KommUNIKation september 2010

Nr 3 · 2010 · Årgång 55
STAMNING
TAL/SPRÅK
FORSKNING
KommUNIKation nr 3 2010
1
INNEHÅLL
– tidskrift om stamning
Årgång 55, ISSN 1650-875
ANSVARIG UTGIVARE
Anita Blom
[email protected]
REDAKTÖR
Alexandra Carlstrand
[email protected]
TRYCKERI
Typografiska Ateljén AB
Tumba
OMSLAGSBILD
Louise Löfgren, volleybollmatch
på Härnösandslägret
MANUSSTOPP
28 feb, 15 maj, 31 aug, 15 nov
Manus sändes till redaktören
via e-post, CD eller brev
KommUNIKation är en
tidskrift som Stamningsförbundet utger fyra gånger
per år
KONTAKT
Stamningsförbundet
Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Besöksadress
Sturegatan 4A, Sundbyberg
Tel: 08-720 61 12
Fax: 08-720 66 09
E-post: [email protected]
3. ORDFÖRANDESPALt
4. tore talar till punkt
6. tre historier och tre drömmar
9.
stamning och sång
10. barnläger i visby
12. stamning på nätet
13.
Hannas tips till lärare
14. årets logoped
15. ungdomsspalten
16.
internationella stamningsdagen
17.
det sjöngs på nordiska
18.
vad händer under hösten?
20.
intensiv stamningsterapi
21.
barnsidan
22.
föräldranätverk
23.
kontakt
24.
härnösandslägret
Alla artiklar är välkomna!
2
KommUNIKation nr 3 2010
dags att byta batterier
Att arbeta inom styrelsen och inte
minst som ordförande är helt fantastiskt, för man både ger och får energi och inspiration och ju mer man
lär sig, ju mer man vill göra. Men,
ibland blir det för mycket på annat
plan.
Mellan sommaren 2009 och sommaren 2010 har akuten fått besök av
vår familj för följande: 2 ggr astma,
näthinneavlossning, plötsligt oförmögen att gå, mördarbakterier, kollapsad lunga, hjärnblödning, stroke
och andra mindre livshotande åkommor. Då töms batterierna fortare än
de hinner laddas. Jag har känt att jag
inte kunnat ge allt jag ville och det
går ut över förbundet.
Därför behöver förbundet er hjälp.
Jag kommer nämligen att lämna ordförandeskapet till förfogande. Men
jag har nya laddare på gång: tonårsdotter på gymnasiet, egna högskolestudier och musik tattoo med musikkåren. Mycket spännande. Men
stamningsarbete kommer alltid att
vara på första plats i allt jag gör.
När ni läser detta är höstens aktiviteter i full gång, i förbunds-styrelsen och i lokalföreningarna. Höjdpunkten kommer att ligga i oktober,
med mässor, medlemskongressen,
samt den internationella stamningsdagen, 22 oktober, som pricken på
i-et. Även här behövs er hjälp. Från
att komma till föreningsaktiviteterna till att helt enkelt prata stamning
med andra i din omgivning. För hur
kan vi kräva att man ska förstå och
veta vilka insatser vi behöver, om
inte vi talar om det för dem?
I detta nummer kan ni läsa om aktiviteterna som är på gång nu under
hösten. Gå gärna på din förenings
träffar, men även på andras, för att
få nya vänner och få inspiration till
era egna. För visst är det intressant
att talträna, lära sig att bearbeta och
stå emot rädslor, sjunga, pubkväll
och mycket, mycket mer. Du kan
också läsa om olika människors tankar kring stamning och det vore roligt att se kommentarer till det som
skrivits för att göra tidningen ännu
mer dynamisk.
Ingen kan göra allt, men alla kan
göra någonting. Grattis till den internationella stamningsdagen!!!
Anita S. Blom
ordförande Stamningsförbundet
[email protected]
Stamningsförbundets insamlingsfond
Fonden ska främja…
• kommunikativ och personlig utveckling hos barn, ungdomar och
vuxna med stamning
• forsknings- och utvecklingsarbete
avseende diagnostisering och behandling av stamning hos barn, ungdomar och vuxna.
• information och stöd till nära anhöriga till barn och ungdomar med
stamning.
Vill du söka bidrag från fonden?
Rätt att söka bidrag ur fonden har
medlem i förening, som är ansluten till Stamningsförbundet samt är
mantalsskriven i Sverige.
Utdelning för 2010 blir 10 000 kr
totalt och kan ske när som helst under året. Ansökan om bidrag ur fonden ska sändas till fondens styrelse.
Beviljade bidrag ur fonden utbetalas efter rekvisition från bidragstagaren, kvitto att bidraget använts
till det ändamål som ansökan omfattar ska bifogas. Bidrag med större
belopp som t.ex projektbidrag utbetalas i förskott efter rekvisition och
ska redovisas till fondens styrelse
inom sex månader.
Beviljade bidrag ska användas
inom tolv månader från beslutsda-
KommUNIKation nr 3 2010
tum, därefter går de uttagna beviljade bidragen tillbaka till fonden.
Vill du ge en gåva?
Insamlingsfonden tar tacksamt mot
gåvor och donationer på:
Plusgiro 9 09 99-4
För mer information, kontakta
Stamningsförbundets kansli på telefon 08-720 61 12 eller skriv till [email protected]
Ansökan skickas till
Stamningsförbundet
Box 1386, 172 27 Sundbyberg
3
tore talar till punkt
Efter flera år av svår
stamning hittade Tore
en teknik som passar honom bra. Han delar mer
än gärna med sig av sina
erfarenheter.
Tore Wolff började stamma i början
av 40-talet, vid sex års ålder. Han
beskriver sin dåvarande stam-ning
som krävande. Han behövde mycket
kraft för att tala och framförallt tog
den en stor del av hans energi.
– Vid senare år blev jag helt kallsvettig när jag talade, berättar han.
Han fick som 11-åring gå hos logoped en gång i veckan under ett års
tid. Men kände att det inte gav honom något.
– Hon sa bara ord och så upprepade jag och då blev det ingen stamning. Jag brukar säga att stamningen
4
inte sitter i talapparaten utan i kommunikationen.
Tore Wolff menar att det är vid
möten med andra människor som
det blir svårt. När personer som
stammar pratar för sig själv går talet
oftast flytande. Men när de ska samspråka med andra kan tal-problem
uppstå.
Själv hade Tore velat gå hos en
psykoterapeut eftersom han tyckte
att stamningen medförde stora bekymmer i hans vardagliga liv. Men,
enligt Tore, ville logopeden att de i
första hand skulle arbeta med talet.
Skolan, jobbet och kärleken­
Skolan upplevde han som jobbig.
Men han blev inte retad och när han
umgicks med sina kompisar flöt talet på rätt bra.
– I klassrummet tänkte jag ut i
förväg vad jag skulle säga, men det
KommUNIKation nr 3 2010
gick inte alls bra. Det var någon enstaka lärare som förstod sig på mig
och inte jäktade på.
Han menar att lärarna nog inte
visste så mycket om stamning på
den tiden.
Efter gymnasiet provade han på
lite olika saker för att sedan utbilda
sig till teleingenjör. Han fick sedan
arbete på Ericsson i Stockholm.
Där blev han kvar i hela 40 år – och
fick en guldklocka när han gick i
pension­.
Han träffade kärleken och gifte
sig efter 20-årsåldern. De fick tre
barn och flera barnbarn. Men när
barnen flyttade hemifrån gick makarna skilda vägar. Men vem säger att kärleken inte kan slå till fler
gånger? För 20 år sedan åkte Tore
på Nordiska stamningsseminariet i
Finland där han träffade sin nuvarande flickvän.
Första kontakten
En dag, när han var närmare 30 år,
fick han nys om en talkurs som leddes av en amerikan. Kursen hette
Speaking Circle och lockade Tores
intresse. Han anmälde sig.
– Jag tyckte att kursen var bra. Vi
fick 10 minuter att tala inför gruppen. Det fungerade hemskt bra, och
jag har funderat över varför. Tror att
det kan ha att göra med att vi fick
tala ostört, det fanns inga störande
moment.
Speaking circles är inte bara till
för personer som stammar. Kurserna
finns över hela världen och vänder
sig till dem som vill förbättra sitt tal
inför andra. Det kan vara för personer som i sitt yrke ofta håller föredrag, eller för den som är rädd för
att hålla tal inför andra och behöver
komma över sin rädsla. För Tore var
det det sist nämnda. Han fick lära sig
en ny talteknik. Nämligen att tänka
på andning, tempoväxling, artikulation, röst och betoning.
ning. Då märker man att det blir ett
stamningsfritt talflöde. Det svåra är
att övergå till att prata med andra
med det lugna taltempot. Det är
svårt att kunna vara tyst också, att
kunna lägga in pauser.
Ibland kan han möta personer som
är stressade, vill skynda på, hinner inte lyssna. Som barn upplevde
Tore att hans mamma inte lyssnade
så uppmärksammat på honom. Hon
kände på sig vad han skulle säga och
därför fick Tore inte prata till punkt.
Men i dag är det annorlunda.
– Nu när jag märker att någon avbryter säger jag: ”nu har jag inte fått
tala färdigt”. Sådana tankar hade jag
inte under tonåren.
Nä, då tyckte Tore att det var förfärligt att gå ut och dansa. Han kunde
inte få igång ett riktigt samtal, utan
fick nöja sig med att bara bjuda upp.
– Jaget ”jag” fanns inte, eftersom jag inte kunde prata, säger han.
Dansa kunde jag men att öppna ett
samtal var helt uteslutet.
”Bli vän med andningen”
Talar mer än gärna
– Det gäller att behålla ett taltempo som bibehåller en lugn and-
I dag är det annorlunda. Tore pratar
mer än gärna. Numera, tycker Tore
Speaking Circle
• Grundades av amerikanen Lee
Glickstein som hade svår talängslan. Genom att tala i en
trygg miljö och få positiv kritik
från lyssnarna upptäckte han att
rädslan avdramatiserades och
man blir trygg som talare.
Wolff att han kan använda tekniken
överallt.
– Jag stannar upp när jag märker
att min stamning kommer. Och då
kommer jag ihåg att tänka på mitt
taltempo och min viloandning. Viloandning innebär att jag har i stillhet
blivit vän med den lugna andning
som infinner sig då jag helt kopplar
några minuter.
I Sverige lär bland annat TALAkademin ut denna teknik på sina
helgkurser. Deltagare har i sin tur
fört in tekniken till sin lokalförening och i dag träffas medlemmar
från flera av Stamningsförbundets
lokalföreningar regelbundet för att
talträna med tekniken.
– Jag har frågat andra ”hur upplever ni mitt taltempo?”. De svarar
att de inte har tänkt på det överhuvudtaget. Man upplever ju själv
att det är så långsamt. Att inte andra
upplever det som långsamt har haft
stor betydelse för mig.
Vill du komma i kontakt med
Tore? [email protected]
TEXT: Alexandra Carlstrand
BILD: Mats Wirström
Talets Tio Punkter
• 6 – 8 personer gör korta framträdanden. Var och en bestämmer spontant ett ämne. Man får
en bestämd tid att tala på.
• Gruppens roll är att vara goda
lyssnare. Det är viktigt att hela
tiden hålla god ögonkontakt med
talaren och vice versa. Efter talet
ger gruppen positiva kommentarer till talaren, inte om innehållet
i ämnet utan sättet att framföra
det på, t.ex. det gjorde mig glad,
stämd till eftertanke, m.m. Det är
för att den som talar skall uppleva att innehållet i det man säger
är oviktigt.
• Innan man börjar tala berättar
man för lyssnarna vilken del i
taltekniken man tänker fokusera på, t ex pausering. Detta är
ett tillägg som TALAkademin
gjort. Man har funnit att det är
viktigt att innan man börjar tala
koncentrera sig på vad man skall
träna. Man kan även stå helt tyst
under sin tid. Tidspress är en av
stamningens stötestenar. Därför
är det bra att i dessa övningar
inte känna av detta.
• I Speaking Circles lär man sig
att inta scenen, ha god publikkontakt, känna glädje i att framträda och tala, behärska själva
talet och situationen. Man tränar
sina färdigheter – enligt TALAkademin helst - i god talteknik
som man i separata övningspass
tränat i Talets Tio Punkter. Det är
TALAkademin checkinglista för
röst- och taltekniska färdigheter
som man har funnit viktiga för
ett bra tal.
KommUNIKation nr 3 2010
1. Andning - pausering, att använda sig av bestämda pauser i
talet.
2. Andning - viloandningsrytm,
skapar ett lugnt och behagligt
taltempo.
3. Tempokontroll - håller ett fast
långsamt tempo.
4. Tempoväxling - växlingar
mellan olika taltempon.
5. Koartikulation - att sammanbinda ljud för att skapa flyt i talet, träning i ljudbildning.
6. Artikulation - sluddrigt, normalt och övertydligt uttal.
7. Röststyrka - svag, normal och
stark.
8. Röstläge - högt, normalt och
lågt.
9. Röstkvalitet - olika röst­klang­
er, gäll, ljus, mörk, klar, etc.
10. Betoning och tonfall - rytm
och frasering.
Källa: www.stamning.se
Åke Byström, TALAkademin
5
tre historier och tre drömmar
Jag älskar sommaren, den
fuktiga luften på en tidig kväll är ofta
det bästa sällskap jag behöver när
jag står vid en vacker strand på västkusten och tittar på solnedgången.
Under sommarperioden verkar det
mesta vara så enkelt och trevligt,
stress och ångest kan omöjligt måla
om en klar blå himmel som vi bär
över axlarna till något grått eller
svart. Tänk vad underbart det hade
varit, om sommaren kan vara för
evigt, det är en dröm för mig. I den
här artikeln vill jag avslöja drömmar
som Daniel, Christer och Mustafa bär
med sig. Tre män jag träffade under
talhelgen i regnig Göteborg för några
veckor sedan.
Christer från Uddevalla
Christer satt mitt emot mig på lunchen under talhelgen i Göteborg,
han har nyss blivit en pensionär och
trivs bra med sitt liv tillsammans
med sin käraste i vackra Uddevalla
som ligger utanför Göteborg. Under
samtalet märkte jag knappt att han
stammade, hans vänliga blickar
ifrån ögonen gjorde att jag kände
mig behaglig i hans sällskap. Han
pratade i en lågmäld röst i ett lugnt
tempo om hans liv och hans kamp för
att kunna tala bra. Christer började
stamma redan som barn. För det
mesta var han en tystlåten påg och
trivdes bättre som åskådare än att stå
i centrum. Det värsta han visste om
i skolan var högläsning. Han tyckte
själv att han hade snälla lärare som
tog hänsyn till honom. Vissa lärare
valde att inte låta honom svara på
frågor på lektionerna, de trodde att
han föredrog att vara tyst. Även om
det fanns en god intention, skapades
Christer Johansson
6
KommUNIKation nr 3 2010
det ett utanförskap för honom.
Då och då kände han en konstig
skamkänsla och distanserade sig
själv ifrån andra kompisar. När han
gick i grundskolan, fick han för första
gången träffa talpedagogen Jan Bratt
i Göteborg. Hos honom fick Christer
göra många olika övningar för att
lära sig tala bättre. Bland annat fick
han ligga på golvet för träna sitt tal.
Syftet med den här övningen är bland
annat för att han skulle få känna hur
det känns att andas på ett annat sätt.
När vi pratade om detta, log han lite
för sig själv och tittade ut mot havet
som finns utanför fönsterrutan.
Under tonårstiden var han mycket
telefonfeg. När han tog upp en telefonlur, kände han ofta att han inte
hade någonting som han ville säga
till personen på andra sidan. Då och
då kände han att han inte kunde vara
tillräcklig intressant som person. När
han hamnade i en argumentation
med en kompis, tyckte han att det
var svårt för honom att säga emot.
När vi pratade om detta, blev hans
röst något ljusare. Jag såg ett oväntat
pojkaktigt skyggt minspel när han
avslöjade en liten hemlighet för mig.
Hemligheten är att han alltid tyckt att
det är svårt att upprepa en mening,
det var nästan omöjligt för honom att
upprepa samma mening flera gånger.
Om någon bad honom upprepa en
mening han nyss har sagt, kände han
ofta av en stark spänning i kroppen
som omöjligt kunde avlösas.
Innan vi avslutade samtalet, ställde
jag en fråga till honom som jag ångrade mig direkt efteråt. Jag frågade
honom vad han hade velat göra med
sitt liv, om han inte hade problem
med stamningen. Hans ögon tittade
plötsligt mot ett annat håll och svarade med en energisk röst tillbaka.
”Jag har alltid haft en dröm att vara
programledare i TV!” Den snälle
farbrorn förvandlades i mitt huvud
till en annan person. Jag såg en glad
Christer i en vit frack i den gigantiska
festvåningen i Peterhof sommarpalatset i St Petersburg. En ung tjej satt
vid en vit flygel och spelade Chopins
sista vals i A moll, medan Christer
läste upp en vacker dikt i sin typiska
lågmäld röst.
augusti, solen skiner och små fåglar
f lyger runt under en blå himmel.
Vinden blåser och den ljuvliga doften
ifrån alla möjliga blommor gör att
man känner sig nästa nästan något
berusad. I den perfekta bilden ser jag
även en glad Daniel i en cool röd Ferrari T-shirt som kör längs den långa
italienska kusten. Det spelas svängiga
Elvis låtar ifrån CD-spelaren och ett
glatt leende blir den bästa förgyllning
för bilden.
Mustafa från Göteborg
Daniel Lindstrand
Daniel från Västra Frölunda
Det var lätt att tycka om Daniel,
hans pojkaktiga leende gjorde att jag
kände mig välkommen de gångerna
jag träffade honom. Redan som ett litet barn fick han problem med sitt tal.
Som Christer tyckte han att det kändes besvärligt att få läsa högt inför
klassen när han gick i grundskolan.
När läraren ropade hans namn och
bad honom att läsa på lektionerna,
kände han sig ofta väldigt spänd.
Än idag minns han hur det var, när
hans händer svettades och hjärtslagen
slog snabbare. När han var med nära
kompisar eller familjmedlemmar,
kunde han tala någorlunda flytande,
speciellt om samtalsämnen som in-
tresserade honom. Talet försämrades
när han var i skolan och var med
skolkompisar som han inte kände så
väl. Under sina ungdomsår, tyckte
han att det var besvärligt att svara i
telefon. Bokstaven L tyckte han var
svårt att säga och hans efternamn
är Lindstrand. När han blev äldre
upptäckte han att han inte gillade att
prata med någon som också stammade. Detta påminde honom om hur
det kan vara att stamma, medan man
har någonting viktigt att säga.
När sommaren kommer, längtar
han efter att få resa ner till ner Italien.
Vi pratade om den vackra kusten i
Sorrento i södra Italien redan förra
hösten. En sensommardag mitt i
KommUNIKation nr 3 2010
Mustafa är väldigt tystlåten person,
hans mörka ögon utstrålade en speciell värme som jag lade märke till
omedelbart. Medan vi pratade med
varandra, höll han på att skriva ner
viktiga ord som han betraktade som
nyckelord på ett papper bredvid. Det
är otroligt lätt att prata med Mustafa, även om han var blyg. I början
kände jag att han var nervös när jag
försökte att prata med honom, de
oroliga ögonen avslöjade att han inte
kände sig riktigt bekväm. När jag
försökte prata med honom om en resa
till Kappadokien vilken jag och min
pojkvän vill genomföra i framtiden,
började han att prata med en mer
avslappnad ton med mig. Han berättade om sina studier inom geografi
på universitetet och hur han träffade
tjejen som han gifte sig med. När han
pratar turkiska, kunde han lätt byta ut
orden han tyckte var svårt att uttala,
men han har ett begränsat ordförråd
på svenska. Det var delvis därför han
inte ville prata så mycket, när han
behöver prata svenska.
När han var barn talade han bra.
Talet försämrades stegvis när han
började plugga. Stamningsproblemen gjorde att han föredrog att
vara tyst så mycket som möjligt. Så
småningom började han isolera sig
ifrån omgivningen. Hans föräldrar
hade en begränsad kunskap om
stamning och vad de kunde göra för
att kunna hjälpa deras son med hans
talproblem. Hans lärare i skolan
kunde inte erbjuda honom någon speciell talövning, han blev tyvärr bara
mer och mer deprimerad på grund
stamningsproblemet. När han var
tonåring, försökte han att leta efter
en magisk medicin som skulle kunna
bota hans stamning och fria honom
ifrån en tråkig social isolering. Den
drömmen blev dock aldrig sann. Han
7
Drömmar
kan bli
sanna
Det var många veckor
sedan jag träffade de
här killarna i Göteborg, jag minns det
fortfarande flög små
vita snöflingor under
morgon-timmarna.
Mustafa Cankaya
fick lära sig att acceptera sitt öde. Det
var obehagligt att prata om detta,
Mustafas röst blev skakig. Jag såg
hans sorgsna ögon försökte att titta
bort, när jag försökte att möta hans
blickar. Han lyfte upp sin vänstra arm
så att hans huvud fick stöd.
När han flyttade till Sverige för
kärleken, fick han även kämpa för
att lära sig ett nytt språk. Som många
vuxna som flyttar till ett nytt land,
kände han en minskad självkänsla
när han försökte att prata svenska.
Efter en stund med honom, förstod
jag att han är en mycket strukturerad
och klipsk person. När han pratar
svenska, blir han ofta stressad över
att han inte alltid rätta kan komma
på ett uttryck som kan beskriva vad
han har att säga. Om han upptäckte
att ett ord är svårt att uttala, kunde
han oftast inte byta ut det svåra ordet
mot ett annat ord han kan säga bra.
Till skillnad ifrån Daniel, kände han
sig bekvämare att prata med någon
som också stammar. Han trodde att
stammare skulle kunna förstå vad
han har för svårigheter och de vill
inte döma honom på samma sätt som
8
människorna som inte stammar. Till
vardags pratar han bäst när han är
tillsammans med sin son, killen som
han älskar mest på hela jordklotet.
Magiskt nog, just då vi pratade
om hans son, slutade det att regna
utanför fönstret. En svag solstråle
trängde sig in i rummet och lyste upp
Mustafas ögon. Mustafa hoppades på
att hans son skulle få en bra framtid
i Sverige, i ett land där de flesta har
en bra förutsättning att lyckas, om
man är beredd att jobba hårt. Jag är
övertygad om att Mustafa är en snäll
pappa som bryr sig väldigt mycket
om sin son. Hans blickar avslöjade
hur stolt han var över sin son. Om
20 år kommer Mustafa Jr kanske
att bli en välutbildad jurist, en ärlig,
passionerad och hederlig person som
vill hjälpa människor i nöd. Eller
en eftertänksam och flitig politiker,
en sådan som kan hålla sina löften.
Bästa fall en duktig apotekare som
kan uppfinna magiska piller som kan
lugna ner varje stammares nerver,
när de känner sig stressade. Den här
bilden gör att jag känner mig riktigt
väl till mods.
KommUNIKation nr 3 2010
När jag höll på att samla materialet, ville jag i första hand
göra ett försök att kartlägga om
det kan vara jobbigare för en
stammare att prata med någon
som inte har svenska som sitt
modersmål. En bekant som har
engelska som sitt modersmål
har ju sagt till mig vad hon
måste tänka på när hon pratar
engelska med en svensk på jobbet. Hon har lärt sig att även om
en svensk ingenjör kan göra en
bra presentation om rotordynamik på engelska, kan hon inte
alltid förvänta sig att den där
svensken vet vad en kapsylöppnare heter på engelska. Med ett
annat ord, hon kan känna sig
nästan mer spänd, när de pratar
engelska med en svensk än med
en engelsman.
rna kan
Drömma
a, om vi
n
n
a
s
i
l
b
m ömt
e
d
r
a
d
r
vå
iktigt !
och förs
Medan jag höll på att planera
artikeln, tänkte jag nästan mest
på de här killarnas drömmar.
Vem kan leva ett bra liv utan
drömmar och mål. Drömmarna
kan bli sanna, om vi vårdar dem
ömt och försiktigt! De underbara funderingarna verkar ofta
som en pålitlig kompass, när vi
väljer våra vägar inför en ljus
framtid.
TEXT & BILD: Julia Sonnerup
stamning och sång
Jag har många gånger fått höra att stammande personer oftast inte
hakar upp sig när de sjunger. Så är det även för mig själv, och jag
har funderat en hel del på varför det är så, varför spänningar och
talturbulens försvinner när jag ger mig in i sångens och musikens
värld.
Andning, sång och tal
Jag tror att det finns många
förklaringar till sångens positiva
inverkan på rösten. Den kanske
mest uppenbara förklaringen är
andningen. När en stammande
person talar kan andningen många
gånger upplevas som forcerad,
oregelbunden och spänd. När en
person sjunger (speciellt om det rör
sig om en mer skolad sångare) så går
det nästan inte att bortse från att en
specifik teknik tillämpas. Det rör
sig här om en andning som skiljer
sig avsevärt från sätter på vilket
människor generellt sett andas när
de pratar. Även för den mindre
skolade rösten är det svårt att inte
på något sätt andas lugnt och stort
vid sång. För att uppnå styrka i
sångrösten fylls lungorna nästan per
automatik med mycket luft genom
stora och fulla andetag. Denna mer
tekniska och planerade andning tar
kontrollen över diafragmans rörelse,
och rösten använder ett annat sätt att
andas och konstruera ljud på än vid
vanligt tal. Detta sätt att andas har
vissa stora likheter med det sätt på
vilket McGuire-medlemmar andas.
Även om McGuire förespråkar
snabb inandning, något som ej är att
föredra vid sång, så finns det likheter
med sångens krav på stora och fulla
andetag. Även Talakademins fokus
på ett inre lugn går att härleda till
sångteknikens knep och tekniker.
Kraften av positivt
tänkande
Dock ser jag många andra intressanta
förklaringar till varför en person
som stammar inte hakar upp sig vid
sång. För egen del känner jag att
även talet förbättras efter en stunds
sång, i alla fall för ett tag. Jag tror
att självförtroende, lugn och positiv
energi här spelar en avgörande roll.
När sången känns bra, och rösten
flyter på som man önskar att den
alltid gjorde, så stärks tilltron till
den egna förmågan och kapaciteten.
Genom att bära kvar bilden av ett
lugnare och mer strukturerat sätt
att andas inom sig, även i talet,
kanske den som stammar för ett tag
upplever en frihet och ett lyckorus.
Men framför allt blir sången en
tillflyktsort och ett vilotillfälle, en
sfär där du som stammande person
kan vara den du vill vara, där du kan
leva ut det självförtroende och den
kapacitet som du egentligen alltid
bär inombords, eller som du alltid
längtat efter. Det sägs att även de
med dåligt självförtroende tror på
sig själva om de utför en uppgift eller
ett arbete som de vet att de kan och
behärskar väl. Och så är det nog inte
minst för de som stammar och som
sjunger i stora eller små offentliga
sammanhang. Dessa tillfällen blir
till oaser, till stunder då du som
sångare har kontrollen. Det finns
en rad kända artister som stammar
privat, och som likväl framstår som
oerhört professionella, självsäkra
och karismatiska som scenartister.
Kanske har de denna extra lyskraft
just tack vare att de stammar.
De njuter i fulla drag av att ha
kontrollen, av att människor lyssnar
på dem och ger dem uppmärksamhet
när de själva väljer att framträda.
KommUNIKation nr 3 2010
Även om det till viss del här handlar
om iscensatta identiteter, och om
artistalteregon, så tror jag att den
bekräftelse som uppnås till stor del
stärker självförtroendet, och därmed
även det egna talet.
Självförtroende
genom sång
Orsakerna till varför människor
stammar må variera oerhört mycket,
men en gemensam nämnare som
påverkar talet negativt torde ändå
vara bristande självförtroende,
eller snarare avsaknad av självklar
hävdelseförmåga genom talet. Kunde
man i alla stammande personer
ingjuta lite av det självförtroendet
som en (professionellt) sjungande
person erhåller genom sången, så
skulle troligtvis många människor
må bättre och våga mycket mer.
Stamningen skulle inte försvinna,
men självkänslan skulle förändras,
och förbättras. Jag tror att alla
människor behöver känna att de
antingen yrkesmässigt eller privat
har en sfär där de styr och har
kontroll. Och naturligtvis gäller detta
tankesätt inte enbart de som kan
sjunga. För den tondöva personen
torde till exempel teaterkonsten
ingjuta ungefär samma stimulans.
Att känna flow i rösten är något
alla människor förtjänar att få
uppleva någon gång i sitt liv, och
för stammande personer känns
sångens och teaterns världar som
bra medel för att träna upp lugnet
och självkänslan.
TEXT: Johan Jarl
[email protected]
9
Visby sommaren 2010
På RomaKloster fick vi klä oss i tidenlinga kläder
Den 27 juli började vår långa resa ned till Gotland.
Barnen var pigga trots den tidiga morgonen. Vi åkte 6
km för att plocka upp mormor som fick följa med i år
då pappa var på Grönland för att jobba.
Kring 5 tiden på kvällen var vi
framme i Nynäshamn där vi tog in
på hotell, färjan till över till Visby
gick tidigt morgonen efter.
Vi började vår Gotlandsvistelse
på Kneippbyn där vi badade och
lekte i 2 dagar innan vi begav oss till
Volontärsgatan på fredagseftermiddagen. Där mötte Kim och Marie oss
och vi fick nyckeln till vårt rum. Vi
vilade ett par timmar innan vi alla
samlades för en gemensam middag
och därefter åt glass på Glassbaren
där de finns över 140 olika sorter
att välja emellan. Efter att vi fyllt
magarna med både mat och glass så
promenerade vi genom Visby under
Guidning av familjen Renard. Vi
stannade till vid kulturskolan där vi
fick möta trollkarlen Elias. Han trollade hakorna av oss allihopa och vi
gick därifrån med pannorna djupa i
veck. Hur bar han sig åt??? Barnen
diskuterade vilt på vägen hem. Hur
gjorde han??
10
På lördag morgon kom bussen
och hämtade oss för frukost. Därefter tog Kim och Marie hand om
barnen medans vi vuxna samlades
i samlingsrummet tillsammans med
Anita för att prata. Barnen åkte lille
putt tåget, besökte Fenomenalen
och åt sedan en lunch på Max. Efter
lunch åkte vi ut till Roma Kloster
där vi fick klä oss i tidsenliga kläder
och fick en guidning genom klostrets historia. Sen åkte vi vidare till
Roma glasbruk där barnen fick göra
Trollkarlen Elias lär Albin hur man använder trollstaven
KommUNIKation nr 3 2010
Ännu ett fantastiskt läger har vi
varit på. Allt är så otrolig välordnat, fantastiska människor som man
träffar varje gång. Stor eloge till
Kim, Anita och Marie som gör detta
möjligt för oss alla år efter år!
Vi längtar redan till nästa år och
nästa läger!!
egna glas smycken, prova bågskytte
mm. På kvällen gick vi en tipspromenad.
Söndagen började med frukost,
sen hade vi lite egen tid där vi åkte
till havet för att bada. Irene och Håkan fick visa vägen ut till Snäck där
de fanns en fin badstrand. Barnen
badade ett par timmar och även en
del vuxna som trotsade kylan i vattnet. Sedan lotsade Håkan oss tilbaka
till Volontärsgatan där Kim, Marie
och Anita dukat upp till en fantastisk buffé! Helt otroligt gott!! Vi åt
oss proppmätta och satte oss sedan i
bussen för att åka hem till familjen
Renard i Vallstena. Där blev barnen
indelade i grupper där varje grupp
fick en videokamera. Sedan filmade
de hela dagen. Håkan och AnnaKarin ska klippa ihop allt till en film
som vi ska få ta del av sedan. Det
dukades upp till ett stort glasskalas
ute i deras fina trädgård. En fotbollsmatch avgjordes också. En härligt
dag med mycket vackert väder.
Vi åkte sedan bussen tillbaka till
Volontärsgatan där vi hann vila en
liten stund innan det blev dags för
middag. Kvällen blev fri tid, vissa
gick på stan, andra ned till havet för
att se på solnedgången.
TEXT: Familjen Alfredson-Frost
och mormor
BILD: Anita Blom
Tala i
göteborg
6–7
november
Boka in denna helg! Åke
Byström och Robert
Lindhof från TALAkademin i Linköping kommer till Göteborg.
Två modiga riddare
Under helgen får vi åter igen tillfälle
att ”vidga den komfortabla zonen”,
alltså att känna sig mer hemtam och
trygg när man exempelvis ska hålla
en presentation.
Dessutom skall vi lära oss att sprida kunskapen om den talträningsteknik som vi använder.
Talhelgen hålls i lokal ”Älvsborg”
på Dalheimers hus, Slottsskogsgatan 12 (Majorna), Göteborg. Båda
dagarna serveras kaffe/te och fralla
vid ankomst och därefter lunch samt
eftermiddagskaffe. Meddela vid
anmälan om du exempelvis önskar
vegetarisk mat eller har någon matallergi.
Priset för Talhelgen är endast 100
kronor och betalas på plats. Du kan
även anmäla dig till endera dagen,
men priset blir detsamma.
På lördagskvällen planerar vi att
gå på restaurang. Detta är frivilligt
och ingår inte i deltagaravgiften.
Daniel har förslag på prisvärda boendealternativ i Göteborg. Du som
kör bil parkerar på Slottsskogsgatan
eller på översta våningen i parkeringsdäcket i Dalheimershus.
Kursen startar lördag den 6:e november mellan kl. 10:00 - 16:30 och
söndagen den 7:e kl. 10: - 15:30.
Mer information och anmälan:
Daniel Lindstrand
Telefon 031-709 47 47
Mobil 070-588 01 20
E-post [email protected].
Kvällspromenad på Strandpromenaden
KommUNIKation nr 3 2010
Anmälan senast den 3 oktober.
11
Kanal Stamning
Videofilm på nätet
Stamning kommer att synas mer i media. Under hösten ska videofilmer om stam-ning läggas ut på You­
tube.
– Vi vill nå ut till fler som stammar genom video,
säger Viktor Ekström
Det är Stockholms stamningsförening som har startat en ny kanal
på Youtube, Kanal Stamning. Där
kommer de att lägga upp videofilmer med tema stamning.
En av initiativtagarna och den som
är ansvarig till kanalen är Viktor
Ekström.
– Vi vill kunna samla alla videofilmer som handlar om eller är relaterade till stamning på en plats. Om
du kan tänka dig att ställa upp på en
intervju så vore det toppen om du
hörde av dig till oss, säger han.
De vill åka runt i Sverige för att göra
12
intervjuer och filma förbundets och
lokalföreningarnas verksamheter.
De kan komma att synas på läger,
föredrag, talterapier, m.m med förhoppningen om att stamning ska
uppmärksammans mer. Men för att
det ska kunna bli av behövs projektpengar.
Synligt för hela världen
Youtube öppnades i februari 2005
och har blivit en populär sajt över
hela världen. Det finns möjlighet
att göra material som endast är tillgängliga för de man vill ska se dem,
KommUNIKation nr 3 2010
eller ladda upp filmer som kan ses av
en större publik. Det vill säga, vem
som helst kan klicka sig till vad som
helst. Men blir inte risken stor för
mobbning?
– Det är en risk. Men vi kan reglera allt det där. Det går att ändra
inställningar på Youtube om man
vill ta emot kommentarer eller ej. Vi
kommer inte att nämna alla personuppgifter utan bara förnamnet. Sen
frågar vi självklart innan vi filmar
vilka som vill vara med. Och vi kan
såklart ta bort filmen, säger Viktor
Ekström.
Du kan nå Viktor Ekström på
[email protected] och kanalen
hittar du på http://www.youtube.
com/user/kanalstamning
TEXT: Alexandra Carlstrand
BILD: Viktor Ekström
Hannas tips till lärare
- Jag visste genast att jag i mitt projektarbete ville skapa någonting som kunde vara till nytta för andra människor, säger Hanna Johansson.
Därför gjorde hon en broschyr till lärare om stam­
ning.
I trean på gymnasiet ska alla elever
välja ämne för sitt projektarbete.
Först tänkte Hanna att hon inte
skulle göra något om stamning, men
ändrade sig sedan. Hon ville göra
något som kunde vara hjälp till lärare, elever och övrig skolpersonal.
Därför valde hon att göra en broschyr med tips hur lärare kan göra
för att underlätta för stammande
elever i skolvardagen.
– Jag tänkte på olika situationer
som jag har haft problem med. Det
är så viktigt hur man blir behandlad
och bemött.
Texterna i broschyren är korta
men mycket informativa. Ungdomar
från Härnösandslägret har blivit intervjuade och berättar om tips och
hur de skulle vilja bli behandlade
vid t.ex. redovisningar, läxförhör
och när man som elev kommer till
en ny klass.
Förståelse är A och O
Själv tycker hon att hennes egen
stamning har hindrat henne till viss
del.
– Speciellt om man inte blir förstådd. Det har funnits lärare som
inte förstår hur jobbigt det kan vara.
Hanna tycker det är viktigt att
lärare, ja egentligen alla, ska visa
hänsyn. Det ska vara ett krav. Hon
Detta är en helg för dig
som vill arbeta med ditt
tal i en trevlig miljö, äta
gott, ha en trevlig samvaro och inte minst talträna!
tycker att de flesta av hennes lärare
har bemött henne bra.
– Men lärare är ju som människor är mest. Vissa har det svårare än
andra att förstå och ta hänsyn, säger
hon.
Du hittar broschyren på www.
stamning.se /forbundet /nyheter /
skolbroschyr.html
TEXT: Alexandra Carlstrand
BILD: Hanna Johansson
”Viktigt med rätt kunskap”
Hannas Johanssons broschyr kan komma väl till
användning. Det tror i
alla fall läraren Kristina
Dahl.
– Det är viktigt att ha
rätt kunskap, säger hon.
Förra året tog Kristina Dahl examen
på lärarprogrammet vid Göteborgs
universitet. Under sin utbildning
Tala i
skaraborg
13–14
november
fick hon bland annat kunskap om
dyslexi, ADHD och Aspergers syndrom. Men om stamning kan hon
inte komma på att de läste om.
– De kan möjligen ha nämnt någonting om det. Vi pratade om barn
med olika funktionshinder.
Hon skulle vilja ha läst om stamning i sin utbildning, då hon har haft
elever som stammar.
– Alla ska få den hjälp de behöver. Det är så viktigt att ha rätt bemötande.
KommUNIKation nr 3 2010
Talträningen inriktas på den helhet
TALAkademin funnit vara så betydelsefull i arbetet med stamning.
Direkt talträning i form av metoden
”Stamningsfritt tal” varvas med träning och muntlig framställning för
att bygga upp en stabil grund för fortsatt arbete med din stamning.
Talhelgen kommer att hållas på
Axevalla folkhögskola. Vi startar på
lördag förmiddag och slutar på söndagen efter middag.
Kôstar det nôt? sa västgöten. Ja
resan får ni som är SSF medlemmar betala själva, föreningen står
för kost, logi (för de som önskar enkelrum tillkommer en liten kostnad)
och själva kursen. Övriga medlemsföreningar som önskar delta står
själva för resan till och från Axevalla samt en avgift på 200kr.
Icke medlemmar kan också delta
men då till självkostnadspris, eller
bli medlem i SSF och få tillgång till
alla intressanta och förmånliga arrangemang som SSF anordnar.
Missa inte denna lärorika helg.
Anmäl dig senast den 31 oktober till
Sven Karlsson, tel 0500-49 10 71, eller [email protected]
Anmälan är bindande. Program
och vägbeskrivning översändes efter anmälningstidens utgång.
Besök gärna www.talakademin.nu.
Väl mött!
Skaraborgs stamningsförening
(Nu även på Facebook!)
13
Årets logoped – Patrique Rönngren
”Han är en engagerad och bra pedagog som fått mig
att acceptera min stamning och lärt mig en teknik
jag inte hade en aning om. Önskar bara att det hade
funnits sådana logopeder när jag växte upp”
Så lyder nomineringen
för årets logoped 2009
som gick till Patrique
Rönngren.
– Det känns väldigt
roligt och jag får mycket
kraft att fortsätta. Det
är kul att få ett bevis på
uppskattning. Det ger en
kick, säger han.
Det är första året som ”årets logoped” delas ut och nomineringar har
under året skickats in till Stamningsförbundet. Själv blev Patrique
Rönngren överraskad den dagen då
kuvertet med utnämningen damp
ner i hans brevlåda.
– När jag fick den här utmärkelsen blev jag väldigt glad. Stolt och
hedrad. Att arbeta med människor
tar mycket kraft och energi. Man
vet inte vad patienterna egentligen
tycker om en. Att då få en sådan här
utmärkelse är väldigt roligt. Det ger
Vem vill du
nominera?
Det finns så många som gör insatser för andra som stammar;
logopeder, föreningar och medlemmar. Därför har styrelsen
beslutat att återuppta utmärkelsen ”Årets logoped”, ”Årets förening” och ”Årets medlem”.
Skicka era nomineringar med
motivering, senast 31 december,
till [email protected]. Vinnarna kommer att koras på förbundsmötet.
14
en kraft att fortsätta.
När Patrique Rönngren pratar om
sitt arbete som logoped känner man
hans engagemang för tal, språk och
stamning. Patriques entusiasm för
logopedi började med hans intresse
för röster. Han har alltid tyckt om
att sjunga och har varit intresserad
av röster, rytmik och musik men
har även ett intresse för psykologi.
Genom att gå logopedutbildningen
fick han utrymme för båda delarna.
Under utbildningen tyckte han att
stamning var mest spännande och
valde därför att arbeta med det.
– När jag arbetar som logoped
arbetar jag inte enbart direkt med
talflytet utan tycker det är viktigt att
arbeta med patientens inställning
till sin egen problematik. Just den
kopplingen att få till eget talflyt och
inställningen till sig själv är spännande.
Patrique är verksam i Stockholm
och har i nio år arbetat inom landstinget. Vid förra årsskiftet fick han
ett avtal med landstinget att vara
privat vårdgivare.
– Jag vet inte varför jag blev utnämnd, men om jag får gissa är det
för att jag är väldigt engagerad i mitt
arbete. Vet inte riktigt vad jag ska
säga… Det finns många duktiga logopeder i Sverige som arbetar med
stamning.
TEXT: Alexandra Carlstrand
BILD: Patrique Rönngren
Tips på ställe för nästa barnläger
Jag har anordnat barn
och familjeläger läger
sedan jag kom in i
styrelsen 1996. Nu i
somras firade vi vårt
tjugonde läger i Visby!
Vi har varit i Åsa, Umeå, Gävle,
Dalarna, Nynäshamn, Lidingö
och Visby. Jag har nu börjat planera för nästa år. Troligen blir det
ett läger till våren samt ett sensommar läger, en så kallad återträff i Visby.
Men nu behöver jag er hjälp!
KommUNIKation nr 3 2010
Har ni förslag på något bra ställe? Tyvärr är inte alla kursgårdar positiva till lägerverksamhet
där barn finns med. Vi söker ett
ställe som är lätt att komma till
då det kommer familjer från hela
landet. Det skall vara bra kommunikationer, vara barnvänligt
samt ha ett bra pris! Gärna ett
utflyktsmål i närheten.
Jag tar tacksamt emot era förslag! Maila mig på [email protected].
/ Kim Lindbom Carlsson
Föräldra- och barn ansvarig
i Stamningsförbundet
Låt oss få prata!
Som kanske de flesta vet så är jag
nybliven ungdomsansvarig i stammningsförbundet. När jag fick förfrågan att vara det så tvekade jag inte,
jag vill hjälpa stammande ungdomar
i samhället för jag vet själv hur svårt
det kan vara att stamma idag. Jag
har själv haft många problem med
min stammning och andra har även
haft svårt att acceptera mig för att
jag stammar.
Jag tänker ofta på människor som
inte kan ta sig tid åt en stammande
person utan avslutar meningar åt
personen. Jag blir lika arg varje
gång jag hör något sådant, låt oss få
prata!
Jag vet hur det går till och därför tycker även jag illa om att möta
nytt folk, jag undrar har han tid med
mig? Kommer han att avsluta mina
meningar? Man är alltid rädd för sådana frågor men jag har lärt mig att
jag måste få vara mig själv för jag
kommer ingen vart annars.
Jag tror aldrig att vi kommer att
acceptera våran stammning fullt ut,
därför är det viktigt att vi får träffa
andra stammande personer. Att få
prata utan att tänka allt för mycket
på stammningen, skratta åt stammningen, prata om våran stammning
och ha roligt tillsammans. Det är
precis det vi ska göra på det planerade ungdomslägret i Göteborg i vår!
Under en tid har jag tillsammans med Alexandra Carlstrand
och Andzrej planerat ett läger, det
kommer att vara en del lekar och
äventyr, vi ska bland annat åka en
sväng till Gökboet men vi ska även
byta erfarenheter med varandra och
prata om våran stammning vilket är
väldigt viktigt.
Om det är någon som har några
andra roliga ideer om lägret är det
bara att säga till och kanske tar vi
med det i planeringen .
Lägret kommer att bli i åldrarna
18-25. Jag hoppas att ni längtar lika
mycket som mig till det här lägret!
Under en helg i vår kommer vi att
ha fantastiskt roligt tillsammans!
För denna gång tackar jag och
min penna för oss så hörs vi i nästa
nummer.
/Sara Örtendal
[email protected]
härlig våravslutning
Västernorrlands stamningsförening
har haft våravslutning på Norra berget med 16 deltagare; 13 vuxna, tre
små barn och en hund.
Vi samlades vid grillplatsen i
närheten av den fina lekplatsen. En
av våra duktiga och påhittiga medlemmar visade oss hur man täljer
visselpipor av sälg. Samma medlem
hade också snickrat en fågelholk för
hackspettar som blev förstapriset
till den som hade alla rätt i en frågeslinga. En av frågorna handlade just
om hackspettar.
Vi tillbringade några gemytliga
timmar tillsammans, grillade och
mumsade i oss den traditionella tårtan. Sedan återstod bara att önska
varandra Glad sommar.
TEXT: Ulla Wikström
BILD: Stig Nyström
KommUNIKation nr 3 2010
15
Internationella stamningsdagen
22 oktober
Den internationella stamningsdagen 22 oktober närmar­sig
med storsteg. FIRA DEN!
Den ISD uppmanar stamnings-organisationer att anordna aktiviteter
i deras omgivning, länder och internet för att ge människor som stammar möjlighet att träffas. Internationella stamningsdagen kan användas
till att få uppmärksamhet för stamning, skapa intresse för föreningen
och engagera medlemmarna att gå
ut och prata om stamning.
Några tips på vad man kan göra:
*prata med din(a) lokala politiker
eller gör ett eget uttalande
*dela ut informationsmaterial där
många personer kommer förbi
och lägg material på biblioteket,
BVC, MVC, hos (tand)läkaren, på
bibliotek mm, på vårdcentralen, i
skolan
*anordna en vandring/tipspromenad med information/frågor om
stamning och din förening
*anordna en tävling i skolan där
barnen kan rita hur de tror stamning ser ut
*ha öppet hus, gärna med pompa
och ståt, musik, ballonger mm
*gå samman med andra handikappföreningar och ha en utställning
*anordna en föreläsning för skoloch/eller vårdpersonal
*bjuda in någon kändis som har anknytning till stamning
*gör en affisch och be affärerna att
ha den i skyltfönstret
*skriv en dikt eller insändare i tidningen
*lägg årets logo på er hemsida och
använd dagen till att länka er
hemsida till så många internetsidor som möjligt
*anordna eller delta i en chat
*eller prata helt enkelt med dina
närmaste om din stamning
*och sist men inte minst: kl. 12.00
uppmanas alla att stanna upp och
tala med den personen som just då
befinner sig närmast dig om vad
det är för dag idag
Men vad du än gör: använd median!
Kontakta radio, tv, tidningar. Visa
att ni finns. Prata ut om stamning.
Kontakta oss för att så snabbt som
mögligt lägga ut era aktiviteter på
förbundets hemsida.
Online konferens 1-22 oktober
Temat i år är ”People
who stutter, inspire”. Att
vi inte bara är patienter,
utan att vi är människor
som har varit med om en
del och som har något
att berätta för andra, att
hjälpa och inspirera andra. Andra som stammar,
anhöriga,
behandlare,
skolpersonal, mm.
Sedan 1998 har on-line stamningskonferenser anordnats. På dessa
konferenser har det varit föredrag
från 20-25 olika länder och deltagarna kom från 150 länder från hela
världen. Förra året hade konferensen
omkring 50.000 frågor om mer information och varje inlägg har blivit
läst av i snitt 200 människor (jämför
det med en vanlig konferens!) Människor som i vanliga fall inte har
16
möjlighet at ta kontakt med experter kan nu ställa frågor. Människor
från hela världen kan dela med sig
av sina idéer och erfarenheter. Alla
har möjlighet att lära sig från, och
få fram sina idéer till den professionella gemenskapen. Det är en fantastisk upplevelse för deltagare med
inlägg från konsumenter och proffs
från hela världen. Panel diskussioner, inlägg, ljudsnuttar och rapporter kommer on-line från och med 1
oktober. Du kan ställa frågor och ge
kommentarer till alla som har skrivit inlägg, men även till experter.
Alla inlägg är riktade mot allmänheten, inkl. logopedstudenter, talpedagoger, professorer och personer
som stammar från hela världen. Du
kan läsa inlägg, kommentera, ställa
frågor och svara på andras frågor.
Konferensen är tillgänglig från 1
oktober och pågår fram till den 22
oktober via internet via den alltomfattande länken från www.stutteringhomepage.com. Även tidigare
konferenser ligger kvar där. Vi tack-
KommUNIKation nr 3 2010
ar Judy Kuster för denna fantastiska
sida och konferensen.
Jag hoppas också ni vill hjälpa till
att sprida information om den online konferensen. Tipsa gärna logopedstudenter och skolpersonal!!
TEXTER: Anita Blom
det sjöngs på nordiska
Åkte bil hemifrån Värnamo på fredagsmorgonen för att sedan hoppa på tåget i
Al­vesta­där jag mötte Nina Stenander och Anita Blom. Vi var på väg till Nordis­ka
stamningsseminariet i Korsör, Danmark.
Det var smidigt att sätta sig på tåget
där och åka direkt till Köpenhamn.
Där vi fick vänta en liten stund för
att sedan åka till Korsör. Vi mötte
även Johan, Ingemar och Gun.
När vi kom till Korsör, skulle en
buss hämta oss efter en halv timme.
Men det var mycket längre än vi
trodde!
När vi äntligen kom fram så fick
vi rummen på vandrarhemmet i
Svenstrupgaard.
Kl. 15.00 började seminariet med
fika och då träffade jag många gamla, men även nya vänner. Se­dan var
det dags för en guidad busstur till
Korsör. Därefter hade vi en guidad
stadsrundtur i Korsör där vi fick se
och höra om olika ga­tor, kyrkor och
torg.
Kl 17.30 var vi tillbaks på vandrar­
hemmet och kl 18.00 var det mid­
dag, det var väldigt tajt med tid, så
det blev en snabbdusch efter en lång
resa.
Efter middagen var det sång och
samkväm.
Tema sång
”Temat sång valdes för att man oftast inte stammar när man sjunger
och genom att jobba med både sång
och kroppen samtidigt tränar vi
upp både hjärnhalvorna att samarbeta, något som kan vara till hjälp
även i talterapin. Alla som deltog
ombads att “ha med” något kring
temat sång, något som vi också uppmärksammats genom sånger, trolleri, dikt mm vilket uppskattades
mycket. Det var otroligt roligt att så
många hade uppmärksammat detta
att det blev underhållning både på
fredag och lördagkväll, helt i eget
regi och även blandningar av deltagare från olika länder! Att sjunga
och umgås på andra språk är alltid
svårt när man stammar, men i detta
sällskap gick det naturligt. Även
i år kom det deltagare från ickenordiska länder såsom England och
Holland och det gladda oss otroligt
Vi fick lära oss sjunga i olika stämmor
mycket att se så många ungdomar
som deltagit i ELSA läger, att samlas igen, varav flera nuvarande och
fd ordföranden!
Lördag
Kl. 9.00 var det sång, klapplekar och
dans med Mette Uhrnfeldt, som är
musiklärare och musiker från Odense. Vi fick röra ordentligt på sångmusklerna och smilbandet.
Vi sjöng danska, engelska, norska
och svenska låtar.
Kl. 13.00 var det dags för buss­
rund­t ur till Booreby Gods där vi
gick på en guidad tur. Vi var även
nere vid havet en sväng och tittade
vid Storabält bron.
Vi var hemma igen ca kl 17.30, då
det var dags för dusch och ombyte
innan trerättersmiddagen som bör­
jade kl. 18.30 med Välkomstdrink.
Vi hade även massa sånger och
tal till middagen som till slut kändes
lite långtråkig, för kaffet var inte
färdigt förrän kl. 23.00. Då började
dansen.
Söndag
Anita och jag deltog på Elsas möte,
där gick vi genom vad som hänt under 2009 och vad som skall hända
framåt i tiden.
Under helgen planerades också
KommUNIKation nr 3 2010
ett nytt europeiskt ungdomsläger,
så nu ligger ansökan på EU nivå i
förhoppning om att anordna ett nytt
läger nästa sommar, förmodligen
återigen i England. Ta gärna en titt
på ELSAs nya hemsida som beräknas vara uppe 22 oktober, på den internationella stamningsdagen.
Efter det deltog vi på Nordiskt
ord­f örandemöte. Då vi gick igenom
hur många medlemmar, hur mån­ga
lokalföreningar som fanns och även
hur svårt det är att ordna olika aktiviteter. Det känns som att det är lika
svårt överallt att ordna ak­tiviteter.
Vi kom även fram till att det skulle vara roligt om man kan besöka
varandras föreningar eller förbund
någon gång. Under tiden vi hade
detta möte hade de andra deltagarna
Nordisk Musik Quiz.
Vid ca kl.11.00 visade Finland
upp vad nästa Nordiska ska vara.
Det blir en bit utanför Helsingfors,
2-4 september 2011 och temat skall
vara skratt.
Sedan var det dags för lunch och
efter detta kom det värsta på hela helgen som vanligt att ta farväl av sina
kompisar. Det är alltid lika jobbigt.
Vid kl. 13.40 gick vårt tåg tillbaks
till Köpenhamn och fyra timmar senare var jag i Alvesta igen. Efter en
rolig och sångrik helg.
17
Vad händer i landet under hösten?
Ett urval. För mer info och aktiviteter, se www.stamning.se
September:
14:e Sjung med Talkörgruppen
Sjung och må bra övning under
ledning av Anna Heikkinen. Vi
kommer att träffas sex gånger
under hösten
Plats: Dalheimers Hus, lokal Kungen, Göteborg. Startdatum tisdag
14:e september kl. 18:30 – 20:30.
Kontakt och anmälan: Erik Lindell, [email protected]
20: e Talträningskväll
Plats: Lund
Kontakt: Anders Olsson, anders@
agodata.se
21:a Taltisdagar
Varje tisdag tränar och arbetar
vi med vårt tal för att uppnå ett
bättre flyt, och för att våga tala och
ta plats i det dagliga livet. Dessa
taltisdagar pågår till och med den
14 december.
Plats: ABF-huset, Östermalmsrummet 4 tr, Sveavägen 41, TRådmansgatan, Stocholm, kl. 18:30
– 20:30
Kontakt: [email protected]
22:e Bowlingkväll!
En kväll som passar både ung och
gammal. SSF bjuder på banhyran.
Plats: Skara bowlinghall, kl. 18:30
– ca: 20:30
Kontakt och anmälan: Christina
Fredriksson, 0515-530 88 [email protected]
26:e Kroppsspråkets
betydelse­
En kurs om kroppsspråk och kommunikation som består av korta
teorigenomgångar och övningar.
Vi praktiserar i grupp hur vårt sätt
att tänka påverkar vårt beteende
och vår kommunikation. Vi kopplar
ihop talet med kroppsspråket
och deltagarna får nya verktyg i
kommunikationen. Kursen leds av
Mikael Hermansson
Plats: Lilla hotellet i Lund, kl.
09:30 – 16:00
Kontakt och anmälan: Johan Ascard, [email protected]
Oktober
2-3:e Medlemskongress
Tema: ”mer än bara ord”. Vi kommer att lära oss att bli mer kreativa,
att uttrycka oss i mer än bara ord,
såsom teater, bild, musik, text, dans
mm.
Plats: Nynäsgården, Nynäshamn
Kontakt: [email protected]
6:e Pubafton
Oavsett om du är medlem i Stockholms Stamningsförening eller ej
så vill vi erbjuda dig en möjlighet
att träffa personer i samma situa-
Upplands stamningsförening!
Nu har vi haft en lång skönhets sömn. Men under året har jag
lyckats hitta 13 nya medlemmar. Så nu ökar vi!
Lördagen 15 maj hade vi en trevlig vårutflykt hos Föreningen Musses Vänner i Uppsala, ett katthem för hemlösa katter. Vi fick också
gå ned till stallet och se de små fölen. Vi blev serverade kaffe och
smörgås med nybakt bröd. Vi satt och planerade lite om hur vi skall
kunna hitta flera medlemmar, planerade lite material och affischer.
Under hösten kommer vi besöka Lasse Åbergs museum i Bålsta,
med både konst, gamla leksaker samt Trazan och Bananes lekgrotta. Datum är ännu inte spikat, men hör gärna av er om ni vill följa
med!
TEXT: Kim Lindbom Carlsson
18
KommUNIKation nr 3 2010
tion. Kanske är du ej redo att arbeta
med din stamning, men är likväl
intresserad av att höra om andras
känslor och arbete med sitt tal.
Plats: Tennstopet, korsningen Dalagatan/Odengatan, T-Odenplan, kl.
17:30 – 20:00.
Kontakt: [email protected]
9-10:e Dalaträffen
Medlemmarna i Dalarnas, Gävle­
borgs och Västernorrlands stamningsföreningar träffas. ABF
kommer att medverka om föreningsverksamhet. Vi kommer att
ha tipspromenader, bastubad och
brödbak i stenugn.
Plats: Skålsjögården, från lördag
lunch till söndag lunch
Kontakt: Ove Stadig, ove.stadig@
telia.com
12:e Talträningskväll
Plats: Lund
Kontakt: Anders Olsson, anders@
agodata.se
16:e Skytte
Bered dig på en femkamp med
luftgevär, pistol, bågskytte, blåsrör
och hagelsimulator. Kostnad: 150 kr
Plats: Skyttecenter i Sävsjö, kl.
10.00
Kontakt: smalandsstamning.se
21:a Föreläsning av
Ulf von Corswant
I samband med internationella
stamningsdagen föreläser Ulf
von Corswant, f.d. flygkapten och
beteendeforskare, om hur vår hjärna
är uppbyggd och vad som händer
när vi känner av rädsla, oro, ångest,
m.m.
Plats: Miljöpartiets lokaler, Rotegatan 3, Skövde. Kl. 18:30 – ca: 21:00
Kontakt och anmälan: senast 14
oktober: Mary Johansson, 0501-779
68, [email protected]
22:e Internationella
stamningsdagen
30:e Öppet hus
Plats: Stockholm
Kontakt: [email protected]
November
3:e Pubafton
Kanske är du ej redo att arbeta med
din stamning, men är likväl intresserad av att höra om andras känslor
och arbete med sitt tal.
Plats: Tennstopet, korsningen Dalagatan/Odengatan, T-Odenplan, kl.
17:30 – 20:00.
Kontakt: [email protected]
6 – 7:e Tala i Göteborg
Plats: Dalheimers Hus, Slottskogsgatan 12, Göteborg, lokal Älvsborg.
Lördag den 6:e kl. 10:00 – 16:30.
Söndag den 7:e kl. 10:00 – 15:30
Kontakt och anmälan senast den
3:e oktober: Daniel Lindstrand, 031709 47 47, [email protected]
13 - 14:e Tala i Skaraborg
Plats: Axevala Folkhögskola
Kontakt och anmälan senast den
31 oktober: Sven Karlsson tel 050049 10 71, sven.g.karlsson@gmail.
com
15:e Talträningskväll
Plats: Lund
Kontakt: Anders Olsson, anders@
agodata.se
20:e Tallördag
Höstens stora tallördagar äger
rum den 11 september och den 20
november. Här är det Talakademin
och McGuire som i var sitt rum
taltränar med respektive tekniker.
Plats: S:t Göransgatan 82A nb, TFridhemsplan, kl. 10:00 – 15:00.
Kontakt: [email protected]
December
1:a Pubafton
Kanske är du ej redo att arbeta med
din stamning, men är likväl intresserad av att höra om andras känslor
och arbete med sitt tal.
Plats: Tennstopet, korsningen
Dalagatan/Odengatan, T-Odenplan,
kl. 17:30 – 20:00.
Kontakt: [email protected]
5:e Julbord på Liseberg
Vi träffas på Lisebergs huvudrestaurang, sittningen är kl. 15.30.
Samling kl. 15.15 utanför Huvudentrén på Liseberg. Priset för dig som
medlem är 150 kr inkl. en lättöl,
läsk eller mineralvatten. Utöver
detta betalar var och en vad man
Ungdomsträff i Göteborg!
I höst träffas ungdomsgruppen i Göteborg igen.
- Alla ungdomar som vill komma är välkomna, säger Sofia Johansson.
I våras åkte ungdomsgruppen i Göteborg till Danmark. Efter en tur
med färjan, och flera turer i matkön,
var de framme i Fredrikshamn. Därefter åkte de till Skagen och strosade runt för att sedan åka hem igen. I
höst blir resmålet betydligt närmare.
Nämligen Jul på Liseberg den 5:e
december.
– Men vi ska träffas på Dalhei-
mers Hus först för att ha lite aktiviteter under förmiddagen. Efter det
ska vi fika och sedan åka till Liseberg, säger Sofia Johansson, ungdomsansvarig för Västra Götalands
stamningsförening.
På Liseberg ska de först strosa
runt och njuta av den kommande julen. Sen väntar julbordet med Västra
Götalands stamningsförening.
KommUNIKation nr 3 2010
själv önskar att dricka. De som
önskar kan dessutom samma kväll
besöka “Jul på Liseberg”, entrén till
Liseberg ingår när man äter julbord
där.
Plats: Liseberg, Göteborg
Kontakt och anmälan senast 14
november: Sofia Johansson, 0709656848, [email protected]
5:e Ungdomsträff,
Göteborg
Västra Götalands ungdomsgrupp
träffas söndagen den 5 december kl.
11.00. Senare på dagen äter vi julbord på Lisebergs huvudrestaurant.
Fri entré till “Jul på Liseberg” ingår
också. Alla ungdomar i Sverige är
välkomna!
Plats: Dalheimers Hus, Göteborg
samt Liseberg
Kontakt och anmälan senast 14
november: Sofia Johansson, 0709656848, [email protected]
6:e Talträningskväll
Plats: Lund
Kontakt: Anders Olsson, anders@
agodata.se
Julbord på Götala
Herrgård
Datum och tid är inte ännu bestämt.
Ni som önskar komma och äta
julbord med Skaraborgs Stamningsförening anmäler detta till Kerstin
Djupström senast den 14:e november på telefon 0510-682 83, eller,
0709 309 383
Under årens lopp har flera ungdomar fått möjlighet att träffas genom
Västra Götalands ungdomsgrupp.
Man behöver inte vara medlem i föreningen för att delta i de aktiviteter
som erbjuds.
– Alla ungdomar som vill komma
får anmäla sig, då till föreningspris,
säger Sofia. Men icke medlemmar
får stå för sina egna resebiljetter till
Göteborg.
Anmälan görs till Sofia på [email protected]. Besök även http://
www.stamningvg.se/ung/
TEXT: Alexandra Carlstrand
19
Intensiv stamningsterapi
Intensiv Stamningsterapi är en logopedisk behandlingsform där man
arbetar både med den stamning som
finns i talet och de konsekvenser
stamningen kan få för individen.
Metoden kallas för Integrerad terapi
och bygger på Stamningsmodifiering
med inslag av flytskapande metoder.
Målet är att man skall kunna hantera sin stamning på ett sätt som gör
att den så lite som möjligt utgör ett
hinder i tal och komm-unikation eller får följder socialt eller i arbetsliv
och skola. Intensiv Stamningsterapi
bedrivs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg men är en
rikssjukvård, vilket innebär att man
tar emot personer från hela landet
och att det är en specialiserad vård.
Ersättning utgår från försäkringskassan och hemlandstinget står för
behandlingskostnad, resa och logi
enligt de bestämmelser som finns
där. Det betyder att man själv inte
betalar mer än en vanlig vårdkostnad upp till högkostnadsskyddet.
20
Intensiv stamningsterapi finns i
två olika former, för vuxna och för
barn med föräldrar. Behandlingen
pågår under tre veckor då man bor
på Löftadalens folkhögskola i Åsa
vid havet strax söder om Göteborg.
De tre veckorna är utspridda över
drygt ett halvår. Personalgruppen
består av logopeder och dramapedagog på vuxenterapin ingår också
samtal med psykolog och på barnterapiin arbetar fritidspersonal. Samordnare är leg logoped Tove Johannisson som också är doktorand och
arbetar på logopedprogrammet vid
Göteborgs Universitet. Till terapin
antas 8-12 personer till vuxenterapin
respektive 9 familjer till barnterapin
varje år. Arbetet sker både individuellt och i grupp och anpassas alltid
efter individens behov.
Intensiv Stamningsterapi har funnits under många år och utvärderas
och utvecklas kontinuerligt. Man
kan se att personer som deltagit ofta
beskriver sin upplevelse som att det
KommUNIKation nr 3 2010
förändrat både stamningen och livet
på ett positivt sätt, och i en studie
har man visat att den positiva förändringen när det gäller att hantera
stamningen är långsiktig. Föräldrar
som deltagit med sina barn beskriver att man kommer hem med ett
lugn och en trygghet i hur man skall
hjälpa sitt barn och en tro på både
barnets och den egna förmågan.
För att antas till behandlingen
krävs en specialistremiss om du bor
utanför Västra Götalandsregionen
detta får du via din logopedmottagning. Om du vill ansöka till terapin
för dig själv som vuxen (över 18) eller ditt barn (8-12 år) så vänd dig till
närmaste logopedmottagning.
Vill du ha ytterligare information så ring eller maila gärna till
samordnaren Tove Johannisson
logopedioch­foniatri.su@vgregion.
se eller ring 031-342 19 77.
Sista ansökningsdag för deltagande under 2011 för vuxna är 15 december 2010 och för barn 1 mars 2011.
BARNSIDAN
Fredagsmys!
Be mamma eller pappa köpa hem eller
handla själv om du får:
Grönsaker och frukt:
Gurka, morötter, blomkål, broccoli,
melon­, äpplen, apelsin och banan.
Dipp:
6 dl gräddfil, curry, salt, paprika
Choklad-dipp:
5 dl grädde
en blockchoklad
Smarrig läsk:
1 stor fruktsoda
1 citron
1 påse frysta jordgubbar
1.
Först tag fram två likadana stora fat. På de ena skär
(var försiktig!) du upp stavar av gurka, morot (som du
skalar först) samt buketter av blomkål och broccoli.
På den andra skär du melonen i bitar, äpplena och
apelsinen och bananen i bitar. Lägg upp detta snyggt!
Ställ in i kylskåpet.
Chips
2.
Det här kan du göra en timme innan
myset! (annars blir bananen brun)
Tag två skålar som du delar upp gräddfilen i. I den
ena skålen blandar du i två teskedar curry och lite salt. I
den andra blandar du i två teskedar paprika och lite salt.
Nu har du lite dippar till grönsakerna och chipsen. (eller
så kan man köpa färdiga favoritdippar)
3. Vispa grädden, riv chokladen och blanda med grädden. Då har du smaskig choklad dip till frukten.
4.
Häll läsken i en fin kanna, skär citronen i skivor och
lägg ned dem i kannan med de frysta jordgubbarna. De
blir som isbitar och gör läsken kall o god
Det här blir nog en riktig mysig tv kväll.
Kanske kan du och dina syskon överaska mamma och
pappa när de kommer hem!
FRÅGESPORT!
Om det är tråkigt på tv kan man ha en liten frågelek! Man kan dela upp sig med både barn och vuxna
i laget. Förlorarna får diska efter myset!
Hur många som STAMMAR känner ni på ALLA
bokstäver ?
Hur många kryddor kommer ni på..., på bokstaven K?
Hur många djur kan ni komma på..., på bokstaven E?
Hur många killnamn kan ni komma på..., på
bokstaven M?
Hur många länder kan ni komma på..., på bokstaven B?
Hur många bilnamn kan ni komma på... på bokstaven F?
Hur många sångerskor kan ni komma på..., på
bok­staven L?
KommUNIKation nr 3 2010
21
Föräldranätverk
Föräldranätverket finns till för dig
som är förälder till ett stammande
barn. Nätverket startades 1996 av
en mamma till en stammande flicka:
– Jag insåg att det kändes skönt att
bara prata bort en stund med någon
i samma situation. Någon som förstod hur ensam man kände sig som
mamma till ett stammande barn,
ensam med sina funderingar krin
situationen i skolan m.m, säger Kim
Lindbom Carlsson.
Därför startades nätverket! Idag
finns cirka 25 familjer spridda runt i
landet. Ring gärna och prata bort en
stund! Vi kan utbyta erfarenheter,
tipsa och hjälpa varandra, gå ihop
Dalarnas län
Anna Johansson
Åsgatan 52b,
791 72 Falun
Tel: 023-107 12
Jönköpings län
Liselotte Ek
Granelundsvägen 8,
331 95 Värnamo
Tel: 0370-284 50
Irene Westman
Myrmalmsringen 92
136 65 Haninge
Tel:08 7410926
Eva von Kraemer
Kålgårdsgränd 15,
795 36 Rättvik
Tel: 0248-127 18
Nina Stenander
Lädergränd 12,
574 34 Vetlanda
Tel: 0383-133 92
Södermanlands län
Maria Kjellstedt
Tranemogatan 9,
641 50 Katrineholm
Tel: 0150-108 67
Gotlands län
Anna-Karin och Håkan
Renard
Allvena Vallstena,
620 30 Slite
Tel: 0498-350 71
Kopparbergs län
Maria Hedin
Brunnbäcksvägen 159,
775 96 Krylbo
Tel: 0226-66 31 01
Monika Holen
Västergårdsgatan 10
643 32 Vingåker
Tel: 0151-10957
[email protected]
Norrbottens län
Ann-Cristin Pettersson
Hörnvägen 3A
943 31 Öjebyn
Tel: 0911-65132
Uppsala län
Kim Lindbom Carlsson
Ulundaborg 2,
745 91 Enköping
Tel: 0171-922 09
Gävleborgs län
Christina och Kjell Persson
Skrämsta 54,
820 70 Bergsjö
Tel: 0652-715 02
Pia Westin
Bergbyvägen 21 A,
817 40 Bergby
Tel: 0297-109 99
Stockholms län
Sofia Danielsson
Fritsbergsvägen 11,
186 49 Vallentuna
Tel: 08-758 68 82
Hallands län
Kirsten Jakobsen
Hyacintvägen 1
311 33 Falkenberg
Tel: 0346-82381
Mobil: 0709-245433
Pernilla Teuchter
Önnemov.55
146 53 Tullinge
Tel:08 7788932
Mobil: 070 7450770
Therése och
Björn Gustavsson
Malmvägen 5,
148 96 Sorunda
Tel: 08-530 389 83
22
och sprida kunskap om stamning,
ordna träffar samt påverka kommun
och landsting. Du kanske själv vill
bli kontaktförälder? Eller komma i
kontakt med någon i just din närhet.
Jag som är ansvarig för nätverket
heter Kim Lindbom Carlsson, bor i
Enköping och nås på telefon 0171922 09.
Ulla Örtendahl
Vallgatan 29,
749 41 Enköping
Tel: 0171-297 30
Värmlands län
Carina Rosendahl
Tjädervägen 20,
661 93 Säffle
Tel: 0533-405 81
Sandra Thörnqvist-Nätt
Violvägen 27
66432 Grums
Tel: 0555-10907
KommUNIKation nr 3 2010
Västerbottens län
Gabrielle Olofsson
Allvädersgränd 83
93152 Skellefteå
Tel: 0702439731
Västernorrlands län
Anja Moss
Bågevägen 59D
856 52 Sundsvall
Tel: 060-100396
Mobil: 070-2880666
Västmanlands län
Susanne Söderlund
Brunbjörnsv 71
722 42 Västerås
Tel: 021-33 73 84
Anna-Lena Stenström
Ulfsbomurvägen 60,
730 60 Ramnäs
Tel: 0220-359 33
Västra Götalands län
Monica Käll och
Vladimir Donosa
Krusagårdsgatan 29,
521 45 Falköping
Tel: 0515-150 18
Annika Eriksson
Hulebäcksv.19
43535 Mölnlycke
Tel: 031-3380301
FÖRBUNDSSTYRELSEN
Ordförande, webmaster
samt internationellt ombud
Anita Blom
Vättlösa, Källåker
533 91 Götene
Tel: 0511-515 04
Mobil: 070-522 39 16
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Vice ordförande
Liselotte Ek
Granelundsvägen 8
331 95 Värnamo
Tel: 0370-284 50
Mobil: 073-504 95 39
[email protected]
Kassör
Peter Petterson
Lundagårdsvägen 19
702 29 Örebro
Tel: 019-24 71 57
Mobil: 076-281 60 90
[email protected]
Sekreterare
Nina Stenander
Lädergränd 12
574 34 Vetlanda
Tel: 0383-133 92
Mobil: 070-22 36 140
[email protected]
Ledamöter:
Ingemar Hermansson
Stjärnbildsgatan 88
415 18 Göteborg
Tel: 031-43 27 92
ingemarhermansson@
bredband.net
Studieorganisatör
Gun Ahlm
Vinkelgränd 4
305 60 Harplinge
Tel: 035-507 31
gun.ahlm@mbox301.
swipnet.se
[email protected]
Ansvarig för barnoch föräldrafrågor
Kim Lindbom-Carlsson
Ullunda 1
745 94 Enköping
Tel: 0171-922 09
Mobil: 0709-72 57 68
[email protected]
Suppleanter:
Ove Stadig
Sausvägen 13
771 94 Ludvika
Tel: 0240-360 96
Mobil: 070-388 02 05
[email protected]
VALBEREDNING
Monika Ekdahl
Åkersbergsgatan 1 E
582 52 Linköping
Mobil: 073-704 04 54
[email protected]
Andrzej Koszela
Knivgatan 20
721 76 Västerås
Tel: 021-13 95 20
Mobil: 073-369 13 26
[email protected]
Ansvarig för medlemsfrågor
Mary Johansson
Torngatan 12
542 32 Mariestad
Tel: 0501-779 68
[email protected]
[email protected]
Redaktör
Alexandra Carlstrand
Gnejsvägen 3
437 32 Lindome
Tel: 031-99 46 53
Mobil: 0730-51 80 14
alexandra_carlstrand@
hotmail.com
kommunikation@
stamning.se
Ungdomsansvarig
Sara Örtendahl
Vallgatan 29
745 41 Enköping
Mobil: 076-338 56 65
[email protected]
[email protected]
KANSLIET
Conny Oskarsson
Stamningsförbundet
Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Besöksadress
Sturegatan 4A, Sundbyberg
Tel: 08-720 61 12
Fax: 08-720 66 09
[email protected]
Sammankallande
Johan Ascard
Strandvägen 128
234 32 Lomma
Tel: 040-41 27 13
Mobil: 0730-41 52 87
[email protected]
Margareta Swartz
Herrgärdsgatan 4
722 16 Västerås
Tel: 021-41 61 89
Mobil: 070-250 72 85
margareta.swartz.vasteras@
brevet.nu
Kerstin Djupström
Brantabäcksgatan 35B
531 33 Lidköping
Tel: 0510-682 83
kerstindjupstrom@
hotmail.com
REVISORER
Leif Jonason
Brantabäcksgatan 35B
531 33 Lidköping
Tel: 0510-682 83
Mobil: 08-578 837 03
[email protected]
Marianne Wollter
Magnussonsväg 8
139 34 Värmdö
Tel: 08-570 207 36
[email protected]
Suppleanter:
Kaj Persson
Ådalagatan 1
582 26 Linköping
Tel: 013-14 39 20
Mobil: 0705-14 39 21
[email protected]
Robert Lindohf
Vattengatan 24
602 20 Norrköping
Tel: 011-345 10 30
Mobil: 070-177 20 79
[email protected]
LOKALFÖRENINGAR
Dalarna
Ove Stadig
Sausvägen 13
771 94 Ludvika
Tel: 0240-360 96
[email protected]
Uppland
Kim Lindbom-Carlsson
Ulunda 1
745 93 Enköping
Tel: 0171-922 09
[email protected]
Gotland
Aina Lindgren
Fröjel Göstavs 821
623 55 Klintehamn
Tel: 0498-48 01 46
lindgren_ [email protected]
Värmland
Carina Rosendahl
Tjäderv. 20
661 93 Säffle
Tel: 0533-405 81
[email protected]
Gästrikland
Jörgen Lindholm
Älgpasset 15B
806 36 Gävle
Tel: 026-18 29 00
[email protected]
Västernorrland
Ulla-Britt Johansson
Tranvägen 5
861 34 Timrå
Tel: 060-57 64 00
[email protected]
Halland
Gun Ahlm
Vinkelgränd 4
310 40 Harplinge
Tel: 035-507 31
gun.ahlm@mbox301.
swipnet.se
Härnösand
Håkan Jonsson
[email protected]
Östersund
Henry Anundsson
Tel: 063-12 17 61
Skaraborg
Anita Blom
Vättlösa, Källåker
533 91 Götene
Tel: 0511-515 04
[email protected]
Skåne
Anders Olsson
Box 1656
221 01 Lund
Tel: 046-15 26 86
[email protected]
Småland
Liselotte Ek
Grannelundsvägen 8
331 95 Värnamo
Tel: 0370-284 50
[email protected]
Norrbotten
Annika Stenmark
Prinsgatan 24 D
961 31 Boden
[email protected]
Västmanland
Margareta Swartz
Herrgärdsgatan 4
722 16 Västerås
Tel: 021-41 61 89
margareta.swartz.vasteras@
brevet.nu
Västra Götaland
Daniel Lindstrand
Smyckegatan 85bv
426 51 Västra Frölunda
Tel: 031-709 47 47
[email protected]
Stockholm
Kenneth Hjelm
Atlasgatan 15 III
113 20 Stockholm
Tel: 0735-401 256
[email protected]
Örebro
Peter Petterson
Lundagårdsvägen 19
702 29 Örebro
Tel: 019-24 71 57
Mobil: 076-281 60 90
[email protected]
Södermanland
Monika Holen
Västergårdsg 10
64332 Vingåker
0151-10957
[email protected]
Östergötland
Robert Lindohf
Vattengatan 24
602 20 Norrköping
Tel: 011-345 10 30
[email protected]
KommUNIKation nr 4 2008
23
Avsändare:
Stamningsförbundet · Box 1386 · 172 27 Sundbyberg
HÄRNÖSANDSLÄGRET 2010
För andra gången i mitt 19 åriga liv förberedde jag mig för färden till Sundsvall. Som vanligt hade jag skjutit upp
att packa väskan in i det sista och satt
därför och checkade av alla saker på
min mentala packningslista på väg till
centralen. Nej - kom jag underfund med
efter en stund - allt var nog med ändå.
Det fina med lägret i Härnösand har inte
bara att göra med läget vid Höga Kusten
eller den praktiska lägerbussen. Det handlar om ett gäng fantastiska människor
24
KommUNIKation nr 3 2010
som för en veckas tid samlas för att ha
roligt, delge sig av erfarenheter eller
bara för att tyst sitta och observera.
Oavsett vilket så finns det plats för alla.
Med dessa erfarenheter i bagaget är
det med ett lätt men smått nervöst sinne
som jag efter ett antal timmar på olika
färdmedel anländer på Utviksgården och
mottas av kramar från alla håll.
TEXT: Hanna Johansson
BILDER: Louise Löfgren