HT 2014 och VT 2015 Del 3 av 4
Klass:___________Namn:______________________ Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2014 och VT 2015 Del 3 av 4 Arbetsbok till läroboken Teknik direkt Läroboken finns att lyssna på följande länk1 1 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/ Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 1 av 22 Teknik åk 8 Lektion 13 Material och sammanfogning s. 131-138 Genomgång om dessa material från läroboken a. Metaller i. Koppar ii. Järn, Stål iii. Rostfritt iv. Aluminium v. Titan När du har läst det här avsnittet skall du: Ha kunskaper om några vanliga tillverkningsmaterial Känna till hur man kan sammanfoga olika sorters material b. Betong c. Wellpapp d. Glas (t.ex. Vanligt fönsterglas, härdat glas, armerat glas, energiglas mm) e. Plaster (t.ex. Glasfiber, Plexiglas, Polykarbonat) f. Keramik g. Kompositer h. Trä Krafter och belastning i. Drag och tryckkraft ii. Vid böjning elasticitet Titta och testa Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 2 av 22 Teknik åk 8 Lektion 14 Prov Elektronik och de olika komponenterna datorns funktion och utveckling Teknik åk 8 Lektion 15 Material och sammanfogning s. 131-138 Nitning Svetsning Lödning Skruvning Limning Besvara frågorna på s.138 1. Ge två exempel på när man använder titan? . ……………………………………………………………………………………………... ………………………………………………………………………………………………. 2. I vilka livsmedel kan man hitta naturliggande polymerer? . ……………………………………………………………………………………………... ………………………………………………………………………………………………. 3. Ge tre ex. på hur man kan sammanfoga metaller? ……………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………. 4. Vilket lim är lämpligt att använda till ett modellbygge? Plast? Trä? ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. 5. Ge två ex. på produkter där mjukplast används? ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 3 av 22 Teknik åk 8 Lektion 16, 17 Vi konstruerar och bygger Gruppindelning inför brobygget. Hållfasthet – att bygga starkt s.93 – 98 Historik Drivkrafter / behov Miljökonsekvenser När du har läst det här avsnittet skall du: förstå att olika material har olika egenskaper förstå hur olika konstruktioner kan påverka hållfastheten kunna följande ord och begrepp: tryckhållfasthet, draghållfasthet, elasticitet, balk, armering, korrugering, fackverk Beskriv detta kort a. Tryckhållfasthet ....................…………………………………………………………………………………. b. Draghållfasthet ....................…………………………………………………………………………………. c. Elasticitet§ ....................…………………………………………………………………………………. d. Balk s.96 ....................…………………………………………………………………………………. e. Armering s.97 ....................…………………………………………………………………………………. f. Korrugering ....................…………………………………………………………………………………. g. Fackverk ....................…………………………………………………………………………………. Att bygga med papper Vi gör en bro av papper. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 4 av 22 Teknik åk 8 Lektion 16, 17 Teknik åk 8 Lektion 18 Prov Gör frågorna på s. 98 ………………………………………………………………………………………………... ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ……..…………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………… ……….………………………………………………………………………………………… ……….………………………………………………………………………………………… Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 5 av 22 Teknik åk 8 Lektion 19 Broar och dammar 99-103 1. Teori s.99-101 2. Konstruktionsuppgiften bron 3. Börja bygga Varför bygger vi broar idag? När du har läst det här avsnittet skall du: Känna till olika brokonstruktioner Veta hur man byggde broar förr och hur man gör idag Förstå hur en sluss fungerar Kunna två grundläggande dammkonstruktioner ………………………………………………………………………………………………. Varför byggde vi broar på 300 talet? ………………………………………………………………………………………………. Tacoma Narrows bridge (YouTube) http://www.youtube.com/watch?v=j-zczJXSxnw Golden Gate http://www.youtube.com/watch?v=0zMytAtZaeg&feature=fvwrel Jiaozhou Bay Bridge http://www.youtube.com/watch?v=pBFO2z6Tmwk&feature=related Olika brotyper (fasta) Balkbro Hur bygger man bron? Ex.http://www.confederationbridge.com/en/design_construction.php ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. Romerskvalvbro Hur bygger man bron? Ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Valvbro ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Bågbro (Båge upptill eller nertill) Hur bygger man bron? Ex. http://www.sydneyharbourbridge.info/ , http://sydney-harbour-bridge.bos.nsw.edu.au/ ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Fackverksbro Hur bygger man bron? ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Hängbro Hur bygger man bron? ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 6 av 22 Projekt - Konstruktioner - Brobygge Grupparbete max tre personer under 4 lektioner. Ni skall bygga en bro med dessa förutsättningar Skall klara en belastning av 5 kg Två bilar skall kunna mötas på bron. (bilens bredd 4cm) En båt med höjden 10 cm och fritt spann skall vara 20 cm. En enskild redovisning skall lämnas in. En gruppredovisning inför hela gruppen skall genomföras. Välj en bro och gör en ritning och bygg en modell av den. Alternativ är att göra en annan konstruktion, torn. Rapporten lämnas enskilt utifrån gruppens arbete Den skall innehålla en inlämnad 1. En skiss och ritning på bron 2. Vilken typ av bro har gruppen byggt? 3. Ange vilka delar som gör att denna brotyp bärs upp? 4. Vilka är drivkrafterna till att vi bygger broar i dagens samhälle? 5. Ge ett exempel på en brotyp som är särskilt anpassad till platsen där den är byggd? a)Bronamn? b)brotyp? c) Beskriv platsen där bron finns och beskriv varför just den brotypen är bygg just där? 6. Vilka var orsakerna till att man byggde broar för längesedan (år 200) 7. Vilka konsekvenser får en bro för: a. Individen b. Samhället c. Miljön Ge ett välutvecklat svar med underbyggda argument. För att vara godkänd måste uppgiften genomföras och inlämnas. För högre betyg måste du visa djupare förståelse för konstruktioner och visar genom arbetsprocessen på utveckling av förmågorna: identifiera problem, Använda teknikbegrepp, värdera konsekvenser, Analysera drivkrafter. Detta gör man genom ett aktivt deltagande Material En bottenplatta, 50 st sugrör, Ett lager papper för vägbana Lim (så lite som möjligt) Uppdaterad 2014-06-03 Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 7 av 22 identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att upp- nå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnes- specifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande. lösningar. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, Eleven kan genomföra enkla teknik utvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlings alternativ som leder framåt. Eleven kan genomföra enkla teknik utvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven kan genomföra enkla teknik utvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Sidan 8 av 22 Teknik åk 8 Lektion 21 Broar och dammar s.102-103 Olika brotyper (öppningsbara) Klaffbro Hur bygger man bron? ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Svängbro Hur bygger man bron? ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Lyftbro Hur bygger man bron? ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. Teknik åk 8 Lektion 18 Slussar och dammar s. 102-103 Bygga bro Hur fungerade dessa Av vilka anledningar bygger vi dammar? ……………………………………………………………………………………………… Vilka typer av dammar är vanligast? ……………………………………………………………………………………………… Beskriv hur en sluss för båtar fungerar? ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 9 av 22 Besvara frågorna på s. 103 1. Vad menas med en balkbro? …………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… 2. Hur fungerar en hängbro? ……………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… 3. Vad är en fackverksbro? ……………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… 4. Vilka vetenskapliga metoder utvecklades genom konstruktionen av fackverksbroar. ……………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. 5. Vilka för-nakdelar finns det med en rörlig bro? ……………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………. 1. Praktiskt arbete – Bygga bro V22,23,24,25 v.26 Prov Konstruktioner, broar, slussar v.27 redovisning Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 10 av 22 Klass:___________Namn:______________________ Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2014 VT 2015 Del 4 av 4 Arbetsbok till läroboken Teknik direkt Läroboken finns att lyssna på följande länk2 2 http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/ Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 11 av 22 Teknik åk 8 Lektion 27 Redovisning bro a. Redovisning av broarna (Tanke, konstruktion, funktion) b. Belastning av broarna (Styrkor, svaga punkter) Teknik åk 8 Lektion 28 Projekt – Husbygge i skala Att bygga hus s.104-106 Teknik åk 8 Lektion 29 Att bygga hus s.104-106 Idag Genomgång boken Genomgång om olika byggnadsstilar Genomgång inför projektet Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva När du har läst det här avsnittet skall du: Förstå hur man byggde hus förr och idag. Förstå att det är många faktorer som spelar in när man bygger ett hus. Sidan 12 av 22 Projekt Husbygge i skala Förarbetet börjar nu och skall vara klart till Vi börjar rita klippa måla limma Du skall var klar 1. Förarbete hemma: Du ska mäta upp och rita av det hus du bor i (eller annan lämplig byggnad som du kan mäta eller uppskatta måtten). • Rita en noggrann skiss av husets alla sidor: framsida, baksida och kortsidor. • (Glöm inte rita in detaljer som fönster, dörrar, skorsten, veranda, altan etc.) • Mät hur långt, brett och högt huset är och skriv in alla mått på din skiss, använd enheten cm för alla mått. • Mät hur stora fönster, dörrar och andra detaljer är samt hur de är placerade. Skriv in alla mått på din skiss. Tips: • Rita din skiss i skala 1:100. Då blir en meter i verkligheten 1 cm på din skiss. • Var noggrann när du ritar in detaljerna, det har du nytta av i steg 2 nedan. 2. I skolan: Nu ska du göra en noggrann ritning av alla sidorna på huset i skala 1:100 på ritpapper. • Använd linjal och mät mycket noggrant! • Var noga när du ritar in alla detaljer som fönster och dörrar så att de hamnar på rätt plats! • Lägg till en lim- och vikkant på minst 1,5cm! (Se skissen för exempel) Måla huset och alla detaljer i rätt färg! Tips: 100cm i verkligheten blir 1cm på ritningen och 10cm i verkligheten blir 1mm på ritningen! Använd färgpennor när du målar! 3. Byggnadsarbete i skolan: Nu ska du bygga en skalenlig modell av ditt hus. • Klipp ut din ritning och limma ihop alla delarna • Tillverka ett tak och måla det i rätt färg. Limma fast taket på husväggarna. • Tillverka skorsten, veranda, och andra detaljer. Måla och limma fast dem på ditt hus. 4. Nu är du klar och kan ställa ut ditt hus för visning! Bilderna här är exempel på hur det kan se ut när du har ritat ut huset innan du har klippt ut det. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 13 av 22 Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 14 av 22 Syfte: Praktiskt omsätta teoretiska matematikkunskaper i praktiken. Kan förstås även göras som ett Teknikarbete. Övrigt: Instruktioner och skiss delas ut till eleverna och de får själva mäta sitt hus, gärna med hjälp av föräldrarna. Det övriga arbetet sker sedan i skolan och det material som behövs är egentligen endast ritpapper, blyertspenna, sudd, linjal och eventuellt gradskiva, färgpennor, limstift eller papperslim. Kravnivåer E: Det finns en ritning som förlaga till huset. Huset liknar originalet, fönster, dörrar är placerade på rätt plats och arbetet är i gjort skala 1:100. Visar förståelse för ritning och konstruktion. Använder vissa relevanta begrepp i arbete och redovisning. C: Ritningen är väl gjord och huset är väl konstruerat och stämmer väl med ritningen, och eleven har även tillverkat eventuella tillbyggnader som skorsten, veranda och altan. Visar god förståelse för ritning och konstruktion. Använder relevanta begrepp så som byggtermer. A: Ritningen är mycket väl gjord och huset är mycket väl konstruerat och stämmer mycket väl med ritningen, och eleven har även tillverkat eventuella tillbyggnader som skorsten, veranda och altan och modellen är en så gott som exakt kopia av originalet med stor detaljrikedom och hög finish. Visar mycket god förståelse för ritning och konstruktion. Använder relevanta begrepp så som byggtermer. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 15 av 22 Olika epoker olika byggnadsstilar Antiken Den grekiska antikens arkitektur är arkitekturen i antikens Grekland. I likhet med annan arkitektur från antiken är den grekiska arkitekturen en viktig källa till idéer för klassicismen, nyantik arkitektur och nyklassicism. De första stora palatsen byggdes på ön Kreta, men de förstördes av en jordbävning. Efter den mykenska kulturens fantastiska byggnadskonst blev den grekiska arkitekturen ganska enkel både material och form, men ändå fantastiska till utseendet. När grekerna byggde vanliga bostadshus byggde grekerna det av lera och tegel utan att tänka på snyggheten. Däremot lade de ner mycket tid på att skapa makalösa snygga tempel. Parthenon byggdes mellan 447-438f. Kr. till ära åt staden Athens gudinna Athena. Templet byggdes av 22 000 ton fin marmor. Arkitekturerna konstruerade templet så att det skulle se lätt ut, trots all den tunga marmorn. Sedan smyckade konstnärer templet med bl.a. statyer. Senare utvecklades en korintisk pelare med mycket mer utsmyckning. Medeltiden Den svenska medeltiden beräknas ha pågått från omkring år 1000 till 1520-talet, I början uppfördes alla byggnader i städerna och på landet av trä. På 1000-talet började man bygga kyrkor och kloster i romansk stil av grovt bearbetade stenar. I och med gotiken ökade tegelanvändningen för byggnader i Sverige. Till exempel byggdes domkyrkorna i Uppsala, Västerås och Strängnäs i tegel, medan domkyrkorna i Skara och Linköping uppfördes i kalksten. Av de omkring 4 000 kyrkobyggnader som idag finns i Sverige byggdes cirka 1 500 under medeltiden. Det finns nästan inga andra profana byggnader kvar från denna tid. Det är enbart några få hus i Stockholm, Lund och Visby, samt ett antal ruiner, som finns bevarade av de byggnader som byggdes före Gustav Vasas tid. Ett undantag är ringmuren i Visby som är en av de bäst bevarande ringmurarna i Europa. Även gatunätet i några städer utformades under medeltiden. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 16 av 22 Renässansen Renässansens arkitektur härrör från perioden mellan början av 1400- och tidigt 1600-tal i olika delar av Europa, där det fanns en medveten återhämtning och utveckling av vissa delar av grekiskt och romerskt tänkande och materiell kultur. Stilistiskt följde renässansarkitekturen efter den gotiska arkitekturen och efterträddes av barockarkitekturen. Renässansstilen lägger tonvikten på symmetri, del, geometri och delarnas regelbundenhet, så som de framgår av antikens arkitektur, särskilt antik romersk arkitektur, av vilka det finns många exempel kvar. Regelbundna arrangemang av kolonner, pilastrar och avväxlingsbalkar, liksom användningen av halvcirkelformade bågar, halvrunda kupolvalv, nischer och ädikuler ersatte de mer komplexa proportionella systemen och oregelbundna profiler som använts i de medeltida gotiska byggnaderna. I Sverige återstår idag främst slottsbyggnader i renässansstil och då främst de slott som byggdes eller byggdes om av den då regerande Vasaätten, som exempelvis Kalmar slott, Barocken (ca 1600 - 1715) Barockens arkitektur influerades starkt av antikens arkitektur. Viktiga karakteristika för barocken var att det skulle vara dramatiskt, rörelsefullt, tungt, pampigt och med många kontraster. Det skulle vara överväldigande och teatraliskt. Man ville, vilket är typiskt för epoken, bygga stora, imposanta byggnader för att inge respekt och visa sin makt. Husfasader var ofta böljande för att förstärka kontrasten mellan ljus och skugga, och nästan alltid hade man pelare och kolonner i fasaden och interiörerna. Svulstiga, buktande ovaler symboliserar också barocken. Fasaden till kyrkan Il Gesù (1571-1575) i Rom. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 17 av 22 http://sv.wikipedia.org/wiki/Barockarkitektur Rokoko Interiör i den cisterciensiska pilgrimskyrkan Birnau. Arkitekt: Peter Thumb, 1746-1749, En mindre svulstig och storskalig men inte mindre dynamisk stil avlöste barocken. Rokokon ägnade sig med stor omsorg åt mer privata miljöer och kännetecknas av exotiska motiv och organiska former. Den nya stilen fyllde rummen med en väv av energiska, skulpturala växtornament och abstrakta, asymmetriska former (s.k. rocaille). Alla rumsliga delar smältes samman med inredning och serviser till en enda komposition i en mjukare pastellartad färgskala. I Tyskland hade krigen omöjliggjort stora byggnadsprojekt. När fred och ekonomisk återhämtning till slut kom började man uppföra byggnader i stil med den franska rokokon, men i större skala. I Sverige finns fina sniderier på Stockholms slott och Kina slott vid Drottningholms slott. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 18 av 22 Gustaviansk stil ca 1772 – 1810 Konstakademin i Stockholm ritades av Fredrik Blom.) Stilen kännetecknas av strama former och dekorationer inspirerade av antiken.[1] Den gustavianska stilen innebar att man sökte sig tillbaka till antika stilideal. Rokokons asymmetriska ornamnent försvann, och man plockade in antika dekorelement som festonger, lagerkransar, ymnighetshorn, löpande hund-bårder med mera. De rokokomässigt S-formade möbelbenen ersattes med raka runda och kannelerade. Rokokons skala av pastellfärger ersattes av olika vita nyanser inspirerade av marmor. http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaviansk_stil Jugend ca1880-1920 Gemensamt för jugendstilen inom arkitekturen var en reaktion mot det historicistiska tänkandet. Arkitekterna frigjorde sig från klassiska kompositionsprinciper och utsmyckade byggnaderna med en naturalistisk ornamentik som utmärks av slingrande linjer och blom- och växtmotiv. Många jugendbyggnader bär drag även av tidigare stilar och inom jugendstilen kan såväl japanska och andra asiatiska drag. Bakgrunden till Jugendstilens framväxt går att spåra även i brittisk kulturdebatt, där företrädare för Arts and Crafts-rörelsen som Augustus Welby Pugin, senare följd av John Ruskin och William Morris, där man betonat hantverksmässigheten och skaparkraften och strävade att frigöra sig från äldre tiders stilar, som helt dominerat andra häften av 1800talet med olika nystilar. Under 1880-talet skapas en ny av böljande växtslingor, blommor, bubblor och vågor utformad grafisk stil. Byggnaderna var istället mycket rika på ornament, särskilt med inspiration från växtriket eller människans anatomi. http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend Modernism och Nordisk klassicism Modernism är en rörelse inom arkitektur som uppkom på 1920-talet. Denna ideologi var dominerande inom arkitektur och stadsplanering under större delen av 1900-talet. Rörelsen omfattar ett flertal olika stilar, bland annat funktionalism, brutalism och high tech-arkitektur. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, fri från ornament då det är själva formerna och konstruktionen som står för det arkitektoniska och konstnärliga värdet. Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 19 av 22 Funktionalism och moderna stilar Funktionalism vardagligt även funkis, är en radikal stil inom arkitektur, stadsbyggnadskonst och formgivning som formades i Europa främst under 1920- och 30talet.[1] Funktionalismen är en av modernismens olika yttringar. Byggnader skulle enligt de funktionalistiska doktrinerna utformas helt och hållet utifrån sin funktion; att som tidigare komponera och smycka ut fasader med klassiska förebilder ansågs förlegat. De nya husen fick släta, ljusa, oftast putsade och odekorerade fasader, platta tak och lådaktiga volymer uppbyggda av grundläggande geometriska former (kub, rätblock, cylinder etc). Från arkitekturen spred sig den funktionalistiska idén till gestaltningen av bruksföremål som möbler, glas, keramik, metall, textil och slutligen till industridesignen. Många föremål har blivit klassiker, exempelvis Wilhelm Wagenfelds bordslampa WG 24 eller Ludwig Mies van der Rohes och Marcel Breuers berömda stålrörsmöbler. https://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionalism_%28arkitektur%29 Vad är orsaken till att vi har olika byggnadsstilar? …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………… Vad gjorde att vi prövade olika byggnadsmaterial? …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………… Vad gjorde att vi prövade olika byggnadsmaterial? …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………..……………………………………………………………………… Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 20 av 22 Teknik åk 8 Lektion 29-30 Att bygga hus s.107-108 Idag Ser på stadens utveckling och byggandet. Genomgång boken Projekt Byggritningar Introduktion till Byggritningar a. Varför standard? Så alla förstår annars risk för missförstånd. b. Byggritningar i. Symboler ii. Skala iii. Fasadritning iv. Planritning 2. Teori Byggprocessen a. Olika skeden i. Planering ii. Projektering, Upphandling iii. Schakt och markarbeten iv. Stomresning v. Installationer vi. Inredning med golvläggning vii. Måleri och slutstädning b. Stadsplanering i. Översiktsplan (nuvarande markanvändning och avsikter för framtiden) ii. Detaljplan (karta över det aktuella planområdet) iii. Demokratisk planprocess (allmänheten ska garanteras insyn) iv. Miljökonsekvenser (naturresurser, naturmiljö och boendemiljö) Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 21 av 22 Besvara frågorna på s. 108 1. …………………………………………………………………………………………… 2. ……………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… 3 ……………………………………………………………………………………………. 4 ……………………………………………………………………………………………. 5 ……………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… 6 ……………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………… Teknik åk 8 Lektion 31 Projekt – Husbygge i skala Bygga huset Besvara frågorna på s. 112 1. …………………………………………………………………………………………… 2. ……………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Teknik åk 8 Lektion 32 Att bygga hus Lektion 33 Att bygga hus s.104-106 Lektion 34 Att bygga hus s.104-106 Lektion 35 Klar för redovisning av projekt Bygga huset Lektion 36 Avslutning Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00 Skapat av miksva Sidan 22 av 22
© Copyright 2024