1. No category

Tankar och idéer kring
en global rättsordning
En kort litteraturöversikt,
november 2013
Av Magnus Jiborn
Jiborn text & tanke
Innehåll'
Innehåll'...................................................................................................................................................................'1'
1.'Inledning'...........................................................................................................................................................'2'
2.'Historik'..............................................................................................................................................................'3'
2.1'Tidiga'kosmopoliter'..............................................................................................................................'3'
2.2'”Fördömelsens'goda'nyheter”'..........................................................................................................'4'
2.3'Det'kalla'kriget'........................................................................................................................................'7'
2.4'Efter'murens'fall'.....................................................................................................................................'7'
3.'Argument'..........................................................................................................................................................'8'
3.1'Behövs'en'global'rättsordning?'.......................................................................................................'8'
3.2'Är'en'global'rättsordning'önskvärd?'.............................................................................................'8'
3.3'Är'en'global'rättsordning'möjlig?'...................................................................................................'9'
3.4'Är'en'global'demokrati'möjlig?'......................................................................................................'11'
4.'Förslag'..............................................................................................................................................................'12'
4.1'Chicagouniversitetets'utkast'till'världskonstitution'............................................................'13'
4.2'Världsfred'genom'världslag'............................................................................................................'14'
4.3'En'konstitution'för'Federationen'Jorden'..................................................................................'17'
4.4'Cabreras'förslag'till'demokratisk'världsstat'............................................................................'18'
4.5'Tännsjö'och'den'globala'demokratin'..........................................................................................'19'
4.6'Yunkers'begränsade'världsfederation'........................................................................................'20'
4.7'Demokratiernas'union'.......................................................................................................................'22'
4.8'Ett'folkvalt'FNVparlament'.................................................................................................................'23'
4.9'Världsparlament'utanför'FN'...........................................................................................................'24'
4.10'Kosmopolitisk'demokrati'..............................................................................................................'26'
5.'Diskussion'......................................................................................................................................................'29'
5.1'Krav'på'en'global'rättsordning'......................................................................................................'29'
5.2'Befogenhet'..............................................................................................................................................'29'
5.3'Legitimitet'...............................................................................................................................................'30'
5.4'Beslutsmässighet'.................................................................................................................................'31'
5.5'Skydd'mot'maktmissbruk'................................................................................................................'31'
5.6'Genomförbarhet'...................................................................................................................................'32'
6.'Slutsatser'.........................................................................................................................................................'33'
Litteratur'..............................................................................................................................................................'35'
1.'Inledning'
I'augusti'1990'publicerade'FN:s'klimatpanel,'IPCC,'sin'första'så'kallade'
bedömningsrapport'om'globala'klimatförändringar.'I'denna'konstaterades'att'
mänskliga'utsläpp'av'växthusgaser'–'främst'koldioxid'–'med'stor'säkerhet'bidrar'till'att'
höja'jordens'medeltemperatur.'Om'utsläppen'inte'begränsas,'slog'rapporten'fast,'finns'
stor'risk'för'kraftigt'höjda'temperaturer'och'stigande'havsnivåer'under'det'kommande'
seklet,'med'förödande'konsekvenser'för'jordbruk,'vattenförsörjning,'ekosystem'och'
människors'hälsa.'
Drygt'två'decennier'senare'–'och'efter'ytterligare'fyra'IPCCVrapporter'och'nitton'
internationella'toppmöten'inom'ramen'för'FN:s'klimatkonvention'–'har'bevisen'för'en'
mänskligt'orsakad'global'uppvärmning'stärkts,'kunskaperna'om'vad'som'måste'göras'
för'att'bromsa'klimatförändringarna'ökat,'och'prognoserna'för'vad'som'kan'ske'om'
inget'görs'blivit'än'mörkare.''
Men'några'politiska'beslut'som'på'allvar'bidrar'till'att'minska'hotet'har'världens'ledare'
ännu'inte'lyckats'samla'sig'till.''
En'orsak'till'bristen'på'politisk'handlingskraft'är'sannolikt'att'det'saknas'institutioner'
för'att'fatta'och'genomdriva'beslut'på'global'nivå.'Den'politiska'makten'ligger'hos'
suveräna'stater,'men'ingen'stat'kan'på'egen'hand'hejda'den'globala'uppvärmningen,'
eller'hantera'de'väldiga'risker'som'den'innebär'för'deras'medborgare.'Och'
förhandlingar'och'frivilliga'överenskommelser'mellan'staterna'har'hittills'visat'sig'mer'
eller'mindre'fruktlösa.'
Klimatet'är'inte'den'enda'globala'ödesfråga'som'dagens'internationella'system'tycks'illa'
rustat'att'hantera.'I'boken'Vår,tids,största,utmaningar'(Szombatfalvy'2009)'pekar'László'
Szombatfalvy,'grundare'av'Global'Challenges'Foundation,'ut'fyra'globala'megaproblem'–'
politiskt'våld,'fattigdom,'klimatförändringar'och'annan'gränsöverskridande'
miljöförstöring'–'där'riskerna'för'mänskligheten'är'enorma,'samtidigt'som'
verkningsfulla'politiska'åtgärder'för'att'möta'dem'i'stort'sett'lyser'med'sin'frånvaro.'
För'att'kunna'hantera'dessa'globala'problem'på'ett'rationellt'sätt'–'och'minimera'risken'
för'framtida'katastrofer'–'krävs'institutioner'med'mandat'att'fatta'bindande'beslut'på'
global'nivå,'och'system'för'att'säkerställa'att'besluten'också'genomförs.'Det'krävs'kort'
sagt'en'fungerande'global'rättsordning.'
Genom'historien'har'en'rad'filosofer,'forskare,'författare,'politiker'och'aktivister'
presenterat'förslag'på'hur'en'sådan'rättsordning'skulle'kunna'se'ut'och'fungera,'och'hur'
en'övergång'från'dagens'system'av'suveräna'stater'skulle'kunna'genomföras.''
I'denna'översikt'granskas'och'diskuteras'några'av'dessa'förslag.'Skulle'de,'om'de'
genomfördes,'skapa'bättre'förutsättningar'att'bemästra'de'enorma'problem'och'risker'
som'mänskligheten'står'inför?'Är'de'genomförbara?'Hur'kan'legitimiteten'säkras'och'
maktmissbruk'förhindras'i'globala'maktinstitutioner?'Och'hur'ska'dagens'maktcentra,'
staterna,'förmås'att'frivilligt'avstå'från'delar'av'sin'suveränitet?'
Översiktens'syfte'är'att'ge'en'översiktlig'bild'av'de'förslag'som'redan'finns'och'belysa'de'
utmaningar'som'det'innebär'att'konstruera'en'modell'till'en'bättre'fungerande'global'
rättsordning.''
Förhoppningsvis'kan'den'också'inspirera'några'läsare'att'tänka'vidare'kring'hur'dessa'
utmaningar'ska'kunna'lösas.'
'
2'
2.'Historik'
2.1'Tidiga'kosmopoliter'
Tanken'att'världen'är'en'och'därför'också,'i'någon'form,'borde'ha'ett'gemensamt'styre,'
har'djupa'historiska'rötter.''
Den'förste'i'den'västerländska'idéhistorien'som'gav'uttryck'för'en'uttalat'kosmopolitisk'
världsåskådning'lär'ha'varit'den'grekiske'filosofen'Diogenes'(ca'412'f.Kr'–'332'f.Kr).'
Tillfrågad'om'varifrån'han'kom'ska'han'ha'svarat:''
”Jag'är'världsmedborgare”.''
Från'såväl'det'antika'Grekland'och'Rom'som'Kina'och'Indien'finns'exempel'på'
inflytelserika'tänkare'som'hävdat'att'mänskligheten'utgör'en'enda'gemenskap'och'att'
vårt'moraliska'ansvar'inte'gör'halt'vid'statsgränserna'(Heater'1996).''
På'1300Vtalet'argumenterade'Dante'Alighieri!(1265'–'1321),'författaren'till'Divina,
Comedia'och'Inferno,!för'en'världsomspännande'monarki'som'ett'sätt'att'förhindra'krig.''
”En'världsregering”,'skrev'han'i'De,Monarchia,,”måste'uppfattas'i'den'meningen'att'den'
styr'mänskligheten'på'grundval'av'vad'alla'har'gemensamt'och'att'den'med'en'
gemensam'lag'leder'alla'mot'fred.”'Han'menade'också'att'”det'är'uppenbart'att'jordens'
välbefinnande'kräver'ett'enda'världsstyre'eller'imperium”(Alighieri'2009).'
Ett'av'de'tidigaste'försöken'att'konstruera'en'modell'för'en'överstatlig'organisation'är'
den'franske'författaren'Émeric'Crucés'Le,Noveau,Cyneas'(”Den'nye'Cyneas”)'som'
publicerades'1623.'Crucés'föreslog'ett'permanent'fredsråd'bestående'av'ambassadörer'
för'alla'länders'härskare'som'skulle'avgöra'alla'konflikter'mellan'dess'medlemmar,'och'
där'medlemmarna'var'skyldiga'att'åtlyda'rådets'beslut.'Rådet'skulle'även'förfoga'över'
en'universell'polisstyrka'och'ha'rätt'att'använda'våld'för'att'genomdriva'sina'beslut'
(Crucé'1909).'''
Crucés'landsman'Abbé'de'SaintVPierres'publicerade'1713'skriften'Projet,pour,rendre,la,
paix,perpetuell,en,Europe'(”Projekt'för'att'göra'freden'evig'i'Europa”).'Denna'beskriver'
en'plan'för'att'skapa'fred'i'Europa'genom'ett'överstatligt'samhällsfördrag.'På'samma'
sätt'som'Thomas'Hobbes'i'Leviathan'argumenterat'för'att'människor'i'ett'ursprungligt'
naturtillstånd,'präglat'av'allas'krig'mot'alla,'skulle'ingå'en'överenskommelse'om'att'
underordna'sig'en'gemensam'härskare'för'att'skapa'fred,'skulle'Europas'furstar,'enligt'
SaintVPierre,'sluta'en'överenskommelse'om'att'upprätta'en'federation,'där'var'och'en'
lovade'att'ta'till'vapen'för'att'genomdriva'federationens'gemensamma'beslut.'
En'av'de'främsta'inspirationskällorna'för'många'av'dagens'kosmopolitiskt'sinnade'
tänkare'är'Immanuel'Kants'Zum,ewigen,Frieden,som'kom'ut'1795,(På'svenska:'Den,
eviga,freden,(Kant'1795/1995)).''Boken'har'också'inspirerat'tesen'om'den'
demokratiska'freden'–'tanken'att'demokratier'inte'för'krig'mot'varandra'–'som'av'
moderna'statsvetare'betecknats'som'”det'närmaste'en'naturlag'man'kan'komma”'inom'
samhällsvetenskapen.''
Kant'förespråkade'inte'någon'världsregering'men'däremot'en'konfederation'av'fria,'
stater1'underställda'en'gemensam'lag.'En'central'tanke'för'Kant'är'att'världsfred'bara'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
1'Kant'använder'termen'”federation”'men'inte'i'den'betydelse'den'i'allmänhet'har'i'dag.'En'konfederation'
'
3'
kan'uppnås'om'alla'stater'internt'är'välordnade'och'har'ett'”republikanskt”2'styre,'samt'
respekterar'internationella'lagar'och'avstår'från'aggression'och'inblandning'i'andra'
staters'styre.'
Idén'om'en'världsregering'avvisade'Kant,'dels'för'att'han'ansåg'den'orealistisk,'dels'på'
grund'av'risken'för'att'en'global'makthavare'utvecklas'till'en'global'tyrann.''
Samtidigt'som'Kant'pekade'på'risken'för'globalt'tyranni'menade'han,'paradoxalt'nog,'att'
en'världsregering'skulle'riskera'att'bli'kraftlös'eftersom'det'är'svårt'att'upprätthålla'
effektiv'kontroll'över'ett'alltför'stort'område.'
Den'amerikanske'fredsaktivisten'William'Ladd,'ordförande'i'Amerikanska'
fredsförbundet'–'American'Peace'Society'–'publicerade'1840'en'bok,'An,essay,on,a,
congress,of,nations,for,the,adjustment,of,international,disputes,without,resort,to,arms,
(”En'essä'om'en'nationernas'kongress'för'reglering'av'internationella'dispyter'utan'
bruk'av'vapen”)'där'han'pläderade'för'upprättandet'av'en'världskongress,'en'
internationell'lagstiftande'församling'där'varje'stat'skulle'representeras'av'en'
ambassadör,'och'en'internationell'domstol'som'skulle'tillämpa'lagen'och'avgöra'tvister'
mellan'stater'(Ladd'1916';'Archibugi'2008).'
Ladd'ville'emellertid'inte'gå'så'långt'som'att'ge'världskongressen'exekutiv'makt'och'
muskler'att'genomdriva'sina'beslut.'Istället'tänkte'han'sig'att'besluten'skulle'få'effekt'
genom'opinionens'kraft'–'att'gå'emot'beslut'från'ett'legitimt'internationellt'
beslutsfattande'organ'skulle'också'innebära'att'gå'emot'världsopinionen'och'därmed'
vara'förenat'med'stora'kostnader.'Opinionen,'menade'Ladd'(något'optimistiskt,'
kanske),'är'”drottning'över'världen”.'
Ladds'förslag'kan'möjligen'ses'som'en'tidig'skiss'till'Nationernas'förbund'och'dagens'
FN.'Generalförsamlingen'utgör'ett'slags'världskongress'med'representanter'för'så'gott'
som'alla'stater,'och'organisationen'får'i'hög'grad'förlita'sig'på'opinionens'kraft'för'att'
dess'beslut'ska'få'någon'effekt.'
2.2'”Fördömelsens'goda'nyheter”'
Erfarenheterna'av'1900Vtalets'två'blodiga'världskrig'ledde'till'ett'starkt'uppsving'för'
tanken'på'en'världsregering.'Inte'minst'atombomberna'mot'de'japanska'städerna'
Hiroshima'och'Nagasaki'i'andra'världskrigets'slutskede'fick'många,'såväl'inflytelserika'
politiker'som'framstående'intellektuella,'att'tänka'att'en'världsfederation'var'den'enda'
lösningen'för'att'undvika'ett'nytt'krig'som'skulle'kunna'ödelägga'jorden.!
Högt'ansedda'vetenskapsmän,'som'Albert'Einstein,'argumenterade'i'skrifter'och'
föreläsningar'för'att'ett'världsstyre'var'nödvändigt'för'att'undvika'ett'nytt'förödande'
storkrig.'Einstein'förordade'en'världsregering'baserad'på'en'konstitution'som'godkänts'
av'alla'stater,'med'monopol'på'väpnat'våld'och'med'mandat'att'lösa'konflikter'mellan'
stater'genom'lag.'Staternas'funktion'skulle'därmed'reduceras'till'att'reglera'interna'
förhållanden'som'inte'påverkade'internationell'säkerhet'(Einstein'1950).'
En'vecka'efter'Hiroshima'deltog'Chicagouniversitetets'rektor'Robert'M'Hutchins'i'en'
radiosänd'debatt'där'han'förutspådde'att'mänskligheten'skulle'begå'kollektivt'
självmord'om'inte'krig'avskaffades'genom'en'världsorganisation'med'monopol'på'
kärnvapen.''
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
2'Med'”republikanskt”'menar'Kant'att'styret'är'representativt'och'garanterar'alla'medborgares'frihet'och'
jämlikhet.'
'
4'
På'frågan'om'inte'en'sådan'organisation'var'helt'orealistisk'svarade'han'att'
atombomben'skulle'kunna'utgöra'”fördömelsens'goda'nyheter”,'i'det'att'insikten'om'
dess'fruktansvärda'kraft'skulle'kunna'skrämma'mänskligheten'till'att'skapa'en'ny'global'
rättsordning'(Boyer'1995).''
Chicagouniversitetet'hade'spelat'en'nyckelroll'för'den'forskning'som'ledde'fram'till'
atombomben.'Efter'radioprogrammet'kontaktade'några'av'universitetets'forskare'
rektorn'och'föreslog'att'han'skulle'tillsätta'en'grupp'för'att'utarbeta'en'skiss'på'hur'en'
sådan'ny'rättsordning'skulle'kunna'se'ut.'Resultatet'blev'ett'utkast'till'konstitution'för'
en'tänkt'världsfederation,'Preliminary,Draft,of,a,World,Constitution,'som'publicerades'
1948'av'en'grupp'under'ledning'av'Hutchins'och'litteraturprofessorn'Guiseppe'Antonio'
Borgese.'
Även'på'högsta'politiska'nivå'fanns'tiden'efter'andra'världskriget'stöd'för'idéer'om'
världsstyre.'I'Storbritannien'fanns'en'tvärpolitisk'parlamentarisk'grupp,'med'200'
parlamentariker'som'medlemmar,'grundad'av'parlamentsledamoten'Henry'Usborne,'
som'drev'frågan'om'etablering'av'en'världsregering'(Baratta'2003';'Cabrera'2010).''
I'USA'ordnade'kongressen'våren'1950'utskottsförhör'kring'ett'antal'förslag'som'gick'ut'
på'att'USA'skulle'ställa'sig'bakom'och'driva'på'försök'att'reformera'FN'i'riktning'mot'en'
världsfederation.'
En'resolution'som'stöddes'av'104'ledamöter'av'representanthuset'och'19'senatorer,'
såväl'demokrater'som'republikaner,'föreslog'att'kongressen'skulle'tillkännage''
”att'det'är'ett'grundläggande'mål'för'USA:s'utrikespolitik'att'stödja'och'stärka'FN'och'verka'för'
dess'utveckling'till'en'världsfederation'öppen'för'alla'länder,'med'definierade'och'begränsade'
maktbefogenheter,'tillräckliga'för'att'bevara'freden'och'förebygga'aggression'genom'stiftande,'
tolkning'och'genomdrivande'av'en'världslag.'(Corbett'1950)”'
En'annan'resolution,'stödd'av'19'senatorer,'föreslog'att'presidenten'skulle'bjuda'in'
representanter'för'världens'demokratier'för'att'diskutera'bildandet'av'en'federal'union'
av'demokratier'inom'ramen'för'FN.'
Andra'förslag'gick'ut'på'att'reformera'FN'för'att'få'bort'eller'komma'runt'vetorätten'i'
säkerhetsrådet,'exempelvis'så'att'generalförsamlingen'med'kvalificerad'majoritet'skulle'
kunna'köra'över'ett'veto'i'säkerhetsrådet'och'bemyndiga'en'koalition'av'villiga'länder'
att'komma'till'undsättning'om'ett'medlemsland'attackerades.'Länder'som'ställde'sig'
bakom'en'sådan'överenskommelse'skulle'också'förbinda'sig'att'ställa'militära'styrkor'
till'förfogande'för'att'vid'behov'kunna'användas'omedelbart'av'FN.'
I'en'intressant'samtida'artikel'analyserar'och'kritiserar'statsvetaren'Percy'Corbett'de'
olika'kongressförslagen.'Utifrån'ett'nutida'perspektiv,'där'tankar'om'upprättande'av'en'
världsstat'gärna'avfärdas'som'utopiska'drömmar,'är'det'intressant'att'se'att'dessa'
resolutioner'av'sin'samtid,'även'av'kritikerna,'uppfattades'som'seriösa'politiska'förslag'
värda'ingående'analys.''
Samtidigt'som'dessa'diskussioner'fördes'i'kongressen'stödde'USA:s'president'Harry'S'
Truman'en'plan,'Baruchplanen,'som'gick'ut'på'att'alla'kärnvapen,'inklusive'USA:s,'skulle'
ställas'under'internationell'kontroll.'Planen'hade'skrivits'av'presidentens'rådgivare'
Bernard'Baruch,'och'presenterades'som'ett'amerikanskt'förslag'för'FN:s'nybildade'
atomenergikommission,'UNAEC,'1946.'
I'sitt'tal'inför'FNVkommissionen'sade'Baruch:'
”Låt'oss'inte'lura'oss'själva;'vi'har'att'välja'mellan'världsfred'och'världens'undergång.”'
'
5'
I'praktiken'skulle'planen,'om'den'genomförts,'ha'inneburit'ett'stort'kliv'mot'ett'
världsstyre,'eftersom'de'dominerande'militärmakterna'därigenom'frivilligt'skulle'ha'
avhänt'sig'den'yttersta'garanten'för'sin'suveränitet'till'ett'internationellt'organ.'
Men'Sovjetunionen'sade'nej'och'därmed'föll'förslaget.'Istället'vidtog'det'kalla'krigets'
terrorbalans,'och'diskussionen'om'en'världsfederation'försvann'successivt'från'den'
politiska'dagordningen.'
Vissa'kommentatorer'menar'dock'att'Baruchplanen'aldrig'var'allvarligt'menad,'utan'
snarare'syftade'till'att'legitimera'USAVpresidentens'planer'på'fortsatt'militär'
upprustning,'genom'att'bevisa'för'väljarna'att'en'överenskommelse'med'Sovjet'inte'var'
realistisk'(Craig'2008).'
I'efterdyningarna'till'första'och'andra'världskriget'föddes'även'ett'antal'folkrörelser'
som'drev'kravet'på'införandet'av'en'världsregering'och'en'världslag.'Amerikanska'
Campaign'for'World'Government'grundades'1937.'Brittiska'Federal'Union'–'som'
fortfarande'är'aktivt3'och'bland'annat'driver'kampanj'för'ett'världsparlament,'för'en'
stärkt'internationell'brottsmålsdomstol,'för'en'skyldighet'att'skydda'människor'undan'
folkmord'och'för'en'internationell'miljödomstol'–'bildades'ett'år'senare.'
Flera'liknande'organisationer'bildades'runt'om'i'världen'under'åren'som'följde,'och'
1947'gick'51'organisationer'från'24'länder'samman'och'bildade'Världsfederalistiska'
rörelsen,'World'Federalist'Movement,'WFM4.''
På'grundläggningskonferensen'i'Montreaux'1947'antogs'den'så'kallade'MontreauxV
deklarationen5''som'slår'fast'att'mänskligheten'inte'kan'överleva'ännu'ett'världskrig,'att'
det'nyligen'bildade'FN'är'maktlöst,'och'att'mänsklighetens'stora'frågeställning'inte'
gäller'kommunism'eller'kapitalism,'utan'federal'världsregering'eller'fortsatt'
maktpolitik.'
Världsfederationen'ska,'enligt'deklarationen,'bygga'på:'
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Universellt'medborgarskap'
Begränsning'av'den'nationella'suveräniteten'
Upprätthållande'av'en'världslag''
Överstatliga'väpnade'styrkor'
Överstatligt'ägande'och'kontroll'av'alla'kärnvapen'
Rätt'till'beskattning'oberoende'av'nationella'regeringar'
Dessa'världsfederalister'förespråkade'en'universell'federation,'som'omfattar'alla'
världens'länder'och'invånare.'Men'det'fanns'också'några'som'menade'att'medlemskap'i'
en'demokratisk'världsfederation'bör'begränsas'till'demokratiska'stater.''
1939'publicerade'den'amerikanske'journalisten'Clarence'K'Streit'boken'Union,Now:'A,
Proposal,for,a,Federal,Union,of,the,Democracies,of,the,North,Atlantic6.'Streit'
förespråkade'han'en'politisk'union'bestående'av'världens'demokratier,'vilket'vid'den'
tiden'innebar'Västeuropas'demokratier'(inte'Tyskland'eller'Italien)'samt'USA,'Kanada,'
Australien,'Nya'Zeeland'och'Sydafrika.''
Streit'tänkte'sig'femton'grundarnationer'som'tillsammans'skulle'utgöra'kärnan'i'en'
demokratisk'världsregering'som'med'tiden'skulle'kunna'utvecklas'till'en'universell'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
3'www.federalunion.org.uk''
4'www.wfmVigp.org''
5'www.wfmVigp.org/site/files/Montreux%20Declaration.pdf''
6'Utgiven'på'svenska'under'titeln'Union,nu,:,världens,förenade,demokratier.'
'
6'
demokratisk'världsregering.'1940'grundade'Streit'organisationen'Federal'Union'inc'
(inte'att'förväxla'med'brittiska'Federal'Union)'som'numera'bytt'namn'till'Association'to'
Unite'the'Democracies'och'arbetar'för'att'omvandla'Nato'till'en'politisk'union,'öppen'för'
alla'etablerade'demokratier.'
2.3'Det'kalla'kriget'
Under'det'kalla'krigets'decennier'var'utrymmet'för'diskussion'om'en'alternativ'global'
rättsordning'begränsat.'Maktrealismen'dominerade'helt'debatten,'och'tankar'om'global'
gemenskap'betraktades'i'allmänhet'som'naiva'och'orealistiska.'
Det'fanns'dock'tänkare'som'fortsatte'att'insistera'på'att'en'global'rättsordning'var'den'
enda'möjligheten'att'i'längden'upprätthålla'freden'och'undvika'kärnvapenkrig.'1958'
publicerade'två'amerikanska'jurister,'Grenville'Clark'och'Louis'B'Sohn'boken'World,
Peace,through,World,Law'(Clark'and'Sohn'1958,'1960).'I'denna'ger'de,'på'500'sidor,'en'
detaljerad'beskrivning'av'en'författning'för'en'federal'världsstat'med'uppgift'att'
förhindra'framtida'krig'genom'en'total'avrustning'av'alla'nationella'väpnade'styrkor'och'
en'tvingande'global'lag'som'upprätthålls'genom'världsdomstolar'och'en'permanent'
världspolis.'
I'inledningen'till'boken'förklarar'Clark'syftet'med'att'ta'fram'en'detaljerad'författning'
för'en'internationell'institution'som'ännu'inte'existerar:'
”Det'främsta'motivet'för'denna'boks'tillkomst'är'att'världen'med'betydligt'större'sannolikhet'
kommer'att'göra'framsteg'på'vägen'mot'verklig'fred,'till'skillnad'från'en'osäker'väpnad'fred,'när'en'
detaljerad'plan,'avpassad'för'ändamålet,'finns'att'tillgå,'varigenom'uppbyggnaden'av'och'
funktionerna'hos'de'nödvändiga'världsinstitutionerna'kan'diskuteras'i'detalj'världen'runt.”(Clark'
and'Sohn'1960'p'14)''
Samma'år'som'Clarks'och'Sohns'bok'publicerades'tog'en'nybildad'organisation,'World'
Constitution'and'Parliament'Association,'WCPA,'initiativ'till'ytterligare'ett'förslag'till'
världskonstitution.'En'kallelse'till'en'konstituerande'konferens'cirkulerades'i'världen'
och'1963'hölls'en'första'förberedande'konferens.'1973'var'ett'första'konstitutionsutkast'
klart'och'cirkulerades'för'att'diskuteras'och'kommenteras.'1977'antogs'det'som'kom'att'
kallas'En,konstitution,för,Federationen,Jorden'vid'en'konferens'i'Innsbruck.'
2.4'Efter'murens'fall'
Efter'Berlinmurens'fall'och'det'kalla'krigets'slut'i'början'av'1990Vtalet'har'debatten'om'
en'global'rättsordning'fått'en'renässans,'inte'minst'i'akademiska'kretsar,'där'en'livaktig'
diskussion'kring'kosmopolitiska'principer'och'institutioner'numera'involverar'forskare'
från'en'rad'olika'discipliner,'och'där'det'på'nytt'börjar'bli'rumsrent'att'lyfta'mer'
radikala'förslag'till'en'förändrad'global'rättsordning.'
Bland'de'forskare'som'under'senare'år'framställt'konkreta'förslag'på'någon'form'av'
global'rättsordning'med'överstatligt'beslutsfattande'märks'David'Held,'Daniele'
Archibugi,'Luis'Cabrera,'Richard'Falk,'Andrew'Strauss,'Gilian'Brock,'Thomas'Pogge,'
James'Yunker'och'Joseph'Schwartzberg.''
I'Sverige'har'bland'annat'filosoferna'Torbjörn'Tännsjö'och'Folke'Tersman,'och'
statsvetaren'Leif'Lewin'argumenterat'för'en'demokratisk'världsregering.'
I'avsnitt'4'och'5'presenteras'och'diskuteras'de'konkreta'förslagen'närmare.'
'
7'
3.'Argument''
3.1'Behövs'en'global'rättsordning?'
Historiskt'sett'har'det'helt'dominerande'argumentet'för'överstatligt'beslutsfattande'och'
en'global'rättsordning'varit'att'förhindra'krig.'I'den'nya'vågen'av'kosmopolitiskt'
orienterad'litteratur'har'motiven'för'blivit'fler:'att'bekämpa'fattigdomen'och'skapa'
rättvisare'ekonomiska'villkor,'att'skydda'människors'grundläggande'rättigheter'när'
nationella'regeringar'inte'vill'eller'förmår'göra'det,'att'hantera'de'stora'
gränsöverskridande'miljöproblemen'och'att'öka'människors'demokratiska'inflytande'
och'delaktighet'i'globala'politiska'angelägenheter.'
Men'det'räcker'inte'att'problemen'är'globala'i'räckvidd.'Det'kan'ju'finnas'andra,'och'
bättre,'sätt'än'överstatlig'makt'att'hantera'dem.'Det'finns'de'som'hävdar'att'det'är'
teknikutveckling'och'marknadskrafter'som'kommer'att'lösa'miljöproblemen,'inte'
överstatligt'tvång,'och'att'fattigdomen'i'världen'bäst'bekämpas'genom'ekonomisk'
utveckling'och'handel.''
Även'när'det'gäller'politiskt'våld'så'kan'man'påpeka'att'antalet'blodiga'krig'och'
konflikter'i'världen'har'minskat'kraftigt,'och'risken'att'dö'i'väpnat'våld'har,'enligt'en'del'
beräkningar,'aldrig'tidigare'varit'så'liten.'Och'detta'har'åstadkommits'utan'överstatlig'
makt.'
För'att'bemöta'argumentet'att'överstatlig'makt'inte'behövs'är'det'därför'nödvändigt'att'
precisera'vilka'egenskaper'hos'de'stora'globala'hoten'som'gör'att'andra'metoder'än'
överstatligt'tvång'inte'kan'fungera'på'lång'sikt.''
Ett'vanligt'argument'är'att'många'av'de'globala'problemen'är'exempel'på'en'typ'av'
situation'som'inom'spelteorin'brukar'kallas'”Fångarnas'dilemma”,'
”Fripassagerarproblemet”'eller'”Allmänningens'tragedi”.'
I'denna'typ'av'problem'har'alla'inblandade'ett'intresse'av'att'samarbete'kommer'till'
stånd,'men'oavsett'vad'andra'gör'så'tjänar'var'och'en'på'att'inte'själv'samarbeta.'Om'
alla'handlar'rationellt'–'utifrån'sina'egna'intressen'–'så'kommer'därmed'ingen'att'
samarbeta.'Konsekvensen'blir'att'alla'förlorar.'
Denna'beskrivning'av'dynamiken'bakom'bristen'på'effektiv'global'klimatpolitik'ger'till'
exempel'Nicholas'Stern'i'den'så'kallade'Sternrapporten'(Stern'2007).'Det'är'ett'
argument'som'flera'gånger'återkommer'i'argumenten'för'att'överstatligt'
beslutsfattande'behövs'för'att'lösa'klimatproblemet'(Tännsjö'2008';'Tersman'2009';'
Held'and'Hervey'2011).'
För'att'motivera'en'global'rättsordning'behöver'man'förstås'inte'hävda'att'samtliga'
stora'globala'problem'är'sådana'att'de'inte'går'att'lösa'på'något'annat'sätt.'Det'räcker'
att'visa'att'detta'gäller'för'några'tillräckligt'viktiga'problem.'
3.2'Är'en'global'rättsordning'önskvärd?!
Ett'vanligt'argument'mot'en'global'rättsordning'är'att'en'sådan'lätt'kan'förvandlas'till'
ett'globalt'tyranni.'Om'det'skulle'inträffa'kommer'människor'att'befinna'sig'i'en'värre'
situation'än'invånarna'i'dagens'diktaturer.'Filosofen'Bernard'Boxill'har'gett'uttryck'för'
denna'tanke:'
'
8'
”Om'en'världsstat'är'rättvis'kan'den'vara'väldigt'rättvis.'Men'om'den'är'orättvis'kan'
konsekvenserna'bli'förfärliga.'En'orättvis'världsstat'skulle'inte'ha'någon'jämförbar'oberoende'
makt'som'lägger'band'på'den.'Inte'heller'skulle'det'finnas'någonstans'att'fly.'(…)'Detta'antyder'att'
det'kan'vara'klokare'att'chansa'på'en'värld'bestående'av'stater.”'(Citerat'från'(Brock'2009))'
Det'var'bland'annat'av'detta'skäl'som'Kant'motsatte'sig'upprättandet'av'en'
världsregering'och'istället'förespråkade'en'mellanstatlig'sammanslutning'av'fria,'
republikanska'stater'(Kant'1795/1995).'
Kritikerna'pekar'också'gärna'på'de'problem'med'korruption'och'maktmissbruk'som'
både'FN'och'många'andra'globala'organisationer'dras'med.'
Detta'är'utan'tvekan'risker'som'måste'tas'med'i'beräkningen.'Men'de'måste'också'vägas'
mot'de'risker'som'den'nuvarande'ordningen'innebär,'med'en'rad'globala'megaproblem'
som'förblir'olösta.'Hur'stor'risken'för'allvarligt'maktmissbruk'är'beror'också'på'hur'en'
global'rättsordning'konstrueras'–'vilka'befogenheter'och'maktresurser'den'förfogar'
över,'och'vilka'mekanismer'som'finns'för'insyn'i'och'kontroll'över'hur'makten'brukas.'
En'mycket'viktig'del'i'att'konstruera'en'modell'för'en'fungerande'global'rättsordning'är'
att'visa'hur'den'globala'makten'kan'tämjas'och'en'effektiv'kontroll'upprätthållas.'
3.3'Är'en'global'rättsordning'möjlig?'
Den'vanligaste'invändningen'mot'idén'om'en'bindande'global'rättsordning'är'att'det'
inte'är'realistiskt'att'tro'att'världens'stater'–'i'synnerhet'inte'de'mäktigaste'staterna'–'
frivilligt'skulle'gå'med'på'att'släppa'ifrån'sig'vitala'delar'av'sin'suveränitet.'
Hans'Morgenthau,'en'av'grundarna'av'den'så'kallade'realistiska'skolan'inom'
statvetenskapen,'ansåg'att'en'världsregering'i'princip'var'en'förutsättning'för'långsiktigt'
hållbar'fred,'men'också'att'en'världsregering'var'omöjlig'eftersom'det,'till'skillnad'från'i'
nationalstater,'inte'finns'någon'politisk'eller'kulturell'gemenskap'som'kan'skapa'
lojalitet'med'staten.'I'Politics,Among,Nations'skriver'han:'
”Givet'de'rådande'moraliska'villkoren'för'mänskligheten'skulle'få'ta'ställning'för'en'världsregering'
om'de'egna'nationella'intressena'krävde'något'annat.'Tvärtom'skulle'den'överväldigande'
majoriteten'sätta'den'egna'nationens'välfärd'framför'allt'annat,'inklusive'en'världsstats'intressen.”'
Men'det'finns'också'inflytelserika'statsvetare'som'hävdat'att'en'världsstat'inte'bara'är'
möjlig,'utan'på'sikt'ofrånkomlig.'
Alexander'Wendt'argumenterar'i'artikeln'”Why'a'World'State'is'Inevitable”'för'att'
världen'befinner'sig'i'en'ständig'utvecklingsprocess'mot'större'och'större'politiska'
enheter,'och'att'den'naturliga'slutfasen'för'denna'utveckling'är'en'världsomfattande'stat'
med'monopol'på'legitim'våldsanvändning'(Wendt'2003).'
Dagens'territoriella'stater,'menar'Wendt,'är'resultat'av'en'utvecklingsprocess'som'
drivits'av'kamp'mellan'individer'och'grupper'om'materiella'resurser'och'erkännande.'
Kapaciteten'för'våld'trappas'hela'tiden'upp'och'kostnaderna'för'att'värna'om'den'egna'
säkerheten'skjuter'därmed'i'höjden.''
När'kostnaderna'och'riskerna'blivit'för'stora'har'det'varit'det'funktionellt'för'individer'
att'sluta'sig'samman'i'grupper'och'underkasta'sig'en'gemensam'makt'som'garanterar'
kollektivets'säkerhet.'Men'kampen'fortsätter'mellan'grupperna,'och'dynamiken'
framtvingar'därför'allt'större'politiska'enheter.''
För'3000'år'sedan'fanns'det,'enligt'vissa'beräkningar,'omkring'600'000'oberoende'
politiska'enheter'i'världen.'Idag'är'antalet'cirka'200.'Även'om'det'inte'är'oproblematiskt'
'
9'
att'försöka'räkna'antalet'”stater”'i'förhistorisk'tid,'menar'Wendt,'så'är'”trenden'slående'
och'prima,facie,(vid'första'anblick)'bevis'för'någon'form'av'utvecklingsprocess”'(Wendt'
2003,'s'503).'
Dagens'system'av'suveräna'stater'är'inte'något'stabilt'tillstånd'utan'bara'en'tillfällig'
anhalt'i'en'process'som'går'vidare'tills'slutstadiet,'en'världsstat,'uppnåtts.'Wendt'gissar'
att'detta'kan'inträffa'inom'hundra'till'tvåhundra'år,'men'betonar'att'denna'
tidsuppskattning'bara'är'en'kvalificerad'gissning'och'inte'någon'vetenskapligt'
underbyggd'hypotes.'
Wendt'poängterar'dock'inte'att'det'rör'sig'om'en'blind'process'som'rullar'på'i'sin'egen'
takt'oberoende'av'vad'människor'gör.'Tvärtom'betonar'han'att'såväl'takten'som'utfallet'
påverkas'av'politiska'val'och'politiskt'handlande.'
Den'svenske'statsvetaren'Leif'Lewin'framhåller'att'det'tog'två'hundra'år'för'demokratin'
att'få'fotfäste'inom'nationalstaterna,'från'upplysningens'idéer'till'införandet'av'folkstyre'
i'början'av'1900Vtalet.'”Med'samma'process'i'internationell'politik”'skriver'han,'”kan'vi'
förvänta'oss'en'demokratisk'världsregering'omkring'år'2120.”7''
Hur'övertygande'argumentet'att'en'global'rättsordning'är'orealistisk'är'beror'
naturligtvis'till'en'del'på'vilken'typ'av'reform'det'handlar'om.'Det'är'förmodligen'
mindre'sannolikt'att'stater'frivilligt'skulle'gå'med'på'att'i'ett'slag'avskaffa'sig'själva'till'
förmån'för'en'fullt'utvecklad'världsstat,'än'att'de'skulle'acceptera'att'delegera'
beslutsrätt'inom'vissa'tydligt'avgränsade'områden'till'något'överstatligt'organ.'
EU:s'medlemsländer'har'frivilligt'gått'med'på'långtgående'inskränkningar'i'sin'
nationella'suveränitet,'inskränkningar'som'för'bara'några'decennier'sedan'hade'ansetts'
som'helt'uteslutna.'De'reformer'av'finanspolitiken'som'just'nu'diskuteras'i'EU'innebär'
att'politikområden'som'länge'betraktats'som'omistliga'delar'av'den'nationella'
suveräniteten'läggs'under'gemensam'kontroll.'
Det'finns'visserligen'ett'motstånd'mot'ökad'överstatlighet'i'många'länder,'men'
samtidigt'accepterar'länderna'stegvis'förändringar'som'innebär'att'allt'fler'bindande'
gemensamma'beslut'kan'fattas'på'EUVnivå.'
Några'författare'framhåller'EU:s'utveckling'som'en'inspirationskälla'när'det'gäller'hur'
en'global'rättsordning'skulle'kunna'införas'i'praktiken'(Cabrera'2004';'Archibugi'2008).'
Men'det'finns'också'de'som'ser'framväxten'av'regionala'stormakter'som'EU'som'hinder'
på'vägen'mot'en'global'politisk'integration'(Tännsjö'2008).'
Några'författare'accepterar'tesen'att'staterna'aldrig'kommer'att'gå'med'på'reformer'
som'innebär'att'makten'flyttas'till'något'överstatligt'organ,'och'hävdar'att'förändringar'
av'den'globala'ordningen'därför'måste'åstadkommas'utanför'de'etablerade'
institutionerna'och'i'konflikt'med'de'mäktigaste'staterna.'”Regeringarna'kommer'inte'
att'agera'på'våra'vägnar'förrän'vi'tvingar'dem'till'det”,'skriver'till'exempel'George'
Monbiot'i'boken'Samtyckets,tidsålder,(Monbiot'2004,'s'221).'
Men'frågan'är'om'det'är'mer'realistiskt'att'tro'att'en'radikal'förändring,'som'också'leder'
fram'till'en'fungerande'rättsordning,'kan'åstadkommas'helt'utan'inflytelserika'och'
resursstarka'staters'medverkan.'
'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
7'http://www.statsvet.uu.se/forskningsinfo.aspx?ForskningsId=787''
'
10'
3.4'Är'en'global'demokrati'möjlig?'
En'variant'på'argumentet'att'ett'globalt'styre'är'orealistiskt'inriktar'sig'specifikt'mot'
globalt'demokratiskt'styre.'För'den'som'anser'att'demokrati'är'ett'villkor'för'politisk'
legitimitet'blir'slutsatsen'att'globalt'styre'är'antingen'omöjligt'eller'icke'önskvärt.''
I'en'version'går'argumentet'ut'på'att'världen'helt'enkelt'är'för'stor'för'att'demokratiskt'
inflytande'ska'kunna'utövas'på'ett'meningsfullt'sätt.'I'artikeln'"Kant,'Liberal'Legacies'
and'Foreign'Affairs"'hävdar'Michael'W'Doyle,'professor'i'internationella'relationer,'att'
det'finns'en'gräns'för'hur'stora'politiska'enheter'som'kan'styras'effektivt'på'ett'
demokratiskt'sätt:'
Om'den'maximala'effektiva'storleken'på'en'valkrets'är'omkring'500'personer'så'skulle'en'global'
valkrets'omfatta'i'storleksordningen'8'miljoner'människor…'Eftersom'moderna'stater'redan'är'för'
stora'för'effektiv'liberal'politik,'så'kan'globalt'styre'inte'vara'ett'liberalt'mål.'(Doyle'1983)'
Ett'problem'med'detta'argument'är'att'det'underkänner'demokratin'i'många'stater'som'
idag'uppfattas'som'demokratiskt'styrda,'exempelvis'USA,'med'drygt'300'miljoner'
invånare,'eller'Indien'med'över'en'miljard.''
Luis'Cabrera'hänvisar'till'studier'som'visar'att'invånare'i'små'demokratiska'stater'inte'
känner'påtagligt'större'möjlighet'att'påverka'politiken'än'invånare'i'stora'demokratiska'
stater'(Cabrera'2004).'Delaktigheten'och'valdeltagandet'tenderar'att'vara'större'i'
mindre'stater,'men'å'andra'sidan'har'stora'stater'större'kapacitet'att'faktiskt'genomföra'
åtgärder'som'är'viktiga'för'att'tillgodose'medborgarnas'intressen.'
En'annan'version'av'argumentet'går'ut'på'att'demokrati'förutsätter'en'känsla'av'
samhörighet'och'solidaritet'som'inte'går'att'upprätthålla'i'en'väldigt'heterogen'stat'med'
många'olika'folkgrupper'och'vitt'skilda'kulturer'och'språk.''
Enligt'den'kanadensiske'filosofen'Will'Kymlicka'handlar'demokrati'om'att'jämka'
samman'motstridiga'intressen,'vilket'förutsätter'tillit'och'vilja'till'uppoffring.'Detta'är'
lättare'om'det'finns'en'gemensam'identitet'av'något'slag,'som'går'utöver'de'motstridiga'
intressena.'En'gemensam'nationell'identitet'fyller'denna'funktion,'men'det'finns'ingen'
motsvarande'gemensam'identitet'på'ett'globalt'plan'som'möjliggör'global'demokrati'
(Kymlicka'2001).'
Kymlicka'accepterar'att'det'behövs'starkare'internationella'institutioner'än'de'vi'har'
idag'för'att'kunna'hantera'frågor'som'ekonomisk'globalisering'och'klimatförändringar,'
men'hävdar'att'dessa'inte'kan'ersätta'staten'som'primär'enhet'för'demokratiskt'
inflytande.'
Demokratisk'insyn'och'inflytande'brukar'ofta'framhållas'som'det'främsta'skyddet'mot'
maktmissbruk.'Bara'om'makthavarna'kan'kontrolleras'och'avsättas'av'dem'de'styr'över,'
går'det'att'förhindra'att'makten'används'för'att'tillgodose'makthavarnas'egna'intressen'
på'medborgarnas'bekostnad.'
Argumentet'att'demokratiskt'inflytande'på'global'nivå'är'omöjligt'utgör'därmed'en'
allvarlig'invändning'–'om'det'stämmer.'Men'det'är'knappast'oomstritt'att'en'gemensam'
nationell'eller'kulturell'identitet'är'en'förutsättning'för'fungerande'demokratiska'
institutioner.'Kanske'är'det'viktigare'med'en'insikt'om'att'det'finns'gemensamma'
problem'som'måste'lösas'i'samverkan?'
Gillian'Brock'menar'att'det'centrala'med'demokratin'inte'alltid'är'att'så'många'som'
möjligt'ska'vara'delaktiga'i'alla'beslut'(Brock'2009).'Ibland'är'det'effektivare'att'
delegera'beslut'till'expertpaneler'som'inte'står'under'direkt'demokratiskt'inflytande'–'
'
11'
till'exempel'en'internationell'expertpanel'för'klimatfrågor,'eller'en'internationell'
domstol.'Det'viktiga'är'att'det'finns'mekanismer'som'gör'att'beslutsfattarna'på'något'
sätt'kan'ställas'till'ansvar,'så'att'deras'beslut'måste'ta'hänsyn'till'alla'medborgares'
långsiktiga'intressen'(och'inte'bara'makthavarnas'egna).'
Det'är'svårt'att'se'varför'sådana'kontrollmekanismer'skulle'vara'omöjliga'att'
vidmakthålla'utan'djupgående'gemensamma'kulturella'eller'nationella'identiteter.'
Att'genomföra'rättvisa'val'i'ett'mycket'stort'och'kulturellt'heterogent'område'innebär'
naturligtvis'speciella'utmaningar'när'det'gäller'meningsfull'representation,'
kommunikation'med'väljarna'och'möjligheten'att'vidmakthålla'ett'fungerande'
partisystem,'där'partierna'inte'bara'blir'verktyg'för'etnisk'eller'nationalistisk'
intressepolitik.'
Detta'är'problem'som'den'som'förespråkar'global'demokrati'måste'ta'i'beaktande.'En'
central'fråga'i'diskussionen'om'en'global'parlamentarisk'församling'gäller'just'hur'
avvägningen'mellan'representativitet'och'effektivitet'ska'göras.'Med'ett'mycket'stort'
parlament'ökar'kontaktytorna'mot'väljarna'och'möjligheterna'att'låta'
mandatfördelningen'följa'naturliga'geografiska'gränser,'men'beslutsprocessen'riskerar'
å'andra'sidan'att'bli'tungrodd.'Det'finns'ett'antal'olika'förslag'i'litteraturen'till'hur'en'
rimlig'balans'ska'uppnås.'
Det'förefaller'dock'inte'finnas'något'avgörande'argument'för'att'det'skulle'existera'
någon'bestämd'gräns'för'hur'stor'en'demokrati'kan'vara,'eller'hur'många'språk'eller'
kulturer'den'kan'omfatta.'
4.'Förslag'
De'förslag'som'diskuteras'i'denna'översikt'syftar'alla'till'ökad'politisk'integration'på'
global'nivå.'De'skiljer'sig'dock'åt'både'vad'gäller'vilka'skäl'de'anger'för'att'sådan'
integration'är'nödvändig,'hur'långtgående'reformer'som'föreslås,'hur'detaljerade'de'är'
och'hur'de'tänker'sig'att'en'övergång'från'dagens'system'ska'gå'till'i'praktiken.'
Några'förslag'är'extremt'detaljerade'–'Clark'och'Sohns'konstitution'för'en'tänkt'
världsfederation'upptar'i'det'engelska'originalet'över'500'sidor'–'medan'andra'är'mer'
skissartade.''
Torbjörn'Tännsjö'menar'att'”det'vore'löjligt'att'behandla'ämnet'på'något'annat'sätt”'än'
kortfattat'och'skissartat:'
Ingen'kan'ge'en'trovärdig'och'mycket'detaljerad'ritning'till'en'global'demokrati.'(Tännsjö'2008,'s'
108)'
George'Monbiot'anser'att'vi'av'demokratiska'skäl'bör'avstå'från'att'i'förväg'ge'alltför'
detaljerade'beskrivningar'på'hur'en'global'demokrati'ska'organiseras8.'Monbiots'förslag'
går'ut'på'att'inrätta'ett'folkvalt'världsparlament,'men'hur'detta'ska'fungera'när'det'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
8'Monbiots'argument'är'dock'inte'särskilt'övertygande.'Det'är'en'sak'att'beslut'om'hur'demokratiska'
institutioner'på'global'nivå'ska'vara'organiserade'måste'fattas'på'demokratisk'väg.'Men'därav'följer'inte'
att'det'är'odemokratiskt'att'ta'fram'och'argumentera'för'ett'detaljerat'förslag.'Tvärtom'är'det'i'allmänhet'
nödvändigt'att'någon'tar'på'sig'rollen'att'framställa'utarbetade'och'genomtänkta'förslag'för'att'det'ska'
finnas'något'för'en'demokratisk'församling'att'ta'ställning'till.'
'
'
12'
gäller'representation,'röstningsregler,'befogenheter'och'annat'måste'i'sig'växa'fram'
genom'en'demokratisk'process:'
Om'demokratin'inte'etablerar'sig'själv'är'den'ingen'demokrati.'(…)'Vi'får'absolut'inte'försöka'
bestämma'dess'resultat'på'förhand.'(Monbiot'2004,'s'103V104)'
Grenville'Clark'menar'å'andra'sidan,'i'inledningen'till'boken'Världsfred,genom,världslag,'
att'en'detaljerad'plan'underlättar'processen'mot'en'global'rättsordning:'
Det'främsta'motivet'för'denna'boks'tillkomst'är'att'världen'med'betydligt'större'grad'av'
sannolikhet'kommer'att'göra'framsteg'på'vägen'mot'verklig'fred'(…)'när'en'detaljerad'plan,'
avpassad'för'ändamålet,'finns'att'tillgå,'varigenom'uppbyggnaden'och'funktionerna'hos'de'
nödvändiga'världsinstitutionerna'kan'diskuteras'i'detalj'världen'runt'(Clark'and'Sohn'1960,'s'14).'
Några'av'de'förslag'som'diskuteras'här'går'ut'på'att'upprätta'en'komplett'världsstat,'
med'såväl'lagstiftande,'exekutiva'och'juridiska'maktbefogenheter'som'monopol'på'
legitim'våldsanvändning'(Borgese,'Hutchins'et'al.'1950';'Clark'and'Sohn'1960';'Cabrera'
2004';'Tännsjö'2008).''
Andra'föreslår'en'mer'begränsad'överstatlig'organisation'och'olika'former'av'
maktdelning'mellan'organ'på'global,'regional'och'nationell'nivå'(Yunker'1993';'Held'
1995';'Pogge'2002';'Archibugi'2008';'Yunker'2010,'2011),'medan'ytterligare'andra'
nöjer'sig'med'mer'begränsade'reformer'som'syftar'till'att'öka'det'demokratiska'
inflytandet'och'representativiteten'i'globala'maktorgan'som'FN,'WTO,'Världsbanken'och'
IMF'(Brock'2009).'
4.1'Chicagouniversitetets'utkast'till'världskonstitution'
Åren'efter'andra'världskriget'utarbetade'elva'framstående'forskare'vid'
Chicagouniversitetet,'under'ledning'av'universitetets'rektor,'Robert'Maynard'Hutchins'
ett'förslag'till'världskonstitution.''
Förslaget,'som'presenterades'1948'i'boken'Preliminary,Draft,of,a,World,Constitution'
beskriver'organisationen'av'en'federal'världsrepublik'med'uppgift'att'upprätthålla'fred,'
garantera'mänskliga'rättigheter'samt'upprätthålla'och'genomdriva'en'världslag.''
Världsrepubliken'ska,'enligt'konstitutionsförslaget,'döma'i'konflikter'mellan'stater,'
avgöra'statsbildningar'och'gränsdragningar'mellan'stater,'driva'in'federala'skatter,'
reglera'världshandeln'och'förvalta'en'världsbank.'
Utgångspunkten'för'arbetet'var'en'radiodebatt'som'Hutchins'medverkade'i'en'knapp'
vecka'efter'atombomben'mot'Hiroshima,'där'han'hävdade'att'en'världsregering'var'det'
enda'sättet'att'på'lång'sikt'undvika'ett'förödande'kärnvapenkrig.'Efter'debatten'
kontaktades'Hutchins'av'några'forskare'vid'universitetet,'bland'annat'Guiseppe'Antonio'
Borgese,'som'uppmanade'honom'att'sätta'samman'en'arbetsgrupp'för'att'utforma'ett'
förslag'till'hur'en'världsregering'skulle'kunna'fungera.'
Borgese'blev'huvudsekreterare'i'gruppen,'som'kom'att'kallas'Kommittén'för'
utarbetande'av'en'världsförfattning.'I'sitt'förord'till'boken'skriver'Borgese'att'det'fanns'
två'olika'huvudlinjer'bland'kommitténs'medlemmar:'minimalister,'som'ville'begränsa'
världsregeringens'makt'till'att'förhindra'krig,'och'maximalister,'som'ville'inkludera'
ekonomisk'rättvisa,'förbud'mot'rasdiskriminering'och'kolonialism'med'mera'i'
världsregeringens'uppdrag.''
Maximalisterna'vann'dragkampen'och'efter'två'års'arbete,'skriver'Borgese,'var'hela'
gruppen'övertygade'maximalister.'I'det'slutliga'förslaget'förordas'bland'annat'
'
13'
gemensam'valuta,'gemensam'skattepolitik'och'finanspolitik,'samt'en'gemensam'federal'
huvudstad.'
Världsrepubliken'ska,'enligt'författningsförslaget,'styras'av'ett'federalt'konvent'med'
valda'delegater'från'alla'länder'i'proportion'till'invånarantal'–'en'delegat'per'en'miljon'
invånare,'och'en'delegat'var'för'länder'med'mellan'100'000'och'en'miljon'invånare.'
FN:s'generalförsamling'föreslås'få'i'uppdrag'att'organisera'det'första,'grundläggande'
federala'konventet,'inklusive'finansiering'och'fastställande'av'regler'för'röstning'och'
fördelning'av'delegater'efter'en'global'folkräkning.'När'det'grundläggande'konventet'
genom'majoritetsbeslut'antagit'en'författning'ska'denna'för'att'bli'giltig'ratificeras'av'
”så'många'delegationer'av'stater'och'nationer'som'motsvara'två'tredjedelar'av'jordens'
befolkning”.'
Det'federala'konventet'är'det'högsta'styrande'organet'i'världsrepubliken.'Konventet,'
som'skulle'bli'mycket'omfattande'–'nästan'7000'delegater'i'dagens'värld'–'och'därmed'
tämligen'tungrott,'ska'dock'bara'sammanträda'under'30'dagar'vart'tredje'år.''
Konventet'väljer'i'sin'tur'en'president'och'ett'råd'med'81'ledamöter'som'representerar'
alla'världsdelar.'Rådet'stiftar'lagar'medan'den'verkställande'makten'tillkommer'
presidenten,'som'väljs'på'sex'år'och'inte'kan'omväljas.'Presidenten'utser'i'sin'tur'
regeringen.''
Det'finns'även'detaljerade'anvisningar'för'hur'den'juridiska'makten'ska'vara'
sammansatt,'med'en'Högsta'domstol'och'något'som'kallas'Stora'tribunalet'som'består'
av'sextio'domare,'med'presidenten'som'överdomare.'
Det'federala'konventet'ska'även'utse'en'folktribun'som'ska'föra'minoriteters'talan'och'
försvara'individers'och'gruppers'mänskliga'och'medborgerliga'rättigheter.'
Kontrollen'över'de'väpnade'styrkorna'ska'ligga'hos'ett'säkerhetsråd'som'består'av'
presidenten'och'ytterligare'sex'ledamöter'som'utses'av'Rådet.,
Förslaget'är'således'ganska'detaljerat'när'det'gäller'hur'en'världsrepublik'ska'
organiseras,'men'ger'i'princip'ingen'vägledning'till'hur'omvandlingen'från'dagens'
system'av'suveräna'stater'ska'gå'till.''
Borgese,'som'lär'ha'varit'den'som'i'praktiken'författade'större'delen'av'texten'till'
konstitutionsutkastet,'har'publicerat'ytterligare'en'bok,'Foundations,of,the,World,
Republic,'där'han'utvecklar'och'förklarar'tankarna'bakom'förslaget,'samt'korrigerar'
några'detaljer'som'uppmärksammats'och'kritiserats'efter'att'utkastet'publicerades'
(Borgese'1953).,
4.2'Världsfred'genom'världslag'
Grenville'Clark'var'en'inflytelserik'amerikansk'jurist'och'rådgivare'till'president'
Franklin'D'Roosevelt'under'30Vtalet.'Under'och'efter'andra'världskriget'ägnade'han'sig'
åt'frågan'hur'världen'ska'kunna'undgå'ett'tredje'världskrig.'1958'publicerade'han,'
tillsammans'med'juristkollegan'och'Harvardprofessorn'Louis'B'Sohn,'boken'World,
Peace,through,World,Law'som'innehåller'ett'detaljerat'förslag'till'konstitution'för'en'
tänkt'världsfederation.'
Grundtanken'är'att'”ingen'fred'kan'finnas'utan'lag”,'och'att'en'”världsomfattande'och'
fullständig,'nationell'avrustning”'är'nödvändig'för'att'i'längden'kunna'förhindra'ett'
kärnvapenkrig.''
'
14'
Clark'och'Sohn'tänkte'sig'att'det'skulle'bli'lättare'att'ta'steg'mot'en'ny'global'
rättsordning'om'det'fanns'en'konkret'och'detaljerad'plan'att'diskutera'och'ta'ställning'
till.'Förslaget'innehåller'därmed'detaljerade'beskrivningar'av'röstningsregler,'antal'
ledamöter'i'olika'beslutsorgan'och'olika'länders'representation'i'generalförsamlingen.''
En'del'av'dessa'föreskrifter'får'nog'ses'som'diskussionsunderlag'snarare'än'nödvändiga'
förutsättningar'för'att'uppnå'målet.'Men'Clark'och'Sohn'anger'några'villkor'som,'enligt'
deras'mening,'måste'vara'uppfyllda'för'att'världsfreden'ska'kunna'garanteras.'
Det'första'villkoret'är'att'det'måste'finnas'tvingande'internationella'lagar'som'bland'
annat'kräver'total'avrustning'i'alla'stater,'förbud'mot'våldsanvändning'mot'andra'stater'
och'obligatorisk'anslutning'till'vissa'internationella'rättsinstitutioner.'
Andra'villkor'är'att'det'måste'finnas'en'klart'utformad'global'konstitution'som'
definierar'gränserna'för'världsmyndighetens'befogenheter,'en'permanent'världspolis'
som'kan'övervaka'och'ingripa'mot'överträdelser'och'världsdomstolar'som'kan'avgöra'
tvister.'
Ytterligare'ett'villkor'är'att'det'måste'finnas'en'mekanism'för'att'utjämna'globala'
ekonomiska'klyftor.'Detta'tycks'gå'utöver'den'rent'fredsbevarande'funktionen,'men'
Clark'och'Sohn'menar'att'ekonomiska'klyftor'leder'till'instabilitet'och'konflikter.'
Vidare'menar'de'att'alla'stater,'eller'så'gott'som'alla,'måste'delta'i'denna'
”världsfredsmyndighet”.'Systemet'kan'klara'att'några'få'står'utanför,'men'dessa'måste'
likväl'vara'bundna'av'myndighetens'beslut.''
Eftersom'en'världskonstitution,'för'att'fungera,'måste'stödjas'av'en'mycket'bred'
majoritet'av'världens'nationer,'föreslår'Clark'och'Sohn'att'den'ska'träda'ikraft''
först'när'den'ratificerats'av'fem'sjättedelar'av'världens'nationer,'varvid'de'ratificerande'
nationernas'sammanlagda'folkmängd'måste'uppgå'till'minst'fem'sjättedelar'av'världens'totala'
folkmängd'samt'dessutom'innefatta'alla'de'tolv'nationer,'som'vid'den'tidpunkten'har'den'största'
folkmängden.'
Det'innebär'alltså'att'såväl'USA'som'Kina'och'Indien,'liksom'ytterligare'nio'länder,'i'
praktiken'skulle'ges'vetorätt'mot'förändringen.''
Man'kan'fråga'sig'om'inte'en'sådan'vetorätt'i'praktiken'skulle'göra'förslaget'
ogenomförbart.'Erfarenheterna'av'hur'vetorätten'i'FN:s'säkerhetsråd'utnyttjats'ger'inte'
mycket'skäl'till'optimism'vad'gäller'möjligheten'att'genomföra'radikala'förändringar.''
Förslaget'är'skrivet'i'form'av'en'reviderad'stadga'för'FN.'Clark'var'en'skarp'kritiker'av'
det'FN'som'tog'form'efter'andra'världskriget.'FN:s'syfte,'så'som'det'framställs'i'den'
existerande'stadgan,'fann'han'dock'inget'att'invända'mot.'Problemet'var'”att'de'medel'
som'ställs'till'förfogande'för'att'genomdriva'dessa'syften'visat'sig'otillräckliga'i'
praktiken”.'
Det'centrala'maktorganet'i'den'reviderade'FNVorganisationen'är'generalförsamlingen,'
som'får'ny'sammansättning'och'nytt'mandat,'och'verkställande'rådet,'som'ersätter'det'
nuvarande'säkerhetsrådet,'och'får'en'helt'ny'sammansättning,'andra'uppgifter'och'
underställs'generalförsamlingen.'
För'det'första'får'generalförsamlingen'en'lagstiftande'roll,'även'om'dess'befogenheter'
inskränks'till'sådana'frågor'”som'direkt'sammanhänger'med'upprätthållandet'av'
freden”.'Generalförsamlingen'ska'ha'befogenhet'att'”stifta'effektiva'lagar'för'att'
genomdriva'världsomfattande'och'fullständig'nationell'avrustning”'liksom'att'lagstifta'
'
15'
om'”bestraffande'av'handlingar,'vilka'strider'mot'avrustningsplanen,'och'om'gripande'
av'och'oväldig'rättegång'mot'lagöverträdelse”.'
Generalförsamlingen'ska'också'ha'befogenhet'att'avgöra'när'en'situation'utgör'ett'hot'
mot'freden'och'att'”besluta'om'och'genomföra'effektiva'åtgärder'för'att'förhindra'våld,'
återställa'ordningen'eller'hävda'stadgans'auktoritet”.''
Utöver'det'som'är'nödvändigt'för'att'bevara'världsfreden'ska'dock'staterna,'enligt'Clark'
och'Sohn,'förbli'suveräna'när'det'gäller'”inre'angelägenheter”.'
Eftersom'befolkningsmässigt'stora'nationer'som'USA'och'Kina,'enligt'Clark'och'Sohn,'
knappast'skulle'acceptera'att'generalförsamlingen'fick'lagstiftande'makt'ifall'alla'länder,'
oavsett'folkmängd,'hade'samma'antal'röster'så'måste'mandatfördelningen'ändras.'Men'
systemet'kan'heller'inte'vara'helt'proportionellt,'menar'de'–'då'skulle'små'nationer'som'
Island'helt'sakna'inflytande.''Istället'föreslås'en'hybridvariant,'där'varje'stat'har'minst'
en'ledamot,'de'fyra'största'staterna'har'30'vardera,'de'åtta'därnäst'största'har'15,'och'
så'vidare.'Med'den'statsindelning'som'rådde'år'1960'skulle'detta'ha'resulterat'i'totalt'
551'ledamöter.''
Även'om'ledamöterna'i'generalförsamlingen'betecknas'som'”representanter'för'varje'
medlemsnation”'så'föreslås'de,'efter'en'övergångsperiod,'utses'genom'direkta'val'och'
inte'av'ländernas'regeringar.''
En'av'generalförsamlingens'uppgifter'i'Clarks'och'Sohns'förslag'är'att'utse'ett'
verkställande'råd'som'ersätter'dagens'säkerhetsråd.'Det'verkställande'rådet'ska,'till'
skillnad'från'dagens'säkerhetsråd,'vara'underordnat'generalförsamlingen,'som'ytterst'
ansvarar'för'att'upprätthålla'freden.'Men'rådet'får'exekutivt'ansvar'för'att'genomföra'
och'övervaka'en'allmän'nationell'avrustning,'och'kontroll'över'de'militära'styrkor'som'
det'reviderade'FN'tänks'förfoga'över.'
Rådet'ska'väljas'av'generalförsamlingen'vart'fjärde'år'enligt'vissa'fördelningsregler:'de'
fyra'största'länderna'ska'alltid'ha'en'representant'vardera,'bland'de'åtta'därefter'största'
ska'fyra'representanter'utses,'varav'två'från'Europa'och'två'från'länder'utanför'Europa,'
medan'övriga'länder'får'sammanlagt'nio'ledamöter'som'väljs'ifrån'nio'lika'stora'
regionala'grupper'av'medlemsnationer.'De'som'kan'utses'till'ledamöter'i'rådet'ska'vara'
valda'representanter'i'generalförsamlingen.''
Denna'fördelning'ska,'enligt'Clark'och'Sohn,'garantera'”en'omsorgsfull'avvägning'av'de'
skilda'nationernas'och'världsgemenskapens'intressen”.'
Vidare'ska'det,'liksom'i'dagens'FN,'finnas'ett'sekretariat'med'en'generalsekreterare,'
som'bland'annat'har'till'uppgift'att'varna'generalförsamlingen'om'det'föreligger'hot'mot'
freden,'samt'ett'system'av'överstatliga'domstolar'och'medlingsorgan'med'uppgift'att'
lösa'konflikter.'''
För'att'upprätthålla'lagar'och'kunna'ingripa'mot'länder'eller'grupper'som'hotar'freden'
måste'FN'ha'en'egen'militär'organisation,'en'permanent'fredsstyrka,'som'enligt'
förslaget'ska'bestå'av'minst'200'000'och'högst'600'000'man.'Vid'behov'ska'den'kunna'
utökas'ytterligare.'Alla'medlemsländer'ska'vara'skyldiga'att'ställa'ytterligare'resurser'
till'förfogande'för'denna'styrka.'
Styrkan'ska'rekryteras'på'frivillig'väg,'och'blir'därmed'i'praktiken'en'yrkesarmé.'För'att'
undvika'att'ett'land'eller'en'region'blir'dominerande'införs'en'gräns'för'hur'stor'andel'
av'fredsstyrkan'som'får'komma'från'ett'och'samma'land.'Den'militära'ledningen'ska'stå'
'
16'
under'verkställande'rådets'kontroll,'men'beslutar'om'ingripande'fattas'av'
generalförsamlingen.'
Vid'sidan'av'total'avrustning,'konfliktlösning'och'upprätthållande'av'internationella'
lagar'skulle'det'reviderade'FN'ägna'mycket'kraft'åt'att'främja'ekonomisk'utveckling'i'
världens'fattigare'länder.'Världsorganisationen'ska'kunna'ställa'stora'resurser'till'
förfogande'för'detta'ändamål.'”Ingen'solid'och'stabil'fred”,'slår'författarna'fast,'kan'
garanteras'utan'att'”människosläktets'värsta'ekonomiska'orättvisor'(…)'botas”.'
För'att'finansiera'detta'reviderade'FN'skulle'det'behövas'skatter.'Clark'och'Sohn'tänker'
sig'att'skatteuppbörden'delegeras'till'medlemsländerna.'Det'är'emellertid'
generalförsamlingen'som'beslutar'om'budgeten'och'vilka'belopp'varje'medlemsnation'
ska'betala.''
Liksom'Chicagoforskarna'är'Clark'och'Sohn'detaljerade'i'beskrivningen'av'hur'en'
världsfederation'ska'vara'organiserad'och'fungera'när'den'väl'är'etablerad,'men'någon'
plan'för'hur'övergången'från'dagens'situation'ska'gå'till'ger'de'inte.''
4.3'En'konstitution'för'Federationen'Jorden'
Ytterligare'ett'mycket'ambitiöst'förslag'till'världskonstitution'utarbetades'under'tiden'
mellan'andra'världskrigets'slut'och'slutet'på'det'kalla'kriget.''
1958'bildades'organisationen'World'Constitution'and'Parliament'Association,'WCPA,'
med'målet'att'genom'en'process'som'involverade'människor'från'hela'världen'ta'fram'
ett'förslag'till'konstitution,'och'sedan'driva'en'världsomspännande'kampanj'för'att'få'
förslaget'ratificerat'av'så'många'människor'och'stater'som'möjligt.'
1973'fanns'ett'första'utkast'till'konstitution'färdigt,'och'1977'antogs'ett'slutdokument'
av'deltagarna'på'en'så'kallad'Grundläggningskonferens'i'Innsbruck.'
Därefter'har'organisationen'arbetat,'hittills'utan'större'framgångar,'för'att'få'nationella'
parlament'att'ratificera'konstitutionen.'Den'har'också'sammankallat'ett'provisoriskt'
Världsparlament'som'mötts'vid'tre'tillfällen'och'diskuterat'lagförslag'gällande'
världsekonomin,'klimatpolitik'och'kärnvapen.'Hur'delegaterna'till'detta'provisoriska'
världsparlament'utsetts'har'jag'inte'lyckats'få'klarhet'i.'
Konstitutionen'finns'att'tillgå'på'åtta'språk'på'internet,'tillsammans'med'ett'diagram'
som'schematiskt'beskriver'federationens'uppbyggnad.'I'boken'One,World,or,None'
(Harris'1993)'utvecklar'och'förklarar'Errol'E'Harris,'professor'i'filosofi'vid'
Rhodesuniversitetet'i'Sydafrika,'principerna'bakom'förslaget.'
Medan'många'andra'förslag'till'uppbyggnad'av'en'global'lagstiftande'församling'
innehåller'två'kammare,'föreslår'konstitutionen'för'Federationen'Jorden'ett'parlament'
med'tre'kammare.'De'två'första'har'likartade'funktioner'som'i'andra'förslag'–'den'första'
är'direktvald'och'representerar'världens'befolkning'som'individer,'medan'den'andra'
kammaren'representerar'nationer.'
Den'tredje'kammaren'har'en'funktion'som'expertrådgivare,'dess'medlemmar'
nomineras'av'universitet'och'lärosäten'runt'om'i'världen,'och'väljs'av'de'två'första'
kamrarna.'Den'tredje'kammaren'ska'ha'rätt'att'lägga'förslag'och'ställa'frågor'till'de'två'
första,'men'inte'rösträtt,'förutom'i'sådana'fall'där'det'uppstått'ett'dödläge'mellan'första'
och'andra'kammaren.'
'
17'
Istället'för'en'president'eller'premiärminister'föreslås'ett'presidium'bestående'av'fem'
personer'som'väljs'av'världsparlamentets'tre'kammare'tillsammans,'efter'att'ha'
nominerats'av'den'tredje,'rådgivande,'kammaren.'
Vidare'ska'det'finnas'en'regering'med'omkring'tjugo'ministrar'som'även'är'chefer'för'de'
olika'departement'och'myndigheter'som'specificeras'i'konstitutionen.'Ministrarna'
nomineras'av'presidiet'och'väljs'av'parlamentet.'Syftet'är'att'både'presidiet'och'
regeringen'ska'vara'ansvariga'inför'parlamentet.'
Förslaget'är'i'vissa'avseenden'mer'detaljerat'än'många'(de'flesta?)'nationella'
konstitutioner.'Exempelvis'fastslås'antalet'departement'och'myndigheter'under'
världsparlamentet,'och'vilka'de'ska'vara.'Det'är'inte'helt'lätt'att'förstå'varför'detta'ska'
vara'bestämt'i'konstitutionen,'och'det'förefaller'också'en'smula'opraktiskt'ifall'nya'
behov'uppstår'eller'gamla'inte'längre'är'relevanta.'
'Federationens'gemensamma'lagar'ska'tillämpas'direkt'på'individuella'medborgare,'inte'
stater.'Till'sitt'förfogande'har'federationen'ett'rättsystem'med'domstolar,'ett'
åklagarämbete'och'en'världspolis.'Om'någon'stat'eller'grupp'skulle'göra'uppror'och'
försöka'bryta'sig'ur'federationen'så'har'federationen'tillräckliga'militära'styrkor'till'
förfogande.''
Länder'som'blir'medlemmar'i'federationen'avsäger'sig'rätten'att'bruka'militärt'våld'mot'
någon'annan'medlem,'oavsett'orsak,'och'måste'lämna'ifrån'sig'kontrollen'över'alla'
eventuella'massförstörelsevapen.''
Länder'blir'medlemmar'genom'att'ratificera'konstitutionen,'vilket'ska'ske'genom'
omröstning'i'den'nationella'lagstiftande'församlingen'och'genom'en'allmän'
folkomröstning.'Medlemskapet'måste'således'tolkas'som'frivilligt,'även'om'federationen'
beskrivs'som'universell.'Det'finns'också'klausuler'som'behandlar'federationens'externa'
relationer,'det'vill'säga'relationer'med'sådana'länder'som'ännu'inte'blivit'medlemmar,'
men'däremot'sägs'inget'om'huruvida'länder'har'rätt'att'utträda'ur'federationen'sedan'
de'väl'blivit'medlemmar.'
4.4'Cabreras'förslag'till'demokratisk'världsstat'
Luis'Cabrera'är'journalist'och'forskare'i'politisk'teori'vid'universitetet'i'Birmingham.'
Som'journalist'rapporterade'han'för'nyhetsbyrån'AP'från'de'stora'demonstrationerna'i'
Seattle'i'samband'med'WTOVmötet'1999.''
I'inledningen'till'boken'Political,Theory,of,Global,Justice.'The,Case,for,World,Government'
beskriver'han'sin'förvåning'över'demonstranternas'krav'på'att'förhandlingarna'om'ett'
nytt'globalt'handelsavtal'skulle'avbrytas'och'internationella'organ'som'WTO'helst'
upplösas.'Varför'såg'inte'demonstranterna'istället'ökad'ekonomisk'och'politisk'
integration'som'en'möjlighet'och'krävde'reformer'som'skulle'innebära'att'överstatliga'
institutioner'som'WTO'blev'verktyg'för'att'förbättra'levnadsvillkoren'i'fattiga'länder?'
Cabrera'menar'att'en'kosmopolitisk'uppfattning'om'rättvisa'–'som'ger'alla'människor'
lika'rätt'att'få'sina'grundläggande'behov'tillfredsställda'–'i'grunden'är'oförenlig'med'
dagens'suveräna'statssystem.'
Istället'förespråkar'han'ett'system'med'maktfördelning'på'olika'nivåer:'vissa'frågor'
avgörs'lokalt,'andra'på'nationell'nivå'och'ytterligare'andra'inom'överstatliga'regionala'
organ'liknande'EU.'Men'över'dessa'regionala'organ'behövs'också'en'global,'överstatlig'
nivå:'en'demokratisk'världsstat.'
'
18'
Till'skillnad'från'de'genomarbetade'konstitutionsförslag'som'presenterats'ovan,'
undviker'Cabrera'att'ge'detaljerade'anvisningar'när'det'gäller'världsregeringens'
sammansättning,'röstningsregler'och'så'vidare.'Han'menar'att'det'är'mer'fruktbart'att'
ställa'upp'ett'antal'krav'som'en'världsorganisation'bör'uppfylla,'och'sedan'vara'öppen'
för'att'organisationen'växer'fram'successivt'i'en'evolutionär'process'och'kan'ta'sig'olika'
former.'
Till'de'krav'som'en'demokratisk'världsstat'måste'uppfylla'hör'att'det'måste'finnas'
någon'form'av'skriven'konstitution'som'avgränsar'de'överstatliga'institutionernas'
befogenheter.'I'en'sådan'konstitution'ska'också'vissa'grundläggande'medborgerliga'friV'
och'rättigheter'slås'fast.'
Vidare'ska'det'finnas'ett'demokratiskt'valt'parlament.'Till'skillnad'från'EUVparlamentet'
bör'ett'sådant'världsparlament'ha'primära'lagstiftande'befogenheter.''Dessutom'bör'det'
finnas'ett'exekutivt'maktorgan'–'en'världsregering'–'och'juridiska'institutioner'som'kan'
lösa'tvister'och'döma'lagöverträdare.'
Liksom'inom'EU'tänker'han'sig'att'individer'ska'kunna'väcka'talan'mot'såväl'stater'som'
överstatliga'organ'och'få'deras'beslut'prövade'i'överstatliga'domstolar.'
Lagar'som'stiftas'på'överstatlig'nivå'bör'vara'överordnade'lagar'som'stiftas'på'lägre'
nivå.'Även'här'följer'Cabrera'EU:s'exempel,'där'principen'att'när'EUVlag'kolliderar'med'
nationell'lag'så'har'EUVlagen'företräde'har'drivits'igenom'i'ett'flertal'rättsfall'i'EUV
domstolen.'
Men'denna'princip'måste'kombineras'med'en'stark'subsidiaritetsprincip.'Överstatliga'
organ'måste'kunna'bevisa'att'de'frågor'de'beslutar'om'inte'kan'lösas'på'lägre'nivå,'eller'
att'de'kan'lösas'betydligt'effektivare'på'en'högre'nivå.'Stater'och'andra'lägre'
beslutsorgan'ska'kunna'ifrågasätta'högre'organs'befogenhet'att'besluta'i'en'viss'fråga,'
och'då'få'en'rättslig'prövning'av'om'kraven'på'att'frågan'inte'kan'hanteras'lika'effektivt'
på'lägre'nivå'är'uppfyllda.'
Enligt'Cabrera'ligger'skapandet'av'en'världsstat'långt'fram'i'tiden.'Han'föreslår'dock'
även'ett'antal'mindre'reformer'som'kan'genomföras'på'kortare'sikt,'och'som'utgör'steg'
på'vägen'mot'en'världsstat.'Också'i'detta'hämtar'han'inspiration'från'EU:s'utveckling.'
EU'utgör,'menar'han,'en'modell'för'hur'en'politisk'integration'över'statsgränser,'som'
garanterar'vissa'grundläggande'rättigheter'för'alla'oavsett'nationalitet,'kan'genomföras'
i'små'steg'och'förenas'med'att'stater'och'regioner'behåller'sin'autonomi'inom'stora'
områden.'
4.5'Tännsjö'och'den'globala'demokratin'
Torbjörn'Tännsjö'är'professor'i'praktisk'filosofi'vid'Stockholms'universitet,'och'en'av'de'
nutida'akademiska'författare'som'pläderar'för'en'fullt'utvecklad'demokratisk'världsstat.'
I'boken'Global,Democracy'(Tännsjö'2008)'beskriver'han'både'argumenten'för'att'en'
världsregering'är'nödvändig'–'fred,'rättvisa'och'globala'miljöhot,'i'synnerhet'
klimathotet'–'och'hur'en'världsregering'skulle'kunna'etableras'och'organiseras.''
I'korthet'bygger'förslaget'på'att'utnyttja'det'historiska'tillfälle'som'det'innebär'att'
världen'för'närvarande'bara'har'en'supermakt'–'USA.'Tännsjö'tänker'sig'också'att'vägen'
till'en'demokratisk'världsregering'går'via'reformer'av'FN.'
Generalförsamlingen'bör'delas'upp'i'två'kammare,'menar'Tännsjö.'Den'befintliga'
generalförsamlingen,'med'representanter'för'staterna'bör,'åtminstone'till'en'början,'
utgöra'en'”första'kammare”,'men'parallellt'med'denna'bör'det'etableras'en'global'
'
19'
folkförsamling'där'ledamöterna'är'direkt'valda'i'proportion'till'olika'länders'eller'
världsdelars'folkmängd.''
Om'något'land'inte'vill'tillåta'fria'val'ska'dess'platser'lämnas'tomma.'Detta'kommer,'
tänker'sig'Tännsjö,'att'skapa'incitament'för'länder'att'tillåta'fria'val'till'dessa'poster'–'
annars'går'landet'miste'om'inflytande'i'världsparlamentet.''
Utöver'dessa'två'kammare'ska'det'finnas'en'regering,'där'länder'som'USA,'Kina,'Indien,'
EU'och'Ryssland'–'av'strategiska'skäl,'för'att'de'ska'känna'sig'trygga'–'bör'ha'
permanenta'medlemmar.'
Att'upprätta'ett'folkvalt'världsparlament'på'detta'sätt'bör'inte'utmana'någon'om'det'
inte'har'några'maktbefogenheter,'tänker'sig'Tännsjö.'Maktbefogenheterna'ska'införas'
successivt,'när'strukturen'är'på'plats'och'länderna'har'vant'sig'vid'tanken.''
Den'avgörande'frågan'är'kontrollen'av'de'militära'maktmedlen.'Tännsjö'tänker'sig'detta'
så'här.'Stater'erbjuds'att'frivilligt'överlåta'kontrollen'över'sina'militära'resurser'till'
världsregeringen'i'utbyte'mot'dess'skydd.'För'de'flesta'länder'som'inte'lever'under'akut'
hot'skulle'detta'innebära'en'stor'ekonomisk'vinst,'varför'man'kan'vänta'sig'att'flera'
länder'accepterar'anbudet.''
Så'småningom'kommer'de'flesta'att'följa'efter,'utom'den'enda'kvarvarande'
militärmakten'–'USA.'Men'vad'ska'USA'med'en'stor'och'dyr'militärmakt'till'om'det'inte'
finns'något'militärt'hot?'Kommer'USA:s'befolkning'att'acceptera'att'landet'rustar'för'att'
försvara'sig'mot'FN?'
Tännsjös'beskrivning'av'världsstatens'organisation'är'medvetet'ganska'vag.'”Ingen'kan'
ge'en'trovärdig'och'detaljerad'beskrivning'av'en'global'demokrati”,'säger'han.'Syftet'
med'framställningen'är'att'visa'att'idén'inte'är'helt'utopisk,'och'ge'en'fingervisning'om'
hur'en'realistisk'väg'till'en'global'demokrati'skulle'kunna'se'ut.'
4.6'Yunkers'begränsade'världsfederation'
De'förslag'som'hittills'presenterats'går'i'princip'ut'på'att'upprätta'ett'globalt'styre'enligt'
samma'modell'som'dagens'stater,'med'såväl'lagstiftande'och'verkställande'som'
dömande'makt,'och'med'monopol'på'militärt'våld.'Cabrera'och'Tännsjö'tänker'sig'
visserligen'att'processen'ska'ske'stegvis,'och'Tännsjö'menar'att'ett'världsparlament'
inledningsvis'bör'ha'mycket'begränsade'befogenheter'för'att'kunna'accepteras.'Men'
målet'är'att'befoghenheterna'successivt'ska'utökas.'
James'A'Yunker,'professor'i'ekonomi'vid'Michiganuniversitetet,'menar'att'den'
etablerade'bilden'av'en'världsregering'står'i'vägen'för'dess'genomförande.'Den'absoluta'
majoriteten'av'världens'befolkning'är'mycket'negativ'till'en'mäktig'världsstat,'menar'
Yunker,'eftersom'de'anser'det'sannolikt'att'den'skulle'leda'till'förlamande'byråkrati,'
omfattande'korruption,'maktmissbruk'och'i'förlängningen'ett'globalt'tyranni.'
Ska'en'världsregering'vara'acceptabel'för'det'stora'flertalet,'resonerar'Yunker,'måste'
dess'makt'med'nödvändighet'vara'mycket'begränsad.'Samtidigt'menar'han'att'det'inte'
behövs'något'mer'omfattande'än'en'sådan'begränsad'världsregering'för'att'lösa'de'
problem'mänskligheten'står'inför.'
Yunker'pekar'ut'tre'faktorer'som'gör'att'förslag'till'världsregering'av'det'slag'som'
exempelvis'Chicagoforskarna,'Clark'och'Sohn'och'WCPA'förespråkar'framstår'som'
oacceptabla'för'många'människor'och'stater.''
'
20'
För'det'första'kräver'de'i'allmänhet'att'staterna'ger'upp'rätten'till'ett'militärt'försvar,'
och'att'världsregeringen'får'monopol'på'militär'våldsanvändning.'För'det'andra'innebär'
de'regler'för'representation'och'röststyrka'som'föreslås'en'enorm'maktförskjutning'
från'dagens'rika'och'mäktiga'länder'till'länder'som'är'folkrikare'men'fattigare.'Och'för'
det'tredje'kräver'de'att'medlemskapet'är'universellt'och'obligatoriskt,'och'att'de'lagar'
som'stiftas'är'bindande'för'alla.'
Maktförskjutningen'kan'i'sig'synas'rättfärdig:'varför'ska'röststyrkan'i'internationella'
organ'vara'beroende'av'ekonomiska'tillgångar?'''
Men'sammantaget'innebär'dessa'krav'att'de'länder'som'idag'har'stor'makt'riskerar'att'
inte'kunna'skydda'sig'mot'krav'på'dramatiska'omfördelningar'av'välstånd.'Återigen:'
givet'de'stora'orättvisor'som'existerar'kan'sådana'krav'förefalla'berättigade,'men'
eftersom'de'rika'länderna'idag'sitter'på'makten'och'inser'vad'de'riskerar,'så'kommer'de'
att'blockera'alla'sådana'reformer.'
För'att'göra'en'världsregering'möjlig'föreslår'Yunker'tre'principer:'
1) Medlemskap'i'en'världsfederation'måste'vara'frivilligt,'och'alla'medlemmar'ska'
ha'rätt'att'dra'sig'ur'federationen'närhelst'de'önskar.'
2) Varje'medlemsland'har'rätt'att'behålla'egna'militära'styrkor,'inklusive'
kärnvapen,'så'länge'de'finner'behov'av'det.'
3) Röstningsprinciperna'i'den'lagstiftande'församlingen'måste'utesluta'lagar'och'
beslut'som'inte'en'tillräckligt'stor'majoritet'av'både'rika'och'fattiga'länder'kan'
enas'om.'
I'Yunkers'eget'förslag'till'världsfederation,'kallat'De'demokratiska'nationernas'federala'
union,'fattas'alla'beslut'i'den'lagstiftande'församlingen'med'en'dubbel'kvalificerad'
majoritetsprincip:''
Olika'länders'röster'viktas'dels'efter'folkmängd'och'dels'efter'ländernas'ekonomiska'
bidrag'till'Unionen,'och'för'att'få'igenom'ett'beslut'krävs'60'procent'av'rösterna'baserat'
på'såväl'folkmängd'som'ekonomi.''
Det'ekonomiska'bidrag'som'olika'länder'betalar'ska'utformas'som'en'platt'skatt'på'en'
viss'procentandel'av'landets'BNP,'vilket'innebär'att'varje'lands'röststyrka'kommer'
därmed'att'vara'proportionell'mot'både'dess'BNP'och'dess'folkmängd.'De'rika'länderna'
får'därmed'i'praktiken'vetorätt'mot'drastiska'omfördelningsprogram'som'de'finner'
oacceptabla,'samtidigt'som'de'fattiga'länderna'i'kraft'av'större'får'vetorätt'mot'förslag'
som'är'oacceptabla'för'dem.'
För'att'på'sikt'undanröja'dessa'politiska'effekter'av'olika'ekonomiska'villkor'i'olika'
länder'förslår'Yunker'en'Marshallplan'för'att'utrota'fattigdomen'i'världen.'
Att'medlemsländerna'har'rätt'att'behålla'militära'styrkor,'och'därmed'kan'sätta'sig'till'
väpnat'motstånd'mot'världsfederationens'gemensamma'beslut,'kan'naturligtvis'ses'som'
en'stor'brist,'inte'minst'om'världsregeringen'ska'vara'ett'verktyg'för'att'garantera'
freden.'Men'Yunker'menar'att'detta'är'nödvändigt'för'att'en'världsregering'
överhuvudtaget'ska'komma'till'stånd,'och'att'avrustning'är'ett'långsiktigt'mål'som'en'
världsregering'kan'bidra'till'att'förverkliga'när'den'väl'finns'på'plats.'
Men'även'om'världfederationens'makt'blir'kringskuren'insisterar'Yunker'på'att'den'i'
väsentliga'avseenden'kommer'att'motsvara'en'”legitim,'autentisk'och'fullt'utvecklad'
regering”'med'såväl'lagstiftande'och'verkställande'som'dömande'institutioner,'vilka'alla'
ska'vara'föremål'för'demokratisk'insyn'och'kontroll.''
'
21'
Den'federala'unionen'ska'grunda'sig'på'en'skriven'konstitution,'ha'rätt'att'besluta'om'
och'inkassera'skatter'från'medlemsländerna,'och'hålla'sig'med'en'stående'överstatlig'
militär'styrka.'Den'ska'vidare,'enligt'Yunker,'ha'”en'permanent'administrativ'struktur,'
en'huvudstad,'en'flagga,'en'nationalsång”'och'andra'tillbehör'som'en'stat'brukar'ha.'
Den'lagstiftande'församlingen'ska'vara'folkvald'och'val'hållas'vart'femte'år.'Yunker'
föreslår'att'världen'delas'in'i'cirka'200'valdistrikt'som'vart'och'ett'väljer'en'
representant'till'den'lagstiftande'församlingen.'Vissa'länder'kommer'därmed'att'få'flera'
representanter,'medan'andra'får'dela'en'enda'representant.'De'valda'representanterna'
ska'dock'inte'ha'en'röst'var'i'församlingen,'utan'rösterna'viktas'utifrån'antal'väljar'de'
representerar'och'det'ekonomiska'bidraget'till'Unionen'från'de'länder'de'representerar.'
Yunker'medger'att'en'del'mycket'små'länder'kan'komma'att'uppleva'att'de'saknar'
representation'med'ett'sådant'system,'och'därmed'välja'att'stå'utanför.'Men,'säger'han,'
Unionen'skulle'klara'sig'utan'deras'medverkan.''
4.7'Demokratiernas'union'
Clarence!K.!Streit'var'en'amerikansk'journalist'som'i'mellankrigstiden'arbetade'som'
utlandskorrespondent'för'New'York'Times'i'Europa.'Bland'annat'följde'han'på'plats'hur'
Nationernas'förbund'under'30Vtalet'misslyckades'med'att'hejda'Tysklands,'Italiens'och'
Japans'militära'upprustningar'och'expansiva'politik'som'utgjorde'förspelet'till'andra'
världskriget.'Han'drog'då'slutsatsen'att'det'krävdes'en'mycket'kraftfullare'politisk'
union'för'att'avskräcka'Hitler'från'ytterligare'aggressioner'och'garantera'en'långsiktig'
fred,'och'ägnade'sig'åt'att'utveckla'en'modell'för'hur'en'sådan'union'skulle'kunna'se'ut.'
I'boken'Union,Now:,A Proposal for a Federal Union of the Democracies of the North
Atlantic (Streit 1939), som var färdigskriven på hösten 1938 och utkom 1939, förespråkar'
han'en'politisk'union'bestående'av'världens,'vid'den'tiden,'femton'stabila'demokratier:'
USA,'Storbritannien,'Kanada,'Australien,'Nya'Zeeland,'Sydafrika,'Frankrike,'Belgien,'
Nederländerna,'Schweiz,'Danmark,'Norge,'Sverige'och'Finland.''
En'union'bestående'av'dessa'länder,'menade'han,'skulle'redan'från'början'kunna'
uppbåda'en'sådan'enorm'makt'att'Hitler'och'Mussolini'inte'skulle'våga'angripa'något'
medlemsland.''
På'längre'sikt'tänkte'han'sig'att'unionen'kommer'att'utvidgas'med'fler'medlemmar'–'
helt'enkelt'genom'att'medlemskapet'framstår'som'attraktivt'–'för'att'så'småningom,'i'
den'takt'”som'bäst'tjänar'människans'frihet”,'utvecklas'till'en'universell'världsregering.'
De'femton'grundarnationerna'skulle'utgöra'kärnan,'men'unionen'vara'öppen'för'alla'
demokratier'som'garanterar'sina'medborgare'de'rättigheter'som'fastslås'i'unionens'
gemensamma'rättighetsförklaring.''
Unionen'ska'vara'uppbyggd'kring'fem'gemensamma'angelägenheter:'
1)
2)
3)
4)
5)
gemensamt'medborgarskap'
gemensamt'försvar'
gemensam'valuta''
inbördes'fri'handel'och'tullfrihet'
ett'gemensamt'postV'och'kommunikationssystem'
Streit'betonar'att'en'union'med'gemensamt'medborgarskap'innebär'att'det'är'en'union'
av'individer'i'första'hand'och'inte'en'konfederation'av'stater.'I'en'konfederation'av'
stater'har'varje'stat'lika'rösträtt,'medan'i'en'union'av'individer'har'varje'medborgare'
lika'rösträtt.'Folkrika'länder'kommer'därmed'att'få'större'inflytande.'
'
22'
Det'innebär'också'att'unionens'gemensamma'lag'gäller'direkt'i'förhållande'till'dess'
individuella'medborgare.'Streit'hade'bevittnat,'bland'annat'då'Italien'invaderade'
Etiopien'i'strid'med'NF:s'lagar,'hur'tandlösa'sanktioner'mot'stater'kunde'vara.'Unionen'
måste'därför'ha'ett'eget,'obereonde'rättsväsende'som'kan'genomdriva'gemensamma'
lagar'utan'staternas'godkännande.''
Detta'hindrar'inte'staterna'från'att'ha'sina'egna'lagar'och'rättssystem'i'frågor'som'ligger'
utanför'unionens'mandat.'Modellen'är'hämtad'från'USA,'med'en'separation'mellan'lagar'
och'rättsväsende'på'delstatsnivå'och'de'federala'lagarna'och'rättsinstitutionerna.'På'
samma'sätt'ska'unionen'ha'rätt'att'beskatta'individuella'medborgare'direkt,'och'inte'
vara'beroende'av'medlemsstaterna'för'sin'skatteuppbörd.'
Unionen'ska'grunda'sig'på'en'skriven'konstitution'och'den'lagstiftande'församlingen'
vara'uppdelad'i'två'kammare.'Den'ena'kammaren'bör'vara'helt'proportionell'mot'
folkmängd,'medan'den'andra'modifierar'detta'för'att'ge'stater'med'färre'invånare'ökat'
inflytande.'Återigen'är'modellen'hämtad'från'det'amerikanska'systemet.'
När'det'gäller'den'verkställande'makten'förslår'Streit,'istället'för'en'president'eller'
premiärminister,'en'exekutiv'styrelse'på'fem'personer,'varav'tre'är'direktvalda'av'folket'
medan'den'lagstiftande'församlingens'två'kammare'utser'en'vardera.'Syftet'med'detta'
är'dels'att'understryka'att'makten'utgår'ifrån'folket,'och'dels'att'skapa'en'maktdelning'
som'minskar'oron'för'att'en'person'får'för'stor'makt.'
4.8'Ett'folkvalt'FNTparlament'
Samtliga'förslag'som'redovisats'ovan,'liksom'den'absoluta'merparten'av'liknande'
förslag,'innehåller'någon'form'av'folkvalt'globalt'parlament.'En'del'förslag'fokuserar'
helt'på'detta.''
Många'tänker'sig'att'vägen'till'ett'sådant'parlament'går'via'reformer'av'FN.'Ett'
världsparlament'tänks'då'utgöra'ett'slags'andra'kammare'i'FN:s'generalförsamling.''
Detta'är'en'uppfattning'som'framförts'av'exempelvis'David'Held,'brittisk'statsvetare'och'
ett'av'de'främsta'namnen'inom'den'moderna'forskningen'kring'demokrati'och'
globalisering.'Held'tänker'sig'en'sådan'andra'kammare'i'FN'som'ett'första'steg'i'en'
utvecklingsprocess,'där'målet'är'att'helt'ersätta'dagens'Generalförsamling'med'ett'
folkvalt'världsparlament.'
Det'finns'också'en'internationell'kampanj'med'målet'att'inrätta'en'folkvald'
parlamentarisk'församling'i'FN:s'regi,'Campaign'for'the'Establishment'of'a'United'
Nations'Parliamentary'Assembly'eller'UNPA'Campaign.'Kampanjen'leds'av'den'tyska'
organisationen'Komitee'für'eine'demokratische'UNO,'KDUN,'eller'Committee'for'a'
Democratic'UN,'som'publicerat'ett'flertal'skrifter'i'ämnet,'bland'annat'av'ordföranden'
Andreas'Bummel.'
Mycket'av'diskussionen'handlar'om'principer'för'fördelning'av'mandat'och'röstvikter'i'
ett'sådant'parlament.'Problemet'består'i'att'hitta'en'balans'mellan'kravet'på'att'
behandla'alla'individer'som'likar'och'kravet'på'att'ta'hänsyn'till'olika'nationers'speciella'
intressen.'Bummel'rekommenderar'(Bummel'2010)'vad'han'kallar'en'”degressiv'
proportionalitetsprincip”'vilket'innebär'att'länder'med'fler'invånare'har'fler'mandat,'
men'att'antalet'invånare'som'krävs'för'ytterligare'ett'mandat'ökar'successivt'ju'fler'
mandat'ett'land'redan'har.'
Därmed'får'stora'länder'mer'inflytande'än'små,'men'invånarna'i'små'länder'får'relativt'
sett'mer'inflytande'än'invånare'i'stora.'
'
23'
Ett'sätt'att'inrätta'ett'FNVparlament'är'genom'att'reformera'FNVstadgan.'Detta'kan'dock'
vara'problematiskt,'bland'annat'för'att'sådana'reformer'kan'blockeras'av'var'och'en'av'
de'fem'permanenta'medlemmarna'i'FN:s'säkerhetsråd.'
En'möjlighet,'som'skulle'kringgå'behovet'av'godkännande'från'de'permanenta'
medlemmarna'i'säkerhetsrådet,'är'att'FN:s'generalförsamling'inrättar'en'
parlamentarisk'församling'som'ett'”underordnat'organ”.'Denna'artikel'ger'
generalförsamlingen'rätt'att'inrätta'”sådana'underordnade'organ'som'den'anser'
nödvändiga'för'att'fullgöra'sina'funktioner”.'
Joseph'E'Schwartzberg'analyserar'några'olika'modeller'för'fördelning'av'inflytande'i'ett'
världsparlament,'och'beskriver'hur'ett'parlament'i'FN:s'regi'skulle'kunna'utvecklas'i'tre'
steg'(Schwartzberg'2012),'från'en'relativt'maktlös'andra'kammare'under'
Generalförsamlingen,'vars'ledamöter'representerar'medlemsstaternas'regeringar,'till'en'
direkt'folkvald'lagstiftande'församling'som'återspeglar'den'demokratiska'principen'”en'
man'en'röst”.'
Det'första'steget'är'att'FN:s'generalförsamling'beslutar'att'inrätta'ett'parlament'i'
enlighet'med'artikel'22.'Parlamentet'ska'vara'öppet'för'alla'medlemsländer'och'
parlamentarikerna'väljas'av'respektive'regering.''Hur'dessa'utses'är'i'princip'upp'till'
varje'land,'men'den'metod'som'Schwartzberg'anser'bör'rekommenderas'är'att'de'utses'
av'ländernas'parlament'i'proportion'till'de'olika'partiernas'mandat'i'det'nationella'
parlamentet.'
För'att'ekonomiskt'starka'och'mäktiga'länder'ska'acceptera'ett'sådant'parlament'bör'
antalet'ledamöter'–'alternativt'deras'respektive'röststyrka'–'vara'proportionell'inte'
bara'mot'ländernas'folkmängd'utan'även'deras'ekonomiska'bidrag'till'FN9.'Liksom'
många'andra'författare'menar'han'också'att'parlamentets'beslut'inledningsvis'måste'
vara'rådgivande'snarare'än'bindande.''
Med'tiden,'resonerar'han,'kommer'det,'liksom'inom'EU,'att'resas'krav'på'att'
parlamentets'ställning'stärks'och'att'dess'ledamöter'utses'av'folket.'I'steg'två'införs'
därför'proportionella'val'till'FNVparlamentet'och'en'valkommission'utses'med'uppgift'
att'utforma'regler'för'valen'och'övervaka'att'de'går'rätt'till'i'alla'länder.'
I'steg'två'sammanfaller'fortfarande'valkretsarna'med'statsgränser'och'Schwartzberg'
undersöker'flera'olika'modeller'för'hur'mandatfördelningen'mellan'olika'länder'bör'se'
u.'Det'finns'en'rad'olika'hänsyn'som'ska'jämkas'samman:'parlamentet'får'inte'bli'så'
stort'att'det'blir'ohanterligt,'alla'länder'måste'få'representation,'fördelningen'måste'i'
någon'mån'vara'proportionell'mot'invånarantal.'Han'överväger'också'möjligheten'att'
ledamöternas'röster'viktas'på'olika'sätt.'
Först'i'det'tredje'steget,'som'kan'ligga'relativt'långt'fram'i'tiden,'finns'det'acceptans'för'
att'låta'principen'”en'man'en'röst”'slå'igenom'fullt'ut.'I'detta'steg'tänker'sig'
Schwartzberg'också'att'valkretsarna'kan'göras'oberoende'av'statsgränser.'
4.9'Världsparlament'utanför'FN'
Ett'världsparlament'behöver'emellertid'inte'knytas'till'FN.'Ett'FNVparlament'kan'bara'
etableras'om'en'bred'majoritet'av'FN:s'medlemsstater'stödjer'det,'även'om'man'följer'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
9'Detta'är'i'princip'samma'tanke'som'James'Yunker'ger'uttryck'för.'Se'ovan.'
'
'
24'
den'väg'som'Joseph'Schwartzberg'förspråkar'som'inte'förutsätter'förändringar'i'FN:s'
stadga.'
Flera'författare,'bland'dem'Richard'Falk,'Andrew'Strauss'och'George'Monbiot'(Falk'and'
Strauss'2001';'Monbiot'2004';'Strauss'2005';'Falk'and'Strauss'2011)'menar'att'det'inte'
finns'någon'anledning'att'invänta'staternas'godkännande.'Ett'folkvalt'parlament'kan'
etableras'av'civilsamhället'utan'staternas'samtycke,'givet'att'det'finns'ett'tillräckligt'
starkt'folkligt'stöd.''
Ett'sådant'parlament'skulle,'åtminstone'inledningsvis,'sakna'formell'makt.'Dess'
inflytande'skulle'vara'helt'avhängigt'av'det'stöd'det'åtnjuter'bland'världens'invånare.''
”Vårt'parlament,”'skriver'Monbiot,'”med'direkt'valda'medlemmar'och'ägt'av'världens'
folk,'skulle'ha'den'moraliska'auktoritet'som'alla'andra'organ'saknar.'Enbart'den'är'en'
källa'till'makt,'om'den'används'effektivt.”'
Monbiot'tänker'sig'att'parlamentet'ska'diskutera'och'rösta'om'resolutioner,'och'
därefter'begära'att'stater'och'globala'maktinstitutioner'som'IMF'och'Världsbanken'
följer'dess'beslut.'Dessa'är'inte'tvingade'att'rätta'sig'efter'världsparlamentet,'men'–'
givet'att'parlamentet'åtnjuter'en'hög'grad'av'politisk'legitimitet'–'kommer'det'att'vara''
förenat'med'opinionsmässiga'kostnader'att'trotsa'parlamentet.''
Parlamentets'funktion'blir'att'ställa'makthavarna'till'svars.'Om'en'institution'eller'stat'
rättar'sig'efter'parlamentets'beslut,'menar'Monbiot,'så'innebär'det'samtidigt'att'man'
erkänner'dess'legitimitet.'Parlamentets'auktoritet'kommer'därigenom'successivt'att'
växa.'
Monbiot'menar'att'ett'världsparlament'till'exempel'skulle'kunna'ta'initiativ'till'och'rösta'
igenom'ett'förslag'till'global'lösning'av'klimatfrågan10.'Givet'att'parlamentet'uppfattas'
som'legitimt'skulle'dess'förslag'till'lösning'bilda'utgångspunkten'för'vidare'
förhandlingar,'det'skulle'bli'det'förslag'som'alla'andra'aktörer'har'att'förhålla'sig'till.''
Världsparlamentet'skulle'inte'kunna'tvinga'någon'att'acceptera'dess'lösning,'men'de'
som'avvisar'den'måste'förklara'sig,'och'det'skulle'bli'svårare'att'bara'hänvisa'till'att'det'
finns'en'annan'lösning'man'själv'föredrar.'
Hur'världsparlamentet'utvecklas'beror'på'folkviljan'och'i'vilken'mån'staterna'kommer'
att'erkänna'dess'auktoritet.''
Om'folket'vill'och'om'staterna'börjar'formellt'erkänna'dess'befogenheter,'blir'det'kanske'en'
lagstiftande'församling.'
Men'en'av'Monbiots'poänger'är'att'det'inte'är'upp'till'honom'eller'oss'att'bestämma'om'
detta,'det'måste'vara'upp'till'parlamentet'självt'hur'det'ska'utvecklas.'Hans'tanke'är'
alltså'att'sätta'igång'en'process'som'kan'leda'till'en'demokratiskt'vald'global'
lagstiftande'församling,'med'befogenhet'att'fatta'bindande'beslut'om'globala'frågor.''
När'processen'väl'är'igång'måste'vi'lita'på'demokratin,'menar'han.'Ingen'demokrati'är'
bättre'än'sin'väljarkår,'inte'heller'en'global'demokrati.'Det'finns'således'inte'någon'
garanti'för'att'ett'demokratiskt'världsparlament'kommer'att'förmå'lösa'ödesfrågor'som'
klimathotet,'utan'det'beror'på'om'världens'invånare'förstår'problemen'och'vad'som'
behöver'göras.'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
10'Han'har'själv'en'uppfattning'om'hur'”det'enda'rättvisa'och'hållbara'sättet”'att'hantera'detta'problem'
ser'ut,'men'håller'öppet'för'att'ett'världsparlament'skulle'kunna'vara'av'en'annan'uppfattning.'
'
25'
Även'Falk'och'Strauss'tänker'sig'att'världsparlamentets'makt'successivt'kan'växa'i'takt'
med'att'dess'politiska'legitimitet'ökar.'När'det'väl'existerar'en'konkret'organisation'som'
gör'anspråk'på'att'utgöra'ett'världsparlament'kan'individer'och'organisationer'sätta'
politisk'press'på'sina'regeringar'att'erkänna'det'och'bli'medlemmar.'Och'när'fler'och'
fler'stater'blir'medlemmar'så'ökar'trycket'på'dem'som'ännu'inte'är'med'att'bli'det.''
Så'småningom'kan'ett'sådant'parlament,'menar'Falk'och'Strauss,'mycket'väl'komma'att'
inkorporeras'som'en'andra'kammare'i'FN:s'generalförsamling.'Men'vägen'dit'behöver'
inte'gå'via'förhandlingar'och'formella'fördrag'mellan'stater.'
En'fråga'man'måste'ta'ställning'till'när'det'gäller'upprättande'av'en'global'
parlamentarisk'församling,'oavsett'om'den'ligger'inom'eller'utanför'etablerade'
organisationer,'är'hur'röststyrkan'ska'fördelas'mellan'olika'länder,'världsdelar'och'
intressen,'och'hur'valkretsarna'ska'avgränsas.'Monbiot'föreslår'en'mycket'enklare'
modell'än'de'som'Bummel'och'Schwartzberg'analyserar.'Modellen'går'ut'på'att'världen'
delas'i'valkretsar'som'var'och'en'omfattar'10'miljoner'invånare'och'väljer'en'
representant'till'parlamentet.'Varje'vuxen'person'har'en'röst.'
Valkretsar'och'nationsgränser'kommer'därmed'normalt'inte'att'sammanfalla.'Detta'är'
en'fördel,'menar'Monbiot,'eftersom'de'som'väljs'ska'representera'individer'och'inte'
stater,'och'eftersom'risken'för'att'deras'politik'kommer'att'präglas'av'nationella'hänsyn'
minskar.''
En'komplikation,'som'Monbiot'nämner'men'inte'har'något'svar'på,'är'hur'parlamentet'
och'valet'ska'finansieras.'Kostnaden'för'ett'globalt'val'uppskattas'till'cirka'5'miljarder'
dollar,'och'driftskostnaden'för'parlamentet'till'cirka'1'miljard'dollar11.'Företag'och'
stater'ska'dock'inte'få'bidra'med'pengar.'I'ett'senare'skede,'då'parlamentet'eventuellt'
fått'befogenhet'att'ta'upp'skatt,'kan'problemet'vara'mindre,'men'frågan'är'hur'
finansieringen'ska'ske'fram'till'dess.'
Det'finns'ett'initiativ'som'går'ut'på'att'demonstrera'hur'ett'världsparlament'kan'införas'
genom'en'global'folkomröstning.'Projektet,'som'också'beskrivs'i'boken'Rescue,Plan,for,
Planet,Earth'av'initiativtagaren'Jim'Stark''(Stark'2008),'innebär'att'man'på'nätet'kan'
rösta'ja'eller'nej'till'införandet'av'ett'demokratiskt'världsparlament.'Texten'på'
röstsedeln'lyder:'
”Stödjer'du'skapandet'av'ett'direktvalt,'representativt,'transparent'och'demokratiskt'
världsparlament'som'är'auktoriserat'att'lagstifta'om'globala'frågor.”'
Hittills,'under'de'åtta'år'som'röstningen'pågått,'har'22'126'personer'röstat,'varav'95'
procent'har'röstat'ja.'För'att'omröstningen'ska'anses'ge'legitimitet'åt'ett'
världsparlament'uppges'att'det'krävs'att'minst'50'procent'av'jordens'vuxna'befolkning'
röstat,'och'att'minst'67'procent'av'dem'röstat'ja.'
4.10'Kosmopolitisk'demokrati''
Det'finns'en'relativt'stor'grupp'filosofer'och'forskare'som'sedan'90Vtalet'arbetat'med'att'
hitta'former'för'demokratiskt'inflytande'och'överstatligt'beslutsfattande'på'global'nivå'
som'inte'utgör'en'fullt'utvecklad'världsstat'eller'världsregering,'men'som'ändå'är'mer'
omfattande'och'förpliktigande'än'samarbetet'inom'FN.'
Till'denna'riktning,'som'ofta'kallas'kosmopolitisk'demokrati,'hör'bland'andra'David'
Held,'som'nämndes'under'stycket'om'FNVparlament,'Gillian'Brock,'professor'i'filosofi'
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
11'Siffrorna'baseras'på'jämförelser'med't'ex'EUVparlamentet.'
'
26'
vid'universitetet'i'Auckland,'Nya'Zeeland,'Daniele'Archibugi,'en'italiensk'ekonom'och'
statsvetare,'verksam'i'Rom'och'London,'Thomas'Pogge,'tysk'filosof'och'professor'vid'
amerikanska'Yaleuniversitetet,'och'AnneVMarie'Slaughter,'professor'i'internationella'
relationer'vid'Princetonuniversitetet.'
Författarna'skiljer'sig'åt'när'det'gäller'vilka'konkreta'reformförslag'de'presenterar,'och'
till'skillnad'från'några'av'de'tidigare'diskuterade'förslagen'är'det'ingen'av'dem'som'
presenterar'en'detaljerad'planritning'för'en'ny'global'rättsordning.'Det'handlar'mer'om'
allmänna'principer'och'om'förslag'till'reformer'på'vissa'avgränsade'områden.'
Det'som'förenar'dem'är'dels'en'rättviseuppfattning'som'innebär'att'nationsgränser'
saknar'moralisk'relevans'och'att'rättvisans'krav'gäller'alla'människor'lika,'oavsett'
nationstillhörighet'eller'andra'grupplojaliteter,'och'dels'uppfattningen'att'människors'
demokratiska'inflytande'successivt'håller'på'att'urholkas'genom'staternas'tilltagande'
maktlöshet'inför'globala'problem'som'klimathotet,'spridning'av'antibiotikaresistenta'
bakterier'eller'ekonomiska'kriser.''
Att'skapa'gemensamma'institutioner'som'förmår'fatta'effektiva'och'bindande'beslut'om'
globala'angelägenheter,'och'att'öka'den'demokratiska'kontrollen'över'existerande'
institutioner,'är,'enligt'det'kosmopolitiska'demokratiargumentet,'ett'sätt'att'återge'
människor'inflytande'över'frågor'som'är'viktiga'för'dem.'
Det'finns'lite'olika'synsätt'på'vad'demokratisering'av'det'globala'beslutsfattandet'
innebär.'Enligt'vissa'författare'är'det'viktigt'att'öka'representativiteten'och'
medborgarnas'politiska'deltagande'(Held'1995';'Archibugi'2008).'Andra'menar'att'det'
centrala'är'att'globala'institutioner'är'ansvariga'och'känsliga'för'människors'intressen'–'
såväl'dagens'som'framtida'generationers.''
Gillian'Brock'argumenterar'till'exempel'i'boken'Global,Justice'(Brock'2009)'för'att'det'
ofta'är'en'god'idé'att'överlåta'beslut'som'kräver'expertkunskaper,'eller'som'innebär'
kortsiktiga'uppoffringar'som'kan'vara'impopulära'hos'väljarna,'till'expertpaneler'eller'
tjänstemän,'som'inte'utses'direkt'i'demokratiska'val'eller'fattar'beslut'med'
demokratiska'metoder'(jämför't'ex'med'den'svenska'Riksbankens'ställning).'
Det'viktiga'är'inte'att'medborgarna'är'delaktiga'i'beslutsprocesserna,'utan'att'det'finns'
mekanismer'som'gör'dessa'institutioner'känsliga'för'medborgarnas'långsiktiga'
intressen'och'att'de'kan'ställas'till'svars'för'eventuellt'maktmissbruk.'
Enligt'detta'synsätt,'menar'Brock,'skulle'den'globala'demokratin'kunna'stärkas'genom'
upprättande'av'exempelvis'en'globalexpertpanel'med'mandat'att'fatta'tvingande'beslut'
om'åtgärder'för'att'bekämpa'klimatpåverkande'utsläpp,'även'om'panelen'i'sig'inte'är'en'
demokratisk'institution.'
Även'om'ökad'demokrati'är'ett'viktigt'mål'så'tänker'sig'förespråkarna'för'kosmopolitisk'
demokrati'i'allmänhet'inte'att'intern'demokrati'ska'vara'ett'krav'på'stater'för'att'få'delta'
i'de'globala'institutionerna'(Archibugi'2008).'Istället'uppfattas'kosmopolitisk'demokrati'
som'ett'sätt'att'på'sikt'även'främja'den'interna'demokratin.'
Inom'den'kosmopolitiska'demokratimodellen'tänker'man'sig'i'allmänhet'att'det'ska'
finnas'ett'övergripande'globalt'beslutsorgan,'ofta'ett'världsparlament,'och'en'tvingande'
global'lagstiftning'på'vissa'områden,'samtidigt'som'staterna'ska'behålla'sin'autonomi'på'
vissa'områden.'
Daniele'Archibugi'beskriver'i'boken'The,Global,Commonwealth,of,Citizens'den'
kosmopolitiska'modellen'som'ett'mellanting'mellan'en'världsfederation'av'det'slag'som'
'
27'
författare'som'Clark'och'Sohn'med'flera'förespråkar,'och'en'lösare'sammanhållen'
konfederation.''
I'en'konfederation'är'medlemskapet'knutet'till'stater'och'medborgarskap,'
rättsinstitutioner,'försvar'med'mera'förblir'helt'i'staternas'kontroll.'I'en'federation'
gäller'det'omvända,'individerna'är'primärt'medborgare'i'federationen,'som'också'
kontrollerar'de'väpnade'styrkorna'och'har'tvingande'jurisdiktion'över'staterna.'
Den'kosmopolitiska'demokratimodellen'bygger'på'delat'medborgarskap'och'en'
noggrann'fördelning'av'makt'mellan'den'överstatliga'och'nationella'nivån.''
Thomas'Pogge'förspråkar'en'uppbruten'suveränitet,'där'maktbefogenheterna'fördelas'
över'en'mängd'olika,'delvis'överlappande,'politiska'enheter'–'lokalsamhällen,'regioner,'
stater,'överstatliga'organ'–'med'mandat'att'besluta'över'olika'politiska'områden,'utan'
att'någon'nivå'är'generellt'överordnad'de'andra.'
Gillian'Brock'menar'att'det'kan'behövas'överstatliga'politiska'institutioner'på'vissa'
avgränsade'områden'–'exempelvis'när'det'gäller'vissa'delar'av'skattepolitiken'–'men'
föredrar'självständiga'stater'framför'en'världsstat,'om'än'med'vissa'inskränkningar'av'
suveräniteten.'
Även'Pogge'ser'skattepolitiken'som'ett'område'för'globalt'samarbete.'Ett'av'hans'mer'
omdiskuterade'förslag'är'en'global'skatt'på'användning'av'naturresurser.'En'sådan'skatt'
–'han'nämner'att'den'förslagsvis'skulle'kunna'motsvara'1'procent'av'global'BNP'–'
skulle,'menar'han,'genera'stora'resurser'som'kan'användas'för'fattigdomsbekämpning.'
AnneVMarie'Slaughter'(Slaughter'2004,'2005)'delar'i'grunden'de'kosmopolitiska'
värderingar'som'driver'författare'som'Held,'Pogge'och'Brock.'Men'hon'uttrycker'
samtidigt'frustration'över'bristen'på'konkreta'och'genomförbara'politiska'förslag'i'
diskussionen:'
”Utmaningen'som'kosmopolitiska'tänkare'och'beslutsfattare'nu'står'inför'är'att'hitta'
politiska'verktyg'och'tekniker'som'kan'göra'visionerna'verkliga'och'bidra'till'att'lösa'
globala'problem.”(Slaughter'2005)'
Sådana'förslag'måste'vara'innovativa'och'ta'hänsyn'till'hur'världen'faktiskt'ser'ut,'
menar'hon.'Det'är'inte'alls'självklart'att'politiska'institutioner'som'utvecklats'för'en'
nationell'nivå'–'till'exempel'en'suverän'centralmakt'med'våldsmonopol'–'kan'överföra'
till'globala'problem.''
Nationalistiska'känslor'är'en'stark'drivkraft'som'knappast'kommer'att'försvinna'inom'
en'nära'framtid,'menar'Slaughter.'Därför'bör'den'som'vill'främja'en'starkare'global'
ordning'hitta'sätt'att'förena'den'med'bevarade'nationella'identiteter'och'institutioner.'
Slaughter'vill'skapa'globala'institutioner'som'utgår'ifrån'nationalstaterna'som'
organisationsbas,'exempelvis'transnationella'nätverk'för'ministrar'och'
regeringstjänstemän'på'olika'nivåer'som'arbetar'med'samma'politikområden'i'olika'
länder'–'t'ex'miljöpolitik,'finanspolitik'osv.''
Tanken'är'att'nätverk'som'involverar'engagerade'politiker'och'tjänstemän'från'
inflytelserika'stater'ska'kunna'bidra'till'att'bryta'dödläget'i'exempelvis'klimatfrågan.'
Slaughters'menar'att'den'här'typen'av'nätverk'sannolikt'är'lättare'för'nationella'
regeringar'att'acceptera'än'mer'ambitiösa'reformförslag.''
'
'
28'
5.'Diskussion'
5.1'Krav'på'en'global'rättsordning'
Det'finns'ett'antal'krav'som'bör'ställas'på'en'global'rättsordning'som'ska'kunna'hantera'
de'väldiga'problem'och'risker'som'mänskligheten'står'inför.'I'detta'avsnitt'diskuteras'
översiktligt'i'vilken'utsträckning'de'presenterade'förslagen'uppfyller'dessa'krav.'
För'det'första'måste'det'vara'möjligt'att'fatta'beslut'i'frågor'som'gäller'stora'problem'
och'risker,'vilka'berör'hela'eller'stora'delar'av'världen,'och'som'varken'kan'lösas'av'
enskilda'stater'eller'genom'frivilliga'samarbeten'mellan'suveräna'stater.''
Detta'förutsätter'att'något'överstatligt'organ'har'såväl'befogenhet'som'förmåga,att'fatta'
sådana'beslut.'
För'det'andra'måste'de'beslut'som'fattas'bli'åtlydda'och'omsättas'i'praktiska'politiska'
åtgärder.'Det'förutsätter'både'att'organet'uppfattas'som'legitimt'av'de'aktörer'som'
förväntas'åtlyda'besluten,'och'att'det'finns'någon'mekanism'för'att'säkra'att'de'beslut'
som'fattas'får'praktisk'effekt.'
För'det'tredje'måste'det'finnas'någon'mekanism'som'skyddar,mot,maktmissbruk'och'
säkrar'att'de'globala'maktinstitutioner'som'skapas'används'för'att'tillgodose'de'
långsiktiga'intressena'hos'hela'världens'befolkning.''
Slutligen'är'det'poänglöst'med'ambitiösa'förslag'ifall'de'är'uppenbart'ogenomförbara,'
givet'hur'världen'faktiskt'är'beskaffad.'Frågan'om'realism,'eller'genomförbarhet,'är'
därmed'en'central'del'av'utvärderingen.'
5.2'Befogenhet'
Med'befogenhet!avses'här'en'formell'rätt'att'fatta'vissa'typer'av'beslut'eller'att'vidta'
vissa'typer'av'åtgärder,'i'första'hand'en'rätt'att'fatta'och'genomdriva'bindande'beslut'på'
överstatlig'nivå.''
De'förslag'som'studerats'skiljer'sig'ganska'mycket'åt'i'hur'omfattande'befogenheter'de'
tänker'sig'att'ett'överstatligt'beslutsorgan'bör'ha.'I'några'förslag'handlar'det'om'mycket'
långtgående'befogenheter'när'det'gäller'såväl'att'stifta'som'att'genomdriva'globala'
lagar,'liksom'befogenheter'att'avgöra'internationella'tvister'och'att'besluta'om'militärt'
våld.''
De'mest'långtgående'förslagen'–'Borgese'och'Chicagoforskarna,'Clark'och'Sohn'samt'
WCPA'–'innebär'att'en'global'överstatlig'regering'ska'ha'makt'att'stifta'tvingande'
globala'lagar,'och'förfoga'över'såväl'en'världspolis'som'domstolar'och'militära'styrkor'
för'att'genomdriva'dem.'Världsfederationen'får'enligt'dessa'förslag'i'princip'
våldsmonopol'och'dess'beslut'blir'överordnade'staternas.''
Clark'och'Sohn'anger'visserligen'att'världsfederationens'makt'ska'inskränkas'till'de'
områden'som'är'nödvändiga'för'fredens'bevarande,'men'det'finns'ingen'mekanism'eller'
oberoende'myndighet'som'kan'förhindra'överstatliga'beslut'på'något'område.'
Dessa'förslag'ger'således'utan'tvekan'tillräckliga'befogenheter,'givet'att'de'kan'
genomföras'och'besluten'åtlyds'i'praktiken.'
Andra'förslag'är'noggranna'med'att'inskränka'befogenheterna.'Cabrera'vill'till'exempel'
att'en'domstol'ska'kunna'pröva'om'världsregeringen'är'mer'lämpad'att'fatta'beslut'på'
ett'visst'område'än'nationella'eller'regionala'organ.'
'
29'
Flera'författare'menar'att'det'är'nödvändigt'att'en'global'beslutsinstitution'
inledningsvis'har'mycket'begränsade'befogenheter'–'annars,'menar'de,'kommer'den'
aldrig'att'kunna'förverkligas.'Monbiot,'Tännsjö,'Falk'och'Strauss'och'Schwartzberg'
förespråkar'ett'världsparlament'som'till'en'början'inte'har'någon'formell'makt'alls.'Dess'
möjligheter'till'politiskt'inflytande'beror'helt'på'des'moraliska'auktoritet.'
Man'ska'inte'underskatta'den'opinionsmässiga'betydelsen'av'en'sådan'institution,'givet'
att'den'uppfattas'som'en'legitim'representant'för'världens'befolkning.'Men'det'är'ändå'
osannolikt'att'den,'åtminstone'på'kort'sikt,'räcker'till'för'att'lösa'akuta'världsproblem'
som'klimatkrisen.'
På'längre'sikt,'tänker'sig'dessa'författare,'kommer'världsparlamentets'mandat'att'kunna'
utvidgas.'
Det'är'uppenbart'att'detta'är'en'av'de'stora'utmaningarna'för'den'som'vill'konstruera'en'
modell'till'en'fungerande'global'rättsordning:'å'ena'sidan'behöver'en'sådan'ha'
tillräckligt'långtgående'befogenheter'för'att'fatta'verkningsfulla'beslut'i'pressande'
frågor,'å'andra'sidan'ökar'sannolikt'motståndet'ju'större'befogenheter'den'får.'
5.3'Legitimitet'
Politisk'auktoritet'förutsätter'legitimitet.'Det'räcker'inte'att'det'existerar'en'uppsättning'
regler'–'exempelvis'en'konstitution'–'som'slår'fast'att'ett'visst'organ'har'de'
befogenheter'som'krävs.'Reglerna'måste'också'vara'allmänt'erkända'och'uppfattas'som'
bindande'av'tillräckligt'många'av'dem'som'förväntas'åtlyda'dem'–'i'detta'fall'en'
tillräckligt'stor'andel'av'världens'befolkning'och'stater.''
Så'här'skriver'Hans'L'Zetterberg,'professor'i'sociologi'och'tidigare'chefredaktör'för'
Svenska'Dagbladet,'om'relationen'mellan'makt'och'legitimitet:'
För'att'makt'i'det'långa'loppet'skall'kunna'utövas'effektivt'krävs'att'makten'är'“legitim”.'Med'
legitim'menas'inte'enbart'att'den'är'formellt'legitim,'dvs'att'beslutet'om'maktutövning'fattas'enligt'
gällande'bestämmelser,'eller'“i'laga'ordning”.'Med'legitim'makt'menas'snarare'auktoritet'som'kan'
utövas'med'de'berördas'godkännande'(Zetterberg'and'Westholm'1976).'
Detta'synsätt'innebär'givetvis'inte'att'sanktioner'är'överflödiga,'men'att'lagens'giltighet'
och'upprätthållande'inte'vilar'helt'och'hållet'på'militära'muskler'och'tvång,'utan'också'
på'att'den'accepteras'och'erkänns'av'de'flesta.'
I'flera'av'förslagen'som'studerats'utgör'ett'direktvalt'parlament'en'central'del,'vilket'är'
en'metod'för'att'skapa'legitimitet'i'förhållande'till'världsmedborgarna'som'individer.'I'
vilken'utsträckning'detta'lyckas'beror'naturligtvis'delvis'på'vilket'valdeltagande'som'
kan'mobiliseras.'Om'en'mycket'stor'del'av'världens'befolkning'deltar'i'val'till'ett'
världsparlament'skulle'dess'beslut'få'en'obestridlig'tyngd'i'opinionen.''
Några'av'författarna'förlitar'sig'helt'på'detta'när'det'gäller'genomförandet'av'besluten'–'
det'skulle'vara'förenat'med'en'stor'opinionsmässig'kostnad'för'stater'och'
internationella'organ'att'handla'i'strid'med'majoritetsbeslut'i'en'församling'som'
representerar'flertalet'av'jordens'befolkning.'
Men'det'finns'en'spänning'mellan'önskan'att'förankra'den'lagstiftande'församlingens'
legitimitet'hos'jordens'befolkning'som'individer'och'behovet'av'acceptans'från'en'
majoritet'av'staterna,'vilka'ju'än'så'länge'kontrollerar'maktmedlen.'
I'flera'förslag'märks'således'kompromisser'där'staterna'i'ett'inledande'skede,'eller'mer'
permanent,'tillförsäkras'ett'avgörande'inflytande'över'besluten.'Kompromisserna'tar'
'
30'
sig'uttryck'i'system'med'två'kammare,'varav'en'är'folkvald'och'den'andra'utsedd'av'
medlemsstaternas'regeringar.''
Några,'som'Tännsjö,'anger'uttryckligen'att'detta'är'en'icke'önskvärd'men'nödvändig'
kompromiss,'i'likhet'med'tvåkammarriksdagen'i'Sverige,'som'avskaffades'när'
demokratin'väl'var'säkrad.'Andra'ser'det'som'ett'legitimt'sätt'att'balansera'
gemensamma'globala'intressen'och'intressen'som'individer'har'i'egenskap'av'
medlemmar'i'en'nation.'
Ett'annat'sätt'att'skapa'legitimitet'kring'införandet'av'en'global'rättsordning'är'
processen'kring'att'skriva,'anta'och'ratificera'en'global'konstitution.'Även'här'märks'
samma'spänningsförhållande.'Några'författare'förslår'att'en'konstitution'måste'
ratificeras'både'av'nationella'parlament'och'genom'en'direkt'folkomröstning,'medan'
andra,'främst'Monbiot,'gör'ett'radikalt'ställningstagande'och'förlägger'hela'processen'
helt'utanför'staternas'kontroll.'
Ställningstagandet'tenderar'att'främst'grunda'sig'på'moralfilosofiska'argument.'Inget'
förslag'utgår'ifrån'en'pragmatisk'analys'av'vilken'form'av'acceptans'–'från'stater'eller'
individer'–'som'är'mest'central'för'att'en'global'rättsordning'ska'kunna'fylla'sin'
funktion'och'lösa'de'akuta'globala'problem'som'mänskligheten'just'nu'har'att'hantera.'
5.4'Beslutsmässighet'
Med!beslutsmässighet'avses'här'dels'kompetensen'att'bedöma'risker'och'fatta'
välgrundade'beslut'om'åtgärder,'dels'att'beslutsprocessen'är'så'konstruerad'att'den'inte'
riskerar'att'blockeras'av'maktstrider'och'vetorätt.'
Det'går'dock'knappast'att'konstruera'ett'helt'tillfredsställande'system,'där'risken'för'
blockeringar'helt'elimineras.'Vi'bör'dock'fråga'oss'hur'stor'risken'är'att'
beslutsproceduren'i'någon'verkligt'betydelsefull'fråga'kan'komma'att'blockeras.'
Inget'av'förslagen'tar'uttryckligen'upp'denna'fråga'till'diskussion.'Däremot'finns'
element'i'några'av'förslagen'som'kan'få'konsekvenser'för'beslutsmässigheten.'
Flera'förslag'inför'olika'former'av'maktdelningssystem'som'syftar'till'att'göra'processen'
mindre'hotfull'för'olika'aktörer'och'till'att'balansera'olika'intressen'mot'varandra.''
Exempelvis'föreslår'Yunker'ett'system'med'dubbel'röstning,'som'ska'säkerställa'att'rika'
och'fattiga'länder'endast'kan'besluta'om'åtgärder'där'det'finns'en'majoritet'i'båda'
grupperna.'Sådana'garantier'är'nödvändiga,'menar'han,'för'att'dagens'rika'och'mäktiga'
länder'ska'acceptera'att'överlåta'lagstiftningsmakt'till'en'global'församling'
överhuvudtaget.'Problemet'är'att'det'är'uppenbart'att'en'sådan'mekanism'kan'
förhindra'effektivt'beslutsfattande'i'exempelvis'klimatfrågan.'
Maktdelning'och'olika'typer'av'kontrollmekanismer'är'avsedda'att'förhindra'
maktmissbruk'och'att'skydda'minoriteter'mot'majoritetens'förtryck.'Men'de'medför'
samtidigt'ofta'att'beslutsfattandet'blir'trögare'och'kan'blockeras'av'missnöjda'grupper.'
En'viktig'utmaning'i'arbetet'med'att'konstruera'en'tillfredsställande'global'rättsordning'
är'att'hitta'en'rimlig'balans'mellan'konstitutionella'skyddsåtgärder'och'behovet'av'
effektivt'beslutsfattande'i'globala'ödesfrågor.'
5.5'Skydd'mot'maktmissbruk'
En'vanlig'invändning'mot'en'global'rättsordning'är'att'den'riskerar'att'leda'till'
korruption'och'maktmissbruk'i'stor'skala.'Det'är'förvisso'problem'som'alla'stater'har'
'
31'
brottas'med,'men'åtminstone'i'demokratiska'länder'där'korruptionen'är'relativt'
begränsad'finns'sannolikt'en'mer'eller'mindre'välgrundad'misstanke'att'globalt'styre'
skulle'riskera'att'göra'problemen'långt'värre.'
De'främsta'skyddsmekanismerna'mot'korruption'och'maktmissbruk'brukar'anses'vara'
demokratisk'insyn,'möjlighet'till'ansvarsutkrävande,'yttrandefrihet'och'en'fri'och'
oberoende'press.'
Demokratiskt'inflytande'är'ett'centralt'inslag'i'samtliga'de'förslag'som'studerats'här.'
Samtidigt'är'det'ett'obestridligt'faktum'att'inte'alla'länder'i'världen'är'demokratier,'och'
att'yttrandefrihet'och'pressfrihet'är'kringskurna'på'många'håll'i'världen.'Och'det'är'inte'
sannolikt'att'länder'som'Kina,'Iran'eller'Vitryssland'kommer'att'öppna'för'en'fri'press'
att'granska'förhållanden'som'rör'globala'frågor.'
Frågan'är'om'en'effektiv'granskning'kommer'att'vara'möjlig'i'en'världsorganisation'där'
en'icke'försumbar'del'av'medlemmarna'är'slutna'diktaturer.'Å'andra'sidan'kan'man'
också'fråga'sig'om'en'världsorganisation'är'meningsfull'utan'exempelvis'Kina'som'
medlem,'eller'om'det'finns'tid'att'invänta'att'alla'länder'blivit'öppna'demokratier.'
De'flesta'av'förslagen'saknar'en'djupare'diskussion'av'hur'dessa'problem'ska'hanteras.'
Finns'det'andra'metoder'för'granskning'och'ansvarsutkrävande'än'de'som'tillämpas'i'
stabila'demokratier?''
Ett'av'förslagen'tar'tydligt'ställning:'Clarence'K'Streits'förslag'från'1939'om'en'
demokratiernas'union.'Enligt'Streit'har'demokratier'och'diktaturer'alltför'olika'
intressen'för'att'en'union'ska'vara'möjlig.'Därför'måste'en'världsunion'byggas'utifrån'en'
kärna'av'stabila'demokratiska'stater.'Unionen'ska'vara'öppen'för'nya'medlemmar'i'den'
takt'de'uppfyller'kraven,'och'genom'att'vara'attraktiv'kommer'unionen'att'skapa'
incitament'för'utomstående'länder'att'försöka'bli'medlemmar.'
Tanken'liknar'den'som'ligger'bakom'det'som'brukar'kallas'EU:s'”mjuka'makt”.'Genom'
att'vara'attraktiv'och'öppen'för'utvidgning,'samtidigt'som'tydliga'krav'ställs'på'
demokrati'och'respekt'för'mänskliga'rättigheter'anses'EU'har'utövat'stort'positivt'
inflytande'på'länder'i'närområdet.'
Men'faktum'kvarstår'att'en'global'union'av'det'slag'som'Streit'förespråkar'skulle'ställa'
viktiga'länder'utanför,'länder'utan'vilka'en'lösning'på'exempelvis'klimatfrågan'synes'
omöjlig.'
Återigen'är'detta'stor'och'viktig'utmaning'när'det'gäller'hur'en'fungerande'global'
rättsordning'ska'organiseras.'
5.6'Genomförbarhet'
Några'av'de'förslag'som'studerats'ovan'lämnar'frågan'om'genomförbarhet'därhän'och'
fokuserar'helt'på'argumenten'för'en'global'rättsordning'och'hur'den'ska'organiseras.'
Men'för'några'är'även'vägen'dit'central.'
Det'gäller'exempelvis'Yunker,'som'förespråkar'en'världsfederation'med'kringskuren'
makt,'rätt'för'staterna'att'ha'kvar'ett'militärt'försvar'och'att'lämna'federationen'
närhelst'de'önskar.'Dessa'kompromisser'är'nödvändiga,'menar'han,'för'att'en'
värdsfederation'alls'ska'vara'möjlig.'
Tännsjö'argumenterar'för'att'utnyttja'det'historiska'tillfälle'som'består'i'att'världen'har'
en'enda'totalt'dominerande'militär'supermakt,'Monbiot'för'att'en'global'gräsrotsrörelse'
'
32'
ska'ta'saken'i'egna'händer,'strunta'i'motsträviga'staters'maktpolitik'och'helt'enkelt'
införa'ett'demokratiskt'världsparlament'utanför'de'etablerade'institutionerna.''
Schhwartzberg'anger'en'plan'i'tre'steg'för'införande'av'ett'demokratiskt'
världsparlament'i'FN:s'regi.'
Det'är'omöjligt'att'inom'ramen'för'denna'begränsade'översikt'ta'ställning'till'i'vilken'
utsträckning'dessa'förslag'faktiskt'är'genomförbara'i'praktiken.'Man'kan'dock'
konstatera'att'många'av'de'förslag'som'syftar'till'att'göra'en'överstatlig'beslutsordning'
mer'aptitilig'för'mäktiga'statsledningar'–'och'därmed'öka'sannolikheten'för'att'den'ska'
gå'att'genomföra'–'innebär'att'man,'åtminstone'i'ett'inledningsskede,'kompromissar'
med'andra'krav'som'bör'ställas'på'en'global'rättsordning,'såsom'tillräckliga'
befogenheter'och'beslutsmässighet.'
Att'lösa'den'ekvationen'på'ett'tillfredsställande'sätt'är'en'av'de'största'och'viktigaste'
uppgifter'som'de'som'tror'att'en'global'rättsordning'är'nödvändig'har'framför'sig.'
'
6.'Slutsatser'
Joseph'Preston'Baratta!identifierar'i'boken'The,Politics,of,World,Federation'fyra,viktiga'
problemställningar'som'en'förespråkare'av'världsfederalism'måste'behandla:'
Den'första'gäller'medlemskap.'Ska'medlemskap'i'en'världsfederation'vara'obligatoriskt'
eller'frivilligt,'och'ska'det'vara'öppet'för'alla'eller'bara'för'länder'som'uppfyller'vissa'
krav,'till'exempel'på'demokrati?'
Den'andra'handlar'om'makt.'Hur'långtgående'maktbefogenheter'och'maktresurser'ska'
en'överstatlig'myndighet'förfoga'över?'
Det'tredje'problemet'gäller'representation.'Hur'ska'inflytandet'över'besluten'fördelas?'
Ska'ledamöterna'i'en'global'lagstiftande'församling'representera'stater'eller'väljare'som'
individer?'Och'hur'ska'röststyrkan'fördelas'mellan'länder'med'mycket'olika'
befolkningsstorlek'och'olika'ekonomiska'förutsättningar?'
Det'fjärde'problemet,'slutligen,'handlar'om'övergången.'Hur'ser'vägen'från'dagens'
verklighet'till'det'önskade'målet'ut?'Finns'det'en'möjlig'väg?'Och'hur'stora'
kompromisser'bör'vi'vara'beredda'till'när'det'gäller'slutmålet'för'att'underlätta'
resvägen?'
Dessa'problem'är'nära'kopplade'till'de'utmaningar'som'diskussionen'i'denna'översikt'
pekat'på.'Det'finns'spänningar'mellan'kravet'på'att'en'global'rättsordning'ska'ha'
tillräckliga'befogenheter'och'maktresurser'för'att'kunna'lösa'de'stora'globala'
problemen,'och'kravet'på'att'den'ska'vara'genomförbar,'åtminstone'på'lång'sikt.'Det'
finns'en'mängd'olika,'motstridiga'intressen'att'ta'hänsyn'till'när'det'gäller'
representation'och'inflytande,'och'det'finns'spänningar'mellan'de'åtgärder'som'föreslås'
för'att'skapa'säkerhet'mot'maktmissbruk'och'minoritetsförtryck,'och'kravet'på'att'ett'
globalt'beslutsorgan'inte'ska'kunna'blockeras'i'viktiga'frågor.'
Frågan'om'genomförbarhet'är'central.'Samtidigt'är'det'nödvändigt'att'iaktta'viss'
försiktighet'i'bedömningen'av'vad'som'är'realistiskt'eller'orealistiskt.''
Kravet'på'realism'får'inte'leda'till'en'oförmåga'att'se'bortom'de'begränsningar'som'sätts'
av'dagens'maktförhållanden'och'realpolitiska'intressen.'Sådana'faktorer'tenderar'att'
'
33'
ändras'över'tid'och'diskussionen'om'en'ny'global'rättsordning'måste'tillåtas'vara'
långsiktig'och'visionär.'
Flera'författare'framhåller'också'betydelsen'av'utopier'som'drivkraft'för'politisk'
förändring.''
John'Rawls'myntar'i'boken'Folkens,rätt,(Rawls'2001)'begreppet'”realistisk'utopi”.'En'
realistisk'utopi'är'en'samhällsvision'som'är'realistisk'i'det'att'den'är'förenlig'med'
mänsklig'psykologi'och'de'villkor'som'människor'lever'under,'men'utopisk'i'det'att'den'
beskriver'ett'slags'idealtillstånd'som'ännu'inte'förverkligats.''
En'realistisk'utopi'tar,'med'ett'uttryck'från'JeanVJacques'Rousseau,'”människorna'som'
de'är'och'lagarna'som'de'kan'vara”'(Rousseau'1762/1993).'
Idén'om'en'global'rättsordning'skulle'kunna'ses'som'en'sådan'”realistisk'utopi”.''
För'att'få'verklig'politisk'slagkraft'måste'dock'den'långsiktiga'visionen'kombineras'med'
politiskt'genomförbara'förslag'till'åtgärder'som'leder'i'riktning'mot'målet.'Däri'ligger'en'
av'de'stora'utmaningarna'för'dem'som'ser'en'global'rättsordning'som'nödvändig'för'att'
lösa'vår'tids'ödesfrågor.'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
34'
Litteratur'
'
Alighieri,'D.'(2009).'On,WorldVGovernment,or,De,Monarchia,'Wildside'Press.'
Archibugi,'D.'(2008).'The,global,commonwealth,of,citizens,:,toward,cosmopolitan,
democracy.'Princeton,'NJ,'Princeton'University'Press.'
Baratta,'J.'P.'(2003).'The,politics,of,world,federation.'Westport,'Conn.';,'Praeger.'
Borgese,'G.'A.'(1953).'Foundations,of,the,World,Republic.'Chicago,'Chicago'University'
Press.'
Borgese,'G.'A.,'R.'M.'Hutchins,'et'al.'(1950).'Förslag,till,en,världskonstitution,'Natur'o.'
kultur.'
Boyer,'J.'W.'(1995).'"Drafting'Salvation."'The,University,of,Chicago,Magazine(December'
1995).'
Brock,'G.'(2009).'Global,justice,:,a,cosmopolitan,account.'New'York,'Oxford'University'
Press.'
Bummel,'A.'(2010).'The,Composition,of,a,Parliamentary,Assembly,at,the,United,Nations.'
Berlin,'Committee'for'a'Democratic'U.N.'
Cabrera,'L.'(2004).'Political,theory,of,global,justice,:,a,cosmopolitan,case,for,the,world,
state.'New'York,'NY,'Routledge.'
Cabrera,'L.'(2010).'"Review'article:'World'government:'Renewed'debate,'persistent'
challenges."'European,Journal,of,International,Relations'16(3):'511V530.'
Clark,'G.'and'L.'B.'Sohn'(1958).'World,peace,through,world,law.'Cambridge,'Mass.'
Clark,'G.'and'L.'B.'Sohn'(1960).'Världsfred,genom,världslag.'Stockholm,'Norstedt.'
Corbett,'P.'E.'(1950).'"Congress'and'Proposals'for'International'Government."'
International,Organization'4(03):'383V399.'
Craig,'C.'(2008).'"The'Resurgent'Idea'of'World'Government."'Ethics,&,International,
Affairs'22(2):'133V142.'
Crucé,'E.'(1909).'The,New,Cyneas.'Philadelphia,'Allen,'Lane'and'Scott.'
Doyle,'M.'W.'(1983).'"Kant,'Liberal'Legacies'and'Foreign'Affairs."'Philosophy,and,Public,
Affairs'12(4):'323V353.'
Einstein,'A.'(1950).'Out,of,my,later,years.'New'York,'Philosophical'library.'
Falk,'R.'and'A.'Strauss'(2001).'"Toward'Global'Parliament."'Foreign,Affairs'80(1):'212V
220.'
Falk,'R.'and'A.'Strauss'(2011).'A,Global,Parliament:,Essays,and,Articles.'Berlin,'
Committee'for'a'Democratic'U.N.'
Harris,'E.'E.'(1993).'One,World,or,None.'New'Jersey,'Humanities'Press.'
Heater,'D.'(1996).'World,citizenship,and,government,:,cosmopolitan,ideas,in,the,history,of,
western,political,thought.'Basingstoke,'Macmillan.'
Held,'D.'(1995).'Democracy,and,the,global,order,:,from,the,modern,state,to,cosmopolitan,
governance.'London,'Open'University.'
'
35'
Held,'D.'and'A.'Hervey'(2011).'Democracy,'Climate'Change'and'Global'Governance:'
Democratic'Agency'and'the'Policy'Menu'Ahead.'The,Governance,of,Climate,
Change:,Science,,Economics,,Politics,&,Ethics.'D.'Held,'A.'Hervey'and'T.'Marika.'
Cambridge,'Polity'Press.'
Kant,'I.'(1795/1995).'Den'eviga'freden,'Demokratiernas'fred'/'Mats'Adler'...'Göteborg':'
Pax,'1995.'S.!13540.'
Kymlicka,'W.'(2001).'Politics,in,the,vernacular,:,nationalism,,multiculturalism,,and,
citizenship.'Oxford,'Oxford'University'Press.'
Ladd,'W.'(1916).'An,essay,on,a,congress,of,nations,for,the,adjustment,of,international,
disputes,without,resort,to,arms.,:,Reprinted,from,the,original,edition,of,1840,with,
an,introduction,by,James,Brown,Scott.'New'York.'
Monbiot,'G.'(2004).'Samtyckets,tidsålder:,manifest,för,en,ny,världsordning.'Stockholm,'
Ordfront.'
Pogge,'T.'W.'(2002).'World,poverty,and,human,rights,:,cosmopolitan,responsibilities,and,
reforms.'Cambridge,'Polity.'
Rawls,'J.'(2001).'Folkens,rätt,:,och,Åter,till,idén,om,offentligt,förnuft.'Göteborg,'Daidalos.'
Rousseau,'J.VJ.'(1762/1993).'The,social,contract,and,Discourses.'London,'Dent.'
Schwartzberg,'J.'E.'(2012).'Creating,a,World,Parliamentary,Assembly:,An,Evolutionary,
Journey.'Berlin,'Committee'for'a'Democratic'UN.''
Slaughter,'A.VM.'(2004).'A,new,world,order.'Princeton,'N.J.,'Princeton'University'Press.'
Slaughter,'A.VM.'(2005).'A'Covenant'to'make'global'governance'work.'Debating,
Globalization.'D.'H.'e.'al.'Cambridge,'Polity'Press.'
Stark,'J.'(2008).'Rescue,Plan,for,Planet,Earth.'Toronto,'Key'Publishing'House.'
Stern,'N.'(2007).'The,economics,of,climate,change,:,the,Stern,review.'Cambridge,'
Cambridge'University'Press.'
Strauss,'A.'L.'(2005).'Taking'Democracy'Global:'Assessing'the'Benefits'and'Challenges'of'
a'Global'Parliamentary'Assembly,'One'World'Trust'Pamphlet'Series.'
Streit,'C.'K.'(1939).'Union,now,:,a,proposal,for,a,federal,union,of,the,democracies,of,the,
north,Atlantic.'London,'Cape.'
Szombatfalvy,'L.'(2009).'Vår,tids,största,utmaningar.'Stockholm,'Ekerlids.'
Tersman,'F.'(2009).'Tillsammans,:,en,filosofisk,debattbok,om,hur,vi,kan,rädda,vårt,klimat.'
Stockholm,'Bonnier'Existens.'
Tännsjö,'T.'(2008).'Global,democracy,:,the,case,for,a,world,government.'Edinburgh,'
Edinburgh'University'Press.'
Wendt,'A.'(2003).'"Why'a'World'State'is'Inevitable."'European,Journal,of,International,
Relations'9(4):'491V542.'
Yunker,'J.'A.'(1993).'World,union,on,the,horizon,:,the,case,for,supernational,federation.'
Lanham,'Md.,'Univ.'Press.'
Yunker,'J.'A.'(2010).'The,grand,convergence,[Elektronisk,resurs],:,economic,and,political,
aspects,of,human,progress.'New'York,'Palgrave'Macmillan.'
'
36'
Yunker,'J.'A.'(2011).'The,idea,of,world,government,:,from,ancient,times,to,the,twentyVfirst,
century.'Milton'Park,'Abingdon,'Oxon,'[England]';,'Routledge.'
Zetterberg,'H.'L.'and'C.VJ.'Westholm'(1976).'Vi,kan,ännu,välja,:,fakta,om,Meidnerplanen.'
Stockholm,'Askild'&'Kärnekull.'
'
'
'
37'