Pojken som blev en carbidlampa Av Joel Pettersson Framförd och regisserad av Matts Stenlund Föreställningen Baserad på en text av Joel Pettersson daterad 23.11.1918. Texten har redigerats av Matts Stenlund efter en utskrift av Ralf Svenblad. Produktionen sker med stöd av Ålands kulturdelegation och Svenska kulturfonden. Biografi Joel Pettersson (1892-‐1937) Joel Pettersson kan utan tvivel Självporträtt av utropas till 1900-‐talets märkligaste Joel Pettersson. Matts Stenlund, skådespelare och regissör. kulturpersonlighet på Åland. Han var något av en åländsk van Gogh, en expressiv målare som inte samtiden förstod sig på. Han var även författare, dockmakare, teaterregissör och kulturarbetare på många plan. Joel Pettersson var son till ett småbrukarpar i Lemland, Norrby. I unga år inspirerades han kanske av Victor Westerholm och hans konstnärskoloni som höll till i grannskapet. Joel började vid Åbo Ritskola, men slutförde aldrig studierna. I Lemland engagerade han sig i ungdomsföreningen. Han skrev skådespel, regisserade och målade kulisser. Från år 1918 finns en serie akvareller bevarade där Joel visar prov på modernistiska förenklingar. Den nu aktuella texten ”Pojken som blev en carbidlampa” härrör från samma år. Joel Pettersson hade svårt att livnära sig på sitt kulturella arbete. Han övertog föräldragården men hade ringa framgång med jordbruket och sålde marken. Efter ett misslyckat försök med hönsfarm gjordes hönshuset om till ateljé där han formade lerskulpturer. Mycket av sin produktion förstörde han sedermera. Efter ett uppehåll i måleriet började Joel Pettersson åter måla inför den åstundande Ålandsutställningen 1936 där hans målningar gjorde succé. Tyvärr fick Joel Pettersson aldrig ta del av framgångarna. Han hade redan 1936 tagits in på Grelsby mentalsjukhus där han avled i januari 1937. En stor del av Joel Petterssons litterära kvarlåtenskap räddades av folkhögskoleläraren och landskapskamrern Werner Eker. Samlingen bevaras nu i Ålands landskapsarkiv. Joels efterlämnade texter har bland annat resulterat i flera prosautgåvor redigerade av framlidne Valdemar Nyman, som även skrev en biografi om Joel Pettersson: ”Pojken och den gråa byn”. Ralf Svenblad har intresserat sig för Joels författarskap och sammanställt flera publikationer. Svenblad har även använt sig av Joel Petterssons författarskap i sin forskning kring åländska dialektord. Det är även Svenblads utskrift som använts som grund i detta teaterprojekt.