Bostadsgårdar

Bostadsgårdar
av Sarah Hägg
Grönska i olika nivåer
var ett starkt önskemål från föreningen.
Levande
grönt tak
tidskriften
landskap | nr 5 2013
19
Bostadsgårdar
av Sarah Hägg
Olika funktioner finns inplanerade, alla ska finna en plats att trivas på.
Innergården har gått från sand och grus
till att bli en prunkande oas mitt i Stockholm. En
lyckad process som stavas kommunikation, mellan
designern, bostadsrättsföreningen och utföraren.
20
Känslan av grön oas
evande tak beskriver det hela bättre än
gröna tak, tycker Vivaldis vd och grundare
Anette Berg.
Denna utemiljö är nämligen byggd på
ett garagetak. Platsen är en innergård på Södermalm
i ­Stockholm. Gården var i starkt behov av renovering
enligt den ägande bostadsrättsföreningen Fenix. I mars
2012 var det anläggningsstart och tre intensiva månader
senare stod innergården klar att användas. En gård som
både tar hand om dagvattnet och ger de boende nya
möjligheter att utnyttja ytan.
Det som efterfrågades var mer rumsindelning med sittplatser och att barnen och leken skulle få ta plats. I huset
finns även en förskoleverksamhet som brukar gården.
Det behövdes cykelparkeringar och ett förråd. Ett annat
starkt önskemål var att det skulle vara mycket grönska
med träd, buskar och perenner. Växtvalen fick inte ha
för djupgående rötter och var de alltför solkrävande eller
vatten­törstiga skulle de inte trivas. De skulle även vara
tåliga i en miljö med hög användarnivå.
Gården fick då bland annat växtmaterial som nävor,
astilbe, lökar, olika prydnadsgräs och bärbuskar. För att
skapa en trevlig och trygg atmosfär har belysning använts
i olika nivåer. Dialogen mellan arkitekten och föreningen
var en viktig del i planeringsarbetet.
Träd som stomme
Sprida trycket över ytan
Bostadsrättsföreningen började med att ta kontakt med
Anna Bernmark på Tema Landskapsarkitekter för att få
till en genomtänkt planering av området. Till sin hjälp
kom hon att få trädgårdsmästaren Carina Järling på
Carina Järling Konst och Trädgård.
De styrande förutsättningarna var att ta hänsyn till
godkänd last på bjälklaget. Sedan var det att ta fasta på en
struktur som var bra.
Vivaldi, som bland annat erbjuder tjänster inom
trädgårds- och markanläggning, fick sedan förtroendet
att bygga efter planen. Landskapsingenjören Simon
­Olofsson arbetsledde teamet i den svårtillgängliga
miljön. Eftersom gården inte fick belastas med för tunga
vikter, fick de istället använda lätta maskiner samt sprida
ut materialupplag över en större yta. Mark utanför på
gatan fick köpas till för materialförvaring.
L
”Att våga tänka
annorlunda, det
är utvecklande”,
menar Anette Berg
från Vivaldi som
fick förtroendet att
anlägga och sköta
bostadsgården.
– Gårdens stora träd sparades och användes som
stomme in i den nya designen, säger Anna Bernmark.
nr 5 2013 | tidskriften landskap
Bostadsgårdar
av Sarah Hägg
Många barnfamiljer finns bland de boende. Markus och Fredrika Bernárd
och resten av familjen har bott där ett år och är jättenöjda med resultatet.
Befintliga träd fick bli stommen i den nya designen.
Gårdens stora
träd användes som
stomme in i den nya
designen” Anna Bernmark
Gården delades upp i etapper och teamet jobbade sig
utåt med finplaneringen eftersom de bara kunde komma
in och ut från en port. Ett problem var trädrötterna, det
gjorde att bostadsrättsföreningen beslutade sig för att
flytta ett inplanerat gångstråk. De ville absolut bygga med
naturen och spara träden. Ett framtida problem kan vara
att föreningen får problem med tätskiktet eftersom de
valde att inte passa på med det bytet.
Rikt innehåll
Taken på förrådet och cykelparkeringen har också utnyttjats
till grön yta. Där har det lagts sedummatta. Slangar med
droppbevattning hjälper växtligheten och det löpande skötsel­avtalet gör att gården kommer vara i topptrim framöver.
– Tänk in skötseln redan i planeringsstadiet, säger
Anette Berg från Vivaldi.
Utemiljön hos bostadsrättsföreningen Fenix fick ett
rikt innehåll med gröna ytor med gräs och planteringar,
uteplatser med trädäck och grus, lekplatser, hårdgjorda ytor
med asfalt och marksten, stora oregelbundna murar och
olika träkonstruktioner. De boende har fått en gård att vara
stolta över. Numera sjuder det av liv på det gröna taket. •
Olika underlag och nivåer gör utemiljön intressant.
Gångstråket blir ett bra flöde på gården.
Tips för en lyckad process
Dialogen är viktig! Bostadsrättföreningar är oftast inte vana
vid en sådan här process. Jobba med inspirationsbilder och lätta
­skisser i början för att få igång dialogen.
Börja planeringen med att ha koll på lasterna eftersom det
ska b
­ yggas på ett tak.
Ta reda på vilken nivå bjälklaget ligger för att få kunskap
om hur mycket utrymme det finns för gröna och hårda över­
byggnader. De tillkommande skikten ovanpå är till exempel tätskikt,
isolering och fallbetong med varierande tjocklek.
Tänk nytt och inte bara fyrkantiga lådor när det gäller
­upphöjda ytor.
Ytorna ska även vara sammanhängande i möjligaste mån
och det ska helst vara samma jorddjup. Då blir planteringen flexibel
och gör det möjligt att plantera ett nytt träd i framtiden.
Tänk på ståndorten vid val av växter.
Om gården är svåråtkomlig försök
att återanvända så mycket ­material
som möjligt.
Fundera på hur gården kommer
att brukas, gräsmattor får kanske
väljas bort på gröna tak om det blir hög
belastning av de som använder gården.
tidskriften landskap
| nr 5 2013
21