tema yrkesrollen Ny yrkesklassificering Svensk Yrkesklassificering är en nomenklatur som används för att klassificera svenska yrken. Ordet nomenklatur kommer ursprungligen från latinets ”nomen calo” som betyder ”genom namn sammankalla”. En nomenklatur är ett system av termer och beteckningar som används inom exempelvis ett fackområde. Eller en samling yrken inom ett yrkesområde, en yrkesgrupp. En läkare som kör taxi är till yrket taxichaufför.  Freja Werke arbetar på - Det görs undersökningar på det också, att folk hamnar i nåStatistiska Centralbyrån gorlunda rätt yrke med tanke på utbildning och erfarenhet. och just nu håller hon på med En del yrken är tydligt avgränsade. Ett exempel på det är taxiett projekt som uppdaterar den chaufförens och läkarens yrken i det tidigare exemplet. De är svenska yrkesklassificeringen. ganska lätta att ringa in. - SSYK är förkortning för Standard för Svensk - När det gäller de yrken på miljösidan är det ibland svårare. Yrkesklassificering. Projektet som jag arbetar med har pågått För att kunna skapa en yrkesgrupp så vill vi ha en så klar dei ungefär ett och ett halvt år. Arbetet vi gör baserar vi på en finition som möjligt för att kunna säga att det är just det här internationell förlaga som heter ISCO, International Standard yrket som en person har. Om man till exempel har arbetsuppClassification of Occupations. Klassifikationen av yrken angifter inom olika områden så blir det ibland jättesvårt att göra vänds för många olika områden. Det område jag jobbar med en sådan avgränsning. Vi blir beroende av de som är yrkeshandlar framför allt om statistik. Lönestatistik till exempel, verksamma för att göra den här yrkesklassificeringen. Vi har yrken delas in i grupper för att man ska försökt ha många kontakter utåt för att få kunna se vilka skillnader det finns melhjälp med definitioner på olika håll. - Uppmärksamheten kring miljölan dem. Ibland kan det vara svårt att Jobbar på olika sätt frågor har ökat på senare tid och skilja mellan yrke och utbildning. Men Det finns en internationell efterfrågan när därför vill man kunna undersöka för oss har du bara ett yrke när du utför det gäller yrkesklasser inom miljöområdet. hur det ser ut. arbetsuppgifterna i just det yrket. En läMan vill kunna mäta hur många det är som kare som kör taxi har yrket taxichaufför. jobbar inom yrkesgrupper på miljösidan. Läkarutbildningen är en yrkeskompetens - Uppmärksamheten kring miljöfrågor eller utbildning, inte hans yrke. har ökat på senare tid och därför vill man Flera användningsområden kunna undersöka hur det ser ut. Men det För att kunna definiera arbetsuppgifter finns också ett ökat miljötänk integrerat och för att kunna jämföra löner mellan i alla yrken som berör teknik och utveckolika yrken så samlar man ihop dem i grupper. Lönestatistiken ling. När det gäller att klassificera vilket yrke det ska vara så är ett stort område men det finns fler med intresse för yrkesarbetar vi väldigt olika i olika undersökningar. För vår del, vi klassificering. som uppdaterar yrkesregistret med lönestatistik och med hur - Det finns många frågor kring hälsa till exempel, man kan många som finns i ett yrke så frågar vi arbetsgivaren som då titta på hur hälsan avspeglas i olika yrken. När man gör stora får definiera vilka arbetsuppgifterna är. folk- och bostadsräkningar så undersöker man också vilket Det finns andra undersökningar, arbetskraftsundersökningen yrke folk har. Det finns syften kring att göra prognoser för att är ett exempel. Där är det arbetstagarna som själva får svara se vilka yrken det kommer att saknas kompetens för framöpå frågor om vilket yrke de har och vilka arbetsuppgifterna är ver. Det är användbart när man ska dimensionera utbildningar och intervjuaren som kodar in yrket i en yrkesgrupp. för att täcka de behov som man tror kommer att finnas fram- - I den undersökningen jobbar vi väldigt mycket med benämöver. I projektet har vi samarbetat med Arbetsförmedlingen ningar. Inom ett yrke kan det finnas en uppsjö av sådana. Vi och de har intresse i att använda yrken som en gemensam har en databas där vi har styrt olika benämningar mot ett nämnare när arbetsgivare söker personal med en viss kompe- visst yrke. Men om vi upplever att det är osäkert ber vi pertens och arbetssökande som har en viss kompetens söker ett sonen att själv beskriva sina arbetsuppgifter och sedan får visst jobb, då har man själva yrket som en matchning. det gå till en särskild kodning. Koderna försöker vi bestämma utifrån arbetsuppgifterna för att definiera vilket yrke det ska Svårt att definiera ibland vara. Ett yrke definieras alltså av de arbetsuppgifter som utförs. En Statlig och kommunal klassifikation person kan ha en viss kompetens och en viss erfarenhet men det kan inte kallas hans eller hennes yrke förrän arbetsuppgif- Yrken i statlig sektor har en egen klassificering som heter BESTA. terna utövas. 6 Miljö & Hälsa n u mm e r 2 2012 - Staten använder aldrig SSYK så i deras fall får vi översätta kodningen som de har till vårt system. Kommuner och landsting har också en egen klassificering som heter AID. SKL översätter den till SSYK så när vi gör lönestatistik för kommunerna använder vi bara SSYK. Det blir alltid mer eller mindre bra när man nycklar, eller översätter, från en klassifikation till en annan eftersom det inte blir direktkodat på källan. En översättning blir alltid en tolkning men det finns färdiga översättningar. Vi sitter inte och tvekar från fall till fall när vi gör det här. EU och ISCO I EU använder man en grundläggande klassificering som heter ISCO, International Standard Classification of Occupations. Statistiska Centralbyrån har anpassat den efter svensk arbetsmarknad. - Den förra hette ISCO 88 eftersom den kom 1988. Nu har man gått över till ISCO 08 som kom 2008. Olika länder inom EU har gjort på väldigt olika sätt. Men alla länder ska redovisa centralt. Till exempel Storbritannien och Frankrike har helt egna klassifikationer och de översätts till ISCO på samma sätt som vi översätter SKLs till SSYK. Mellan ISCO 88 och ISCO 08 har det gått tjugo år och inom vissa yrkesområden har det hänt jättemycket under den här tiden. - Ja IT är ett sådant område och även miljöområdet. Ett annat område som man också har tittat särskilt på vid uppdateringen är yrkesområden som man uppfattar som väldigt kvinnodominerade. Ett exempel är administrativa yrken. Man har valt att göra så för att yrkesgrupper som är traditionellt manliga har högre detaljeringsgrad. Det finns fler uppdelningar på yrken som varit mer mansdominerade helt enkelt. Det är för att försöka få bukt med det som man har tittat mer på yrken där många kvinnor är sysselsatta. Skapat struktur med koder och rubriker Freja och hennes kollegor arbetar just nu med att skapa en ny klassifikation. - Först gjorde vi en struktur med alla koder och rubriker på yrken vi vill åstadkomma. Nu håller vi på med att skriva definitionstexter för varje yrke. Nästa steg som inte ingår i det här projektet är att implementera klassifikationen. Arbetssätten kommer att bli väldigt olika beroende på var den ska användas. Arbetsförmedlingen räknar till exempel med att börja kunna använda den nya klassificeringen i sin matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande nästa år, 2013. För SCB:s räkning går det förhållandevis enkelt att gå över till en ny nomenklatur i en undersökning där vi själva frågar individen om arbetsuppgifterna. Där vi ber arbetsgivarna om att sätta koder på sina anställda tar det längre tid eftersom det blir mer att tänka på då. I det fallet kan det nog ta ett några år innan man kan få en övergripande statistik. Vår målsättning är att vara klara med hela och strukturen den sista mars. Just nu är vi i sluttampen med att skriva definitioner på arbetsuppgifter i de olika yrkena. Varje yrkesklass får väldigt korta definitioner, det handlar om fyra fem rader. Cicci Wik [email protected] Saco, Sveriges akademikers centralorganisation och Sacoförbunden fick tillfälle att yttra sig över den förslaget till den nya strukturen för SSYK, SSYK 12. Gunnar Wetterberg som är ansvarig för Sacos samhällspolitiska avdelning , han ingår också i Sacos kansliledning har undertecknat ett remissvar där man kan läsa följande: Vi kan inledningsvis konstatera att samarbetet med SCB (och Arbetsförmedlingen) har varit konstruktivt. För många av Sacoförbundens yrkesgrupper är förslaget till ny SSYK, SSYK 12, en klar förbättring jämfört med den nuvarande, SSYK 96. SSYK 12 är bättre anpassad till förhållandena på dagens svenska arbetsmarknad och Sacoförbundens yrkesgrupper jämfört med SSYK 96. Det finns dock fortfarande brister inom vissa områden. Två generella problem kvarstår vad gäller strukturen i SSYK 12: Klassificeringen av chefer/ledningsarbete Övergripande kan vi konstatera att indelningen av chefer är för grov för att vara användbar. Det går t ex inte att urskilja olika typer av chefer utifrån befattningsnivå, bortsett från de allra högsta cheferna som har egna yrkesklasser. I SSYK 96 finns en indelning av ledningsarbete efter större och mindre enheter/företag. Den indelningen har tagits bort eftersom man haft problem med implementeringen. SSYK 12 innebär en ännu grövre chefsindelning än SSYK 96. Indelningen av chefer i SSYK 12 är en blandning av funktion och bransch. Principerna för indelningen är otydliga. Vissa yrkesklasser omfattar mycket stora grupper, andra är mycket små. Chefer inom privat tjänstesektor är speciellt svåra att urskilja. Det är endast grupp-/arbetsledare inom bygg, anläggning, gruva, tillverkning och gruppledare för kontorspersonal som kan urskiljas i SSYK 12. Övriga grupp-/arbetsledare, t ex inom yrken med krav på akademisk examen eller motsvarande kunskaper kan inte urskiljas överhuvudtaget. Sammantaget är det svårt att se de bärande principerna för indelningen av chefer. De bör vara tydligare och mer konsekventa. 2/2 SSYK är den yrkesklassificering som omfattar hela arbetsmarknaden och den används inom olika områden för utredningar och statistikredovisningar. Chefsindelningen i SSYK 12 blir inte användbar för t ex lönestatistiska ändamål eller i olika typer av utredningar, t ex för belysning av könsstrukturen på arbetsmarknaden. Vi har tidigare lämnat synpunkter om chefsklassificeringen till SCB men frågan om chefsindelning är viktig och vi efterlyser därför en grundligare utredning för hur en bättre chefsindelning kan byggas upp. Indelning i yrkesområden (2 och 3) Istället för att, som Saco och Sacoförbunden tidigare föreslagit, flytta alla yrkesklasser med en kvalifikationsnivå motsvarande en akademisk examen eller motsvarande kunskaper, från yrkesområde 3 till 2, har en annan väg valts i SSYK 12. Vissa av yrkesklasserna har förvisso flyttats till yrkesområde 2 i det nya förslaget men andra ligger kvar i yrkesområde 3. Istället har kvalifikationskraven ändrats. Så här beskrivs de i SSYK 12: Inom yrkesområde 2 kräver de flesta yrken utbildning på forskar-, magister eller masternivå eller motsvarande kunskaper. Inom yrkesområde 3 kräver de flesta yrken kandidatnivå eller motsvarande kunskaper. Gränsdragningsproblem mellan yrkesområde 2 och 3 är inte lösta i det nya förslaget. Flera yrken och befattningar är snarlika oavsett examensnivå (master, magister eller kandidatexamen) och användning och tolkning av systemet försvåras när man väljer att dra gränsen på detta sätt. Yrkesområde 3 omfattar ett vidare kvalifikationsbegrepp i SSYK 12 och rymmer yrkesgrupper med stor spridning vad gäller kvalifikationskrav. Det finns grupper inom yrkesområde 3 som ligger långt ifrån kvalifikationskraven (kandidatexamen eller motsvarande kunskaper). Det blir då otydligt för dem som ska använda systemet vilka yrkesgrupper som egentligen avses. Miljö & Hälsa nummer 2 2012 7