1. No category

Det finns många olika
nikotinprodukter
Cigaretter, cigarrer, cigariller, pipa, snus, vattenpipa
och nu även e-cigaretten är nikotinprodukter.
Gemensamt för dem är att de syftar till att
fånga människor i ett beroende.
I den här boken tittar vi närmare på en av dessa produkter:
SNUSET
Här får du en inblick i det snuskiga med snus,
såsom tobaksbolagens taktik, innehållet, beroendet, hälsorisker.
Snusket som är känt - men ändå så okänt.
Läs mer på www.smartungdom.se
3
4
INNEHÅLLET
SMAKEN
Tobaksbolagen använder olika smaktillsatser i snuset för att dölja
tobakssmaken och göra snuset mer tilltalande. Det kan vara mint,
vanilj, viol, lime, tranbär, eucalyptus, granatäpple, ingefära, apelsin,
mentol och lakrits.
INNEHÅLLET
Snus är framställt av tobaksblad som odlas i länder där arbetskraften är
billig. Där är skadliga bekämpningsmedel och konstgödning vanligt med
ämnen som stannar kvar i tobaksbladen. Bladen torkas, mals ned och
återfuktas. Totalt innehåller snus flera tusen ämnen varav ca 28 är
cancerframkallande.
Här är några ämnen som finns i snus:
• Nikotin – ett starkt beroendeframkallande nervgift
• Tobaksspecifika nitrosaminer – flera av ämnena är cancer framkallande
• Kadmium – en sorts tungmetall, finns i till exempel batterier
• Bly – en giftig tungmetall
• Salt – fräter på slemhinnan så nikotinet lättare kommer in i blodet
• Natriumkarbonat eller E 500 – ett ämne som höjer Ph-värdet på snus så att den som snusar får i sig en högre halt av nikotin
• Smaktillsatser – för att ge en god smak och maskera smaken av tobak (ren tobak smakar inte gott)
• Rester av bekämpningsmedel som innehåller gifter
• Aldehyder – flyktiga kolväten, finns t ex i färg, lim och tätningsmedel
• Radioaktivt polonium – kraftigt alfastrålande och mycket skadligt om ämnena kommer ut i kroppens vävnader.
• Polycykliska kolväten – har hälso- och miljöskadliga effekter
Läs mer på www.smartungdom.se
5
6
SNUS ÄR VÄL INTE SÅ FARLIGT… ELLER?
Snuset orsakar störningar i kroppsfunktionerna
Storsnusare löper kraftigt ökad risk att bli feta och få förhöjda
blodfetter, högt blodtryck och störd sockerreglering. Storsnusare
är de som snusar fyra dosor i veckan eller mer.
Nikotinet ger högt blodtryck
Nikotinet har en kärlsammandragande effekt som leder till höjt
blodtryck, 10-20 fler hjärtslag per minut och sämre flexibilitet i
kroppsfunktionerna. Blodkärlens förmåga att vidga sig halveras hos
personer som snusar vilket ökar risken för att dö vid en hjärtinfarkt.
Snuset ger skador i munnen
Snuset fräter på tandkött och slemhinnor där snuset ligger i munnen.
Tandhalsarna blottas och blir gula. Ämnen från snuset frigörs i munnen
och skapar illaluktande andedräkt.
Nitrosaminer ger risk för skador i både mage och tarmkanaler
Snuset innehåller nitrosaminer som snusaren sväljer ner i magen,
en del av dem är cancerframkallande vilket påverkar matstrupen,
magsäcken och bukspottskörteln.
Andra typer av skador av snus
Hög snuskonsumtion ökar risken för typ 2-diabetes och andra
sjukdomar. Snusning påverkar även graviditeten och det nyfödda
barnet. Nikotinet går genom blodet till fostret och via mjölken vid
amning. Risker finns för lägre födelsevikt, för tidig förlossning, missfall,
andningsstörningar på det nyfödda barnet och plötslig spädbarnsdöd.
Läs mer på www.smartungdom.se
7
8
IDROTT
Blodet ger syre som energi till kroppens alla delar
Kroppen är byggd för att vara mjuk, rörlig och smidig. Det är
blodkärlen också. Smidigheten är viktig för att anpassa kroppen
vid ansträngningar. Musklerna behöver syresättas mer när de ska
arbeta intensivt.
Nikotinet i snuset försämrar kroppens förmåga
Blodkärlens smidighet blir sämre av nikotinet. Ryggen är ett
område som är extra ömtåligt. Nikotinet gör att blodkärlen drar
ihop sig vilket gör det svårare för blodet att komma fram. Det gör
att risken för skador ökar.
Snusande idrottare skadar sig oftare
Forskning visar att skaderisken är större bland de som snusar
än de som inte snusar. Muskler, senor, leder och knän är särskilt
utsatta. Idrottare som snusar ökar risken för muskel- och skelettskador med hela 50 procent. Det tar även längre tid för en person
som snusar att läka en skada. Detta bidrar till att skadorna också
oftare återkommer.
Läs mer på www.smartungdom.se
9
10
NIKOTINET KIDNAPPAR HJÄRNAN
Naturlig känsla och njutning
När vi gör något vi verkligen gillar frigörs dopamin i hjärnan vilket är en
signalsubstans för välmående. Det ger oss glädje och tillfredsställe.
Nikotin ger kemisk njutning
För den som använder snus går nikotinet in i blodet via munnens
slemhinna och upp till hjärnan som producerar dopamin. Det känns
skönt. Efter ett antal gånger vänjer sig receptorerna (mottagarna)
i hjärnan vid nikotin. Om de inte får nikotin drabbas snusaren av
abstinens.
Abstinens
Beroendet kommer smygande och det märks först när personen
försöker låta bli snus. Den som är beroende får svårt att koncentrera
sig utan snus. Abstinensbesvären kan bli fysiska, såsom huvudvärk,
svettningar, skakningar eller illamående.
Abstinensbesvären kan också bli psykiska såsom oro eller ångest eller
svårt att sova. Hjärnan har blivit kidnappad av nikotinet.
Enda sättet att bli kvitt beroendet är att sluta med nikotin. Det är inte
helt lätt men möjligt om man verkligen vill. Sedan gäller det att inte
börja med nikotin igen då det kan trigga igång receptorerna.
Läs mer på www.smartungdom.se
11
12
MÅSTE, MÅSTE, MÅSTE HA SNUS…
”Vart är du på väg?
Vad är ditt mål?
Vem har huvudrollen i ditt liv?”
När en person inte längre fungerar utan snus och känner att snuset
tagit över och bestämmer, då är det hög tid att göra något åt det.
Vissa kan åka eller gå flera kilometer för att
få tag på snus när det tagit slut och köper
hellre snus än mat när de har lite pengar.
Att koncentrera sig på lektionen eller att
se på film blir jobbigt utan snus för den
som är beroende. Då har snuset tagit
över och bestämmer.
Tjejer då?...
Att snusa är mycket ovanligare
bland tjejer. Tobaksbolagen
lanserar smaksatt snus och mindre
prillor. De anpassar också förpackningarnas
färger och former för att snuset ska bli mer
attraktivt för tjejer.
Läs mer på www.smartungdom.se
13
14
SNUSA ELLER RÖKA
Att jämföra snusning med rökning är som att jämföra två dåliga
alternativ. Det är som att redan ha bestämt sig för att vara
nikotinberoende.
Det finns ju ett val till - att säga nej till nikotin.
De som har fastnat i rökning vill oftast bli av med beroendet.
Tobaksbolagen jobbar hårt för att se till att fler blir beroende av
nikotin samtidigt som de vill ha kvar de kunder som de redan
har. De erbjuder snus till dem som vill sluta röka.
Det kan vara bra att veta att en snusare oftast har ett svårare
nikotinberoende än en rökare. Genomsnittssnusaren använder
snus ca 12 timmar om dygnet och får därför en nikotindos som
motsvarar 20 - 30 cigaretter om dagen.
Den som börjar med snus för att sluta röka riskerar att hamna i
dubbla beroenden eftersom det är lätt att återgå till rökning
t. ex vid fester.
Ju starkare snus och ju mer personen snusar desto svårare är
det att sluta. Det finns snusare som har snuset i hela natten och
det första de gör på morgonen är att ta en ny prilla. Ungefär
hälften av alla snusare vill sluta. De flesta som slutar röka eller
snusa gör det utan läkemedel eller stöd från rådgivning.
Läs mer på www.smartungdom.se
15
16
SKA VI HÅNGLA?
Kanske tycker någon som snusar att det inte luktar illa men andra
känner tydligare hur starkt det luktar. Snuset bildar illaluktande
gaser i munnen, bland annat kolväte och skatol som också finns
i avföring. Tandköttet inflammeras och då bildas mer av de illaluktande gaserna. Snusare blir även mer torra i munnen vilket
leder till en ännu mer illaluktande mun.
Den som snusar får
• en illaluktande andedräkt
• slemhinneförändringar i munhålan
• sträv yta på tänderna i form av tandsten
• gula tandhalsar
• gropar efter snusplaceringen, så kallad ”elefanthud”
• frilagda tandhalsar - skador som inte läker
• smutsiga fingrar och naglar om personen använder
lössnus
Läs mer på www.smartungdom.se
17
18
KOM OCH KÖP!!!
Tobaksbolagen satsar stort för att värva nya snusare
Det gäller för tobaksbolagen att vilseleda på ett sätt som gör att
vi inte tänker på att vi blivit lurade. Ofta har vi inte ens märkt att
vi påverkats av reklam - då fungerar den som bäst!
I butiker och kiosker bombarderas vi med marknadsföring av
tobaksprodukter. Faktum är att det är det enda stället där
tobaksbolagen får marknadsföra sig.
I olika medier såsom tv, film och sociala medier ser vi artister,
kändisar, idrottare och andra som använder tobak. Här syns
tobaksbolagens märken (logotyper) och produkter på ett sätt
som gör att det knappt blir märkbart men det ger ändå effekt.
Alla är vi påverkbara.
Tobaksbolagen säljer nu dosor med snus utan nikotin men med
olika smaker som ska locka att prova hur det är att ha något under läppen - ett lurigt sätt att locka nya unga kunder att börja
snusa.
Sveriges riksdag har lovat att följa Tobakskonventionen
90 procent av världens befolkning bor i länder som har lovat att
genomföra åtgärder för att skydda sina invånare mot tobaksindustrins marknadsföring. Sverige antog Tobakskonventionen
2005.
Läs mer på www.smartungdom.se
19
20
ATT SNUSA PÅVERKAR BARA MIG…
Miljö
För att torka bladen från en tobaksodling huggs det ner träd till ved
från en lika stor yta som odlingen. Det leder till skogsskövling och
brist på skog är ett av låginkomstländernas största problem. Det ökar
risken för översvämningar, torka och det skapar också obalans i djurliv
och vilda växters liv.
Tobaken är en näringskrävande växt och behöver rikligt med näring i
form av kemiska gödningsämnen. Då krävs stora mängder
bekämpningsmedel mot insekter och svamp. Här används bland
annat bekämpningsmedlet acefat och svampbekämpningsmedlet
kopparoxiklorid. Medel rinner ner i vattendrag och förorenar ofta
lokala brunnar där odlarna hämtar sitt dricksvatten. Tobaksarbetare
går ofta med bara fötter i bekämpningsmedlet och blir förgiftade.
Barn i underläge
Många barn i låginkomstländernas arbetar i tobaksodlingarna och
får skador tidigt av gifter som de sprutar på tobaksplantorna och av
andra bekämpningsmedel som de får på sig. Giftet tas upp genom
huden och det är vanligt med besvär såsom huvudvärk, diarré och
kräkningar. Många barn tas ur skolan av sina föräldrar för att hjälpa till
med odlingen under säsongen, andra för att hjälpa till året om.
Framtid och möjligheter
Jordbruksexperter har visat att det finns grödor som lönar sig lika
bra eller bättre att odla. I Zimbabwe kunde exeperterna till exempel
visa att det blivit mer lönsamt för bönderna att odla majs än tobak.
Läs mer på www.smartungdom.se
21
22
TOBAKSBOLAGEN APPLÅDERAR
”Jag köper ju inget speciellt!
Bara lite snus då och då…”
Två dosor i veckan 2 x 45 kr = 90 kr/v (4 600 kr/år)
Tre dosor i veckan 3 x 45 kr = 135 kr/v (7000 kr/år)
Fyra dosor i veckan 4 x 45 kr = 180 kr/v (9300 kr/år)
För den som är beroende och snusar tre dosor i veckan i
15 år blir det 105 000 kr (räcker till en jordenruntresa).
Räknat på 20 år blir det 140 000 kr (handpenning till en lägenhet).
Om ca 800 000 personer i Sverige snusar och
köper 3 dosor i veckan blir det en försäljning
på totalt mer än 5 miljarder kr på ett år
Läs mer på www.smartungdom.se
23
24
ARGUMENT FÖR ATT INTE SNUSA...
Fräsch
Ren andedräkt.
h friskt tandkött.
Fina vita tänder oc
ndläkaren.
h pekpinnar från ta
oc
t
tja
r
fö
o
or
en
Ing
nderna rena.
unnen och hålla tä
Lätt att sköta om m
n lössnus.
utan snusrester frå
Fingrar och naglar
för en kyss.
do
och fräsch och re
Känsla att vara ren
Hälsa
Hjärtat ska gå i normaltakt och inte
speeda upp 10 – 20 slag i minuten.
Öka möjligheten att ge 100 procent
av sin kapacitet.
Färre träningsskador och kortare läkn
ingstid.
Öka möjligheten att vara friskare nu
och i framtiden.
Bättre hälsa och kontroll.
Hänsyn till miljö och människor
g.
Nej till att medverka till miljöförstörin
bekämpningsmedel.
Nej till att barn och odlare skadas av
odla tobak.
Barn ska få gå i skolan istället för att
rna hamnar sällan där
doso
snus
och
et
snus
de
Det förbruka
14 procent av all
r
de ska i avfallshanteringen. De utgö
n i vattendrag där
miljö
iftar
förg
llet
nedskräpning. Snusavfa
ium frigörs.
bland annat tungmetaller och kadm
Läs mer på www.smartungdom.se
25
ARGUMENT FÖR ATT INTE SNUSA...
Fri
Fri från beroende av nikotin
Fri att styra över dina pengar utan kostnad för snus
Fri tid för egna behov
Fri från abstinens
Att slippa skämmas och ljuga för föräldrar/andra
Fri att tänka på annat än att alltid ha med sig
nikotin för att fungera smart och fri
Det är ok att bara säga nej!
Vi hoppas du fått några argument här.
På vår hemsida finns mer information,
referenser och användbara länkar.
Du är inte ensam om att välja bort snus
- de flesta har gjort det.
Läs mer på www.smartungdom.se
26
27
Smart Ungdom har tagit fram den här broschyren för att ge dig
snabba fakta om snus, nikotin och hur tobaksbolagen utnyttjar sina
möjligheter att tjäna pengar på dig och andra.
Vi vill inspirera dig till att prata med andra om tobaksbruk och ge
stöd till att säga nej.
Du kan också bidra till att stödja och peppa andra genom att ge den
här broschyren till någon du bryr dig om.
Smart Ungdom bildar föreningar runt om i hela landet för att
tillsammans skaffa och sprida kunskaper så att fler kan skydda sig
mot nikotinprodukter och andra droger som skapar beroende.
Läs mer på www.smartungdom.se
ISBN 978-91-981587-0-0. Tryckår 2014. Utgivare Smart Ungdom. Tryckeri Dixa.
Illustrationer Lina Eriksson.