HT 2014 och VT 2015 Del 3 av 4

Klass:___________Namn:______________________
Välkommen till Tekniken för
ÅK 8
på Lyrfågelskolan
HT 2014 och VT 2015
Del 3 av 4
Arbetsbok till läroboken
Teknik direkt
Läroboken finns att lyssna på följande länk1
1
http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 1 av 22
Teknik åk 8
Lektion 13
Material och sammanfogning s. 131-138
Genomgång om dessa material från läroboken
a. Metaller
i. Koppar
ii. Järn, Stål
iii. Rostfritt
iv. Aluminium
v. Titan
När du har läst det här avsnittet skall du:
 Ha kunskaper om några vanliga
tillverkningsmaterial
 Känna till hur man kan sammanfoga
olika sorters material
b. Betong
c. Wellpapp
d. Glas (t.ex. Vanligt fönsterglas, härdat glas, armerat glas, energiglas mm)
e. Plaster (t.ex. Glasfiber, Plexiglas, Polykarbonat)
f. Keramik
g. Kompositer
h. Trä
Krafter och belastning
i. Drag och tryckkraft
ii. Vid böjning elasticitet
Titta och testa
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 2 av 22
Teknik åk 8
Lektion 14 Prov Elektronik och de olika komponenterna datorns funktion och utveckling
Teknik åk 8
Lektion 15 Material och sammanfogning s. 131-138
Nitning
Svetsning
Lödning
Skruvning
Limning
Besvara frågorna på s.138
1. Ge två exempel på när man använder titan?
. ……………………………………………………………………………………………...
……………………………………………………………………………………………….
2. I vilka livsmedel kan man hitta naturliggande polymerer?
. ……………………………………………………………………………………………...
……………………………………………………………………………………………….
3. Ge tre ex. på hur man kan sammanfoga metaller?
………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………….
4. Vilket lim är lämpligt att använda till ett modellbygge? Plast? Trä?
……………………………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………………….
5. Ge två ex. på produkter där mjukplast används?
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 3 av 22
Teknik åk 8
Lektion 16, 17 Vi konstruerar och bygger
Gruppindelning inför brobygget.
Hållfasthet – att bygga starkt s.93 – 98



Historik
Drivkrafter / behov
Miljökonsekvenser
När du har läst det här avsnittet skall du:
 förstå att olika material har olika
egenskaper
 förstå hur olika konstruktioner kan
påverka hållfastheten
 kunna följande ord och begrepp:
tryckhållfasthet, draghållfasthet,
elasticitet, balk, armering,
korrugering, fackverk
Beskriv detta kort
a. Tryckhållfasthet
....................………………………………………………………………………………….
b. Draghållfasthet
....................………………………………………………………………………………….
c. Elasticitet§
....................………………………………………………………………………………….
d. Balk s.96
....................………………………………………………………………………………….
e. Armering s.97
....................………………………………………………………………………………….
f. Korrugering
....................………………………………………………………………………………….
g. Fackverk
....................………………………………………………………………………………….
Att bygga med papper
Vi gör en bro av papper.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 4 av 22
Teknik åk 8
Lektion 16, 17
Teknik åk 8
Lektion 18 Prov
Gör frågorna på s. 98
………………………………………………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
……..………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
……….…………………………………………………………………………………………
……….…………………………………………………………………………………………
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 5 av 22
Teknik åk 8
Lektion 19 Broar och dammar 99-103
1. Teori s.99-101
2. Konstruktionsuppgiften bron
3. Börja bygga
Varför bygger vi broar idag?
När du har läst det här avsnittet skall du:
 Känna till olika brokonstruktioner
 Veta hur man byggde broar förr och
hur man gör idag
 Förstå hur en sluss fungerar
 Kunna två grundläggande
dammkonstruktioner
……………………………………………………………………………………………….
Varför byggde vi broar på 300 talet?
……………………………………………………………………………………………….
Tacoma Narrows bridge (YouTube) http://www.youtube.com/watch?v=j-zczJXSxnw
Golden Gate http://www.youtube.com/watch?v=0zMytAtZaeg&feature=fvwrel
Jiaozhou Bay Bridge http://www.youtube.com/watch?v=pBFO2z6Tmwk&feature=related
Olika brotyper (fasta)
Balkbro Hur bygger man bron?
Ex.http://www.confederationbridge.com/en/design_construction.php
……………………………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………………….
Romerskvalvbro Hur bygger man bron? Ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Valvbro
……………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
Bågbro (Båge upptill eller nertill) Hur bygger man bron?
Ex. http://www.sydneyharbourbridge.info/ , http://sydney-harbour-bridge.bos.nsw.edu.au/
……………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
Fackverksbro Hur bygger man bron?
……………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
Hängbro Hur bygger man bron?
……………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 6 av 22
Projekt - Konstruktioner - Brobygge
Grupparbete max tre personer under 4 lektioner. Ni skall bygga en bro med dessa
förutsättningar
 Skall klara en belastning av 5 kg
 Två bilar skall kunna mötas på bron. (bilens bredd 4cm)
 En båt med höjden 10 cm och fritt spann skall vara 20 cm.
 En enskild redovisning skall lämnas in.
 En gruppredovisning inför hela gruppen skall genomföras.
 Välj en bro och gör en ritning och bygg en modell av den.
 Alternativ är att göra en annan konstruktion, torn.
Rapporten lämnas enskilt utifrån gruppens arbete
Den skall innehålla en inlämnad
1. En skiss och ritning på bron
2. Vilken typ av bro har gruppen byggt?
3. Ange vilka delar som gör att denna brotyp bärs upp?
4. Vilka är drivkrafterna till att vi bygger broar i dagens samhälle?
5. Ge ett exempel på en brotyp som är särskilt anpassad till platsen där den är byggd?
a)Bronamn?
b)brotyp?
c) Beskriv platsen där bron finns och beskriv varför just den brotypen är bygg just
där?
6. Vilka var orsakerna till att man byggde broar för längesedan (år 200)
7. Vilka konsekvenser får en bro för:
a. Individen
b. Samhället
c. Miljön
Ge ett välutvecklat svar med underbyggda argument.
För att vara godkänd måste uppgiften genomföras och inlämnas.
För högre betyg måste du visa djupare förståelse för konstruktioner och visar genom
arbetsprocessen på utveckling av förmågorna: identifiera problem, Använda teknikbegrepp,
värdera konsekvenser, Analysera drivkrafter.
Detta gör man genom ett aktivt deltagande
Material
En bottenplatta,
50 st sugrör, Ett lager papper för vägbana
Lim (så lite som möjligt)
Uppdaterad 2014-06-03
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 7 av 22
identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och
funktion,
Eleven kan undersöka olika
tekniska lösningar i vardagen och med viss
användning av ämnesspecifika begrepp beskriva
hur enkelt identifierbara
delar samverkar för att
upp- nå ändamålsenlighet
och funktion.
Eleven kan undersöka
olika
tekniska lösningar
i vardagen
och med relativt god
användning av
ämnesspecifika begrepp
beskriva hur ingående delar
samverkar för att uppnå
ändamålsenlighet och
funktion.
Eleven kan undersöka olika tekniska
lösningar
i vardagen och med god
användning av ämnes- specifika
begrepp beskriva hur ingående delar
samverkar för att uppnå
ändamålsenlighet och funktion och
visar då på andra liknande.
lösningar.
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till
lösningar,
Eleven kan genomföra enkla
teknik utvecklings och
konstruktionsarbeten genom
att undersöka och pröva
möjliga idéer till lösningar
samt utforma enkla fysiska
eller digitala modeller.
Under arbetsprocessen
bidrar eleven till att
formulera och välja
handlings alternativ som
leder framåt.
Eleven kan genomföra enkla
teknik utvecklings och
konstruktionsarbeten genom
att undersöka och pröva och
ompröva möjliga idéer till
lösningar samt utforma
utvecklade fysiska eller
digitala modeller.
Under arbetsprocessen
formulerar och väljer eleven
handlingsalternativ som
med någon bearbetning
leder framåt.
Eleven kan genomföra enkla teknik
utvecklings och konstruktionsarbeten
genom att undersöka och
systematiskt pröva och ompröva
möjliga idéer till lösningar samt
utforma välutvecklade och
genomarbetade fysiska eller digitala
modeller.
Under arbetsprocessen formulerar
och väljer eleven
handlingsalternativ som leder
framåt.
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Eleven gör enkla
dokumentationer av arbetet
med skisser, modeller,
ritningar eller rapporter där
intentionen i arbetet till viss
del är synliggjord.
Eleven gör utvecklade
dokumentationer av arbetet
med skisser, modeller,
ritningar eller rapporter där
intentionen i arbetet är
relativt väl synliggjord.
Eleven gör välutvecklade
dokumentationer av arbetet
med skisser, modeller, ritningar eller
rapporter där intentionen i arbetet
är väl synliggjord.
värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
Dessutom kan eleven föra
enkla och till viss del
underbyggda
resonemang om hur olika
val av tekniska lösningar
kan få olika konsekvenser
för individ, samhälle och
miljö.
Dessutom kan eleven föra
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang
om
hur olika val av tekniska
lösningar kan få olika
konsekvenser för individ,
samhälle och miljö.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Dessutom kan eleven föra
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om hur olika val av
tekniska lösningar kan få olika
konsekvenser för individ, samhälle
och miljö.
Sidan 8 av 22
Teknik åk 8
Lektion 21 Broar och dammar s.102-103
Olika brotyper (öppningsbara)
Klaffbro Hur bygger man bron?
……………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
Svängbro Hur bygger man bron?
……………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
Lyftbro Hur bygger man bron?
……………………………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………………….
Teknik åk 8
Lektion 18 Slussar och dammar s. 102-103
Bygga bro
Hur fungerade dessa
Av vilka anledningar bygger vi dammar?
………………………………………………………………………………………………
Vilka typer av dammar är vanligast?
………………………………………………………………………………………………
Beskriv hur en sluss för båtar fungerar?
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 9 av 22
Besvara frågorna på s. 103
1. Vad menas med en balkbro?
……………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
2. Hur fungerar en hängbro?
…………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
3. Vad är en fackverksbro?
…………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
4. Vilka vetenskapliga metoder utvecklades genom konstruktionen av fackverksbroar.
…………………………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………………….
5. Vilka för-nakdelar finns det med en rörlig bro?
…………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………….
1. Praktiskt arbete – Bygga bro
V22,23,24,25
v.26 Prov Konstruktioner, broar, slussar
v.27 redovisning
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 10 av 22
Klass:___________Namn:______________________
Välkommen till Tekniken för
ÅK 8
på Lyrfågelskolan
HT 2014 VT 2015
Del 4 av 4
Arbetsbok till läroboken Teknik direkt
Läroboken finns att lyssna på följande länk2
2
http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Teknik/Baslaromedel/Teknik-Direkt/5284/
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 11 av 22
Teknik åk 8
Lektion 27 Redovisning bro
a. Redovisning av broarna (Tanke, konstruktion, funktion)
b. Belastning av broarna (Styrkor, svaga punkter)
Teknik åk 8
Lektion 28 Projekt – Husbygge i skala
Att bygga hus s.104-106
Teknik åk 8
Lektion 29 Att bygga hus s.104-106
Idag
 Genomgång boken
 Genomgång om olika byggnadsstilar
 Genomgång inför projektet
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
När du har läst det här avsnittet skall du:
 Förstå hur man byggde hus förr och
idag.
 Förstå att det är många faktorer som
spelar in när man bygger ett hus.
Sidan 12 av 22
Projekt Husbygge i skala
Förarbetet börjar nu och skall vara klart till
Vi börjar rita klippa måla limma
Du skall var klar
1. Förarbete hemma:
Du ska mäta upp och rita av det hus du bor i (eller annan lämplig byggnad som du kan
mäta eller uppskatta måtten).
• Rita en noggrann skiss av husets alla sidor: framsida, baksida och kortsidor.
• (Glöm inte rita in detaljer som fönster, dörrar, skorsten, veranda, altan etc.)
• Mät hur långt, brett och högt huset är och skriv in alla mått på din skiss, använd
enheten cm för alla mått.
• Mät hur stora fönster, dörrar och andra detaljer är samt hur de är placerade. Skriv in
alla mått på din skiss. Tips:
• Rita din skiss i skala 1:100. Då blir en meter i verkligheten 1 cm på din skiss.
• Var noggrann när du ritar in detaljerna, det har du nytta av i steg 2 nedan.
2. I skolan:
Nu ska du göra en noggrann ritning av alla sidorna på huset i skala 1:100 på ritpapper.
• Använd linjal och mät mycket noggrant!
• Var noga när du ritar in alla detaljer som fönster och dörrar så att de hamnar på rätt
plats!
• Lägg till en lim- och vikkant på minst 1,5cm! (Se skissen för exempel)
Måla huset och alla detaljer i rätt färg! Tips:
100cm i verkligheten blir 1cm på ritningen och 10cm i verkligheten blir 1mm på
ritningen!
Använd färgpennor när du målar!
3. Byggnadsarbete i skolan:
Nu ska du bygga en skalenlig modell av ditt hus.
• Klipp ut din ritning och limma ihop alla delarna
• Tillverka ett tak och måla det i rätt färg. Limma fast taket på husväggarna.
• Tillverka skorsten, veranda, och andra detaljer. Måla och limma fast dem på ditt hus.
4. Nu är du klar och kan ställa ut ditt hus för visning!
Bilderna här är exempel på hur det kan se ut när du har ritat ut huset innan du
har klippt ut det.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 13 av 22
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 14 av 22
Syfte:
Praktiskt omsätta teoretiska matematikkunskaper i praktiken. Kan förstås även göras
som ett Teknikarbete.
Övrigt:
Instruktioner och skiss delas ut till eleverna och de får själva mäta sitt hus, gärna med
hjälp av föräldrarna. Det övriga arbetet sker sedan i skolan och det material som behövs
är egentligen endast ritpapper, blyertspenna, sudd, linjal och eventuellt gradskiva,
färgpennor, limstift eller papperslim.
Kravnivåer
E:
Det finns en ritning som förlaga till huset.
Huset liknar originalet, fönster, dörrar är placerade på rätt plats och arbetet är i gjort
skala 1:100.
Visar förståelse för ritning och konstruktion. Använder vissa relevanta begrepp i arbete
och redovisning.
C:
Ritningen är väl gjord och huset är väl konstruerat och stämmer väl med ritningen, och
eleven har även tillverkat eventuella tillbyggnader som skorsten, veranda och altan.
Visar god förståelse för ritning och konstruktion. Använder relevanta begrepp så som
byggtermer.
A:
Ritningen är mycket väl gjord och huset är mycket väl konstruerat och stämmer mycket
väl med ritningen, och eleven har även tillverkat eventuella tillbyggnader som skorsten,
veranda och altan och modellen är en så gott som exakt kopia av originalet med stor
detaljrikedom och hög finish.
Visar mycket god förståelse för ritning och konstruktion. Använder relevanta begrepp så
som byggtermer.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 15 av 22
Olika epoker olika byggnadsstilar
Antiken
Den grekiska antikens arkitektur
är arkitekturen i antikens Grekland. I likhet
med annan arkitektur från antiken är den
grekiska arkitekturen en viktig källa till
idéer för klassicismen, nyantik arkitektur
och nyklassicism. De första stora palatsen
byggdes på ön Kreta, men de förstördes av
en jordbävning. Efter den mykenska
kulturens fantastiska byggnadskonst blev
den grekiska arkitekturen ganska enkel både
material och form, men ändå fantastiska till
utseendet. När grekerna byggde vanliga bostadshus byggde grekerna det av lera och tegel
utan att tänka på snyggheten. Däremot lade de ner mycket tid på att skapa makalösa
snygga tempel. Parthenon byggdes mellan 447-438f. Kr. till ära åt staden Athens gudinna
Athena. Templet byggdes av 22 000 ton fin marmor. Arkitekturerna konstruerade templet
så att det skulle se lätt ut, trots all den tunga marmorn. Sedan smyckade konstnärer
templet med bl.a. statyer. Senare utvecklades en korintisk pelare med mycket mer
utsmyckning.
Medeltiden
Den svenska medeltiden beräknas ha pågått från omkring
år 1000 till 1520-talet, I början uppfördes alla byggnader i
städerna och på landet av trä. På 1000-talet började man
bygga kyrkor och kloster i romansk stil av grovt bearbetade
stenar. I och med gotiken ökade tegelanvändningen för
byggnader i Sverige. Till exempel byggdes domkyrkorna i
Uppsala, Västerås och Strängnäs i tegel, medan
domkyrkorna i Skara och Linköping uppfördes i kalksten.
Av de omkring 4 000 kyrkobyggnader som idag finns i
Sverige byggdes cirka 1 500 under medeltiden. Det finns
nästan inga andra profana byggnader kvar från denna tid.
Det är enbart några få hus i Stockholm, Lund och Visby,
samt ett antal ruiner, som finns bevarade av de byggnader
som byggdes före Gustav Vasas tid. Ett undantag är
ringmuren i Visby som är en av de bäst bevarande
ringmurarna i Europa. Även gatunätet i några städer utformades under medeltiden.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 16 av 22
Renässansen
Renässansens arkitektur härrör från perioden mellan början
av 1400- och tidigt 1600-tal i olika delar av Europa, där det
fanns en medveten återhämtning och utveckling av vissa
delar av grekiskt och romerskt tänkande och materiell
kultur. Stilistiskt följde renässansarkitekturen efter den
gotiska arkitekturen och efterträddes av barockarkitekturen.
Renässansstilen lägger tonvikten på symmetri, del,
geometri och delarnas regelbundenhet, så som de framgår
av antikens arkitektur, särskilt antik romersk arkitektur, av
vilka det finns många exempel kvar. Regelbundna
arrangemang av kolonner, pilastrar och avväxlingsbalkar,
liksom användningen av halvcirkelformade bågar,
halvrunda kupolvalv, nischer och ädikuler ersatte de mer
komplexa proportionella systemen och oregelbundna profiler som använts i de medeltida
gotiska byggnaderna.
I Sverige återstår idag främst slottsbyggnader i renässansstil och då främst de slott som
byggdes eller byggdes om av den då regerande Vasaätten, som exempelvis Kalmar slott,
Barocken (ca 1600 - 1715)
Barockens arkitektur influerades starkt av antikens arkitektur. Viktiga karakteristika för
barocken var att det skulle vara dramatiskt, rörelsefullt, tungt, pampigt och med många
kontraster. Det skulle vara överväldigande och teatraliskt.
Man ville, vilket är typiskt för epoken, bygga stora, imposanta byggnader för att inge
respekt och visa sin makt. Husfasader var ofta böljande för att förstärka kontrasten mellan
ljus och skugga, och nästan alltid hade man pelare och kolonner i fasaden och interiörerna.
Svulstiga, buktande ovaler symboliserar också barocken.
Fasaden till kyrkan Il Gesù (1571-1575) i Rom.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 17 av 22
http://sv.wikipedia.org/wiki/Barockarkitektur
Rokoko
Interiör i den cisterciensiska pilgrimskyrkan Birnau. Arkitekt: Peter Thumb, 1746-1749,
En mindre svulstig och storskalig men inte mindre dynamisk stil avlöste barocken.
Rokokon ägnade sig med stor omsorg åt
mer privata miljöer och kännetecknas av
exotiska motiv och organiska former. Den
nya stilen fyllde rummen med en väv av
energiska, skulpturala växtornament och
abstrakta, asymmetriska former (s.k.
rocaille).
Alla rumsliga delar smältes samman med
inredning och serviser till en enda
komposition i en mjukare pastellartad
färgskala.
I Tyskland hade krigen omöjliggjort stora
byggnadsprojekt. När fred och ekonomisk
återhämtning till slut kom började man uppföra byggnader i stil med den franska rokokon,
men i större skala. I Sverige finns fina sniderier på Stockholms slott och Kina slott vid
Drottningholms slott.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 18 av 22
Gustaviansk stil ca 1772 – 1810
Konstakademin i Stockholm ritades av Fredrik Blom.)
Stilen kännetecknas av strama former och
dekorationer inspirerade av antiken.[1]
Den gustavianska stilen innebar att man
sökte sig tillbaka till antika stilideal.
Rokokons asymmetriska ornamnent
försvann, och man plockade in antika
dekorelement som festonger, lagerkransar,
ymnighetshorn, löpande hund-bårder med
mera. De rokokomässigt S-formade
möbelbenen ersattes med raka runda och
kannelerade. Rokokons skala av pastellfärger ersattes av olika vita nyanser inspirerade av
marmor.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaviansk_stil
Jugend ca1880-1920
Gemensamt för jugendstilen inom arkitekturen var
en reaktion mot det historicistiska tänkandet.
Arkitekterna frigjorde sig från klassiska
kompositionsprinciper och utsmyckade
byggnaderna med en naturalistisk ornamentik som
utmärks av slingrande linjer och blom- och
växtmotiv. Många jugendbyggnader bär drag även av tidigare stilar och inom jugendstilen
kan såväl japanska och andra asiatiska drag.
Bakgrunden till Jugendstilens framväxt går att spåra även i brittisk kulturdebatt, där
företrädare för Arts and Crafts-rörelsen som Augustus Welby Pugin, senare följd av John
Ruskin och William Morris, där man betonat hantverksmässigheten och skaparkraften och
strävade att frigöra sig från äldre tiders stilar, som helt dominerat andra häften av 1800talet med olika nystilar. Under 1880-talet skapas en ny av böljande växtslingor, blommor,
bubblor och vågor utformad grafisk stil.
Byggnaderna var istället mycket rika på ornament, särskilt med inspiration från växtriket
eller människans anatomi.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend
Modernism och Nordisk klassicism
Modernism är en rörelse inom arkitektur som uppkom på 1920-talet. Denna ideologi var
dominerande inom arkitektur och stadsplanering under större delen av 1900-talet.
Rörelsen omfattar ett flertal olika stilar, bland annat funktionalism, brutalism och high
tech-arkitektur. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geometriskt enkel
arkitektur, fri från ornament då det är själva formerna och konstruktionen som står för det
arkitektoniska och konstnärliga värdet.
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 19 av 22
Funktionalism och moderna stilar
Funktionalism vardagligt även funkis, är en radikal stil inom arkitektur,
stadsbyggnadskonst och formgivning som formades i Europa främst under 1920- och 30talet.[1]
Funktionalismen är en av modernismens
olika yttringar. Byggnader skulle enligt
de funktionalistiska doktrinerna
utformas helt och hållet utifrån sin
funktion; att som tidigare komponera
och smycka ut fasader med klassiska
förebilder ansågs förlegat. De nya husen
fick släta, ljusa, oftast putsade och
odekorerade fasader, platta tak och
lådaktiga volymer uppbyggda av
grundläggande geometriska former (kub, rätblock, cylinder etc).
Från arkitekturen spred sig den funktionalistiska idén till gestaltningen av bruksföremål
som möbler, glas, keramik, metall, textil och slutligen till industridesignen. Många
föremål har blivit klassiker, exempelvis Wilhelm Wagenfelds bordslampa WG 24 eller
Ludwig Mies van der Rohes och Marcel Breuers berömda stålrörsmöbler.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionalism_%28arkitektur%29
Vad är orsaken till att vi har olika byggnadsstilar?
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Vad gjorde att vi prövade olika byggnadsmaterial?
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Vad gjorde att vi prövade olika byggnadsmaterial?
……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………..………………………………………………………………………
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 20 av 22
Teknik åk 8
Lektion 29-30 Att bygga hus s.107-108
Idag
Ser på stadens utveckling och byggandet.
 Genomgång boken
 Projekt
 Byggritningar
Introduktion till Byggritningar
a. Varför standard? Så alla förstår annars risk för missförstånd.
b. Byggritningar
i. Symboler
ii. Skala
iii. Fasadritning
iv. Planritning
2. Teori Byggprocessen
a. Olika skeden
i. Planering
ii. Projektering, Upphandling
iii. Schakt och markarbeten
iv. Stomresning
v. Installationer
vi. Inredning med golvläggning
vii. Måleri och slutstädning
b. Stadsplanering
i. Översiktsplan (nuvarande markanvändning och avsikter för framtiden)
ii. Detaljplan (karta över det aktuella planområdet)
iii. Demokratisk planprocess (allmänheten ska garanteras insyn)
iv. Miljökonsekvenser (naturresurser, naturmiljö och boendemiljö)
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 21 av 22
Besvara frågorna på s. 108
1. ……………………………………………………………………………………………
2. …………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
3 …………………………………………………………………………………………….
4 …………………………………………………………………………………………….
5 …………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
6 …………………………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………………
Teknik åk 8
Lektion 31 Projekt – Husbygge i skala
Bygga huset
Besvara frågorna på s. 112
1. ……………………………………………………………………………………………
2. …………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
Teknik åk 8
Lektion 32 Att bygga hus
Lektion 33 Att bygga hus s.104-106
Lektion 34 Att bygga hus s.104-106
Lektion 35 Klar för redovisning av projekt Bygga huset
Lektion 36 Avslutning
Senast utskrivet 2014-08-19 16:27:00
Skapat av miksva
Sidan 22 av 22