radio för dig som jobbar med sveriges radio trollet – julkalenderfavorit från 1988, sidan 12 #19 6 december 2013 tidningen utrikes/ reporter i syrien aktuellt/ så blir villkoren för sr 2014-2019 daniel velasco envis berättare marie lundström: ”att prata är också en lek inne i huvudet för mig”, sid 2 kodjo akolor: ”min plan är att överglänsa alla”, sid 5 clabbe af geijerstam: ”fansen är väldigt mycket 80-tals hardcore”, sid 9 2 / aktuellt Ny ungkorre Paloma Vangpreecha. Foto: mattias ahlm Paloma Vangpreecha blir Sveriges Radios nya utrikeskorrespondent med ansvar för unga frågor. Hon börjar sitt jobb i mitten av januari 2014 och får hela världen som sitt arbetsfält. Jag är väldigt glad – det här är mitt drömjobb! Det var en nyttig erfarenhet att komma utanför radions värld och få pröva på något annat.” Det säger Anna Stenberg ny kanalchef på Sveriges Radio Kristianstad, som närmast kommer från arbetet som nyhetschef på Kristianstadsbladet. Hon har tidigare bland annat varit t.f. kanalchef i Kristianstad och teknisk områdeschef. just nu Vd Cilla Benkö tillsammans med årets språkpristagare Lasse Olsson och Marie Lundström. Foto: stina På gång: gullander Idag fredag klockan 12 sjunger Radiokören tillsammans med världssolisten Bryn Terfel på varuhuset NK:s ljusgård i Stockholm. Passa på, du som är i Stockholm! På lördag deltar Terfel i en konsert i Berwaldhallen, tillsammans med bland andra Nina Stemme och Ingela Brimberg. På måndag drar Musikhjälpen igång. I år går insamlingen till kampen för att tjejer ska ha rätt att överleva sin graviditet. Sarah Dawn Finer, Kodjo Akolor och Emma Knyckare leder de 144 timmarna från glasburen på Gustaf Adolfs torg i Göteborg. Dessutom kommer skådespelaren Bianca Kronlöf dagligen att rapportera från sin reportageresa till Bangladesh, där det gjorts framsteg för att minska mödradödligheten. Läs mer om henne på sidan 4. Musikhjälpen sänds i P3 och SVT Play 9 december kl. 21.00 – 15 december kl. 21.00. På Nobeldagen sänder Vetenskapsradion direkt från Stockholms universitet. Lena Nordlund och Karsten Thurfjell gästas av bland andra författaren Nina Burton, partikelfysikern Sara Strandberg och festfixaren Micael Bindefeld. P1 tisdag 10 december kl. 15.03-16.45. Sveriges Radio är värd för årets Tillgänglighetsdag, som hålls i Radiohuset i Stockholm torsdag 12 december. Dagens workshoppar handlar till exempel om hur publiken kan involveras i programutvecklingen och hur personer med funktionsnedsättning medverkar och porträtteras i våra program. Dessa diskussionerna leds av Nina Kruse och Hanna Schedin från Ligga med P3 respektive Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Årets språkpristagare / Talets och språkets gåva Marie Lundström på Kulturredaktionen och Lasse Olsson på P4 Malmö, Helsingborgsredaktionen, blev 2013 års språkpristagare och hyllades med blommor, bubbel och tal av Cilla Benkö. Hur känns det? – Jag tänker på att när jag var 9 år då satt jag i köket hemma i Piteå, rostade mackor, drack O´boy och spelade in egna radioprogram. Jag lekte radio. Faktiskt, att prata är också en lek inne i huvudet för mig. Och i den leken vore det inte otänkbart att det skulle kunna ingå ett pris! Att någon plötsligt ringde och sa att jag fått både blommor och diplom, skrattar Marie Lundström. – Här får man ett pris för sitt dagliga arbete, det känns ovant, säger Lasse Olsson. Jaså, blev du förvånad? – Jag arbetar ju med språket hela tiden, har alltid gjort det. Språket ska sitta till 100 procent och det måste beröra. Om tanken springer iväg, så klipp! Det viktigaste är att berätta sin story och det är alltid värt den extra tid det tar att arbeta om texten. Och det får absolut inte låta läst. Förändrar priset dig på något sätt? – Det belastar mig inte utan bara sporrar. Jag fortsätter som vanligt, säger Lasse Olsson. Sveriges Radios språkpris är på 20 000 kronor per kategori. Språkpriset har delats ut sedan 1987 och ska enligt stadgarna ”främja det talade språkets utveckling och stimulera intresset för språkbehandlingen i radio”. Ett av prisen går till medarbetare som gör riksprogram och ett till medarbetare som gör lokala program. Bland pristagarna från tidigare år finns Lasse Granqvist, Cecilia Uddén, Ginna Lindberg och Ingvar Storm. Inför 2014 års prisomgång kommer en arbetsgrupp att lägga fram förslag om hur också insatser på andra språk än svenska kan belönas. / Eva Ericsson-Rydberg debatter mera – på intranätet / Den senaste tiden har debatten varit livlig på intranätet, framför allt kring de förändringar som nu pågår på SRF och hur detta påverkar rutinerna på Sveriges Radio. På ganska kort tid har intranätet blivit en självklar plats för debatt och utbyte av tips medarbetare emellan. Snabbheten i ett medium som alla har tillgång till varje dag gör att intranätet är den bästa platsen för interna debatter. Därför väljer vi att inte längre ha några debattinlägg i Radiotidningen. Men vi hoppas på desto mer debatt, inte mindre, på intranätet! Vi som jobbar här (från vänster): Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel 08-7843167), Ulrica Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation. Prenumerationsärenden: [email protected]. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! [email protected] – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses! 3 / aktuellt 1år Nu har även Petra Marklund passerat ettårs-strecket på Svensktoppen. ”Händerna mot himlen” blir nu den trettonde låten i Svensktoppens historia som legat längre än ett år på listan. Landskap funkar bäst Vilken kontorstyp jobbar du i? Ett medelstort landskap med 10-20 personer fungerar bäst. Särskilt om chefen också sitter där för då träffas man naturligt, enligt studie från Stressforskningsinstitutet i Stockholm, berättar Vetenskapsradion Forum. Kontorslandskap anno 1958. Foto: svt bild 2014-2019 / Klart med nytt sändningstillstånd Riksdagen röstade igenom förslaget om villkor och riktlinjer för Sveriges Radio och de två övriga public service-bolagens verksamhet 2014-2019. Kulturutskottets betänkande gick igenom i sin helhet, alltså även oppositionens förslag om att public service-bolagen även ska få tillgodoräkna sig verksamheten på webben utöver det som sänds i radion. Här lyckades ju S, V, MP med stöd av SD samla majoritet. Regeringen ska nu överväga om det går att göra en sådan förändring. Något som sannolikt kommer att dra ut på tiden. – Sveriges Radio har i många delar fått ett bra sändningstillstånd som ger oss förutsättningar för att fortsätta att göra ett agendasättande och angeläget utbud för vår otroligt stora publik även framöver. Samt att vara en nyckelfunktion i ett väl fungerande demokratiskt samhälle, säger vd Cilla Benkö. I Riksdagens beslut ingår bland annat medelstilldelning, tvåprocentig uppräkning, halvtidsöversyn, redovisning samt beslut om branschsamordning för en utbyggnad av digitalradio. Förslaget om en ny finansieringsmodell lyftes ut och nuvarande radio- och tv-avgift är kvar, men regeringen avser att tillsätta en ny finansieringsutredning under tillståndsperioden. I övrigt följer riksdagsbeslutet helt regeringens förslag. Även formuleringen av ökningen för minoritetsspråken görs tydligare i det nya sändningstillståndet. Under debatten som föregick beslutet lyftes främst finansieringen och radio- och tv-avgiften, om webben ska räknas in i public service-uppdraget, förhandsprövningen av nya programtjänster, uppdraget att analysera marknadspåverkan, samt förslaget om en utbyggnad av digitalradion. Samtliga partier betonade värdet av ett starkt, Är radio en radio även i framtiden? Åsikterna om public service utbud på webben går isär. Foto: Mikael andersson självständigt oberoende public service med ett fortsatt brett uppdrag. Samtliga partier betonade också vikten av att public service-utbudet självklart ska få finnas på internet. Däremot definierar partierna dessa begrepp olika. Och dessutom skiljer sig åsikterna om var gränserna går för public service. Den fråga som upptog längst tid, och var hetast under debatten var frågan om tillgodoräknandet av utbudet på webben. De borgerliga och kulturministern varnade för effekterna av en förändring. – En förändring som kan stå i strid med grundlagens intentioner. Det kan dessutom föra in public service-verksamheten på ett sluttande plan som innebär att allt fler program lämnar marknätet och i stället sänds exklusivt på webben. Webben är något som inte alla har tillgång till, sa kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. / Cecilia Roos, Ansvarig för samhällskontakter stockholm / Den lokala bevakningen i Stockholm utvecklas SR Stockholms lokala bevakning ska breddas. Personalen har informerats om tankarna kring detta utvecklingsarbete, om ungefär ett år ska nya idéer kunna sjösättas. Vem som ska leda hela utvecklingsarbetet och vilka som ska ingå i arbetsgrupper är inte klart än. Vd Cilla Benkö och programdirektör Björn Löfdahl beskriver varför bevakningen i Stockholm behöver utvecklas: ”Stockholm är en av Europas mest expansiva städer, två busslaster flyttar in i regionen varje dag och det ska märkas mer i vår lokala be- vakning. De lokala kanalerna i Stockholm behöver bredda sin bevakning för att bättre täcka in hela länet. I utvecklingsuppdraget ingår P4 Stockholm och Metropol 93,8. Förändringarna kommer att ske inom ramen för de resurser vi har idag på P4 Stockholm och Metropol.” Detta är ett av de utvecklingsuppdrag som ingår i projektet Sveriges Radios publicistiska utveckling. SRPU blickar framåt inför nästa tillståndsperiod, 2014-2020, och består av tre grunder: relationen med publiken, förändrad journalistik och förtydligande av kanalerna. SRPU har därmed fått ytterligare ett utvecklingsuppdrag lagt till de 12 tidigare och som finns i skriften ”Sveriges Radios publicistiska utveckling”. Beslutet innebär att SR Stockholm inte längre ingår i utvecklingsuppdraget som heter ”Förverkliga ett nytt lokalt uppdrag” och att Metropol inte längre ingår i det utvecklingsuppdrag som heter ”Genomför en förändring av tonårsutbudet”. / Maria Edlund 4 / aktuellt Pris för ”Narkotikalandet” Randi Mossige-Norheim får Svenska Carnegie Institutets journalistpris 2013 för dokumentärserien ”Narkotikalandet”. – Jag hoppas att fler uppmärksammar det pågående lidandet där i Narkotikalandet, säger Randi Mossige-Norheim. Prismotiveringen lyder: Randi Mossige-Norheim får journalistpriset 2013 för ”en empatisk och tydlig skildring av den misär som narkotikan skapar i samhället, sedd ur olika medverkandes perspektiv”. Varning för bluffenkäter! Just nu cirkulerar falska lyssnarundersökningar, som påstås vara från Sveriges Radio, på nätet. Flera lyssnare har hört av sig om att de har fått konstiga enkäter när de surfar på sverigesradio.se. – Dessa enkäter uppges vara från oss och erbjuder till exempel priser mot betalning av frakt. Vi erbjuder aldrig priser i enkäter på vår webb, säger Lotta Kjellin, chef på Digitala medier. ekot / Farligt uppdrag att bevaka Syrien Det är riskfyllt för journalister att bevaka Syrien. Två svenska frilansjournalister fördes nyligen bort i landet, men det förändrar inte Sveriges Radios syn på läget. Förra veckan var Ekots Caroline Salzinger i Damaskus. De två svenska frilansjournalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström har varit försvunna i Syrien sedan förra lördagen. Caroline Salzinger var i Damaskus på fredagen samma vecka. – Det är jättehemskt det som har hänt dem. Men även om vi bara var ett par mil ifrån varandra var det två helt olika resor. De åkte in i rebellkontrollerat område, säger Caroline Salzinger. När hon var i Syriens huvudstad förra veckan reste hon in i landet med journalistvisum, den väg som är skyddad av regimen. Med sig på resan hade hon en av regimen utsedd följeslagare som var med henne hela tiden, vid varje steg hon tog. – Det är frustrerande. Det blir ju en total självcensur men man måste vara öppen med sina begränsningar. De styr ju vem jag får prata med. Ekots utrikeschef Per Eurenius medger att det är en skev bild man får när man åker in med regimens hjälp. – Det Caroline fick se var ju rätt begränsat, men det hon ändå såg ”under armen” på sin övervakare var väldigt intressant. I veckan rapporterade Ekot att över 100 journalister har dödats i Syrien sedan konflikten startade. Jonathan Lundqvist på Reportrar utan gränser sa att förutsättningarna för journalistik i Syrien idag är ”i de närmaste obefintliga”. Man vaggas in i normaliteten, säger Caroline Salzinger om att arbeta i krigets Syrien. – Vi vet hur svårt och farligt det är att åka till Syrien, säger Per Eurenius. Men Caroline Salzingers resa går inte att jämföra med de två journalisternas som nu är försvunna. – De åkte in utan journalistvisum. Det gjorde vi med för sex månader sedan, men det har blivit farligare ju längre kriget har varat. Först var vi mest skraja för bombangrepp, men nu är kidnappningar den stora faran, säger Per Eurenius. – Man hör granater och MiG-plan hela tiden och folk dör i granatattacker, det är jätteläskigt. Men folk lever ju sina liv där och den där normaliteten vaggas man in i, säger Caroline Salzinger. Det som har hänt Magnus Falkehed och Niclas Hammarström förändrar inte Sveriges Radios syn på läget i Syrien, enligt Per Eurenius. – Vi visste redan att det är farligt. Vi får försöka berätta om Syrien genom de kontakter vi har i landet och genom de reportrar vi har i regionen. / Anna-Lena Walmsley i korthet kanaler / webben / sisuradio / Webb- och dabkanalen SR Minnen läggs ner. Den ska istället komplettera nyheterna på SR-Ettan. Sedan SR Minnen startade 2004 har mycket förändrats. Publiken klickar inte runt och botaniserar lika mycket längre. Dessutom har sociala medier lett till ett helt nytt sätt att surfa vilket har lett till att SR Minnen har fått svårare att nå fram till publiken. En del SR Minnen-program kommer dock att produceras för P1 även i fortsättningen. SR Minnens nuvarande hemsida blir en programsida under P1. Från den 1 januari ska jobbet istället utformas i dialog mellan redaktionen och SR-Ettan. Det blir ett annat sätt att exponera materialet. Nu tar vi steget mot nya följsamma kanalettor för P1, P2 och P3. Kanalettan kommer precis som tidigare att spegla innehållet i respektive kanal. En förändring från och med den här veckan är att sändningar i FM får större plats längst upp på sidan. – Kanalredaktörerna får ett antal nya format att jobba med. På den följsamma sidan kommer vi att kunna skapa paket av innehållet i kanalen, och få med både det smala och det breda. Vi kommer att jobba med dynamiken, vara följsamma med innehållet och alltid ha mobilen i fokus, säger Lotta Kjellin, chef på Digitala medier. ”Hon är en orädd, argsint, mångkulturell feminist, som inte tiger”. Skådespelaren och komikern Bianca Kronlöf (bilden) har utsetts till årets unga sverigefinne. Priset delades ut i samband med Sverigefinnar 2013-galan i Stockholm i fredags. Kai Latvalehto, huvudrollsinnehavaren i ”Ingen riktig finne” fick utmärkelsen årets sverigefinne och språkkämpen Daniel Särkijärvi blev årets vardagshjälte. SR Minnen läggs ner från nyår Nu får P1, P2 och P3 följsamma ettor Bianca Kronlöf årets unga sverigefinne 5 / aktuellt 60 personer sägs upp från Islands public servicebolag RUV. De senaste sex åren har en tredjedel av de anställda fått sluta, uppger tidningen Journalisten. Så här följsamma har vi aldrig varit i Kronoberg tidigare...” Programledaren Fredrik B Nilsson i en munter kommentarstråd på intranätet när P4-kanalerna gick över till följsam design nyligen. Följsam kille. hört på r a d io Kodjo programleder P3 Guld 2014. Och han gör det med stil. Foto: Mattias Ahlm Hur var det nu: 14 hårdkokta ägg, 3 löskokta och 4 stekta? - Jag vill ha korv, tack. - Va, du som tjatar om att du vill ha en cykel. - På mackan, såklart. - Och jag vill ha en lillebror. En helt vanlig morgon hos 23-barnsfamiljen Svenneson i årets julkalender. Hela min förlossning spelades in och sändes i Sveriges Radio. Det är väldigt häftigt att höra min och mammas röst när jag föds.” P3 Guld / Kodjo lovar fett öppningsnummer I tisdags offentliggjordes vilka artister som har chans att kamma hem de nio P3 Guld-priserna som delas ut på Scandinavium den 18 januari. Tillställningen leds av Kodjo Akolor och sänds både i P3 och SVT1. Kodjo debuterar som galavärd på den guldiga musikfesten. – Musik är min största inspirationskälla och det känns som en ära att leda alla artister och publik genom galan. Första gången jag besökte P3 Guld slogs jag av alla grymma musiknummer så nu är min plan att göra ett så fett öppningsnummer att jag överglänser dem alla, skrattar Kodjo Akolor. Laleh, Melissa Horn, Panda Da Panda, Linda Pira och Style of Eye är några av de artister som uppträder på P3 Guld-galan. Till det åtråvärda priset Guldmicken, som går till den artist eller grupp som lyssnarna tycker gjorde årets bästa livespelning, är Avicii, Håkan Hellström, Icona Pop, Looptroop Rockers och Syster Sol nominerade. Alla nominerade artister finns på P3 Gulds hemsida. / Maria Edlund Har du koll på dina förmåner som anställd? Nu finns en ny policy för vilka förmåner som gäller för din anställning. På intranätet finns all information samlad på ett ställe. Policyn slår bland annat fast att Sveriges Radios anställningsförmåner ska vara tydliga och ha en klar koppling till arbetet eller trivseln på arbetsplatsen. Det gäller exempelvis gratis kaffe på jobbet och möjligheten att få friskvårdsbidrag och ringa privat på tjänstemobilen. Andra förmåner är bärbara datorer, betald radio- och tv-avgift samt rabatt på arrangemang i Berwaldhallen – Vi granskar andra arbetsgivare, då ska vi själva tåla en granskning av våra förmåner. Det är viktigt att vi är restriktiva både för att värna vårt oberoende och för att visa varsamhet med licenspengarna, men vi har många fina förmåner som vi är stolta över, säger personaldirektör Ingrid Wibom. En förändring som kommer av den nya förmånspolicyn är att färre medarbetare kommer att få skattefri dagstidning hem i brevlådan. Journalister som behöver ha läst tidningen innan de kommer till jobbet berörs inte av förändringen. All information och blanketter för förmånsbeskattning finns från januari samlad på ett och samma ställe på intranätet. Man kan också vända sig till sin personalspecialist med frågor. Förmånspolicyn är en del av en större översyn som Personalenheten och Enheten för Ekonomi och Teknik gör just nu. Tidigare i år kom exempelvis en ny policy för representation. / Jenny mattsson Krister Näsström, som är son till den kända radio- och tv-profilen Maud Reuterswärd, är först ut i Katarina Hahrs serie om män och moderskap. Man kan se jätterynkig ut och vara 60 och man kan se jätteung ut och vara 90. Det beror helt på hur man har levt. Om man är glad under livet så syns det.” ”Vi ville fånga folks historier och då kom vi fram till att gamlingar sitter ju inne med ett helt liv.” Moa Blomkvist och Caroline Birgersson förklarar för Studio Etts Anton Karis om idén bakom sajten gamlanyheter.se. Kommer vi från grisarna? Träffades apan och grisen? För så måste det ha gått till. Varför har vi människor annars utskjutande näsor, tjockt underhudsfett och hårlös hud?” Kärlek över gränserna och teorin om den felande länken avhandlas i Morgonpasset i P3. 6 / RADIOREPORTAGET Daniel Velasco har fått mycket uppmärksamhet för dokumentären ”Den fastspända flickan”. Han har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är flerfaldigt prisbelönt för andra dokumentärer också. 2003 tog han emot Stora Journalistpriset som årets berättare för dokumentären ”Jävla vitskallar”. Foto: martina holmberg ”man måste ha is i magen” ” Daniel Velasco är en envis person. Häri ligger en del av hemligheten bakom framgången med dokumentärer och reportage. Nu senast ”Den fastspända flickan”, som fått det ena priset efter det andra. In i det sista var det dock ovisst om dokumentären skulle kunna sändas. Text / ulrica Bengsdotter D et här projektet hade så många motgångar att en normalt funtad person skulle lagt ner det mycket tidigare och det var egentligen ganska galet att fortsätta med det. Men jag gjorde det ändå.” Det säger Daniel Velasco när vi träffar honom bakom scenen på eventet Radiodokumentärerna. Det får bli en kort intervju efter framträdandet. Dagen därpå ska han med ett morgonflyg till Prag för att (visar det sig senare) hämta Prix Bohemia och dagarna efter är uppbokade. 2013 har varit Daniels år. Den fastspända flickan har rönt stor uppmärksamhet och vunnit flera svenska och internationella priser, bland annat Prix Europa och Stora Radiopriset. Många trodde att han också skulle få Stora Journalistpriset nyligen, men det stannade vid en nominering i kategorin Årets Berättare. Daniel föreläser också tillsammans med ”Nora”, som dokumentärens huvudperson kallas. Det började med ett telefonsamtal från Noras mamma till Ekoredaktionen och Daniel förstod att historien han fick höra delar av, var värd att granska. När Nora var 17 år gammal var hon tvångsomhändertagen för sitt självskadebeteende. Samtidigt som hon är intagen på ett behandlingshem säljer hon sex utan att personalen ingriper. En dag blir hon fastspänd och grovt våldtagen av en av sexköparna som senare visar sig vara polischefen Göran Lindberg. Det är en väldigt utlämnande dokumentär och det krävdes förstås tillit från dokumentärens huvudperson för att det skulle bli ett program. Hur vann du Noras förtroende? – Det gjorde jag inte först. Det var inte alls så från början och hon hade ju dessutom svårt för män. Visserligen har hon en förmåga att uttrycka sig väldigt väl och nästan glömmer bort omgivningen när hon pratar, så det gjorde det kanske lättare. Men det tog tid innan hon fick något egentligt förtroende för mig, det växte fram. Arbetet pågick i tre år och först mot slutet blev det lättare. – Många av de gånger vi träffades höll hon avstånd, satte sig långt ifrån mig, man fick krypa fram med micken. Till slut fick jag fullmakt från henne att plocka ut hennes handlingar, vilket är ett ganska stort steg att någon annan läser ens journaler och delar med sig av dagböcker och allting. Förutom intervjuerna är alla handlingar, som fyllde två flyttkartonger, väldigt viktiga. I princip allt som Nora och andra säger i programmen har också gått att bekräfta i den dokumentation som finns, förklarar Daniel. Under en period var Nora på en sluten psykiatrisk avdelning och Daniel försedde då Nora med utrustning så att hon kunde göra egna inspelningar inne på avdelningen. – Jag hjälpte henne att bli sin egen undersökande journalist som Prix Europa-juryn sa i moti- 7 så gör jag / Foto: daniel velasco Daniel Velascos bästa tips: • Ha is i magen, ge inte upp. Det kan ta tid att vinna någons förtroende. Enimust aut eate volentiore que sum enite voluptatem ea nullabo rporrorum harchilique eumendelia volent officia voluptur soluptatia • Försök hitta autentiskt ljud. Till exempel gamla videofilmer, det gör att man är där i tiden, där det händer. Det kan lyfta en berättelse. Foto: daniel velasco Samtidigt som ”Nora” var intagen på Roslagens elevhem kunde hon sälja sex utan att personalen ingrep. Elevhemmets chef Tom Altenbom, här i samtal med ”Nora”, var ansvarig för hennes vård. – Folk säger jag har jobbat med dokumentären i tre år, men det har tidvis varit avstickare i det vanliga jobbet. Det är bra att spela in, ha det liggande, komma tillbaka till det. Det blir en styrka i berättelser som sträcker sig över lång tid, säger Daniel Velasco. veringen. Hon gör en del av jobbet själv, även om det är ett oerhört omfattande jobb att få ihop den här berättelsen. En del av programmet bygger också på Noras egna videoinspelningar som hon gjort under årens lopp, där hon till exempel har filmat sig själv med videokamera när hon mått väldigt dåligt. Daniel berättar om hur han och Nora lade ner massor med tid på att leta efter gamla filmer i källarförråd och garage. Det tog tid innan Nora fick förtroende för mig. Det växte fram.” – Sedan satt jag på kvällar och nätter och kollade alla dessa filmer med födelsedagar och midsommarfiranden. Så bröt det bara och mitt i en familjefilm kommer sekvensen där Nora berättar om en våldtäkt och den var oerhört viktig. När Lindberg greps tog arbetet med dokumentären en helt ny vändning. Nora ville inte längre medverka med sin egen röst så länge utgången av rättegångarna var oviss. Först när han var dömd och inte hade någon möjlighet att överklaga kunde hon tänka sig att låta oss publicera hennes historia – Det tog lång tid att vinna ”Noras” förtroende, men mot slutet fick jag fullmakt att läsa hennes journaler, dagböcker och andra handlingar, vilket är ett stort steg, berättar Daniel Velasco. – Vi kom överens om att skjuta upp det. Jättefrustrerande. Sista halvåret la jag ner oerhört mycket jobb på det och nästan in i det sista visste jag inte hur det skulle sluta och om det här kunde bli av och om vi skulle kunna sända det. Vad sa cheferna då? – Jaa…, Daniel skrattar lite. På något sätt fick jag hållas, och det är jag väldigt tacksam och glad över, det blev ju ett väldigt bra resultat måste man säga, men det hade kunnat sluta hur som helst. Bara en sån grej som att Nora skulle lyssna på programmet innan, det var vi överens om, men tänk vad som hade hänt om hon inte gått med på att det skulle sändas. Vad hade vi gjort då? Allt jobb som vi lagt ner. Projektet har slukat långt mer än ordinarie arbetstid. – Man lever med det och det är en ständigt oro. Nora hade lika gärna varit död, det är en oerhörd risk. Men man måste kunna berätta en historia om en person som mår psykiskt dåligt och det är klart att man utsätter både henne och en själv för en risk att något ska hända. Men det är det enda sättet att berätta. Man måste ha is i magen, men det hade ju inte varit roligt om det gått illa. – Som Randi Mossige-Norheim sagt om kritikiken mot att hon intervjuat personer när de varit narkotikapåverkade: ”När ska man annars intervjua dem, det är ju hela deras vardag.” Samma sak här. • Man behöver inte lägga ner ett jobb för att man inte har tid och möjlighet att göra det just då, utan man kan ha inspelningar liggande och komma tillbaka till det, det behöver inte ens vara särskilt tidskrävande. Det blir en väldigt styrka i berättelser som sträcker sig över tid där man också kan följa händelseförloppet. ’Folk säger: du har jobbat med det här i tre år och det är sant på ett sätt men det är ju väldigt lite av de första 2,5 åren som jag jobbat med det här, utan det var avstickare i det vanliga jobbet’. • Dokumentationen är viktig: Förundersökningar, journaler med mera. Det finns inte utrymme att berätta allt om hur man vet att det som publiceras stämmer. ”I princip allt som Nora och andra säger i dokumentären har också gått att bekräfta i den dokumentation som finns. Vissa kanske tror att det ’bara’ är Noras uttalanden som ligger till grund för de uppgifter som publiceras. Så är det inte.” 8 / srf Digitalt i fokus vid ny researchdesk Nu inleds arbetet mot en ny researchdesk på SRF. Pressarkivet fylls inte längre på med material, istället ska digitala databaser användas mer. Förra veckan lämnade SRF besked om uppsägningar till många anställda, men lovar att spetskompetens inom research ska finnas även i fortsättningen. T ill följd av neddragningarna i verksamheten får 90 personer gå från SRF, det blev klart i förra veckan. Av dem är ett 40-tal uppsagda, medan andra lämnar i avgångslösningar och pensioner. Flera går till liknande uppgifter inom Sveriges Radio och de övriga programbolagen (SVT och UR), som nu ska sköta bland annat lönehantering i sin helhet. – Det känns skönt att nu kunna ge besked till våra medarbetare, som levt i ovisshet under en lång tid efter att styrelsen fattade besluten i somras, säger Lena Thulin, HR-chef på SRF. Omställningen av SRF är en process som kommer att pågå under hela 2014 och en bit in på 2015, vilket innebär att de förändringar som är beslutade successivt kommer att märkas på Sveriges Radio (liksom hos UR och SVT). Från och med nu jobbar exempelvis researchtjänsten på nya sätt. Det innebär bland annat att man går över från att själva ha bevakat tidningsartiklar och fotograferat av dessa för arkivering i Pressarkivet, till att mer nyttja digitala databaser. Nuvarande pressarkiv kommer att finnas kvar, men inte länge fyllas på. Hösten 2014 öppnar en gemensam desk för alla research- och musiktjänster hos SRF, där programbolagens medarbetare kan få hjälp med både snabba förfrågningar och djupgående research. Fram till dess görs beställningar som vanligt till respektive arkivtjänst. Den nya desken blir något nytt, inte sammansättning av rester från de tidigare arkiven. Foto: Kjell Gustafsson – Jag ser en fördel av att vi till hösten kommer att jobba tillsammans i en större grupp. Det blir 26 personer som finns till hands vid desken och den som behöver specialiserad research kommer alltid att kunna få hjälp av någon som besitter djup kunskap inom precis det området, säger Sofia Elgemyr Krook, chef för Research- och Arkivcentrum på SRF. God framförhållning vid beställningar av research underlättar, men skarpa nyhetslägen kommer även i fortsättningen att prioriteras. – Den nya desken blir något nytt, inte sammansättning av rester från de tidigare arkiven. Samordningen gör att vi kan utnyttja kompetensen och verktygen bättre, säger Sofia Elgemyr Krook. Två utredningar om SRF:s framtida organisation pågår fortfarande, där SRF:s styrelse ska fatta beslut i början på 2014. Den ena rör var SRF:s framtida IT-försörjning ska bedrivas och den andra rör hur gränsdragningen i fastighetsfrågor ska se ut mellan SRF och programbolagen. Dessutom ska inköpsprocessen för biblioteken och Grammofonarkivet ses över under våren 2014. I den översynen ingår också att anpassa urvalet av vad som köps in till SR, SVT och UR:s behov och i det arbetet kommer medarbetare från bland annat SR Musik och SR Kultur att involveras. Programförsäljningen på SR kommer i fortsättningen att ta hand om vidareförsäljning av unik musik. / Jenny Mattsson upphandling / Morgondagens redaktionella behov måste mötas Ett hundratal medarbetare har redan involverats i arbetet med att formulera vilka behov Sveriges Radio har på ett kommande textsystem (s k newsroom). Upphandlingen sker i enlighet med LOU och enligt tidplanen skrivs ett nytt avtal före sommaren 2014. ENPS är ett av de verktyg som används flitigast på redaktionerna inom Sveriges Radio och där hanteras planering, körscheman och manus bland annat. Det är i många fall det redaktionella navet, inte minst på nyhetsredaktionerna. Det befintliga avtalet med Associated Press (AP) som levererar licenser för ENPS går ut. Därför måste Sveriges Radio göra en ny upphandling av ett redaktionellt text- och planeringssystem. Arbetet med att ta reda på hur redaktionerna vill arbeta i ett textsystem och vilka funktioner det bör ha har skett inom ramen för Redaktion 3.0 och ett hundratal har tillfrågats om deras behov av funktioner och arbetssätt i ett redaktionellt textoch planeringssystem. – Det är viktigt att vi får ett system som även motsvarar morgondagens behov på redaktionerna, säger Anders Lindholm chef för Teknik IT och DC och sponsor för upphandlingen av textsystem. Innan sommaren 2014 bör ett avtal med en blivande leverantör vara klart och då kan också utrullning och utbildning starta. Det är beräknat att ta cirka ett år totalt att rulla ut ett nytt textsystem i omgångar över hela landet och allt kommer då vara klart under hösten 2015. En sådan utrullning kommer förstås att påverka det redaktionella arbetet även om en noggrann planering kommer att göras. – Det ställer oerhört stora krav på vår egen organisation att kunna ta emot, implementera och utbilda i ett så stort system eftersom vi samtidigt ständigt producerar radio och webb, säger Anders Lindholm. Om upphandlingen däremot resulterar i att befintlig leverantör vinner påverkas redaktionerna i mindre omfattning när det gäller utrullning och utbildning. Det är alltså en omfattande upphandling som påbörjats och just nu arbetar tre arbetsgrupper med att formulera och sammanställa krav på ett kommande system och leveran- tör utifrån Sveriges Radios behov. – Arbetet bygger på att vi har en metod där vi gör rätt saker i rätt ordning mot rätt mål, säger Göran Broberg på Inköp inom Ekonomiavdelningen, som är upphandlingsledare för textsystemet. – Det har varit en lång process att ta fram den redaktionella verksamhetens alla behov kring ett textsystem. Vi har hållit på länge, det har kostat ganska mycket pengar redan och resultaten av den kommande upphandlingen av textsystem kommer att beröra väldigt många medarbetare – därför är det oerhört viktigt att det blir rätt, avslutar Göran Broberg. / Marianne Greip 13/1 9 / Noterat deadline för programidéer Nu har du chansen att påverka innehållet i radion nästa år. Till exempel så efterfrågas förslag på nya spännande poddar, broadcastprogram som har personligheten i fokus och valprogram. Är du mer P4-orienterad kanske det är du som kommer med idén till förmiddagsprogrammet i P4 under åtta veckor nästa sommar? Eller känns det mer greppbart att fylla de röda dagrna med innehåll? På intranätet finns programförslagsblanketter. Lämna in ditt/dina förslag senast den 13 januari! Hallå där / clabbe af geijerstam som sänder Rakt över nyårs-disc i P4 på nyårsafton. Du har hållit på länge nu, blir man aldrig för gammal för disco? – När man inte längre kan få upp armarna och vifta till låten YCMA – då är det dags att lägga av. Vilken låt får vi absolut höra i ditt program? – Dancing queen!! Den brukar jag alltid köra som startlåt – så den kommer självklart med, sen om det blir med ABBA eller Meryl Streep återstår att se. Vilken låt önskas mest av dina fans? – Fansen är väldigt mycket ”80-tals hardcore”. Tre typiska önskemål skulle jag vilja säga är Scotch med låten ”Disco band”, Sandra med ”Maria Magdalena” och Samantha Fox med ”Touch Me”. text / Susanne Tellinger foto / martina holmberg Topp 10! Elias Elffors elfström tog Sverige till en nionde plats i junior eurovision song contest i Kiev. på första plats kom Malta. Fira lucia med lantzkamp och kino Fredag 13/12 sänder P1 live hela Luciakvällen från Bio Rios scen i Stockholm. Först ut är Lantzkampen där bland andra Annie Lööf och Inti Chavez Perez är med och tävlar. Sedan summerar Kino film- och tv-året 2013. Bland Roger Wilsons gäster finns regissörerna Anna Odell och Lisa Langseth, som med sina respektive filmer ”Återträffen” och ”Hotell” håvat in beröm från både filmkritiker och publik. Lilla Namo är kvällens husband, inträdet är fritt och dörrarna öppnas kl. 18.00. FOTO / MARTINA HOLMBERG 10 / anslagstavla krönika / Berätta vad du vill H ar du haft ditt årliga medarbetarsamtal? Jag ska ha mitt samtal med Cilla Benkö den 22 januari. Jag gillar medarbetarsamtal. Pirrigt och högtidligt. Men det leder framåt. Självklart ska man som chef och medarbetare prata med varandra så ofta det behövs. Om något blev bra ska man säga det till varandra direkt. Och om någonting har gått fel då är det lika viktigt att inte vänta. Men ibland är det bra att ha ett samtal som får ta lite tid, som är väl förberett av båda parter och som fångar en helhet. Hur har det gått för mig på jobbet, hur ser gruppens uppdrag ut och vad blir mitt bidrag till det? Vad vill jag göra på lite längre sikt och stämmer det överens med vad Sveriges Radio vill? Ett bra samtal kan även öppna upp för känsliga frågor; som hur jag egentligen mår och om någonting på jobbet eller hemma gör mig ledsen eller osäker. Men lika viktigt är att berätta för sin chef vad man vill och vad man planerar för. Slående ofta hör jag Sveriges Radiomedarbetare säga ”Jag har aldrig planerat någonting jobbmässigt i hela mitt liv. Jobbet blir som det kommer”. Men om du inte berättar vad du vill hur ska då någon kunna veta att just du vill något? Och förvånansvärt ofta blir det som man tänkt sig och då är det bra om man vet vad man tänker. Alltså; se till att få ditt medarbetarsamtal (och du chef bjud upp dina medarbetare), låt samtalet ta tid och glöm för allt i världen inte att prata om vad du vill och vad du planerar för. I januari får du frågan i medarbetarundersökningen om du har haft ditt medarbetarsamtal. Då hoppas jag att du kommer att svara ja. Just nu… ...tänker jag på radiopsykologen och den unga tjejen som ringde in och hade ångest av att hon var så beroende av sin mobiltelefon och alla flöden i den. Tänker själv testa att lämna min mobil oladdad under helgen. / Ingrid Wibom, personaldirektör ÅRETS VINTERVÄRDAR 2013 Här är hela listan: 25/12 Fredrik Lindström 26/12 Hans Rosling 27/12 Lasse Åberg 28/12 Tomas Sjödin 29/12 Ola Salo 30/12 Petra Mede 31/12 Bodil Jönsson 1/1 Martina Haag Vinter i P1 sänds klockan 13 – 14.30 i P1. Juridik / Bör man skämta om allt? Förra veckan blev ett inslag om diabetiker i satirprogrammet Tankesmedjan uppmärksammat. Hittills har det kommit in över 120 anmälningar till GRN. Som många redan känner till gäller kraven på opartiskhet och saklighet också satirinslag men de ställs lägre i de sammanhang där det tydligt framgår att det är fråga om satir. Det ligger i sakens natur eftersom det inte skulle bli så rolig radio om man inte fick skruva till saker och ting. Det finns också en bestämmelse om att Sveriges Radio ska ta hänsyn till den genomslagskraft ljudradion har. Den innebär att man ska visa varsamhet när det gäller ämnen som kan upplevas kränkande mot till exempel ettdera könet, människor med ett visst ursprung, en viss religion eller med funktionsnedsättningar. Det ligger i satirens natur att den ibland kan uppfattas som stötande eftersom den ofta balanserar på gränsen mellan det som är acceptabelt att skämta om och det som inte är det. Utgångspunkten är att en vidsträckt yttrandefrihet måste råda även om vissa blir arga eller stötta. Yttrandefriheten måste dock alltid vägas mot utpekade gruppers eller enskilda individers rätt att inte bli kränkta. Vi vet nu hur diabetiker och många anhöriga har upplevt inslaget. Tidigare har GRN prövat satirinslag som har innehållit exempelvis skämt om personer med Downs syndrom. SR har då friats mot bakgrund av den yttrandefrihet som ska råda och mot resonemanget att satirens udd egentligen riktats mot fördomar och attityder, inte mot enskilda personer eller grupper. Hur GRN kommer går vidare med diabetesinslaget återstår att se. Med hänvisning till den praxis som finns borde Tankesmedjan frias. Men det går alltid att diskutera, bara för man kanske kan utifrån regelverket bör man skämta om allt? / Josefin Sandstedt, bolagsjurist 11 / anslagstavla lediga jobb / runa / Webb-/dialogredaktör till P4 Göteborg Torbjörn Bergström har avlidit Programanställning på heltid från januari till sommaren 2014. Ansök senast 8 dec 2013. Frågor: Tomas Wahlund, programchef SR Göteborg, 031837047, [email protected] eller Ann Andersson, personalspecialist, 031-837501. Fackliga: Anna Olofsson, SJF, 031-837613, Peter Lindqvist, Unionen, 031-837647 samt [email protected]. Erfaren teknisk projektledare till projektkontoret i Stockholm Tillsvidareanställning på 100%.Tillträde enligt ök. Ansök senast 8 dec 2013. Frågor: Robert Johansson, 08-7849861, 0768-787925 eller Gunilla Perméus, 0709-685567. Fackliga: Unionen, SACO och Journalistförbundet, 08-784 50 00. Kommunikationsspecialist till Teknik/IT Stockholm Tillsvidareanställning på 100% . Tillträde snarast. Ansök senast 15 dec 2013. Frågor: Alain Wallström, 0768-834091eller Gunilla Perméus, 0709-468360. Fackliga: Unionen, Erland von Heijne, 08-7845000. Projektledare till Utvecklingsavdelningen Tillsvidareanställning på 100% i Stockholm. Tillträde enligt ök. Ansök senast 15 dec. Frågor: Robert Johansson, 08-784 98 61, 0768-787925 eller Gunilla Perméus, personalspecialist, 0709-685567. Fackliga: Unionen, SACO och Journalistförbundet, 08-784 50 00. Sångare till Radiokörens vikariepool: Tenor 1 och 2, Bas 1 och 2 Frågor: Pernilla Wilhelmsdotter, körinspicient, pernilla.wilhelmsdotter@ sverigesradio.se eller Helene Carlberg, personalspecialist, 070-5579765. Fackliga: Love Enström, SYMF Radiokören, [email protected]. Läs mer: www.berwaldhallen.se Ekonomijournalist till Ekot Tillsvidareanställning i Stockholm. Tillträde enligt ök efter årsskiftet. Ansök senast 18 dec. Frågor: Sören Granath, gruppchef Ekonomiekot, 0730567122, [email protected] eller Jeanette Dellstad Henriksson, personalspecialist, 08-784 28 84, jeanette.dellstad-henriksson@ sverigesradio.se. Fackliga: Maria Ridderstedt, SJF, Åsa Wisborg, Unionen, 08-7845000 eller [email protected]. Fyra driftledare till DC och Support inom Teknik IT/DC Vi sörjer att vår mångårige vän och arbetskamrat Torbjörn Bergström har lämnat oss bara 56 år gammal. Med glöd och stor kunskap genomförde han sin journalistiska gärFoto: Susanna Bergström ning. De första årens arbete på lokalradion i Västerbotten byttes mot riksprogram som Ekot, Studio Ett, P1-morgon och Tendens. Torbjörn trivdes med nya utmaningar och hann också med att under radioåren jobba för SVT, då handlade det om Plus, Nattöppet, Tango och debattprogrammet Argument. Det blev helt naturligt att han med sina kunskap, sina erfarenheter och känsla för att möta unga människor 2006 blev journalistlärare på Strömbäcks Folkhögskola, något som han kombinerade med att frilansa. Och för bara två år sedan bestämde han sig för att helt satsa på det fria och tuffa livet som frilans. Hans sista uppdrag blev att jobba med SVT:s dokumentärserie ”Sveriges bästa äldreboende”. En serie som slog tittarrekord och han konstaterade stolt att han var en i arbetslaget som gjort succén möjlig. / Agneta Kellgren, Sveriges Radio Västerbotten Tillsvidareanställningar på heltid, 32,5 timmar/vecka i ett kontinuerligt 3-skifts vaktschema. Arbetet är förlagt till alla dagar i veckan, alla tider på dygnet. Två av tjänsterna ska tillträdas omgående, övriga två tidigast februari 2014. I viss utsträckning ingå arbete förlagd till annan ort. Ansök senast 7 jan 2014. Frågor: Örjan Rosén, 0708-121246 eller Gunilla Perméus, personalspecialist, 0709-468360. Fackliga: Unionen, Erland von Heijne, 08-7845000. julmusikmys / 11 december på lyssnarnas läppar... ”Epstein & Nordegren. Jag har synnedsättning och är helt beroende av radion. Programmet med Epstein & Nordegren uppskattar jag särskilt. Deras intelligenta gnabbande vill jag inte vara utan.” ”Vill bara berätta att det är helt fantastiskt att få lyssna på P1 och avsluta dagen med att få somna in till vågor mot en strand!” ”Jag undrar hur och varför det kommer sig att man på vardagarna alltid nämner meteorologens namn före väderrapporten, men aldrig på söndagarna?” / Plockat ur Lyssnarservice brevskörd Vox Media – SR, SVT, UR och SRF:s personalkör i Stockholm – bjuder på lunchkonsert. När: 11 december kl 12.00. Var: Studio 2, Rh, Stockholm. 12 / årtalet Ill: Anna-Clara Tidholm 1988 posttidning b ”Roppidoppido” Julkalendern ”Trollet med den gula kepsen” från 1988 var en kalender för de riktigt små barnen, 24 fristående avsnitt om Trollet och hans kompisgäng Älgen, Skatan och Råttan. Upphovsmannen och skådespelaren Lasse Åkerlund ville skapa en figur som kunde göra vad som helst utan att göra sig illa. Han spelade alla roller i kalendern och hela produktionen gjordes av ett två-mannateam, han själv och ljudteknikern Ingemar Åsén, i Sundsvall. Hela idén till julkalendern byggde på att de ville spela in ljuden utomhus. – Alla inspelningar gjordes i skogen, allt spelades in på riktigt, berättar Lasse Åkerlund alias Trollet när jag når honom på telefon. Han drar sig till minnes när de skulle spela in ett avsnitt där Trollet skulle åka på ett baktråg ner i en sjö. Och hur kallt det blev när de var tvungna att ta om alltihop flera gånger. Plötsligt kapar Trollet intervjun och Lasse Åkerlund förpassas till bakgrunden. Resten av samtalet är det Trollet som pratar. Jag antar att det kan bli så om man har gjort en karaktär i 25 år… När P4 Västernorrland för ett par år sedan listade K-märkta ljud i länet hamnade Trollets typiska ”Roppidoppido” på plats nummer 27. Trollet har en förklaring till populariteten. – Så fort man gör en sak med hjärtat så tror jag att det funkar. Då sitter man lugnt och lyssnar. Någon som kan bekräfta detta är David Tallbäck på Programförsäljningen. Han var 6 år när ”Trollet med den gula kepsen” sändes. – Jag minns att jag lyssnade på den varje morgon innan jag gick till dagis. Det är mitt första riktiga radiominne. Trollet var tokig och vågade vara sig själv. Jag längtade efter att gå upp på morgonen! När de 24 avsnitten var slut blev David så ledsen att han skrev ett brev till Trollet med den gula kepsen, Sveriges Radio, och bad om en kassett. Och han fick en. Den har han fortfarande kvar. David kan berätta att han inte är ensam om att vilja ha en kopia på just den här julkalendern. I sitt jobb på Programförsäljningen tar han varje år emot samtal från nostalgiska lyssnare som vill ha tag på ”Trollet med den gula kepsen” och för ett par år sedan kom den ut i nyutgåva och går att köpa på webben. Numera jobbar David även med julkalendern där han ansvarar för själva papperskalendern. Kanske har ”Trollet med den gula kepsen” haft mer inflytande på honom än han trott. / Anna-lena Walmsley