FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR
FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR – OM TEKNIK UR ETT SÄKERHETSPOLITISKT PERSPEKTIV TEKNIK&SÄKERHETSFORUM Bakom den här skriften står Teknik&Säkerhetsforum. Ett forum som bildats av Saab, Kockums och BAE Systems i syfte att öka insynen i försvarsindustrin och kunskapen om vad vi bidrar med. Vi tror att det är nödvändigt med en öppen och bred dialog samt att öka antalet kontaktytor mellan industrin och samhället i övrigt. Därför har vi tagit initiativ till detta forum som kommer att bjuda in till breda diskussioner i ämnen som gärna får vidga sig till alla de aspekter som en genomtänkt försvars- och säkerhetspolitik bör vila på. Vi finansierar gemensamt verksamheten och styr själva aktiviteterna. Forumet presenterar inga egna åsikter utan värdet ligger i summan av de åsiktsbrytningar och insikter som möten kan skapa. EN SKRIFT FRÅN TEKNIK&SÄKERHETSFORUM 2013 www.teknikochsakerhet.se FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR INNEHÅLL INLEDNING 5 TEKNIK - DRIVKRAFTEN BAKOM SAMHÄLLSUTVECKLING 6 TEKNIK - UR ETT SÄKERHETSPOLITISKT PERSPEKTIV 7 TEKNIKUTVECKLING I FRAMTIDEN 10 INTERNATIONELLA SAMARBETEN OCH SATSNINGAR 12 SLUTSATSER 14 5 INLEDNING Programmerade minirobotar, piller som kan förändra en människas styrka och tankeförmåga samt intelligenta datorer är vanligt förekommande i science fictionvärlden. Det kan låta osannolikt men den tekniska utvecklingen går i rasande takt. Inom kort kan många av de här sakerna vara verklighet. Denna skrift spanar in i framtiden och går igenom teknikområden där utvecklingen går särskilt fort och där utvecklingen kan komma att ta stora språng under de närmaste åren. Skriften vill tydliggöra hur viktigt det är att investera i innovation, forskning och teknisk kompetens för vår framtida försvars- och säkerhetsförmåga. Att den tekniska utvecklingen även innebär konsekvenser för hotbilderna mot samhället, kan nog många hålla med om, men en diskussion om vad det innebär för de politiska prioriteringarna saknas idag. Skriften syftar också till att ge en bild av hur industrin ser på den tekniska utvecklingen ur ett hotbildsperspektiv. Genom denna skrift vill vi väcka frågor som kan leda till ytterligare diskussion, som till exempel: Vad innebär den tekniska utvecklingen för framtidens säkerhetspolitik? Hur säkerställer Sverige och Europa att vi hänger med i den tekniska utvecklingen? Vilka krav ställer teknikutvecklingen på politiken? Som science fictionförfattaren William Gibsons uttryckte det: ”Framtiden är redan här, den är bara inte jämnt fördelad”.1 The future is already here – it’s just not evenly distributed. —William Gibson 1 FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR TEKNIK - DRIVKRAFTEN BAKOM SAMHÄLLSUTVECKLING “Det behövs bara fem datorer i världen.” Det idag smått legendariska citatet kommer från Thomas J Watson, som var chef på IBM under 1940-talet. Det är bara ett bland otaliga exempel på hur människan tenderar att kraftigt undervärdera den tekniska utvecklingen och behovet av ny teknik i framtiden. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. Ett exempel på det är den ökade datorkapaciteten. Enligt Moores lag2 växer antalet transistorer som får plats på ett chip exponentiellt, det vill säga datorkapaciteten ökar konstant. Fram till 2003 hade mänskligheten totalt sett skapat fem exabyte av data. 2011 skapades samma datamängd varannan dag. Under 2013 förväntas samma mängd data skapas var tionde minut. Inom områden som informationsteknik, robotik, nanoteknik och bioteknik forskas det särskilt mycket och det finns inget som tyder på en mättnad eller en minskad utvecklingstakt. Tvärtom, och det är framförallt kombinationen av dessa olika teknikområden som kommer att leda till oanade innovationer och möjligheter framöver. Teknisk utveckling leder till och har alltid lett till nya möjligheter och omdanande samhällsförändringar. Det var tekniska framsteg som revolutionerade och effektiviserade jordbruket. Det var tekniska framsteg som möjliggjorde den industriella revolutionen. Det var även tekniska framsteg som drev fram informationssamhället. Den snabba utvecklingen på transport, kommunikations- och it-området är också centrala förutsättningar för globaliseringen av världen. 2 6 Uppkallad efter en av Intels grundare Gordon E. Moore Framstegen inom informationsteknik är ett mycket tydligt exempel på hur vårt beteende förändras tack vare teknik och på hur snabbt vi tar till oss och gör oss beroende av tekniska landvinningar. För bara 15 år sedan fanns varken smarta telefoner eller läsplattor. Nu kan vi var än vi befinner oss läsa nyheter, betala räkningar eller få information om till exempel var flygbussen befinner sig, i realtid. Dagens unga har svårt att tänka sig en kontorsmiljö, eller för den delen en hemmiljö, utan datorer och internet eller hur det var innan man kunde stå i ständig kontakt med sina vänner via sociala medier. Men detta är bara början på de stora möjligheter som ryms i ett digitalt och uppkopplat samhälle. Det är inte svårt att tänka sig att varje apparat och produkt i framtiden kommer att vara uppkopplad mot nätet och försedd med ett eget ip-nummer. Samtidigt som den tekniska utvecklingen innebär stora möjligheter, förändrar vårt sätt att leva, förbättrar vår livskvalitet och förenklar vår vardag, påverkar den även hotbilden mot vårt samhälle. Samma teknik som vi numera är helt beroende av, som effektiviserar vårt samhälle och som vi använder varje dag, bidrar också till att göra oss mer sårbara än vi var tidigare. Cyberattacker är ett tydligt exempel på en ny form av hot mot våra uppkopplade samhällen. Försvarsindustrins grundläggande uppgift och affärsidé är att förstå och förutse de tekniska aspekterna av hot som riktas mot oss för att sedan kunna utveckla och sälja system som gör det möjligt att försvara sig. Denna skrift kommer att titta närmare på just detta: vad innebär den tekniska utvecklingen för hotbilderna mot våra samhällen? 7 TEKNIK – UR ETT SÄKERHETSPOLITISKT PERSPEKTIV De krig som utkämpades under 1900-talets början var framförallt storskaliga och mellanstatliga krig där miljontals soldater stupade. I och med atombomben förändrades förutsättningarna och världen gick in i ett nytt skede med terrorbalans och ett kallt krig. Nu har förutsättningarna förändrats på nytt, både på grund av det kalla krigets slut, men också på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Den ökande tillgängligheten på ny teknik har fört med sig att framtidsscenarier för väpnade konflikter ser mycket annorlunda ut i förhållande till gårdagens. Både krigets aktörer och metoder är idag annorlunda jämfört med under kalla krigets dagar. Teknikutvecklingen de senaste åren har lett till att de storskaliga krigen med konventionella vapen har blivit mindre vanliga. Krigföring idag handlar allt mer om precision och om att slå ut viktiga funktioner i samhället. Den tekniska utvecklingen, med radar och målsökare, möjliggör mer strategiskt riktade insatser. Det har även att göra med att toleransen för mänsklig förlust i krig har minskat avsevärt. Det är idag betydligt svårare och inte heller nödvändigt för demokratiska stater att mobilisera stora arméer av det slag som var vanliga under andra världskriget. Man talar idag om ”Weapons of Mass Disruption” eller massavbrottsvapen på svenska, metoder för att stänga av samhällsfunktioner, som till exempel att slå ut oljepumpar, stänga ner energicentraler eller att kontaminera vattenresurser. Ett tydligt exempel på ”Weapons of Mass Disruption” är organiserade it-attacker, så kallad cyberkrigföring. Våra it-beroende samhällen är oerhört sårbara för utstörning av it-funktioner och cyberattacker är därmed ett tydligt exempel på angrepp där man kan åstadkomma stor skada utan att döda. Attacker mot våra informationssystem och datorsystem kan få förödande konsekvenser för allt från sjukhuspersonal till tågtrafik, från kärnkraftverk till ledningscentraler och flygplatser. Cyberattacker är redan vanligt förekommande och kommer att bli ett allt vanligare inslag i krigföring. En kapprustning på detta område är inte osannolikt. Med denna utveckling, där framtida konflikter i stor utsträckning handlar om att störa ut olika samhällsfunktioner, kan Försvarsmakten inte ensamt stå för samhällets säkerhet. Det krävs en större beredskap inom alla olika samhällsnivåer mot dessa nya former av angrepp. FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR NYA AKTÖRER Även aktörerna har ändrats de senaste åren. Hoten kommer idag inte enbart från andra stater, de kan även komma från terrorgrupper och enskilda individer. Denna utveckling har fått näring av att tillgången till avancerad teknik har ökat – även sådan som kan användas för att skada andra. Att viss teknik är både billigare och mer lättillgänglig har framförallt inneburit positiva effekter för samhällsutvecklingen och välståndet. Det är lättare att utveckla tekniska lösningar och fler människor är kapabla att använda dem. Men det har samtidigt fört med sig att även små enskilda aktörer har råd och kan skaffa sig möjlighet att på olika sätt attackera samhällskritisk infrastruktur. Den cyberattack som utfördes mot estländska myndigheters och bankers webbsidor 2007 och som spärrade åtkomsten till sidorna är ett exempel. Israel upptäckte under en månad 2012 mer än 44 miljoner olika nätattacker. Hackarkollektivet Anonymous har uppgett att de låg bakom en del av dataintrången. När det gäller cyberattacker är det inte främst den typen av belastningsattacker, som skedde i Estland och Israel, som är de största 8 hoten. Större belastningsattacker är relativt lätta att både åstadkomma och skydda sig emot. Hotet är snarare små virusattacker och spionsystem som är svårare att upptäcka och som skickas samtidigt mot flera olika system. Spionprogrammet Flame tar skärmdumpar var 15:e sekund och kan med hjälp av datorns mikrofon spela in ljud. Helt spårlöst skickas sedan informationen till servrar på internet. Det tog två år innan detta program upptäcktes. Om det är något som visar på att det inte längre bara är stater som är kapabla att utföra krigslikande aktioner mot andra stater så är det framväxten av den globala terrorismen. Terroraktioner där ickestatliga organisationer ligger bakom är förvisso inte något nytt fenomen, särskilt inte i Europa där nationalistiska och separatistiska grupper, huvudsakligen i Storbritannien, Frankrike och Spanien varit aktiva under hela 1900-talet. Men i och med de storskaliga terrordåden under 2000-talet som har sin grund i extremistisk och radikaliserad islamism, blev det tydligt att terrorism är ett globalt hot. Attackerna mot USA den 11 september, bombningarna i Londons tunnelbana, attentatet 9 mot en tågstation i Madrid och i Mumbai 2008 är några exempel. En mer närliggande händelse som hämtade sin näring från samma idévärld var självmordsbombaren Taimour Abdulwahab som sprängde sig själv på Drottninggatan i Stockholm 2010. de är mer tåliga mot yttre påfrestningar och man slipper framförallt riskera de egna soldaternas liv. I och med att utrustningen inte behöver ta hänsyn till att skydda en levande förare kan den också bli billigare då man inte behöver säkerhetsutrusta fordonen eller farkosterna i samma utsträckning. Nationalisten och extremisten Anders Behring Breiviks attentat sommaren 2011 har även lett till en större insikt om inhemsk terrorism. Europol, bland andra, varnar för att det är en ökande trend med inhemska terrorister och radikaliserade medborgare. En annan utveckling är att angripande makter eller terrorgrupper använder sig av flera former av angrepp samtidigt. Konventionell krigföring kombineras med it-attacker eller terroraktioner. Terroristattackerna i den indiska staden Mumbai 2008 är ett exempel. Under attacken utfördes elva koordinerade terroristattacker mot civila mål samtidigt som syftet enligt en av terroristerna som greps var att mobilisera militär trupp på gränsen mellan Pakistan och Indien. Modern it-teknik har varit avgörande för dessa aktörer när det har bildat internationella nätverk och planerat och utfört koordinerade attacker. Teknik har också varit sättet på vilket detta hot har bemötts. Det har bland annat inneburit att våra flygplatser har fyllts av säkerhetsteknik, detektorer och teknik som läser tumavtryck och ögats irisprofil. NYA METODER Något som blivit vanligt inom krigföring och kommer bli allt vanligare är självstyrda eller så kallade autonoma system. Det är en utveckling som tog sin början under 70-talet i samband med Vietnamkriget. Utvecklingen fortsatte efter Vietnamkriget men användes operativt igen först under Gulfkriget. Ett nytt begrepp dök då upp: ”kirurgisk krigföring”. Med det menades användningen av precisionsrobotar styrda med laser. Under Gulfkriget använde man även för första gången obemannade fjärrstyrda ubåtar för att söka upp minor. Idag ser vi en vidareutveckling av dessa produkter. Det är en ny generation flygplan, ubåtar, fartyg och stridsfordon som utifrån programmering kan sköta en förutbestämd uppgift och därmed inte behöver fjärrstyras. Idag kan man med den nya tekniken i princip sitta var som helst i världen och styra en förarlös farkost i ett annat land. Forskare menar att vi befinner oss mitt uppe i ett militärt teknikskifte där de autonoma systemen blir mer och mer vanliga. Drönare utgör redan idag ungefär hälften av den amerikanska flygflottan. Drivkrafterna bakom denna utveckling är att en dator kan agera oerhört mycket snabbare än en människa, Terrorattentaten i Mumbai är även ett exempel på hur sociala medier och medierapportering har blivit ett verktyg i krigföring. På grund av de snabba reaktionerna och rapporteringen på plats i Mumbai, både i sociala medier och i traditionell nyhetsmedia, kunde terroristerna få instruktioner från centralt håll och aktionerna bättre styras och samordnas. NYA LAGAR? Krigets lagar reglerar förhållanden under väpnade konflikter. Den tekniska utvecklingen där till exempel cyberattacker och drönare blir en del av krigföringen och där aktörerna förändras väcker nya frågeställningar om tillämpligheten av dagens lagar. En ökad användning av autonoma system och anonyma cyberattacker innebär samtidigt att krigföringen blir mer avpersonifierad och att det blir svårare att identifiera vem som är aktör. I förlängningen blir det även svårare att utkräva ansvar. Denna utveckling väcker också frågor om vem som ska räknas som soldat. Är föraren av en obemannad farkost, som sitter i ett försvarscenter på andra sidan jorden, att räkna som en soldat? Var går gränsen mellan en cyberattack och ett cyberkrig? Innebär denna utveckling att krigets lagar behöver förändras? FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR TEKNIKUTVECKLINGEN I FRAMTIDEN Redan idag ser vi alltså hur teknikutvecklingen påverkar hotbilden mot oss och hur de senaste decenniernas tekniska framsteg ges militära applikationer. Särskilt påtaglig har utvecklingen inom it-teknik och robotik varit för de senaste årens förändringar. Om vi tittar framåt så är det framför allt inom två andra teknikområden: nanoteknik och bioteknik, där vi också kommer att kunna se stora förändringar både inom den civila- och militära sektorn. Nanoteknik innebär att man arbetar med material på atomnivå för att förändra dess egenskaper. Några exempel på produkter som har kunnat förfinas och utvecklas genom nanoteknik är tandproteser som därmed fungerar bättre ihop med kroppen, UVskydd i solkrämer och kläder där man har utvecklat en struktur i atomerna som skyddar mot smuts och revor. Tänkbara framtida språng tack vare nanoteknik skulle exempelvis kunna leda till mer precisa läkemedel. I utvecklingen av cancermedicin använder nu forskare en metod där man försöker kapsla in cellgifter i nanopartiklar. På ytan av partiklarna sätter de molekyler som fäster vid cancerceller. Partikeln skulle på så sätt kunna leta upp tumören och medicinen kan bli mer effektiv. Tack vare nanoteknik kan man också bygga både lättare och starkare flygplan. Lättare flygplan kan ta ombord större last och mer bränsle och därmed hålla längre flygtid eller flyga snabbare. Nanoteknik som syftar till att förfina ytskiktet på exempelvis ubåtar för att minska friktion, innebär att båtarna kan ta sig genom vattnet ännu tystare. Denna utveckling förbättrar den så kallade stealthförmågan eller smygtekniken. En ubåt kan med hjälp av förbättrad smygteknik i praktiken bli osynlig för detektorer. Samtidigt vet vi idag för lite om nanopartiklarnas påverkan på kroppen och på miljön. Forskare har varnat för att vissa partiklar kan vara lika farliga för människan som asbest. 10 Utvecklingen inom detta område kan också, på samma sätt som den blir mer precis i medicinskt syfte, komma att leda till mer precis biokemisk krigföring. Nanopartiklar, som bär på gift eller sjukdomar, kan helt obemärkt tränga in i människokroppen och styras mot viktiga kroppsfunktioner för att stänga ner eller störa ut dessa. Tittar vi på hur utvecklingen ser ut inom robotiken så ser vi att produkterna blir mindre och mindre i storlek. Med hjälp av nanoteknik kan man redan idag bygga otroligt små farkoster och robotar. Denna utveckling kallas för miniatyrisering. Vem som helst kan idag köpa en miniatyrfarkost i leksaksformat som man sedan kan styra med en smartphone. Mot bakgrund av teknikutvecklingen så kan man i framtiden tänka sig att denna typ av miniatyrfarkoster kan byggas med vapensystem och en målsökare som kan känna igen ett specifikt hus eller ett ansikte. Med en sådan utveckling kan vi komma att stå inför en helt ny hotbild. Ett tänkbart scenario i framtiden skulle därmed kunna vara ett fientligt angrepp där 100 automatiserade minirobotar skickas in över Sverige för att inhämta information eller för att förstöra informationscentraler, en så kallad svärmattack. Möjligheterna till den formen av attacker kommer snart att finnas och då måste det även finnas en beredskap och förmåga att hantera detta. Ett annat område där resultaten av utvecklingen ännu är okända är inom bioteknik. År 2000 tillkännagav Bill Clinton vid en ceremoni att man hade lyckats kartlägga människans genetik. Möjligheten att göra en sådan kartläggning innebär i princip att man kan komma att förutspå vilka sjukdomar en människa, enligt sin arvsmassa, riskerar att drabbas av. Framstegen inom bioteknik och den ökade tillgängligheten har lett till att genetik inte längre bara är ett område för forskare. I USA finns flera organisationer med syfte att främja allmänhetens tillgång till biotekniken, så kallade biohackingorganisationer. En av dessa organisationer, Genspace, öppnade 2010 det första biotekniska laboratoriet tillgängligt för allmänheten. Där erbjuder de kurser och en möjlighet för intresserade att jobba på egna projekt. Biohacking är i grunden ett positivt fenomen eftersom det möjliggör att vi lär oss mer om den mänskliga genuppsättningen och hur vi fungerar vilket är till gagn 11 för så vitt skilda områden som sjukvård och släktforskning. Biohacking innebär därmed nya möjligheter men samtidigt nya risker då det även kan användas för att manipulera särskilda gener. Ett möjligt hot i framtiden när denna teknik blivit mer förfinad är att med biokemiska droger av olika slag avväpna motståndaren. Till exempel att utsätta motståndarens soldater för en substans som får dem ur stridbart skick. Genom biotekniska framsteg kan man utveckla virus som bara påverkar en viss typ av gener, på detta sätt skulle man kunna utforma virus för exempelvis etnisk rensning. I kombination med utvecklingen inom nanoteknik skulle man i praktiken kunna släppa ut osynliga partiklar över ett land eller område som riktar in sig på en särskild genuppsättning, för att slå ut densamma. Ett tänkbart scenario i framtiden skulle därmed kunna vara ett fientligt angrepp där 100 automatiserade minirobotar, exempelvis i formen av insekter, skickas in över Sverige för att inhämta information FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR INTERNATIONELLA SATSNINGAR OCH SAMARBETEN Länder satsar stort på teknikutveckling för att möta samhälleliga problem och utmaningar som klimathot, urbanisering och för att skapa jobb och tillväxt. Höga industriella förädlingsvärden och högteknologisk export är på önskelistan hos många ledare runt om i världen. De flesta länder inser också att många av de nya och moderna hotbilderna är teknikdrivna. Att ta kontroll över, och öka förståelsen för, teknik är därför ett måste för att möta de nya hoten. För länder med stormaktsambitioner är teknisk kompetens inte minst avgörande för att erövra eller behålla relativa maktpositioner. Runt om i världen satsar länder därför stort på högteknologi också utifrån detta perspektiv. Ett flertal länder som USA, Storbritannien och Frankrike, har därför identifierat teknik som avgörande för framtida försvarsförmåga och tagit fram strategier för hur man avser att bygga upp den förmågan. Även i Ryssland och Kina pågår en stor upprustning av tekniken inom försvaret. Ryska försvarsdepartementet beslöt under våren 2012 att man inom tre år ska ha bytt ut upp till 30 procent av all teknisk utrustning till den senaste generationens teknik. Om ytterligare fem år ska upp till 70 procent av arméns tekniska utrustning vara utbytt. Även Kina har en uttalad ambition att modernisera sin armé och säkerställa att man drar full nytta av högteknologiska framsteg. Armén har fått i uppdrag att prioritera utvecklingen av högteknologiska vapenssystem. Framväxande stormakter som Indien, Brasilien och Sydkorea satsar också stort på högteknologi för försvarspolitiska syften. 12 Högteknologi och avancerade tekniska lösningar kräver stora och långsiktiga investeringar. För en nation blir det därmed oerhört kostsamt att hålla sig med spetskompetens inom alla teknikområden. Denna verklighet ökar behovet av samarbeten mellan stater och av gemensamma investeringar i forskning och utveckling. Sverige har ett idag ett stort försprång när det gäller högteknologisk kompetens, inte minst inom förvars- och säkerhetssektorn. Tack vare de stora investeringar som gjordes under 1960–80-talet, är Sverige idag en av få världsledande nationer inom exempelvis både stridsflygplan och ubåtar. Sverige är även en ledande it-nation och har därmed en bra position också inom detta område. På de svenska försvarsindustriföretagen finns ingenjörer med unik kompetens som de delar med ett fåtal andra människor i världen. Denna spetskompetens gör att Sverige idag är en attraktiv och efterfrågad partner i internationella samarbeten. Dessa samarbeten är viktiga för att bygga ömsesidiga relationer mellan länder och för att Sverige på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna fortsätta att bemöta eventuella hot. Den snabba teknikutvecklingen, och andra länders stora satsningar på teknik, kan ses i kontrast till den svenska försvarsforskningen som har skurits ner avsevärt under senare år. Sådana nedskärningar får inte konsekvenser i år, nästa år eller ens om fem år. Men i det längre tidsperspektivet, 10 år och framåt, hotas kompetensförsörjningen både på myndighetsoch industrisidan. Den tekniska kompetensen och satsningar på forskning och innovation kommer att bli än mer avgörande för vår framtida försvars- och säkerhetspolitik. 13 FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR SLUTSATSER Den tekniska utvecklingen går snabbt, och den har bidragit och bidrar till att förändra hotbilder. Därför måste varje säkerhetspolitisk analys innehålla en värdering av teknikutvecklingen ur ett hotperspektiv. Utmaningen med att göra denna värdering ligger just i hastigheten med vilken utvecklingen sker och i att bedöma de stora teknologiska genombrott som kan vara svåra att ens föreställa sig. Biltillverkaren Henry Ford lär ha sagt att: ”Om jag innan T-Forden hade frågat vad människor ville ha skulle de ha svarat: En snabbare häst”. Risken är att vi likt Tomas J Watson på IBM bara ser till dagens behov och förbiser att morgondagens behov och möjligheter ser helt annorlunda ut. Framtidsscenarier där minirobotar kan attackera Sverige, där gener kan hackas eller där datorer blir helt överlägsna människan kan framstå som science fiction, men faktum är att det är en utveckling som pågår. Utvecklingen inom nämnda teknikområden drivs fram av den civila sektorn men används samtidigt i militära och terrorsyften. Vi måste acceptera det faktum att vi inte vet hur morgondagens hot kommer att se ut, samtidigt som vi axlar uppgiften att bygga en beredskap för att möta dem. 14 Teknikutvecklingen väcker nya frågeställningar. Påverkar teknikutvecklingen de befintliga internationella konventioner som reglerar krigföring - vem är egentligen ansvarig för en obemannad farkost? Hur regleras en konflikt som inte sker mellan stater utan där ena parten kanske utgörs av ett brottssyndikat eller av enskilda personer? Framtidens attacker kommer till stor del att rikta sig mot civila samhällsfunktioner. Hur kan vi skydda oss mot sådana attacker och samtidigt behålla en tydlig skillnad mellan vad som är civilt och vad som är militärt? För Teknik&Säkerhetsforum är en sak dock självklar: oavsett hur framtiden kommer att se ut så är teknisk kompetens helt avgörande för vår framtida försvars- och säkerhetsförmåga. 15 FOTO: Shutterstock KÄLLOR: Intervjuer med: - Lennart Källqvist, senior advisor på Saab - Pontus de Laval, teknikchef på Saab - Ulf Peterson, chefsanalytiker på Saab - Roger Berg, forsknings- och utvecklingschef på Kockums - Anders Bergkvist, senior systems engineer på BAE Systems - Håkan Gunneriusson, forskare på Försvarshögskolan ANDRA KÄLLOR: - Strategisk utblick 2012, FOI - Push to exploit an ocean of information, Financial Times 2012-12-09 - http://korta.nu/w1w0x - EU Terrorism Situation and Trend Report, Europol, april 2012 - Trender och utmaningar idag och imorgon, FRA 2011 - Framtidens risker, IF, 2011 - National Security through technology 2012, UK Ministry of Defence - Russia accused of unleashing cyberwar to disable Estonia, The Guardian - http://korta.nu/q4q1n - Stuxnet was work of U.S. and Israeli experts, officials say, The Washington Post - http://goo.gl/dSOho
© Copyright 2024