NYHETSBREV oktober 2012 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Det krävs många i god samverkan – inte minst kring den som drabbats av stroke. KunskapsDELTA delaktig i strokeutbildning Samverkan extra viktig vid svår sjukdom I Sverige insjuknar 30 000 personer varje år i vad vi kallar stroke, samlingsnamnet för hjärninfarkt och hjärnblödning. Hälften av dem dör eller får svåra funktionshinder. Stroke är nummer tre bland de sjukdomar som orsakar död och nummer ett när det handlar om svåra förvärvade hjärnskador. Vården av dessa människor kräver stora och långsiktiga insatser från många. Det är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den kroppsliga sjukvården och kostar samhället cirka 14 miljarder kronor varje år. DAGEN DÅ STROKEUTBILDNINGEN avslutades hälsade förbundschef Ola Andersson välkommen till ”Hisingens gömda juvel”, det vill säga till naturområdet kring Kvillebäcken, på väg att bli ett vårdat naturskönt område där förhoppningsvis grön rehab kommer att ha sin plats så småningom. Mängder av fågelarter har redan hittat dit! DELTA spelar roll i utvecklandet och har fått personer i arbete i de insatser som gjorts för att ge Hisingsborna en egen plats för friluftsliv och återhämtning. Förutom de uppenbara skadorna lider många insjuknade av dolda funktionsnedsättningar som till exempel extrem trötthet, koncentrationssvårigheter och humörsvängningar. En sjukdom som drabbar olika och som det inte finns något komplett facit att vårda efter. De flesta som får stroke är äldre men tjugo procent är fortfarande i yrkesverksam ålder. – Av dessa orsaker finns stora behov av samverkan. Utan samverkande team blir inte vården bra vare sig på vård- eller rehabiliteringssidan, menar Christian Blomstrand, professor i neurologi och strokespecialist på Sahlgrenska akademin. – Bredda kunskapen så får vi bättre team! Och det är vad som håller på att hända på Hisingen. Tillsamman med Västa Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Göteborgs Universitet har DELTA varit med och under våren utbildat informationsbärare inom kommun, primärvård, försäkringskassa och arbetsförmedling. Socialsekreterare, bostödjare, personliga assistenter, sjukgymnaster, habiliteringsassistenter, undersköterskor, samordnare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare har under fem heldagar fått en gedigen basutbildning av strokespecialisten Blomstrand som också höll i examinationen i slutet av september. Då skulle StrokeNålen erövras genom ett kunskapsprov och gruppvisa redovisningar av fallbeskrivningar där gruppernas olika kompetenser samverkar för en god vård. – Ett klockrent DELTA-projekt, tycker Christian Blomstrand som berättar att detta är en unik satsning som blivituppmärksammad på flera håll i landet och som nu gjort att Hisingen ligger lite före. Efter att ha lyssnat till gruppernas examinationsberättelser så konstaterade en stolt kursledare att det kommer mycket kraft ur de blandade och samverkande grupperna. Beskrivningarna har visat på dilemman och etiska funderingar, besvärligheter och tapp av information mellan de berömda stolarna. De har pekat på insatser som kan ge upphov till rädsla och missförstånd, men också risker med att göra ”för mycket” eller missuppfatta akut sorg som depression. Det finns en lång rad av fällor som det är lätt att trampa i om inte samverkan är en självklar del i vård, omsorg och rehabilitering. • Går det att skapa ett hållbart kompletterande arbetsliv? – Det är en utmaning men jag tror på det, är det trygga svaret från samordnare Hans Troedsson som jobbat med arbetsmarknadsfrågor i 30 år. Nu har han undersökt förutsättningarna att utveckla arbetsmarknaden samtidigt som arbetslösa får jobb. Intervjuer med en lång rad parter – myndigheter, arbetsgivare, fackföreningar, sociala kooperativ – har gett vid handen att samtliga anser det vara en bra idé att ta fram en arbetsmodell för hur det ska gå till. – Ett hållbart kompletterande arbetsliv behövs. För i Sverige saknas inte arbetsuppgifter; det finns massor av arbete som idag görs på övertid av överkvalificerad personal. – Det sägs att vi inte har råd att bemanna äldreomsorg, skolor eller vård. Däremot anser vi oss ha råd att försörja långtidsarbetslösa, säger Hans Troedsson förbluffat. Enligt Troedsson har samhället under de senaste tjugo åren förändrats i den riktning som gör att färre personer förväntas göra mer. Som exempel kan man ta läkarna som tvingades ta över de uppgifter som traditionellt tagits hand om av läkarsekreterare. Och lagerarbetare, vaktmästare, biträden och assistenter av olika slag gjordes ”överflödiga” genom att överkvalificerade förväntades utföra uppgifterna i förhoppning att det skulle bli mer effektivt. Det blev det inte. Forskning visar bland annat att antal vårdtimmar minskat för att vårdpersonal gör en massa ”icke-vård” och att skolans undervisningstimmar är färre för att lärarna är upptagna med uppenbara vaktmästarsysslor. – Om man samordnar på ett vettigt sätt så kan de mindre kvalificerade uppgifterma överlämnas till personer som av olika orsaker har svårt att komma in på arbetsmarknaden och idag har försörjningsstöd. Det skulle utveckla arbetsmarknaden och bli den olja som får samhällsmaskineriet att fungera mera gnisselfritt, är Hans Troedssons uppfattning. Ordet hållbarhet betyder här att det kompletterande arbetslivet inte handlar om tillfälliga insatser. Det är ordinarie arbeten som varaktigt behöver utföras till avtalade löner. Begreppet ”B-arbetsmarknad” är med andra ord inte tillämpbart! Detta nya utvecklingsarbete inom DELTA går vidare genom att äldreomsorg, förskola och grundskola på Hisingen ser över vad det skulle behöva för arbetskraft. Sen ska jobben matchas mot lämpliga långtidsarbetslösa personer, introduktioner ska göras och jobb utföras. I juni nästa år får vi veta hur denna mer eller mindre unika utveckling fallit ut. • DISA: bättre än förväntat! DISA är en DELTA-aktivitet som erbjuder coachning till unga Hisingsbor med psykiatrisk diagnos och aktivitetsersättning. Det handlar om individuell stöttning för att öka aktivitetsförmågan inför steget att få ett arbete. I DISAs delårsrapport för januari–augusti 2012 konstaterar handläggare Eva Göransson Lycke och aktivitetscoach Annika Brännberg att rehabiliteringen i DISA blir betydligt mer framgångsrik i de fall där de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar och visar engagemang. Och det gör de tydligen ganska ofta för DISA fungerar bra. Många av deltagarna har gått vidare till arbete, studier eller är på god väg mot en ny framtid. – Vi gör verkligen skillnad! Och RIn DIS G G äR det går mycket än vi kunde föA bättre har -hand nA! tfn lä 0 0 ggar ch e Ev akt 1vi -11 startade. reställa osspoånär En absolut 031 ivitets 9 56 a Gör 6 ans c -36 son 7 9 oach 5, Ma 48 Lyc rtin vi kan 4. ke arbeta framgångsfaktor är att Lar sso n sv ara r deltalångsamt, för ju lugnare våra gare kan känna sig, desto bättre blir resultatet. Eva betonar också vikten av att man i DISA arbetar helt och hållet individuellt, utgående från vad var och en vill. DIS A vilk erbju e akt t inne der ak iv b arb itetsfö är ind tivitets e c Em te. Co rmåga ividue oach n plo ym achnin n infö ll stött ing, ent Delt -me gen g r stege ning a örs t t tod För agare iken enli att få t öka s få gt S e . kos äkring r skr upp tt iv t s att nader kassa a på orte ett n lä förb vid d sa m a ättr DIS a ar ktivite nar er mtyck Aä e s t bet för r sför er som ättnin och Ind en fö g m syft fö åga ersä ivid rko ar t r . r u ill me ttning ell Sa tning ll a m Soc an Fö och är verk v Delt r a ia a kom l Res säkrin ett gem n krin uppd g r u g form mun. rsförv skassa ensam Aktiv ag U it a n förb 2010 ppdr ltning Hisin t uppd etsag , g und ra in et G finans et star om G en och g ie t ö a öte bor rat av de i p tebor g gH r S isin amord ojekt- s gen n Delt ingsa. – Ingen behöver anpassa sig till en grupp, utan deltagarna känner själva att de styr, med oss som hjälpare. Vetskapen om att ingen blir utslängd efter en viss tid ger välbehövlig trygghet. • är Du n har ånstan akt en psy s mell ivit a etse kiatris n 19 rsät k di och DIS 2 tnin agn nyt A kan os o 9 år, g . t fö v ch r di ara v äge g. n ti ll n ågo t Missgynnad grupp får stöd av starkt team Man räknar med att det finns omkring 800 personer på Hisingen som är sjuka långtidsberoende klienter hos socialtjänsten och lider av smärta sen lång tid tillbaka. – Det är en utsatt och underprivilegierad grupp som vi nu vänder oss till med ett multimodalt rehabteam – med inriktning på smärta – som kan göra kunskapsintensiva insatser utifrån sju olika professioner, berättar samordnare Christian Brunsson. Det viktiga målet är att deltagarna ska få arbete, sysselsättning eller börja studera. Och inte tillfälligt utan långsiktigt, är tanken, vilket forskning visar är möjligt. Till det kommer deltagaren sannolikt att höja sin livskvalitet. – Jag är optimistisk om att teamet kommer att göra skillnad för våra deltagare, säger projektledaren som menar att team som detta – med lika bred kompetens – är en bristvara. Om det överhuvudtaget finns några fler. KBT-terapeut. Till detta kommer funktionen kallad coworker. Det betyder att deltagaren får en teammedlem som stöttar och inte släpper taget förrän målet är uppnått. – Vi fortsätter tills vi tillsammans har hittat en hållbar lösning, försäkrar Christian Brunsson, väl medveten om att det kan ta lång tid att komma tillbaka för en människa som länge varit borta från arbetsmarknaden. – Att lära sig att hantera sitt liv kan vara smärtsamt och är en tuff uppgift. Men hos oss möter deltagarna människor som verkligen lyssnar och försöker förstå. Det kanske aldrig har hänt dem tidigare. 800 De som arbetar kring varje deltagare är sjukgymnast, arbetsterapeut, specialistläkare i psykiatri, psykolog med utredningskompetens, arbetskonsulent. syokonsulent och De 800 personerna som utgör målgruppen kostar idag närmare 66 miljoner kronor i försörjningsstöd under ett år och utgör en tredjedel av Hisingens samtliga långtidsberoende socialbidragstagare i åldrarna 18-64 år. Beräknad kapacitet för det multimodala teamet är cirka 40 deltagare per år. Om alla 40 kommer i arbete på grund av projektet blir inbesparingen 3,3 miljoner kronor på ett år. Och då är minskad sjukvårds- och medicinkonsumtion och minskade handläggningskostnader på arbetsförmedling och socialtjänst oräknade. Liksom tillskottet av nya skatteintäkter. Och inte minst: värdet av ökat välbefinnande hos 40 Hisingsbor. • Bråttom till fördjupningen! I höst bjuder DELTA in till fördjupning. Det är kurserna ”Orientering till missbrukspsykologi” och ”Riskbruk, missbruk och beroendelära”. Varje kurs omfattar två dagar med webb-föreläsningar och gemensamma diskussioner om innehållet. Studiematerial ingår. ”Orientering till missbrukspsykologi” hålls tisdag den 6/11 och tisdag den 20/11. Båda dagarna klockan 8.3016.30. ”Riskbruk, missbruk och beroendelära” hålls fredag den 9/11 och fredag den 23/11. Båda dagarna klockan 8.3016.30. Platsen är Försäkringskassan, Vågmästaregatan 1 D, plan 3 och det kan finnas platser kvar. Kontakta Keith Alsterlind, tfn 366 75 26, genast! Eller maila: [email protected]. se. Kurserna riktar sig till personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, försäkringskassa och arbetsförmedling som möter personer med riskbruk, missbruk och beroende. Tydligare fokus på samverkan utifrån vetenskaplig grund Förbundschef Ola Andersson, hur ser inriktningen ut för DELTA under 2013? – Styrelsen vill att vi – förutom arbetet i alla våra verksamheter naturligtvis – fokuserar på att mer systematiskt arbeta enligt befintliga vetenskapliga resultat om samverkan. I akt och mening för att nå de allra bästa förutsättningarna för arbetet. Forskningen har kommit fram till – mycket kort och enkelt uttryckt – att de bästa villkoren för skapande av god samverkan kräver tillit mellan inblandade myndigheter, tydlighet om uppdrag och mål samt tillgång till goda ledare med förmåga att se stort och brett; ”hela bilden”. – Detta är, i praktiken, inga nyheter för oss, men det kan nu innebära att vi gör oss ännu mer medvetna om den teoretiska och vetenskapliga grunden till hur vi praktiskt arbetar. Det handlar bland annat om att, till våra chefer och ledare, förmedla mer kunskap i vad samverkan verkligen kräver, kommenterar Ola Andersson. – Vi ska också skaffa insikter om vilka arbetssätt som passar för olika behov och i olika sammanhang samt värna det öppna klimatet där tilliten är stark. En översyn av mål- och uppdragsformuleringar kommer också att göras: – Vi fortsätter att utgå från personalens erfarenheter om lämpliga arbetssätt, insatser och organisering, säger Ola som nu ser fram emot att förvandla tankar till verkstad. Under 2013 tar DELTA ytterligare några steg för att främja och stärka samverkan. Nu med mer systematik utifrån vetenskapliga teorier. DELTA är ett mångtydigt begrepp som kan stå för DELTA (DEL-TA) eller deltamynnningen som bildas kring Hisingen av Nordre älv och Göta älv. Delta är också det matematiska tecknet för skillnad. DELTA gör skillnad. Om DELTA PÅ HISINGEN HAR VI EN LÅNG TRADITION av att utveckla samverkan mellan myn- digheter. Sedan 1997 har vi ”DELTA-samverkan” där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen kan erbjuda en helhetssyn på personer mellan 16 och 64 år som står utanför arbetsmarknaden eller som har önskemål och behov som inte kan uppfyllas i de enskilda myndigheterna. DELTA ägs av myndigheterna och har en gemensam styrelse: LEDAMÖTER Bertil Lidfeldt, Arbetsförmedlingen, ordförande; Elise Norberg Pilhem (V), regionen; vice ordförande; Eva Svensson, Försäkringskassan; Gunilla Dörner Buskas (S), kommunen ERSÄTTARE Anders Östling, Arbetsförmedlingen; Mariella Olsson (FP), regionen; Gunnel Amonsson, Försäkringskassan; Lennart Duell (FP), kommunen KONTAKT DELTA finns på flera adresser på Hisingen med ett samlande kansli på Vågmästaregatan 1 D, postadress Box 8813, 402 71 Göteborg. På kansliet finns förbundschef Ola Andersson, tfn 031 366 66 95, [email protected] Cecilia Abrahamsson, tfn 031 366 66 96, [email protected] För kontakt med aktiviteterna, gå in på hemsidan www.samordningsdelta.se för aktuella uppgifter. HÄSSEL & PALM Så ökar vi välfärden – Hisingsborna mår bättre och vi utnyttjar resurserna mer effektivt.