Ny yrkesklassificering

tema yrkesrollen
Ny yrkesklassificering
Svensk Yrkesklassificering är en nomenklatur som används för att klassificera
svenska yrken. Ordet nomenklatur kommer ursprungligen från latinets ”nomen
calo” som betyder ”genom namn sammankalla”. En nomenklatur är ett system
av termer och beteckningar som används inom exempelvis ett fackområde.
Eller en samling yrken inom ett yrkesområde, en yrkesgrupp. En läkare som kör
taxi är till yrket taxichaufför.

Freja Werke arbetar på
- Det görs undersökningar på det också, att folk hamnar i nåStatistiska Centralbyrån
gorlunda rätt yrke med tanke på utbildning och erfarenhet.
och just nu håller hon på med
En del yrken är tydligt avgränsade. Ett exempel på det är taxiett projekt som uppdaterar den chaufförens och läkarens yrken i det tidigare exemplet. De är
svenska yrkesklassificeringen.
ganska lätta att ringa in.
- SSYK är förkortning för Standard för Svensk
- När det gäller de yrken på miljösidan är det ibland svårare.
Yrkesklassificering. Projektet som jag arbetar med har pågått
För att kunna skapa en yrkesgrupp så vill vi ha en så klar dei ungefär ett och ett halvt år. Arbetet vi gör baserar vi på en
finition som möjligt för att kunna säga att det är just det här
internationell förlaga som heter ISCO, International Standard
yrket som en person har. Om man till exempel har arbetsuppClassification of Occupations. Klassifikationen av yrken angifter inom olika områden så blir det ibland jättesvårt att göra
vänds för många olika områden. Det område jag jobbar med
en sådan avgränsning. Vi blir beroende av de som är yrkeshandlar framför allt om statistik. Lönestatistik till exempel,
verksamma för att göra den här yrkesklassificeringen. Vi har
yrken delas in i grupper för att man ska
försökt ha många kontakter utåt för att få
kunna se vilka skillnader det finns melhjälp med definitioner på olika håll.
- Uppmärksamheten kring miljölan dem. Ibland kan det vara svårt att
Jobbar på olika sätt
frågor har ökat på senare tid och
skilja mellan yrke och utbildning. Men
Det finns en internationell efterfrågan när
därför vill man kunna undersöka
för oss har du bara ett yrke när du utför
det gäller yrkesklasser inom miljöområdet.
hur det ser ut.
arbetsuppgifterna i just det yrket. En läMan vill kunna mäta hur många det är som
kare som kör taxi har yrket taxichaufför.
jobbar inom yrkesgrupper på miljösidan.
Läkarutbildningen är en yrkeskompetens
- Uppmärksamheten kring miljöfrågor
eller utbildning, inte hans yrke.
har ökat på senare tid och därför vill man
Flera användningsområden
kunna undersöka hur det ser ut. Men det
För att kunna definiera arbetsuppgifter
finns också ett ökat miljötänk integrerat
och för att kunna jämföra löner mellan
i alla yrken som berör teknik och utveckolika yrken så samlar man ihop dem i grupper. Lönestatistiken ling. När det gäller att klassificera vilket yrke det ska vara så
är ett stort område men det finns fler med intresse för yrkesarbetar vi väldigt olika i olika undersökningar. För vår del, vi
klassificering.
som uppdaterar yrkesregistret med lönestatistik och med hur
- Det finns många frågor kring hälsa till exempel, man kan
många som finns i ett yrke så frågar vi arbetsgivaren som då
titta på hur hälsan avspeglas i olika yrken. När man gör stora
får definiera vilka arbetsuppgifterna är.
folk- och bostadsräkningar så undersöker man också vilket
Det finns andra undersökningar, arbetskraftsundersökningen
yrke folk har. Det finns syften kring att göra prognoser för att
är ett exempel. Där är det arbetstagarna som själva får svara
se vilka yrken det kommer att saknas kompetens för framöpå frågor om vilket yrke de har och vilka arbetsuppgifterna är
ver. Det är användbart när man ska dimensionera utbildningar och intervjuaren som kodar in yrket i en yrkesgrupp.
för att täcka de behov som man tror kommer att finnas fram- - I den undersökningen jobbar vi väldigt mycket med benämöver. I projektet har vi samarbetat med Arbetsförmedlingen
ningar. Inom ett yrke kan det finnas en uppsjö av sådana. Vi
och de har intresse i att använda yrken som en gemensam
har en databas där vi har styrt olika benämningar mot ett
nämnare när arbetsgivare söker personal med en viss kompe- visst yrke. Men om vi upplever att det är osäkert ber vi pertens och arbetssökande som har en viss kompetens söker ett
sonen att själv beskriva sina arbetsuppgifter och sedan får
visst jobb, då har man själva yrket som en matchning.
det gå till en särskild kodning. Koderna försöker vi bestämma
utifrån arbetsuppgifterna för att definiera vilket yrke det ska
Svårt att definiera ibland
vara.
Ett yrke definieras alltså av de arbetsuppgifter som utförs. En
Statlig och kommunal klassifikation
person kan ha en viss kompetens och en viss erfarenhet men
det kan inte kallas hans eller hennes yrke förrän arbetsuppgif- Yrken i statlig sektor har en egen klassificering som heter
BESTA.
terna utövas.
6  Miljö & Hälsa
n u mm e r
2 2012
- Staten använder aldrig SSYK så i deras fall får vi översätta kodningen som de har till vårt system. Kommuner och
landsting har också en egen klassificering som heter AID.
SKL översätter den till SSYK så när vi gör lönestatistik för
kommunerna använder vi bara SSYK. Det blir alltid mer
eller mindre bra när man nycklar, eller översätter, från en
klassifikation till en annan eftersom det inte blir direktkodat på källan. En översättning blir alltid en tolkning men
det finns färdiga översättningar. Vi sitter inte och tvekar
från fall till fall när vi gör det här.
EU och ISCO
I EU använder man en grundläggande klassificering
som heter ISCO, International Standard Classification of
Occupations. Statistiska Centralbyrån har anpassat den
efter svensk arbetsmarknad.
- Den förra hette ISCO 88 eftersom den kom 1988. Nu har
man gått över till ISCO 08 som kom 2008. Olika länder
inom EU har gjort på väldigt olika sätt. Men alla länder
ska redovisa centralt. Till exempel Storbritannien och
Frankrike har helt egna klassifikationer och de översätts
till ISCO på samma sätt som vi översätter SKLs till SSYK.
Mellan ISCO 88 och ISCO 08 har det gått tjugo år och
inom vissa yrkesområden har det hänt jättemycket under
den här tiden.
- Ja IT är ett sådant område och även miljöområdet. Ett
annat område som man också har tittat särskilt på vid
uppdateringen är yrkesområden som man uppfattar som
väldigt kvinnodominerade. Ett exempel är administrativa
yrken. Man har valt att göra så för att yrkesgrupper som
är traditionellt manliga har högre detaljeringsgrad. Det
finns fler uppdelningar på yrken som varit mer mansdominerade helt enkelt. Det är för att försöka få bukt med
det som man har tittat mer på yrken där många kvinnor
är sysselsatta.
Skapat struktur med koder och rubriker
Freja och hennes kollegor arbetar just nu med att skapa
en ny klassifikation.
- Först gjorde vi en struktur med alla koder och rubriker på yrken vi vill åstadkomma. Nu håller vi på med att
skriva definitionstexter för varje yrke. Nästa steg som
inte ingår i det här projektet är att implementera klassifikationen. Arbetssätten kommer att bli väldigt olika
beroende på var den ska användas. Arbetsförmedlingen
räknar till exempel med att börja kunna använda den nya
klassificeringen i sin matchning mellan arbetsgivare och
arbetssökande nästa år, 2013. För SCB:s räkning går det
förhållandevis enkelt att gå över till en ny nomenklatur i
en undersökning där vi själva frågar individen om arbetsuppgifterna. Där vi ber arbetsgivarna om att sätta koder
på sina anställda tar det längre tid eftersom det blir mer
att tänka på då. I det fallet kan det nog ta ett några år
innan man kan få en övergripande statistik. Vår målsättning är att vara klara med hela och strukturen den sista
mars. Just nu är vi i sluttampen med att skriva definitioner på arbetsuppgifter i de olika yrkena. Varje yrkesklass
får väldigt korta definitioner, det handlar om fyra fem
rader.
Cicci Wik
[email protected]
Saco, Sveriges akademikers centralorganisation och Sacoförbunden fick tillfälle att yttra sig över den förslaget till den nya strukturen för SSYK, SSYK 12. Gunnar Wetterberg som är ansvarig för Sacos
samhällspolitiska avdelning , han ingår också i Sacos kansliledning
har undertecknat ett remissvar där man kan läsa följande:
Vi kan inledningsvis konstatera att samarbetet med SCB (och
Arbetsförmedlingen) har varit konstruktivt. För många av Sacoförbundens yrkesgrupper är förslaget till ny SSYK, SSYK 12, en klar
förbättring jämfört med den nuvarande, SSYK 96. SSYK 12 är bättre
anpassad till förhållandena på dagens svenska arbetsmarknad och
Sacoförbundens yrkesgrupper jämfört med SSYK 96. Det finns dock
fortfarande brister inom vissa områden.
Två generella problem kvarstår vad gäller strukturen i SSYK 12:
Klassificeringen av chefer/ledningsarbete
Övergripande kan vi konstatera att indelningen av chefer är för
grov för att vara användbar. Det går t ex inte att urskilja olika typer
av chefer utifrån befattningsnivå, bortsett från de allra högsta cheferna som har egna yrkesklasser.
I SSYK 96 finns en indelning av ledningsarbete efter större och mindre enheter/företag. Den indelningen har tagits bort eftersom man
haft problem med implementeringen. SSYK 12 innebär en ännu
grövre chefsindelning än SSYK 96.
Indelningen av chefer i SSYK 12 är en blandning av funktion och
bransch. Principerna för indelningen är otydliga. Vissa yrkesklasser
omfattar mycket stora grupper, andra är mycket små. Chefer inom
privat tjänstesektor är speciellt svåra att urskilja.
Det är endast grupp-/arbetsledare inom bygg, anläggning, gruva,
tillverkning och gruppledare för kontorspersonal som kan urskiljas
i SSYK 12. Övriga grupp-/arbetsledare, t ex inom yrken med krav på
akademisk examen eller motsvarande kunskaper kan inte urskiljas
överhuvudtaget.
Sammantaget är det svårt att se de bärande principerna för indelningen av chefer. De bör vara tydligare och mer konsekventa. 2/2
SSYK är den yrkesklassificering som omfattar hela arbetsmarknaden och den används inom olika områden för utredningar och statistikredovisningar. Chefsindelningen i SSYK 12 blir inte användbar
för t ex lönestatistiska ändamål eller i olika typer av utredningar, t
ex för belysning av könsstrukturen på arbetsmarknaden.
Vi har tidigare lämnat synpunkter om chefsklassificeringen till SCB
men frågan om chefsindelning är viktig och vi efterlyser därför en
grundligare utredning för hur en bättre chefsindelning kan byggas
upp.
Indelning i yrkesområden (2 och 3)
Istället för att, som Saco och Sacoförbunden tidigare föreslagit,
flytta alla yrkesklasser med en kvalifikationsnivå motsvarande en
akademisk examen eller motsvarande kunskaper, från yrkesområde
3 till 2, har en annan väg valts i SSYK 12. Vissa av yrkesklasserna har
förvisso flyttats till yrkesområde 2 i det nya förslaget men andra
ligger kvar i yrkesområde 3. Istället har kvalifikationskraven ändrats.
Så här beskrivs de i SSYK 12:
Inom yrkesområde 2 kräver de flesta yrken utbildning på forskar-,
magister eller masternivå eller motsvarande kunskaper.
Inom yrkesområde 3 kräver de flesta yrken kandidatnivå eller motsvarande kunskaper.
Gränsdragningsproblem mellan yrkesområde 2 och 3 är inte lösta
i det nya förslaget. Flera yrken och befattningar är snarlika oavsett
examensnivå (master, magister eller kandidatexamen) och användning och tolkning av systemet försvåras när man väljer att dra
gränsen på detta sätt.
Yrkesområde 3 omfattar ett vidare kvalifikationsbegrepp i SSYK 12
och rymmer yrkesgrupper med stor spridning vad gäller kvalifikationskrav. Det finns grupper inom yrkesområde 3 som ligger långt
ifrån kvalifikationskraven (kandidatexamen eller motsvarande
kunskaper). Det blir då otydligt för dem som ska använda systemet
vilka yrkesgrupper som egentligen avses.
Miljö & Hälsa nummer 2 2012
 7