Till kommunstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden/bygg- och miljönämnden Hej! Visst är det något magiskt över att sitta framför en brasa och mysa i kvällningen? Elden har varit en samlingspunkt för människor sedan urminnes tider. Att elda med ved och andra biobränslen kan dessutom vara ett klimatsmart alternativ för uppvärmning av villor. Men vedeldning kan också ställa till besvär: dels bidrar det till utsläpp av olika luftföroreningar, dels kan människors hälsa skadas. Vi på Astma- och Allergiförbundet har därför sammanställt detta brev med kort information om vad kommunerna kan göra för att minska problemen. Vi tipsar också om bra källor till fördjupad information. Hälsofara Vedeldning kan ge stora miljöstörningar i omgivningarna. Småskalig förbränning av ved och pellets är en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar som fina partiklar (PM2.5), sot, dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och lättflyktiga organiska föreningar (VOC). Sådana föroreningar kan leda till problem i andningsvägarna och hjärt- kärlsystemet samt cancer. Särskilt känsliga är barn och äldre samt människor med astma, allergi och annan överkänslighet och människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. Hälsoproblem till följd av småskalig förbränning är ofta störst i tättbebyggda områden där det eldas ved i många fastigheter. Fjärrvärme eller andra uppvärmningssätt som inte ger lokala utsläpp är bättre ur hälso- och miljösynpunkt i tättbebyggda områden och storstäder, där halterna av luftföroreningar redan är höga. Det förekommer också att vedeldning i en enda fastighet skapar stora hälsoproblem och störningar för grannarna. Vad kommunen kan göra Kommunen är ansvarig för att kontrollera luftkvaliteten. Det finns flera åtgärder som främjar bättre luft: • Erbjud utbildning till invånarna om hur man eldar rätt Informationen kan ges i föreläsningsform och/eller i form av en utställning på kommunhuset eller i annan lämplig lokal. En utställning som pågår under en längre tid kan nå fler människor än information som lämnas vid ett enskilt föreläsningstillfälle. Energisparrådgivning kan gärna ges samtidigt – det brukar locka folk och hänger ihop med frågan om miljö och hälsa. Leverantörer av miljögodkända pannor är ofta intresserade av att medverka. På Naturvårdsverket hemsida finns en länk till en broschyr i ämnet som är mycket bra: http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8300/978-91-620-8392-2/ Tipsa gärna om den! På Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida finns också enkel och användbar information: http:// www.sp.se/sv/index/information/wood_combustion_consumer_info/wood_comb_FAQ/Sidor/default.aspx Vänd Till kommunstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden/bygg- och miljönämnden • Använd SMHIs beräkningsverktyg SIMAIR som visar hur vädret tillsammans med topografi och bebyggelsestruktur påverkar konsekvensen av vedeldning Miljö- och hälsokonsekvenserna av vedeldning påverkas bland annat av vindar och temperatur, tillsammans med landskapets och bebyggelsens utformning. Beräkningsverktyget är en god hjälp när kommunen ska fatta beslut om stadsplanering och nybyggen. Läs mer på http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/luftmiljo/simairved-nytt-internetverktygfor-luftkvalitet-vid-biobransleeldning-1.294 • Samverka med sotarväsendet i kommunen Sotarna har genom sin kontrollverksamhet kunskap om i vilka fastigheter de äldsta pannorna och den sämsta tekniken finns. Genom kontinuerligt informationsutbyte med dem kan kommunen rikta sina åtgärder till rätt områden och eventuellt också till rätt personer. På så sätt kan man minska riskerna för hälsofarliga utsläpp. • Använd möjligheten att förbjuda vedeldning på känsliga platser Luftkvaliteten kan påverkas genom bygglov och förelägganden av enskilda fastighetsägare enligt 40§ i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är kommunens skyldighet att särskilt värna om grupper i samhället som kan få problem av dålig luft. • Informera invånarna om godkända /miljömärkta pannor Många vedpannor som säljs i dag uppfyller de utsläppskrav som finns i Boverkets byggregler. Vilka pannor och kaminer som klarar kraven kan man se på Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida. Där finns också information om kaminer med frivillig märkning, P-märkning. Läs mer på http://www. sp.se/sv/index/services/pannor/Sidor/pannor.aspx Det finns även pannor och kaminer för fasta biobränslen som uppfyller de strängare miljökrav som ställs för frivillig märkning med Svanen. De har låga utsläpp, hög verkningsgrad, är framställda av mindre miljöbelastande material och ska ha en bra instruktionsbok. Läs mer på http://www.svanen.se/konsument/ varor/?categoryID=254 Lycka till i miljöarbetet! Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. – Riksdagens definition av Miljökvalitetsmålet Frisk luft. Vänliga hälsningar Ingalill Bjöörn Ordförande, Astma- och Allergiförbundet Har du frågor? Ta gärna kontakt med Marianne Jarl, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet telefon 08–506 28 206, 076–141 88 90, [email protected] www.astmaoallergiforbundet.se Har du frågor om SMHIs beräkningsverktyg är du välkommen att kontakta Gunnar Omstedt, [email protected] Källor: Naturvårdsverket, Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt Claes Lindell, energi- och miljökonsult.