om barnet inte själv tecknar, underlättas förståelsen hos barnet om
omgivningen tecknar.
Fortsätt att använda tecken även efter att barnet har börjat prata. Eftersom tecken är
enklare att ta till sig än ord, är tecken ett bra sätt för barnet att utveckla sin förmåga att
uttrycka sig och ta initiativ till samtal. Dessutom kan talet som utvecklas vara svårt att förstå,
och då blir tecknet ytterligare ett sätt för barnet att förklara vad det vill säga.
KULTURFÖRENINGEN
O R G . N R . 857209-6090
Box 111 37, 404 23 Göteborg.
Tel 031- 338 94 20
www.mimgruppen.se
m.i.m
m.i.m
mitt i det interkulturella mötet-
KULTURFÖRENINGEN
-
kulturförening
Blir barnet inte förvirrat om jag tecknar på svenska och pratar modersmålet?
Föräldrar som har använt svenska tecken tillsammans med modersmålet berättar att
tecknen fungerar som en bro mellan barnets två olika språkvärldar. Att använda samma
tecken hemma och i skolan men med olika språk, ger barnet en bekräftelse på att tecknet
finns och på vad tecknet betyder. Barnet kan skilja mellan två språk och tecknet blir ett sätt
att få kontakt mellan språken.
Tips att tänka på vid användning av Tecken som AKK
Ge ditt barn tid! Att vänta ut och ge förutsättningar för ditt barn att teckna är viktigt. Vi tar
alla olika lång tid på oss att uppfatta, förstå och sen använda tecken.
Ge rätt tecken! Om ditt barn tecknar ”fel” tecken för ett ord, rätta inte, utan ge det rätta
tecknet tillbaka. Tecken och tal följer samma utveckling och barnet kan inte alla tecken eller
ord direkt utan behöver pröva sig fram.
Bekräfta ofta! Upprepa både tecken och tal ofta och ge bekräftelse till ditt barn. Ge gärna
bekräftelse tillsammans med ett föremål eller en bild så skapar du bra förutsättningar för att
förstå tecknet och dess betydelse.
Luz Solano och Maria Krafft Helgesson, Projekt TAKK för Språket, 2011-08-12.
Referenser
- Calderon, L.(2006).(Red). Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för
-
skolutveckling.
Jederlund, Ulf (2002) Musik och språk Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling
Stockholm: Runa förlag
Johansson, Iréne (1988) Språkutveckling hos handikappade barn Lund: Studentlitteratur
Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik &
Språk.
Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik &
Språk.
Landh, Söderholm, C.( 2004). Med språket i bagaget. Örebro, Specialpedagogiska Institutet.
Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur
Salameh, E-K. (2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning nr 2, 4-13,
utgiven av SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association).
Tisell, Anneli (2009) Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation och
språkutveckling Stockholm: Hatten Förlag
Von Tetzchner, Stephen (2005) Utvecklingspsykologi Barn och ungdomsåren Danmark:
Narayana Press
KULTURFÖRENINGEN
O R G . N R . 857209-6090
Box 111 37, 404 23 Göteborg.
Tel 031- 338 94 20
www.mimgruppen.se
m.i.m