4 Nyheter Nyhetschef: Ida Folkesson Produktionschef: Bodil Resare Nattredaktörer: Patrik Boström & Björn Engström E-post: [email protected] Fax: 0920-263 039 NSD LÖRDAG 19 MAJ 2012 LÖRDAG 19 MAJ 2012 TIPSA NSD TEL: 72018 Tips via sms: inled meddelandet med orden NSD TIPS. Tips via mms: inled meddelandet med orden NSD BILD. Nyheter 5 Dokument En seriemördares uppgång och fall ”Min bror mördades – men inte av Quick” ”Jag mådde illa redan då” Rickard Brännström avkunnade den första historiska domen mot Thomas Quick. FOTO: TOMMY LUNDQVIST PITEÅ Tingsrätten dömde Thomas Quick för att han dödat, styckat och skändat den då 15-årige Charles Zelmanovits. Charles lillebror Frederick, nu 48 år, har en egen teori hur hans tre år äldre broder avled. – Han blev bragd om livet, men det var inte Thomas Quick som gjorde det, säger Frederick Zelmanovits till NSD. Charles Zelmanovits försvann på väg hem från en skoldans 1976. Han var spårlöst försvunnen i 17 år. I september 1993 påträffade en jägare ett kranium i ett skogsområde på Norra Pitholmen. Det skulle visa sig vara kvarlevorna av Charles Zelmanovits. Kort därefter erkände Thomas Quick erkände att det nog var han som hade dödat Charles. Smärtsam rättegång Den efterföljande rättegången i Piteå tingsrätt blev smärtsam för Charles mamma Inga och för brodern Frederick. I detalj fick familjen lyssna på hur Quick berättat hur han gått loss på Charles kropp. – Det är klart att rättegången var mycket påfrestande både för mig och min mor, säger Frederick. Att Thomas Quick inte hade mördat Charles kom Frederick fram till på ett relativt tidigt stadium, något som han berättade om i en intervju till NSD:s Johan Håkansson redan 1996: – Både jag och mamma var ganska snabbt inne på samma spår men allt var ganska chockartat. Det var först när allt klarnade. Och ju mer man läste, bland annat polisens utredning, desto mer förstod vi att det inte var Quick. ”Även Quick har en stor skuld” Frederick säger att fanns många frågetecken och tveksamheter när han läste polisrapporten. Han är starkt kritisk till hur åklagare Christer van der Kwast, kriminalinspektör Seppo Penttinen och psykologen Sven-Åke Christianson lade fram målet mot Quick i Piteå tingsrätt. Samtidigt anser han att även Quick har ett ansvar i processen. – Det är inte till hundra procent hans fel men han ska inte helt friskrivas. Händelsen med hans storebror har satt djupa spår i själen. – Visst är det så, ärr som troligen aldrig kommer att försvinna. Frederick Zelmanovits har en egen teori hur hans storebror miste livet. – Jag vill inte säga vad min teori går ut på men jag är övertygad på att min brors död inte är en olycka eller självförvållat. Min broder är bragd om livet och det är inte Thomas Quick som är den skyldige. TOMMY LUNDQVIST [email protected] 0920-263031 n n I går inleddes NSD:s serie av artiklar och krönikor där vi granskar det världshistoriska juridiska haveriet kring Thomas Quick/Sture Bergwall. n n De två första domarna mot Quick avkunnades i Norrbotten i mitten av 90-talet. n n Nu har resningsprocessen nått så långt att bara de norrbottniska domarna återstår att avhandla. n n I gårdagens NSD skrev Johan Håkansson en dokumentär krönika om vad som hände i länet för 15 år sedan. n n I dag ger vi ordet till de som var med om rättegångarna: domaren, advokaten, polisen, den anhörige – och den påstådde medhjälparen. n n De berättar om de tvivel som hela tiden funnits där. Lagmannen försvarar den första morddomen PITEÅ Lagmannen Rickard Brännström avkunnade den första historiska domen mot Thomas Quick. Det gällde mordet på 15-åriga Charles Zelmanovits. Än i dag anser han att domen var korrekt. – Med den bevisningen som presenterades av åklagaren gick det inte att döma annorlunda, säger Rickard Brännström. 1994 hölls den första rättegången mot Thomas Quick. Platsen var Piteå tingsrätt och advokaten Zelmanovits. han reagerade över mycket – men främst över att ingen ställde några kritiska frågor. fälld”, säger han. Men ända sedan dess har Finnsson tvivlat på att rätt man blev dömd. Advokat Krister Finnson satt med vid den allra första PITEÅ Advokat Krister Finnsson hade en olustig känsla både under och efter rättegången mot Thomas Quick i Piteå tingsrätt. – Det var så många betydelsefulla detaljer som aldrig kom upp, ingen ställde de kritiska frågorna, säger han. Ända sedan rättegången i Piteå tingsrätt har Krister Finnsson grubblat mycket över hur Thomas Quick kunde dömas för mordet på Charles Zelmanovits. Han har inga synpunkter på domen eftersom det, enligt Finnsson, gick att döma Quick med den utredning som lades fram. Finnssons grubblerier handlar mer om själva processen och det faktum att ingen ställde några som helst kritiska frågor till Thomas Quick. – Det var som om allt redan var förutbestämt. Quick hade erkänt och han var skyldig, säger han. Krister Finnssons roll under förhandlingen i Piteå tingsrätt var att som målsägandebiträde bevaka Charles mamma Inga och lillebror Fredericks intressen. Han skulle se till att de efterlevande fick ett skäligt skadestånd för den kränkning och det lidande som familjen Zelmanivits fått uppleva. – Jag ställde inte heller några kritiska frågor till Quick. Jag tillhörde ju den sidan som skulle se till att Thomas Quick blev fälld, men jag mådde illa redan då. Starkt kritisk mot Quicks advokat Än värre var, enligt Finnsson, att Thomas Quicks försvarare, advokat Gunnar Lundgren, inte heller ställde en enda kritisk fråga mot polisens utredning. – Advokatens plädering gick bara ut på att få Quick fälld. Advokaten borde åtminstone ha upplyst rätten om att utgången i målet berodde på om man trodde på Quicks berättelse Piteåtidningen den 15 november 1976. eller inte eftersom det i realiteten inte fanns någon annan bevisning för hans skuld. Det var en enormt påfrestande förhandling i Piteå tingsrätt, speciellt när rekonstruktionsfilmen förevisades för rätten. – Det var obehagligt att se filmen, den har verkligen etsat sig fast i minnet, säger Finnsson. Även den tilltalade Thomas Quicks vittnesmål var mödosam för samtliga i rättssalen. Här är juridiken kluven. En försvarare ska alltid tillvarata sin klients intresse. Säger klienten att han är skyldig och vill bli dömd ska Krister Finnsson satt med som målsägandebiträde åt de anhöriga till Charles ”Jag gjorde det inte heller. Jag tillhörde ju sidan som skulle se till att Quick blev Thomas Quick dömdes för mordet på Charles Zelmanovits. Sedan väntade ytterligare sju morddomar. I dag har han friats från flera. Även FOTO: TOMMY LUNDQVIST denna dom lär rivas upp. FOTO: GÖRAN STRÖM Quickrättegången – och kände att allt var förutbestämt advokaten, så att säga tillvarata sin klients intressen – eller avsäga sig uppdraget. – Jag delar dock inte den vanliga uppfattningen bland mina advokatkollegor, säger Finnsson. Visserligen står det i lag att en försvarare skall tillvarata den misstänktes rätt – men han skall också verka för sakens riktiga belysning. När bevisningen i princip endast består av ett erkännande och det finns anledning att ifrågasätta erkännandet brukar jag i min plädering upplysa rätten om mina tvivel. ”Det är inte Quick som gjorde det...” Trots ett erkännande, en åklagare som lutade sig på en polisutredning som bara hade till syfte att fälla Thomas Quick, fick Krister Finnsson en oväntad reaktion efter rättegången. Det var Charles Zelmanovits mamma Inga som vände sig till Finnsson och sade: – Det är inte Quick som gjorde det, han har inte dödat min son, sade hon. Hon grundade sin uppfattning på att hennes son aldrig skulle ha agerat på det sätt som Thomas Quick hävdade i sin dåvarande berättelse. – Det var så många detaljer i Quicks redogörelse som gjorde Inga så tvärsäker, och visst, det fanns väl ingen som kände Charles så bra som mamman. Inga besökte advokat Finnsson vid ett flertal tillfällen under åren efter domen där hon ville diskutera trovärdigheten i Quicks erkännande. Det som smärtar Krister Finnsson mest är att mamman Inga aldrig fick någon ro i sin själ. – Det låg inte i Ingas och Fredericks intresse att få reda på att Charles dött genom att bli mördad av Quick på det sätt han berättade om. Det var ingen som tänkte på det. Domen vållade mer skada än nytta. Inga är avliden sedan några år tillbaka. Oberoende part i rättegångar Krister Finnsson har en idé om hur man i framtiden ska undvika den här sortens rättegångar. – När en person som är omhändertagen för psykiatrisk vård blir misstänkt för brott bör en advokat utses för att tillvarata rättssäkerhetens intressen. Advokaten skall följa förundersökningen och även få tillgång till den så kallade slasken, den del som polis och åklagare sorterats ut och bedömts som ointressant för åtalet. Sedan skall advokaten få kunna ställa frågor under förhandlingen till den tilltalade och eventuella vittnen och andra personer som skall höras i förhandlingen. Advokaten skall även kunna åberopa bevisning och slutligen i plädering redogöra för varför den tilltalade bör frias eller fällas. Sedan är det självklart upp till domstolen att avgöra målet, enligt Finsson. – Om detta skett i Quicks fall hade domstolarna med all sannolikhet inte kommit fram till så många felaktiga domar och vi hade även lyckats undvika de mänskliga tragedier som följt i spåren på dessa rättegångar. – Jag tror dessutom att ett sådant här system på ett snabbt och effektivt sätt skulle avhålla polis och åklagare från att gå vidare i utredningar som inte tål en närmare granskning. tommy lundqvist [email protected] 0920-263 031 Nästa uppslag: Polisen som var först på plats vid Appojaure Rickard Brännström säger att cirka 80 procent av domen vilade på Quicks egen berättelse. I övrigt var det åklagarens och polisens uppgifter som fällde honom. – På det sätt som förundersökningen presenterades i rätten gick det inte att döma på annat sätt, säger Brännström. Man brukar ju kunna lita på polisens utredningar, fyller han på med. – Den enda bristen i utredningen som jag ser det är att det inte fanns någon som helst teknisk bevisning. Inget skadestånd betalt Rickard Brännström tilldömde också Charles mamma Inga Zelmanovits ett skadestånd på 165 725 kronor. Lillebror Frederick tilldömdes 221 549 kronor i skadestånd. I domen skriver lagmannen att skadeståndet i första hand ska betalas av Thomas Quick. Eftersom Quick inte hade någon betalningsförmåga är det brottsoffermyndigheten som ska utbetala skadeståndspengarna. Trots att det har gått drygt 17 år sedan domen föll i Piteå tingsrätt har inget skadestånd utbetalats. I maj 1998 avslår brottsoffermyndigheten skadeståndsanspråken med motiveringen att fordran på skadeståndet hade preskriberats. TOMMY LUNDQVIST [email protected] 0920-263031