Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige

Nederbörd och översvämningar
i
Sverige –
ett ramverk till stöd för
klimatanpassning
David Rayner
Institutionen för Geovetenskaper
Göteborgs Universitet
www.gvc.gu.se
Forum för Naturkatastrofer, 18 Nov, 2014, Stockholm
Källa: “MSB’s arbete med Naturolyckor” och
“Översvmningar i Sverige 1901-2010”
Projektdeltagare
Göteborgs
universitet
Deliang Chen
(projektledare), David
Rayner, Christine
Achberger
Karlstads universitet
Lars Nyberg,
Kristin Gustafsson,
Barbara Blumenthal, Tonje
Grahn, Rolf Nyberg
SMHI
Gunn Persson,
Johan Andreasson, Linda
Nylén, Daniel Nordborg
Övergripande frågeställning
Hur kan vi anpassa vårt samhället till
framtidens regn och översvämningsrisk?
Göteborgsvägen med spårväg i mitten.
Översvämmad
Vaksalaviadukt,
Uppsala.
Foto: Uppsala nya
tidning
Flera
faktorer
påverkar risk
Sårbarhet, dvs
konsekvenser om
hazarden inträffar
HAZARD
EVENT
Hur ofta?
Hur mycket?
Vem/vad finns?
Disaster Risk: sannolikheten för allvarliga negativa förändringar
Mycket arbete pågår
redan!
Forskningsfrågor
• Hur kan vi på bästa sätt uppskatta effekten av
klimatförändringarna på:
– framtidens lokala klimat (t ex extrem regn)?
– höga flöden och översvämningsrisken?
• Hur kan vi beskriva osäkerheterna på ett användarvänligt
sätt?
• Hur ska man bedöma effekterna av klimatförändringarna
på den potentiella översvämningsskador?
• Vilka strategier för anpassning behövs?
Projektets fyra
pilotområden
Torneälven (Haparanda)
Karlstad
Ätran (Falkenberg)
Fyrisån (Uppsala)
LOKALA FRAMTIDA KLIMAT
Framtidens
Klimat
Observerade
klimatet
Framtidens
Klimat
SMHI
Observerade
klimatet
Framtidens
Klimat
SMHI
Observerade
klimatet
Framtidens
Klimat
Observerade
klimatet
GU
Väder
Generator
Osäkerheterna
Utsläppscenarier
Koncentrationen
Global klimatmodell
Regional klimatmodell
Korrigering
Hydrologisk modell
Beräknar Q100 from 30års..
Några första resultat
HYDROLOGISK
MODELLERING
Simulera flöde
klimat
tillrinning
Förändringar i högt flöde:
Torneälv
10000
jmf. smhi-GU scen 2
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
SMHI Q100
GU Q100
SMHI Q200
GU Q200
SMHI Bhf
GU Bhf
HYDRAULISK MODELLERING
Falkenberg: Havsvattenståndet…
6
4
2
0
-2
Illusterar ett beräkningsfall med flödet satt till medelvattenföringen 51 m3/s framkört för
havsvattenstånd varierande från medelvattenståndet (Ringhals) 4,5 cm upp till 225 cm. Man
kan se i figuren att vattennivåerna i Ätran är mycket känsliga för havsvattenståndet i
mynningen och att havet dämmer långt upp i Ätran.
HW100
HW200
Dagens klimat
[cm]
152
158
År 2100
[cm]
232
238
Havsvattennivåer som använts i beräkningarna för
Ätran.
Falkenberg: Högt flöde…
10
8
6
4
2
0
-2
-4
0
1000
2000
Visar på spridningen av resultatet för de olika beräkningsfallen i ett framtida klimat.
Beräkningar med flöden för varje hundratal i intervallet 300 m3/s upp till 1600 m3/s har
gjorts med framtida havsvattennivåer som randvillkor.
3000
ÖVERSVÄMNINGSSKADOR:
INDIREKTA EFFEKTER
Skador till följd av kortvariga
skyfallsöversvämningarna
• Pilotområdet Uppsala
• Finns en tydliga samband mellan intensitet
och skador?
• eller är det sårbarheten som påverkar
mest?
• kopplar samman skadedata från
Länsförsäkringar, nederbördsintensitet
från radarmätningar och information om
terrängförhållanden.
KOPPLINGAR MELLAN
FORSKNING OCH PRAKTIK
Osäkerheterna
Utsläppscenarier
Koncentrationen
Global modell
Regional modell
Korrigering
Hydrologisk modell
Beräknar Q100…
Övergripande frågeställning
Hur kan vi anpassa vårt samhället till
framtidens regn och översvämningsrisk?
Göteborgsvägen med spårväg i mitten.
Översvämmad
Vaksalaviadukt,
Uppsala.
Foto: Uppsala nya
tidning
Oväder över Västsverige
20 maj 2014
Ale: 33,0 mm
Alingsås: 28,3 mm
Bollebygd 26,2 mm
Göteborgs Posten 2014 05 21