radio för dig som jobbar med sveriges radio 1937 Första reportagebussen rullar ut från radiotjänst, sista sidan #12 30 augusti 2013 tidningen i fokus / carpe f*****g diem teknik/ arkivera mera till nytta för flera Lars palmgren och lotten collin Generationsskifte i latinamerika Hannah storm: ”we don’t need to die getting the story”, sid 4 helge torstensen: ”växeln behöver beredskap för kriser”, sid 8 kristine riis: ”jag har flera tusen svensklärare”, sid 9 2 / aktuellt 21 november blir det troligen debatt i riksdagen och strax därefter beslut om radio och tv i allmänhetens tjänst. Läs mer i Jan Peterssons krönika, sid 10. Dynamisk duo Direktion har beslutat om en förändring av organisationen för utbudsbeställningar inom Programenheten. Det bildas nu en Utbuds- och utvecklingsgrupp, som leds gemensamt av de båda biträdande programdirektörerna Martin Jönsson (digitalt) och Cecilia Bodström (utbud). Läs mer på intranätet. Martin Jönsson och Cecilia Bodström just nu På gång: Säsongspremiären av Jansson & Wester i P4 sänds från Lunds humorfestival fredag 30 augusti kl. 13.05. Även Spanarna, Lantzkampen och Melodikrysset sänder därifrån i helgen. Onsdag 4 september släpps nomineringarna till Stora Radiopriset. Priserna delas ut i tio kategorier på Radiogalan den 19 september. Philip Lanz, Anne Björkbom och Nils Fagerberg. I gruppen ingår även Maud Söderström och Ulva Villius. Foto: jenny mattsson Måndag 9 september avslöjas vinnarna av Svenska poddradiopriset. Från Sveriges Radio är till exempel Sommar i P1, Tankesmedjan och Filosofiska rummet nominerade. Röstningen är öppen för alla. programrapporten / Vad skulle den unge Elvis haft i sin iPod, om han ägt någon? I två program undersöker Tomas Blom och Magnus Norrman vilken musik som formade Elvis och försöker rekonstruera de spellistor som han borde ha haft i sin iPod. ”P4 Musik: Elvis iPod” sänds den 15 och 22 september kl. 23.05. Det blir skarpt läge den 1 september. Då ska redaktionerna själva katalogisera och arkivera program och inslag som ska sparas i verktyget Programrapporten. Allt ska bli snabbt och lätt tillgängligt för återanvändning. Helst direkt efter sändning. Utbildningarna i hur man fyller i alla uppgifter i Programrapporten pågår just nu ute på redaktionerna. För det gäller att göra rätt från början. Och det som är smidigt och lätt för en del kan kännas oöverstigligt för andra. Anne Björkbom jobbar i ”Projektet för sök- och hittbarhet i Programbanken”, ett projekt som är planerat att pågå ända till slutet av 2014. Hon är en av dem som ger stöd och hjälp till redaktionerna: – Vår uppgift är att kvalitetssäkra och titta på de programrapporter som kommer in. Det är nu vi kan göra rätt och se till att programmaterialet faktiskt rapporteras och att allt ser riktigt ut. Efter varje utbildning finns vi där för att hjälpa till. Hur har folk reagerat? Blir det inte ytterligare en arbetsuppgift? – Reaktionen har varit ganska positiv ändå när man ser att rapporteringen går att lägga in i den Fram till 1 oktober kan man skicka in förslag på kandidater till Stora Journalistpriset 2013 på storajournalistpriset.se. Förra året vann Ekots Bo Göran Bodin och Daniel Öhman. Spara rätt för framtiden befintliga arbetsprocessen. För vissa redaktioner blir arbetet omfattande men man kan hämta och komplettera uppgifter från Isidor, ENPS och Digas. Ju noggrannare man är från början, desto lättare blir det att fylla i Programrapporten och i förlängningen – hitta materialet. Målet är en programbank med snabb och enkel tillgång till vårt fantastiska arkivmaterial, menar Anne Björkbom. Vad händer om man struntar i att rapportera? – Då blir det unika programmet inte arkiverat, då är det borta. Vilken är den största utmaningen? – Tiden. Att alla ska vara igång. Vi har en deadline och det är den 1 september. Då måste man förvalta sitt material själv, göra det till en löpande rutin att programrapportera och inte vänta en månad eller ett halvår. Då är materialet borta för gott eftersom det finns en automatrensning på servrarna efter 10 dagar. – Gör man rätt från början och kan återanvända det arbete man redan lagt ner så är mycket vunnet. Då blir det inget merarbete. Programbanken är en tillgång, inte en pålaga, säger Nils Fagerberg. / Eva Ericsson-Rydberg Vem är bäst? / Vilken av dina kollegor är vassast på redaktionen? Många av oss kan svara snabbt på den frågan, även om det ibland tar emot att erkänna att det inte alltid är man själv som ligger i framkant. Tipsa oss om din kollega, så kanske vi kommer och gör reportage. Och glöm inte att nominera din kollega eller er redaktion till Radiopriset, Stora journalistpriset och alla andra priser som delas ut i höst! Vi som jobbar här: Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel 08- 7843167), Ulrica Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm, Maria Edlund, Viktoria Rinkous och Maria Bergman (praktikant). Vi gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation. Prenumerationsärenden: [email protected]. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! radiotidningen@ sverigesradio.se – eller RH 1A/1G. Vi ses! 3 / aktuellt Tydén slutar som chef för Berwaldhallen Michael Tydén Månadens sociala medier-tårta till Hanna Olsson Han slutar på egen begäran 1 januari 2014 på grund av sjukdom. Michael Tydén kommer att fortsätta arbeta som ansvarig för Östersjöfestivalen med Esa-Pekka Salonen som konstnärlig ledare. Under sina ett och ett halvt år på Tankesmedjan har producenten Hanna Olsson lyckats öka antalet Twitterföljare från femhundra till 14 500 personer. Genom ett konsekvent och målmedvetet arbete har Tankesmedjan löpande påmint gäster, programledare och stortwittrare om programmets twitternärvaro, alltid omnämnt politiker med twitternamn i tweets och genom att hashtagga ”utav bara tusan”, har Hanna Olsson sett till att maximera kontaktytorna med möjliga ambassadörer. Priset delas ut av sociala medier-redaktörerna på Digitala medier. Tårta till Hanna Olsson. korreskifte / Lotten Collin ny röst i Latinamerika Lars Palmgren slutar på Sveriges Radio och lämnar jobbet som Latinamerika-korrespondent efter 15 år. Han lämnar med varm hand över stafettpinnen till Lotten Collin. Radiotidningen träffade dem en solig dag under korreveckan innan de skulle resa, och passade på att fråga om Lars har något bra tips till Lotten. – Ta det lugnt, täckningsområdet är jättestort och det kan vara svårt att avgöra vad som har mest tyngd. – Det är ett bra tips, att ta det lugnt, jag blir lätt stressad och otålig! svarar Lotten och skrattar. – Ett annat tips är att inte vara rädd för att komma sent ibland, fortsätter Lars, man kan vinna på att inte vara först. Hm…och ha lite distans till hemmaredaktionen, våga lita på dina egna bedömningar. Lars har bott i olika delar av Latinamerika de senaste 40 åren och har varit posterad utanför Santiago i Chile de senaste åren. Lotten säger att hon är avundsjuk på Lars långa breda erfarenhet. – Det ger ett perspektiv i rapporteringen som man inte kan fejka. Bäst tycker jag om glidningarna i tid, som Lars gör helt naturligt, och hans personliga reflektioner, de ger kontext, säger Lotten. När Lotten Collin börjar sitt nya jobb byter Sveriges Radio posteringsort till Rio de Janeiro i Brasilien. Som korrespondent vill hon skapa förståelse snarare än att ”rapportera hem” till Sverige. – Jag vill titta på samband. Visa hur världen hänger ihop och gärna samarbeta med andra korrespondenter runt om i världen. Lars Palmgren inflikar: – Jag tycker att Lotten är en mycket värdig efterträdare. Hon är färsk, ung och hungrig. Det är bra! Det är bra med en ny blick i skildringen av detta enorma område, säger han. Lars säger att det finns en risk att man blir Lotten Collin och Lars Palmgren utbyter erfarenheter i Radiohusparken inför korre-bytet. Foto: Martina holmberg närsynt i jobbet, men dagliga samtal med redaktionen ger struktur på arbetsdagen och återkoppling på inslagsidéer. Han tycker att kunskapen om Latinamerika har ökat i Sverige och att hemmaredaktionen kommer med mer nyanserade och kreativa idéer nu. Vilka är de största kulturella skillnaderna mot Sverige? – I Sverige är det så tydligt att det finns ett medborgarmedvetande, vi har rättigheter och skyldigheter. I Sydamerika saknas det helt och istället finns en utbredd offermentalitet samt ett ständigt utbyte av varor och tjänster ”Jag röstar på dig om jag får…”, säger Lars. – Ja, men den positiva sidan av bristen på statligt engagemang är den skaparkraft och krea- tivitet som växer i gräsrotsrörelserna. I Colombia är det till exempel jättevanligt att kvinnor går ihop och startar dagis, fortsätter Lotten. Vad ska du göra nu när du slutar Lars? – Jag ska inte sluta! Att inse att man är så jädra gammal medför viss ångest, men, jag ska frilansa och jobba med längre projekt. Och så ska jag vara ett stöd till Lotten, jag ska inte störa hennes arbete, men jag kan komplettera! Hur känns det för dig Lotten, att ta över? – Fantastiskt! Och skräckinjagande, Lars är ju kvar i området vilket ju både ger fördelar och ångest. Men jobbet är en ynnest. / maria bergman egypten / Säkerheten en central fråga Cecilia Uddén, vår fixstjärna i Mellanöstern, åkte tillbaka till Egypten tidigare än planerat och var inte på plats när korrespondenterna mötte publiken på Södra Teatern i förra veckan. Hon och utrikeschefen Per Eurenius tog gemensamt beslutet att hon skulle åka tidigare än planerat. Säkerheten är en central fråga. Bedömningar görs fortlöpande och i samråd mellan korrespondenten och redaktionen. Det råder undantagstillstånd i Kairo. – Vi chansar inte, men man kan ju inte kapitu- lera och låta bli att skicka korrespondenter, säger Per Eurenius med eftertryck. – Cecilia är ju själv den som är bäst på att bedöma läget. Sveriges Radio samarbetar med större väldokumenterade säkerhetsorganisationer. Var man ska rapportera ifrån bygger på en överlagd analys, SR:s utsända Jesper Lindau och Christer Fridén var av säkerhetsskäl till exempel inte i det område som armén rensade på Mursianhängare, utan de åkte till platsen dagen efter. / maria bergman Cecilia Uddén är tillbaka i Kairo. Läs mer om säkerhet i konfliktzoner på nästa sida. 4 / aktuellt Cecilia Uddén – nu även på film Cecilia Uddén blir film. Filmarna PeÅ Holmquist och Suzanne Khardalian har följt vår Mellanösternkorre Cecilia Uddén sedan den arabiska våren. Resultatet, dokumentären ”Cecilia Uddén – The Movie”, har premiär sommaren 2014. P1 mest googlat P1 är det sökord som hamnat högst upp i Googles trendsökningar för sommaren. ”Det är årets Sommarpratare som ser ut att ha gjort störst succé då radiokanalen P1 ligger i topp över sommarens trendsökningar”, enligt ett pressmeddelande från söksajten. säkerhet / ”Ha alltid två telefoner och bekväma skor” “We don´t need to die getting the story”, upprepar brittiska säkerhetsexperten Hannah Storm. Detta är hennes svar på den eviga frågan: borde jag först tänka på min egen säkerhet eller ska jag ta risker för att få den bästa bilden, göra den bästa intervjun, få den mest värdefulla informationen? Hannah Storm är på besök på Ekot för att prata om journalisters säkerhet. Hon berättar både om International News Safety Institute (INSI), som hon bossar över, och om sina egna erfarenheter. Hon har rapporterat från Mellanösten, Sydamerika, Haiti och upploppen i London för bland andra BBC, Reuters och The Times. Hannah Storm är en 36-årig småbarnsmamma, liten, rödhårig och fräknig. Hon pratar med inlevelse och gestikulerar mycket. – Det är klart att man ska vara nära händelsernas epicentrum, men man får inte vara dumdristig och glömma sunt förnuft och enkla självklara regler. Som att ta med sig mat och vatten, klä sig efter vädret och i bekväma skor som man kan springa i, att alltid ha två telefoner och i förväg förbereda en ”plan B”. Man ska använda skyddsutrustning, ta hjälp av en ”fixer” som guide, ta hjälp av hemmaredaktionen och av säkerhetsavdelningen och man ska inte gå ensam. Institutet som Hannah Storm jobbar för arrangerar träning för journalister världen över på teman som: arbete i fientliga miljöer, första hjälpen, kemisk, biologisk och radioaktiv säkerhet, kidnappning och andra extrema situationer. Hur använder man internet och sociala medier på ett säkert sätt? Och vilken information får man överföra med hjälp av mobiltelefoner? Hur skyddar man sin familj? Hur beter man sig vid en vägspärr eller kontrollstation? Frågorna besvaras vid INSI:s träningstillfällen. Hannah Storm, direktör för Londonbaserade International News Safety Institute, träffade Ekot under sitt Sverigebesök. – Vi har inte den här typen av utbildningar på Sveriges Radio, inte än, säger Finn Isaksson, ansvarig för personsäkerhet på Sveriges Radio. Men Sveriges Radio samarbetar med INSI vad gäller riskanalyser inför resor till högriskområden. Kvinnliga journalister uppmärksammas särskilt av INSI. – Kvinnor som arbetar i konfliktområden eller rapporterar om repressiva regimer kan möta faror som inte deras manliga kollegor gör, förklarar Hannah Storm som också är redaktör för boken ”No woman’s land”, om säkerhet för kvinnliga journalister. Detta är särskilt relevant för länder där kvinnor i allmänhet inte har samma rättigheter och skydd som män, enligt Hannah Storm. INSI genomför just nu en global undersökning för att avgöra vilka arbetsmetoder och vilken utrustning som skulle behövas för att öka säkerheten för kvinnliga journalister. 54 journalister har hittills dödats i världen i år. – Lägg därtill alla fysiska skador, psykiska trauman och hot för att få den fullständiga bilden av de enorma risker som journalister tar, säger Hannah Storm. Vi försöker att göra nyhetsarbetet säkrare. Men det är alltid journalisten själv eller dennes redaktion som tar det slutgiltiga beslutet om vad och hur man ska rapportera. text och bild / viktoria rinkous Mer info: www.newssafety.org i korthet omvärld / lyssnarfrågor / vetorätt / Nu lanserar svenska dagstidningar, tillsammans med Myndigheten för tillgängliga medier, den ”nya taltidningen” under namnet Taltidningen 2.0. Allt innehåll ska bli automatiskt uppläst, från ledarsidan till tv-tablån. Taltidningen kommer att finnas för smartphone, surfplatta, dator och talboksspelare. Förändringarna kommer att ske gradvis under perioden augusti 2013 till oktober 2014. Totalt ska 100 dagstidningar bli tillgängliga genom tjänsten. Nu kan SR-lyssnarna eller webbbesökarna fråga Kundo – supportsystemet som också är ett diskussionsforum. Man skriver in sin fråga, sitt problem eller förslag och redaktörerna svarar eller skickar inläggen vidare till någon annan som har specialkunskaper. – Många frågor dyker upp om och om igen. Nu kan lyssnaren se att frågan redan besvarats, dessutom hjälper folk varandra, säger Marie Nilsson på Digitala medier, som är en av dem som svarar. Sveriges Radio fick den 16 augusti in ett veto från författaren Aino Trosell mot att använda hennes roman ”En egen strand”. Övriga verk som Aino Trosell har skrivit kan dock fortfarande sändas. Det går också att citera ur ”En egen strand” eftersom citaträtten är ett undantag från upphovsmannens ensamrätt. Vill man använda mer än begränsade citat måste man skaffa tillstånd från upphovsmannen, skriver SR:s bolagsjurist Anna Wesslau på intranätet. Ny form för taltidning Kundo hjälper frågvis Förbud mot roman 5 / aktuellt 36 procent av norrmännen, motsvarande en miljon, lyssnar på radio digitalt varje dag, enligt NRK:s publikmätning. Både DAB och lyssning via internet förs in i statistiken. 18 procent av den digitala publiken i Norge lyssnar via DAB. Nu ser jag fram emot att få jobba som journalist igen och att få mer tid och energi över till mina två små pojkar där hemma.” Det säger Jenny Sandgren som slutar som kanalchef på P4 Kristianstad efter sju år i chefsrollen. Jenny Sandgren slutar som chef. hört på r a d io Sveriges Radios Symfoniorkester och EsaPekka Salonen framför Beethoven: Symfoni nr 2 på Östersjöfestivalen. Foto: stina gullander Slöjan är något som män har skapat för att de är rädda att bli kåta när de ser håret på en kvinna.” / Filmaren Nahid Persson ifrågasätter i P4 Extra att det s k ”slöjupproret” bland kända svenskar verkligen fungerar som ett stöd för muslimska kvinnor. Tillhör man inte gruppen akademiker kan man inte automatiskt skriva och uttrycka sig på det sättet.” Östersjöfestivalen / Romantik och dramatik Årets Östersjöfestival avslutas i dag med en storslagen konsert, där ryska Mariinskijteaterns orkester under ledning av dirigenten Valery Gergiev framför Stravinskys Petrusjka, Eldfågeln och Våroffer. Årets festival är den elfte i ordningen, och enligt Berwaldhallens marknadschef Karin Adolfsson har förhandsintresset varit större än någonsin tidigare. – Vi sålde slut tre av konserterna redan innan festivalen startade, det är fantastiskt roligt. I år samarbetade Berwaldhallen även med Drottningsholmsteatern, där Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören framförde Mozarts Trollflöjten ledda av chefsdirigent Daniel Harding. Föreställningen sändes också direkt via webb-tv i tisdags på sverigesradio.se. Även förra veckans invigningskonsert, där Romeo och Julia framfördes av Kungliga Hovkapellet och Kungliga Operans kör dirigerade av Esa-Pekka Salonen, sändes direkt via webb-tv. Nytt avtal med Previa för lokala kanaler From den 16 september har Sveriges Radio ett nytt avtal med Previa för samtliga lokala kanaler utanför Stockholm. Previa har varit vår företagshälsovård sedan 2007, och har fått förnyat förtroende i den upphandling som skett under våren tillsammans med SVT. Sedan ett år är det även Previa som är leverantör i Stockholm. I grunden är det inte så stora förändringar jämfört med tidigare avtal. Alla chefer och personalspecialister kommer få information om avtalet och vad som gäller i samarbete med Previa, inför att det nya avtalet börjar gälla. Du som medarbetare kommer liksom nu hitta den information du behöver på intranätet. På flera orter är det samma team av sköterskor, läkare med flera som stödjer oss som vi haft under tidigare år. På varje ort kommer chefer ha en kontaktperson som de kan vända sig till för stöd och hjälp. Har du frågor om Previa eller företagshälsovården vänd dig i första hand till din chef eller personalspecialist. Du är även välkommen att höra av dig till undertecknad, som är centralt ansvarig för företagshälsovården på Sveriges Radio. / carola Rosendahl, personalstrateg intranätet Söker du på ”Företagshälsovård” hittar du öppettider, telefonnummer, adresser och gällande regelverk. / Språkforskaren Mona Blåsjö konstaterar i Vetenskapsradion att universiteten kan bli bättre på att introducera nya studenter till det akademiska språket. Fredrik ursäkta, men du låter som om du sitter i en burk långt borta.” / Programledare Li Hellström är inte nöjd med ljudet på Fredrik Furtenbachs direktrapport från Harpsund i Studio Ett, P1. Det handlar om att brytas ner för att byggas upp igen i en ny gemenskap. Och vi gick alla ut skolan som förövare.” / Agnes Hellström, fd elev på Sigtunaskolan, berättar i P1-morgon om varför så få före detta internatskoleelever protesterar mot pennalismen. Fötterna, jag vet var de har varit, med händerna vet man inte.” / Spa och hudvårdsterapeuten Andrea Sierra i förmiddagsstudion, P4 Västernorrland, tycker att många skäms över sina fötter i onödan. De bor ju i skorna, händerna däremot är ”all over the place”. 6 / RADIOREPORTAGET Daniel Nord och Martin Lagos peppar varandra. Sara Andersson kollar resultatet. carpe f*****g diem – h Carpe Fucking Diem gör dagsfärsk humor fyra dagar i veckan i P3. Tempot är högt när man gör om nyheter till roligheter – det mesta som hörs i programmet klockan 17 har redaktionen jobbat fram tidigare samma dag. T immarna före kvällens direktsändning råder febril aktivitet för Sara, Fritte, Isa och Shanthi i Carpe Fucking Diem, CFD. – När folk tittar in i vårt rum brukar de reagera på att vi sitter framför varsin dator med lurar på och bara skriver. De tror att det ska vara flamsigt och skrattigt här inne men det är precis tvärtom, säger programledaren Fritte Fritzson. – Vi har inte tid med det, det är för tidspressat. Gör man ett humorprogram med längre framförhållning finns det tid för flams och trams men här måste man skärpa sig direkt, säger producenten Sara Andersson. Sara tycker att timmarna mellan tre och fem flyger förbi och Isabelle ”Isa” Berglund håller med. – Ja, plötsligt slår klockan tre och då är man så stressad. Då är det som att man inser att – shit, det här ska ju komma med i programmet idag, säger Isa. CFD-gänget, där även Martin Lagos och Daniel Nord med flera ingår, fångar upp aktualiteter inom populärkultur, sport och kändisvärlden och skruvar till dem. Redaktionen samlas på morgonen och spånar idéer utifrån vad som är på tapeten just nu. När Radiotidningen hälsar på pratar de till exempel om att Maria Montazami har sagt att hon inte kan skilja på höger och vänster och spinner vidare på fler saker som hon har svårt att skilja på, som dag och natt, upp och ned, din och min, plus och minus. Efter lunch är det skrivarstuga på redaktionen, sketcher plitas ned och spelas in, Sara bollar med de andra och ger feedback. Shanthi Rydwall Menon skriver sketchen om Maria Montazami som hon och Fritte ska framföra som en liveintervju i kvällens sändning, där Shanthi imiterar Maria. Sara och Shanthi pratar om vad som är bäst – ska hon ta hissen upp till källaren eller ner till vinden? De bestämmer sig för det senare. Isa jobbar med ”Isas preach”, en återkommande krönika om oseriösa ämnen presenterade med en allvarlig ton. Isa skriver, läser texten högt för sig själv och kollar med Sara innan hon går till studion och spelar in. Man improviserar inte så mycket i sändningen. Även de sketcher som görs live är förberedda och skrivna i förväg – som intervjun med ”Maria Montazami” till exempel. – Det är ett stort förtroende att få sända humor live. Då vill man inte kasta bort det på att göra missar, säger Sara. – Precis, det skulle kännas supertrist om man suttit en hel dag och jobbat med ett manus och när finalen kommer så faller man på mållinjen, säger Isa. – Samtidigt finns det en nerv i att improvisera så vi kanske kommer börja köra lite mer på volley i höst, säger Sara. 7 1. Shanthi Rydwall Menon är en av CFD:s flitigaste imitatörer. Hon gör bland andra Laleh, Petra Mede och alla Hollywoodfruar. 2. Fritte Fritzson tycker att CFD är duktiga på att på kort tid leverera nånting roligt på något som har hänt väldigt nyligen. 3. Hur låter det här? Isabelle Berglund testar sin krönika ”Isas preach”på producenten Sara Andersson. 1. 2. humor i högt tempo Isa tycker att fördelen med att göra ett program om dagen är att man hela tiden får nya chanser. Om idéerna tryter ena dagen så kanske hon kommer på hur många som helst dagen därpå. – Vi arbetar ju utifrån premissen att hela tiden ha med nya skämt i programmen. Det är klart att det är stressigt om man inte kommer på några idéer men det är å andra sidan en del av jobbet. Det är en tröst att veta att vi gör ett nytt program imorgon, säger hon. I och med att CFD sänds varje dag har de möjlighet att vara snabba. De är ofta först med att skämta om populärkulturella nyheter. – Jag tycker vi är duktiga på att på kort tid leverera nånting roligt på något som har hänt väldigt nyligen. Jag hoppas att lyssnarna både förstår och uppskattar det, säger Fritte. Det är väl ingen slump att jag lekte med barbie tills jag gick i sjuan. Jag tycker det är kul att bygga upp en alternativ värld.” Sara Andersson 3. Det bästa med att jobba med humor är enligt Sara att hon får använda sin fantasi så mycket i jobbet. Hon kan vrida och vända på saker, tänka ”så här skulle det också kunna vara” och göra en sketch av det. – Det är väl ingen slump att jag lekte med barbie tills jag gick i sjuan. Jag tycker det är kul att bygga upp en alternativ värld. En stor del av Carpe Fucking Diem är kändisimitationerna, så lika originalet att en nära släkting till personen i fråga antagligen skulle bli lurad om CFD skulle få för sig att busringa. Röster som återkommer i programmet är Lotta Lundgren, Maria Montazami, Zlatan, Petra Mede, Paolo Roberto med flera. Shanthi berättar om skillnaden mellan att imitera Maria Montazami, som pratar släpigt, och den mer ”smattriga” Petra Mede. – Maria Montazami läcker liksom när hon pratar, det är mycket flöde i hennes röst, så där är det bara att släppa på. Medan Petra Mede är mer välartikulerad, hon hugger på orden. Det gäller att hitta de där variationerna. Klockan 17.05 startar direktsändningen. Under en låt övar Fritte och Shanthi på Maria Montazami-sketchen som de strax ska framföra. Shanthi skakar loss kroppen och mjukar upp käkarna. När låten klingar av är hon helt fokuserad, hon har bara en chans att sätta rösten. Och den sitter. Efteråt, när nästa låt har gått på, är hon nöjd och lättad. Det delas ut high-fives i studion och Shanthi och Isa spontandansar lite. När klockan slår 18 och CFD är slut för idag utbrister Fritte: – Imorgon är det nya sketcher, det är fantastiskt! Dagens skapande, från morgonens skämtspåneri till eftermiddagens sketchskrivande, har knutits ihop till ett färdigt program. Ännu en dag på jobbet för Sara, Fritte, Isa och Shanthi. text / maria edlund foto / mattias ahlm 8 / arbetsmiljö växeln / Ensamjobb på natten skapar osäkerhet Personalminskningen på SRF innebär att tio tjänster tas bort från Teleavdelningen, där bland annat växeltelefonisterna ingår. Trettio tjänster ska bli tjugo och nattbemanningen minskar till en tjänst från dagens två. H elge Torstensen, som har jobbat länge i växeln, har precis gått av ett nattpass när Radiotidningen träffar honom. Han är orolig för hur det kommer gå med ensambemanning på natten om det skulle hända något utöver det vanliga. – Det kommer inte gå att sitta själv på natten vid en stor nyhetshändelse eller krissituation. Det kommer att kännas väldigt osäkert, säger Helge Torstensen, som jobbade natt när Estonia sjönk, vid Stureplansmorden och diskoteksbranden i Göteborg. Trots att det är bestämt att den som jobbar natt ska sitta tillsammans med andra medarbetare som jobbar på natten, innebär det fortfarande att växeltelefonisten är ensam i sin yrkesroll. I dagsläget, när något inträffar på natten, ringer en av telefonisterna berörda personer inom bolagen, utifrån en så kallad larmlista, medan kollegan tar emot inkommande samtal. Två personer behövs alltså för att växeln ska kunna hållas öppen. – Det är som på brandkåren, det brinner inte varje natt men det gäller att ha beredskap för det. Jag skulle vilja att de som beslutat det här kommer ner till oss i växeln för att se hur snabbt det blir blockerat när man sitter ensam. Enligt Hans Erik Järvenhag, Programenhetens representant i SRF:s förändringsprojekt, är det för tidigt att säga exakt hur det blir på natten, det är ett jobb som ska göras under hösten. I och med samlokaliseringen kommer man se över hur alla som jobbar på natten kan samarbeta i ett skarpt läge. Helge Torstensen anser att neddragningarna innebär att det kommer bli svårare att få tag i folk på programbolagen eftersom svarstiderna blir Helge Torstensen är orolig för vad nedskärningarna kommer att innebära för växeln. FOTO / MATTIAS AHLM längre – med försämrad service och tillgänglighet som följd. – För vår del handlar det här inte bara om rädslan att bli av med jobbet utan om professionalism i företaget. När förutsättningarna försämras går det inte att göra ett lika bra jobb. Helge är också orolig för konsekvenserna för utrikesverksamheten eftersom växeln har mycket kontakt med korrarna. Han menar att det är en trygghet för korrarna, speciellt för dem som arbetar i oroshärdar, att veta att det oavsett tid på dygnet alltid finns någon i växeln som kan hjälpa till. 5 projekt bemannade med personer från samtliga programbolag, ska driva och genomföra styrelsens beslut om nedskärningar. Projekten leds av personer från SRF. / Maria Edlund SRF erbjuder medarbetarna avgångsvederlag Nu erbjuds de anställda på SRF avgångsvederlag i och med att personalstyrkan ska mer än halveras. I slutet av oktober ska det vara klart ungefär hur många som får vara kvar i den krympta organisationen. Enligt beslut i SRF den 5 juni ska antalet anställda på SRF minska från 178 tjänster till cirka 70, som en följd av att programbolagen Sveriges Radio, SVT och UR kom- mer att beställa färre tjänster än tidigare. Det innebär minskad servicenivå på en del områden för medarbetarna på Sveriges Radio. – Att man mer än halverar personalen på SRF betyder inte att servicenivån halveras, framhåller Hans-Erik Järvenhag, som är Programenhetens representant i förändringsprojektet på SRF. Han poängterar också att man möter personalminskningen på SRF med nya digitala system som till exempel SR sök (tidigare arkivsök). Men facken är mer oroliga för en sänkning av kvaliteten och förlust av spetskompetens inom till exempel pressarkivet. – Jag tycker att programbolagen har en övertro på de nya tekniska systemen, säger Pär Ohlsson, SACO-representant för SRF, Sveriges Radio, SVT och UR. I september kommer SRF att formulera vilken typ av kompetenser som det finns behov av i den mindre organisationen. I mitten av oktober kommer besked om vilka som har accepterat avgångsvederlag, eller slutar av andra skäl. Den nya SRF-organisationen ska koncentreras på de delar av verksamheten som är unika för public service. Till exempel ska grammofonarkivet finnas kvar och viss avancerad researchservice, liksom dygnetruntbemanning i växeln. / ulrica bengtsdotter 9 / noterat Kändistätt i årets julkalender Inspelningen av julkalendern pågår som bäst och nyligen gästade delar av den stjärnspäckade ensemblen P4 Extra. Ett inslag som slutade med att Lotta Bromé erbjöds en roll. Julkalendern ”Alla barnen firar jul” handlar om en familj med 23 barn. På rollistan återfinns idel kända namn. Mamma Flavia spelas av Nour El Refai och pappa Alfred av Olof Wretling. Ulla Skoog spelar den barnhatande fru Kvissling som anmäler familjen till socialen. Där jobbar Hans Helpman som spelas av Özz Nujen. Johannes Brost spelar morfar Gustavo och Jonas Gardell är berättarröst. Förutom Lotta Bromé finns fler kända SR-röster med i kalendern. Annika Lantz, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor ska spela demonstrationspersonal på stormarknaden, där Lotta Bromé kommer att göra rollen som stormarknadens högtalarröst. ”Alla barnen firar jul” är skriven av Johan Unenge och Måns Gahrton. Regissör är Camilla van der Meer Söderberg, regisassistent och produktionsledare Lena Öberg, tekniker Lena Samuelsson och producent är Fredrik Olsson. EKO vann svensktoppen nästa Hallå där / Kristine Riis Du är komiker och har jobbat i flera år på NRK, vad gör du på Sveriges Radio? – Jag är programledare för Vaken med P3 och P4, det känns jätteroligt. Du sänder mellan 24-04, är du en nattuggla? – Nja, mer en ”morgenfugl”, men jag vänder på dygnet och fortsätter att vara vaken, det funkar bra. Det är kul, många lyssnar på natten så man känner gemenskap. Förstår folk norskan? – Ja! Men ibland när något ord är svårt får jag får hjälp av lyssnarna. Jag har flera tusen svensklärare! Hur är det, svensk och norsk humor, är den olika? – Nej, tvärtom, men ”svenskvitsarna” funkar inte här! TEXT / Maria Bergman FOTO / Jesper J Rubin 19/9 Radiodagen intranätet Programmet för Radiodagen och Radiogalan samt information om hur man anmäler sig finns på intranätet. Låten ”Yellow”, som var P4 Västerbottens bidrag, vann P4:s musiktävling. EKO består av Anna Lidman och Hannes Lundberg från Skellefteå samt David Lännerholm och Michael Ottosson från Bengtsfors. Som vinnare får de en plats som utmanare på Svensktoppen och erbjuds även i egenskap av artist en plats i Melodifestivalen 2014. – Jag gråter och skrattar! Har aldrig varit så glad, säger sångerskan Anna Lidman. FOTO / MARTINA HOLMBERG 10 / anslagstavla Nominera till språkpriset 2013 / senast 16 september Dags för en spännande höst I slutet av november, troligen den 21 november, blir det debatt i riksdagen och strax därefter beslut om radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är slutpunkten på en flerårig process. Det är början på en ny, eftersom riksdagsbeslutet ligger till grund för ett nytt sändningstillstånd. Det ska gälla från 2014 till 2019. Sex år med nya villkor. Det blir inga omvälvande förändringar. Men för den sakens skull kan vi inte slå oss till ro. Tvärtom. Vi måste vässa både organisationen och verksamheten. För att fortsatt vara det framgångsrika medieföretag vi är idag krävs att vi alla tillsammans utvecklar Sveriges Radio. Samarbete är ett nyckelord. Utifrån sändningstillståndet – som formulerar vårt uppdrag – måste vi nu peka ut riktningen. Vi i direktionen ser över både visionen och de strategiska målen för nästa tillståndsperiod. Det ska vara klart under hösten. Sveriges Radio är idag ett av landets viktigaste medieföretag. För att behålla den positionen krävs att vi fortsatt engagerar. Att vi sätter agendan. Att vi har bra program som uppskattas av publiken. Och vi måste erbjuda något för alla. Vi måste finnas där publiken finns. Det är mycket mer än traditionell radio. Den stora utmaningen är att kombinera styrkan i FM, och så småningom digital radio, med de möjligheter internet ger. Särskilt publikens medverkan genom sociala medier, som får en allt starkare ställning. Jag tycker vi är på god väg. Det kommer att visa sig redan i höst. Med alltfler uppkopplade smarta telefoner blir mobilen också den nya radion. Kan vi tillsammans med andra medieföretag i Europa förmå mobiltillverkarna att sätta in ett chip som gör det möjligt att i alla mobiler lyssna på vår sändningar i marknätet kan vi ta nya steg för att kombinera traditionell radio med internet. Om några månader vet vi vilka villkor och resurser som gäller. Men vi kan räkna med både nya utredningar och debatt. Kanske inte så mycket i höst och under valrörelsen. Men allt tar säkert ny fart med en ny riksdag och en ny regering oavsett partifärger. Säga vad man vill om public service, men det engagerar. Fram till mitten av september kan alla anställda vid Sveriges Radio nominera kandidater till årets språkpris. Priset delas ut i två kategorier, ett för medarbetare i lokal kanal och ett för medarbetare i riksprogram, och är på 20 000 kronor för vardera kategorin. Syftet är att stimulera intresset för det talade språket och det ska enligt stadgarna delas ut för ”föredömlig behandling av svenska språket”. Glöm inte att ge en motivering till varför just den person som du föreslår ska få priset. Ge också tips på program eller inslag som vi ska lyssna på. Skicka nomineringen med mejl till [email protected] eller ring 08/784 50 47 (450 47). En jury från Språkgruppen utser pristagare. Månadens språkråd / Rubrikerna var bättre förr Rubrikernas viktigaste uppgift är att locka till läsning. De ska vara konkreta och skrivas med vardagliga ord och i aktiv form. Så ser idealen ut. Men hur är det i verkligheten? Den trista slutsatsen som dragits efter en kartläggning av svenska tidningsrubriker är att de har blivit sämre med åren. Det är Rosmarie Holmström vid medieinstitutet Fojo i Kalmar som undersökt rubriker under 20 år och kommit fram till att rubrikerna år 2012 innehöll både längre och mer byråkratiska ord än 1994. Variationen har minskat, liksom humorn och ordlekarna, medan passiva konstruktioner har ökat. Ett belysande exempel är rubriken ”Ingen tillsyn trots städbrister” – i stället för den raka och självklara ”Sjukhusen slarvar med städningen”. Hur ser det då ut för de läsare som går in på Sveriges Radios webbsidor eller tar sig fram i app-världen? En snabb granskning visar att det är vanligt med myndighetsord i våra rubriker, till exempel lärosäten, avhysning, gruvprospektering, kostnadsökning och migrantarbetare. Och många rubriker liknar överskrifter eller låter bli att berätta den konkreta kärnan i nyheten: Oväntade reaktioner för politikerna ”Borde vara möjligt med enhetlig lag” Fortsatt vård för Bergwall enligt utlåtande Ambassadör om säkerhetsläget i Somalia efter attack mot Stockholmspolitiker USÖ:s ledning backar om EEGundersökningar Handbok för arbete med relationsvåld Låg anslutning till salmonellaprogrammet Säkerhetsbrist efter polisinsats Men det finns också rubriker som väcker intresse och har glimten i ögat. Visst vill man snabbt se vad nyheten ”Totalstopp för virkade bläckfiskar” handlar om? Och en rubrik om artisten Kaah, som gett ut en skiva efter sex års tystnad, hade den snitsiga rubriken ”Tillbakaah med besked”. I Språktidningen nummer 5/2013, som också finns på nätet, kan du läsa mer om undersökningen i artikeln Rubrikerna blir sämre. / Språkvårdarna Eva Göransson & Stefan Lundin [email protected] eller 08-784 50 47 Välkommen till höstens barnklädesförsäljning Radiohuset, studio 9. Onsdag 4 september 11-12.30 Allmän försäljning Torsdag 5 september 11-12.30 Rea 50 % Till minne av Alexandra Barrientos jan Petersson, direktör analys och kommunikation Alexandra Barrientos, en av pionjärerna från Riksradions spanska program Panorama på 80- och 90-talet, gick ur tiden den 14 augusti i Santiago de Chile där hon bott och verkat de senaste 15 åren. Alexandra blev en känd och uppskattad röst för tusentals exil-latinamerikaner i Sverige. År 1985 fick hon det globala spanska radiopriset SER för sin dokumentär ”La Victoria”, sänt i Panorama, om livet och kampen i ett fattigt område i utkanten av Chiles huvudstad under diktatorns Augusto Pinochets tid. Alexandra Barrientos blev 67 år. / Kollegor och vänner via Carlos Decker Molina 11 / anslagstavla lediga jobb / System-och applikationsförvaltare till operativa personalavdelningen Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Anette Mattsson, personalchef, 08-784 69 96. För frågor kring din ansökan kontakta Agneta Ericson, personalspecialist, 08-784 97 43. Fackliga frågor besvaras av Åsa Wisborg, Unionen eller Sara Asplund, Saco. De nås via växeln, 08-784 00 00. Ansök senast 10/9. Reporter sökes till SR Sámi Radio Tjänsten är en tillsvidareanställning i Kiruna med tillträde enligt överenskommelse. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Ole Isak Mienna, kanalchef, 070 – 314 58 56. För frågor kring din ansökan kontakta Desire Lindström, personalspecialist, 090-17 17 57. Fackliga frågor besvaras av Thomas Sarri, SJF, 070 - 269 61 62, Kathrin Nutti, Unionen, 0980-750 22 samt Evert van Berkel, Saco som nås via växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 15/9. Fyra löneadministratörer till operativa personalavdelningen Tjänsten är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Stockholm. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Anette Mattsson, personalchef, 08-784 69 96. För frågor kring din ansökan kontakta Agneta Ericson, personalspecialist, 08-784 97 43. Fackliga frågor besvaras av Åsa Wisborg, Unionen, via växeln, 08784 00 00. Ansök senast 10/9. Utvecklingsingenjör till Metod och teknikutveckling Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med placering i Stockholm. Tillträdesdatum enligt överenskommelse. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten, kontakta Lars Hedh, chef, 08-784 98 79. För frågor kring annonsen, kontakta Gunilla Perméus, personalspecialist, 0722-51 06 87. Fackliga frågor besvaras av Erland von Heijne, Unionen, som nås via växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 31/8. Producent/programledare till Klassisk morgon i P2 i Växjö Tjänsten är en tillsvidareanställning på 80 % från den 1 december. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Ulf Myrestam, kanalchef, 0470-72 60 01. För frågor kring din ansökan kontakta Margot van der Lieth, personalspecialist, 011-495 41 05. Fackliga frågor besvaras av Lena Pettersson, SJF, 0470-72 60 92, Per Brolléus, Unionen, 0470-726076 eller Saco som nås via [email protected]. Ansök senast 29/9. Kanalchef till storstadskanalen Göteborg Tjänsten är en tillsvidareanställning som omfattar heltid med placering i Göteborg. Tillträde under hösten enligt överenskommelse. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Nina Glans, områdeschef, 0708-35 75 40. För frågor kring din ansökan kontakta Ann Andersson, personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga frågor besvaras av Katarina Schulz-Lönnroth, Journalistklubben, Aron Larsson, Unionen eller Sara Asplund, Saco. Samtliga nås via växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 1/9. Nyhetspresentatör och reporter till P4 Gävleborg Nyhetspresentatörstjänsten är ett vikariat 100 % tom 31 dec. Tillträde snarast. Placeringsort: Gävle. Nyhetsreportertjänsten är en allmän visstidsanställning 100 % på minst 3 månader med möjlighet till förlängning tom 31 dec. Tillträde snarast. Placeringsort: Gävle. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Lotta Persson, nyhetschef, 026-66 65 39 eller Leif Eriksson, kanalchef, 026-66 65 61. För frågor kring din ansökan kontakta Maritha Widlund, personalspecialist, 023-77 77 24. Fackliga frågor besvaras av Tomas Forsman, SJF eller Mikael Andersson, Unionen som båda nås på 026-66 65 00 eller Saco som nås via [email protected]. Ansök senast 1/9. Producentkurs att söka! Du är van vid att verka bakom kulisserna – nu är det din tur att stå i strålkastarljuset. Du är producent, samordnare eller webbredaktör och vill utvecklas. Du får under denna unika tvådagarskurs på Fojo riktad till både radio och TV-medarbetare verktyg för att bli säkrare i din roll – bl a i hur man ger och tar emot feedback, hur man coachar reportrar eller leder en egocentrisk programledare. Kursdatum: 21-22/11. Läs mer på fojo.se. Kent Finell har gått ur tiden Kent Finell avled i onsdags efter en kort tids sjukdom. Han blev 69 år. – Han var en mycket duktig radiounderhållare och han var ”Mr. Svensktoppen” under många år, säger Agneta Ekberg som var Kent Finells sista chef på Sveriges Radio. Minnesord över Åke Wiklund Åke Wiklund som arbetade på Sveriges Radio från 1962 till sin pensionering 1995 har avlidit i en ålder av 82 år. Innan Åke Wiklund kom till Sveriges Radio hade han arbetat vid Mo- och Domsjö i Örnsköldsvik, tjänstgjort vid Örnsköldsviks Allehanda, Åhlén och Åkerlunds förlag och TT. På SR var Åke Wiklund många år den korrekte studioreportern med klang i stämman. Från 1972 till sin pensionering var han utrikesreporter. Han var korrespondent för SR i London 1982-85. Han hade ett genuint intresse för länderna i Levanten och gjorde bl.a. omfattande reportageresor i Israel, andra länder i Mellanöstern, och till Grekland och Turkiet. Förre Radiochefen Ove Joanson, som samarbetade med Åke Wiklund på Ekot under många år skrev om sin kollega i Dagens Nyheter: ”Det hördes i radio att Åke Wiklund inte var klädd som vi andra ekoreportrar under det brokiga 1970-talet. Åke var korrekt både i sin klädsel och i sin journalistik.” På Ekot finns en pärm bevarad bland annat tristare arkivmaterial. Det är de s.k. wiklundarna. Åke Wiklund hade en humoristisk ådra och hans vitsiga kommentarer till dagshändelser samlades i en pärm. lyssnarpanelen / Vad har du lyssnat på? P1: karin öhlander, pensionär ”Bendjelloul gav lyssnarna en film till” – Jag har lyssnat på många Sommarpratare och tycker att Malik Bendjellouls program stack ut från mängden. Vilken fantastisk berättare! När han pratade om med- och motgångar med att göra Searching for Sugar Man var det som att man som lyssnare fick en film till. P2: lars jensen, lokförare ”Bossanova i ett sammanhang” – Jag gillade Planeta Brasil, en dokumentär om bossa nova. De satte musiken i ett sammanhang och berättade att bossa novan växte fram i början av 60-talet i Brasilien, som då var ett progressivt land, och att den fortsatte utvecklas även efter militärkuppen 1964. Det var intressant att få lära sig mer om bossa novans bakgrund. p3: jenny Pöldmaa, kommunikatör ”CFD får mig att le varje gång” – Jag har den senaste tiden hört trailern för Carpe Fucking Diem där man hör att Katrin Zytomierska älskar ”smaaaal musik”. Den får mig att le lika mycket varje gång, den lyser upp min tillvaro. CFD-gänget är alltid lika roliga, träffsäkra och up to date. Och så är de bra på att imitera. p4: kimme rosenqvist, tusenkonstnär ”Lotta Bromé kan konsten att ta människor” – Jag sällar mig till skaran som älskar Lotta Bromé. Hennes framtoning är så himla skön att lyssna på. Hon tar alla människor lugnt och sansat och med stor empati, och hon kan ställa djupa frågor utan att lägga sig i för mycket. Hon har förmågan att få fram en god stämning även när hon pratar med människor i sorg. / Lars Gunnar Erlandson, kollega med Åke under flera decennier Enkät / maria edlund 12 / årtalet 1937 posttidning b Radiotjänsts inspelningsfordon förändrade förutsättningarna för radioreportage. Det mobila arbetssättet var fött. ”Med den kan vi ge oss ut var som helst” Radiotjänsts första reportagebuss började rulla 1937, ett år efter den första radiobilen. Det var en Volvovagn med Aga Balticutrustning. När bussen visades för pressen, berättade ingenjören Erik Mattsson stolt: – Med den kan vi ge oss ut var som helst. Batterierna räcka i tio timmar och bussen är dessutom försedd med generator för omladdning. Men kommer vi till platser med 220 volts växelström koppla vi in oss på belysningsnätet. Fyratusen meter sladdar gjorde det möjligt att placera mikrofonen (”sockerbiten”) ganska långt från bussen om det handlade om reportage i terräng. Grammofonbordet med skivorna för upptagning kunde ställas in horisontellt, oavsett hur snett bussen stod. Reportern hade sin plats vid bordet i bussens bakre del. Reportagebussen med all teknik kostade 20 000 kronor. Eva-Britta Landström var barn när Radiotjänst gjorde inspelningar i Berga där hon bodde. Hon minns att det kunde gå lite livat till i bussen. – Man spelade in på skivor och om det blev fel måste skivan kasseras och man fick ta om från början med en ny skiva. Då reagerade man ute i inspelningsbussen. Ett par tre omtagningar kunde det bli, men för det mesta gick det bra.* Radions inspelningsfordon öppnade möjligheter för att göra längre reportageresor. Knut Hagberg, Gustaf Näsström och Anders Österling gjorde var sin färd genom landet, vilket resulterade i radioserien Svenska lynnen och landskap. Författaren Ludvig ”Lubbe” Nordström reste i Norrland och Sven Jerring i svenskbygderna i USA. Den största moderna inspelningsbussen som Sveriges Radio använder idag, buss 401, liknar inte sin anfader särskilt mycket. Förutom att syftet är detsamma, liksom märket: båda är Volvo. Buss 401 har ett kontrollrum och en talstudio. Kontrollrummet är bland annat utrustat med ett digitalbord som klarar av upp till 88 mik-ingångar samt två digitala multikanalinspelningsmaskiner med 48 kanaler. Men kablarnas längd är ”bara” tusen meter. TEXT / VIKTORIA RINKOUS *Källa: ”Livet på landet. Radiogården, Berga gård på Mörkö”, Hölö Mörkö Hembygdsförening 2007.