1. No category

Lathund till källhänvisningar
Att tänka på
När man skriver ett arbete är det viktigt att man anger vart man tagit informationen från. En
av huvudorsakerna är att andra personer ska få lättare att ta del av uppsatsen. Det finns en
mängd olika sätt att ange källor och denna manual visar exempel på hur du kan gå tillväga.
Referat
När man skriver ett arbete är det viktigt att man skriver med egna ord. Om man inte gör det så
är arbetet en kopia av den text man läst. Man ska alltså återge det viktigaste i en text, med sina
egna ord. Ett tips när man skriver ett referat är att stryka under det som är viktigt i en text och
utgå från detta när man sedan själv skriver. Man ska alltså göra en egen sammanfattning av
texten.
Visa vem som säger vad
Det är viktigt att det går att urskilja vem som säger vad i din text. Framförallt i längre texter
kan man då och då behöva påminna läsaren om att är ett referat och inte originaltexten.
För att tydligt visa att du presenterar någon annans åsikter kan du använda referatmarkörer.
Hur ofta man vill skjuta in sådana referatmarkeringar är en fråga om att vara tydlig. När man
väl gör det bör man variera sina uttryck. Här är fler exempel på referatmarkörer:
skriver
säger
anser
förklarar
påpekar
avslutar
framhåller
klargör
antyder
inleder
fortsätter
menar
Hur ofta man vill skjuta in sådana referatmarkörer är en fråga om att vara tydlig. När man väl
gör det bör man variera sina uttryck.
Citat
När du citerar återger du ordagrant vad någon har sagt eller skrivit. Du får med andra ord inte
ändra någonting alls i den text du citerar. En huvudregel är dock att alltför många citat gör en
text ”hackig” och jobbig att läsa. Citera därför inte mer än du absolut måste.
Allt som står i stycket ska återges ordagrant och dessutom sättas inom citattecken (” ”). Glöm
inte att även citat måste ha fotnoter.
Exempel: Selma Lagerlöf inleder sin roman Gösta Berlings Saga med den numera
klassiska meningen ”Äntligen stod prästen i predikstolen.”1
Exempel: I sin biografi skriver Zlatan Ibrahimovic att ”Tiden i Barcelona var som att
sitta i fängelse.”
Om du vill korta ner ett citat markerar du det genom att sätta tre prickar inom en hakparentes
med mellanrum före och efter hakparentesen.
Exempel: ”Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker […] allt hos honom var
skönt, fint, uttrycksfullt, genomglödgat av snille och andligt liv.”
Exempel: ”Rådet ämnade vidta flera åtgärder […] men avstod till slut.”
1
Lagerlöf, Selma. Gösta Berlings saga, s. 22.
Källhänvisningar i löpande text
När man refererar till en källa i ett arbete kan man göra detta på olika sätt beroende på vad
man tycker passar bäst i texten.
Om det handlar om en kortare text (debattartikel, inlägg, krönika etc.) kan man skriva
hänvisningarna inne i texten.
Källhänvisningar i den löpande texten kan skrivas enligt följande:
• Första gången du nämner verket:
Norma Khouri beskriver i sin bok Förlorad heder (2003) hur hennes bästa väninna blir
utsatt för hedersmord av sin far. Väninnan har ...
• Resterande gånger du nämner samma verk räcker det med att ange efternamnet:
Kouri ger en verklighetsskildring av en muslimsk kvinna, som mördas av sin far för att
familjen ska få behålla sin heder. Kvinnan har ...
• I sin artikel ”Hammarby vinner aldrig” diskuterar Christian Lind Hammarbys svårigheter
att bli ett vinnarlag (Aftonbladet 2011-10-25).
• Mobbning förekommer både bland barn och vuxna, i skolan såväl som på arbetsplatser
(Barnombudsmannen, 2005).
Fotnoter
Ett sätt att löpande hänvisa varifrån du hämtar information är att använda fotnoter – även
kallat Oxfordsystemet. Fotnoter används framförallt i lite längre texter och arbeten, såsom
uppsatser och avhandlingar. Syftet med fotnoter är att man inte ska behöva ha så mycket
information inne i själva texten. Det är därför att föredra att använda noter som visas längst
ner på sidan.
Varje gång du hämtat information från en källa ska en fotnot sättas ut. Det kan vara efter en
mening eller i slutet av ett helt stycke (om allt i stycket kommer från samma källa). I Word
infogar du en fotnot på följande vis: Infoga- Referens – Fotnoter och slutkommentarer).
Fotnoten hamnar längst ner på sidan och där anger du informationen om källan. 2
2
Beroende på vilket ordbehandlingsprogram och vilken version du har kan det se annorlunda ut, men principen
är densamma!
Christian Lind 12-7-16 09:51
Kommentar [1]: Författarnamn, titel i
kursiv stil om det är en bok samt utgivningsår.
Christian Lind 12-7-16 09:52
Kommentar [2]: Författarnamn, artikelns
titel och utgivningsdatum.
Själva siffran som markerar fotnoten placeras lite olika beroende på om det är ett citat eller ett
referat. Vid citat placeras siffran direkt efter citatet, det vill säga efter det andra
citationstecknet, medan man vid referat placerar siffran efter meningen. Om du inom ett
stycke byter källor du refererar till, så är det lämpligast att sätta noten efter du har avslutat den
första källan.
Fotnoter skrivs enligt följande:
•
Fotnot i texten första gången: Linderborg, Åsa: Mig äger ingen, s.33
•
Fotnot i texten i resterande gånger: Linderborg, s.45
•
Fotnot om det gäller tidningsartikel: Leifby, Marcus, ”Det här var precis vad
Christian Lind 12-7-15 11:37
Kommentar [3]: Boktitlar skrivs i kursiv
stil.
Hammarby behövde”.
•
Internet: Arfwedsson, Jacob, 2002, "Utan förnyelse segrar Le Pen", Smedjan 2/5,
tillgänglig på http://www.smedjan.com, citerad 28/5 2002.
OBS!
I dina fotnoter räcker det alltså att du endast första gången skriver författarens efter- och
förnamn, titel samt sida. Det är i den slutgiltiga källförteckningen som du gör en fullständig
källhänvisning med förlagsort och tryckår.
Christian Lind 12-7-15 21:07
Kommentar [4]: Författare, titel, utgivare,
var man kan få tag i dokumentet, datum då
dokumentet hämtades.
Källförteckning
I slutet på din uppsats ska du även skriva in en källförteckning. I källförteckningen ska man
redovisa alla källor. Källförteckningen placeras på en egen sida och sidnumreras inte.
Källförteckningen ställs upp i alfabetisk ordning efter författarnas/personernas
efternamn.
Källorna ser olika ut beroende på vilken typ av källa som har använts så som böcker,
uppslagsverk, tidskriftsartiklar, information från Internet, etc. Källorna ser även olika ut
beroende på hur många författare en källa har eller om den har en redaktör.
Böcker
En författare
Författarens efternamn, förnamn. Boktitel. Förlagsort + tryckår.
Khouri, Norma, Förlorad heder. Stockholm 2005.
Två författare:
Dyregrov, Atle & Raundalen, Magne. Sorg och omsorg. Lund 1995.
Fler än tre författare:
Bohman, Gösta m.fl. Vad kan medborgaren göra?: om maktbegränsning och civilmotstånd i
demokratins Sverige. Stockholm 1987.
Om boken har en redaktör:
Efternamn, förnamn (red.). Titel. Förlagsort + tryckår.
Tidningsartiklar
Med tidningsartiklar avses artiklar från tidningar som innehåller dagsnyheter och som
utkommer med minst ett nummer i veckan. Exempel på tidningar är Aftonbladet, Expressen,
Dagens Nyheter, Metro, och Svenska Dagbladet.
Mall: Författarens efternamn, förnamn. Artikelrubrik. Tidningens namn, år, datum och månad
för utgivning, sidhänvisning.
Exempel: Brändström, Leif . ”Sen behandling av migrän lika bra som tidig”. GöteborgsPosten, 20 augusti 2005, sid. 18.
Tidskriftsartiklar
Till tidskrifter räknas t.ex. facktidningar, föreningstidskrifter, kulturtidskrifter,
månadstidningar, månadstidskrifter, veckotidningar och vetenskapliga tidskrifter.
Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Artikelrubrik. Tidskriftens namn,
nummer, sidhänvisning.
Exempel: Mallbris, Lotus & Ståhle, Mona (2005). Psoriasis – ärftlig sjukdom med
immunologisk bakgrund. Medikament, nr 4-5 sid. 30-34.
Internet
Även när man använder internetbaserade källor ska man försöka vara så precis och tydlig som
möjligt. Det räcker inte med att ange ”internet” eller Google som källa. Det räcker inte heller
med att endast ange internetadressen.
Mall: Författarens efternamn, förnamn eller organisation. Titel. Fullständig Internet-adress.
Datum när dokumentet publicerades eller senast uppdaterades. Årtal och datum för när
dokumentet hämtades.
Exempel:
Söderholm, Carolina. ”August Strindberg – rebell och nationalhjälte.
http://www.popularhistoria.se/artiklar/august-strindberg-rebell-och-nationalhjalte/. Publicerad
2006-09-13. Hämtat den 20/7 2012.
Barnombudsmannen. Mobbning. http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=3666 Publicerat den
30 maj 2003. Hämtat den 22 augusti 2005.
Helena Norman, ”Positivt att elevens rätt stärks i skollagsförslag”.
http://www.skolverket.se/sb/d/822/a/3686 Skolverket, uppdaterad 2005-09-22. Hämtad 200510-05.
Nationalencyklopedin. Dyslexi. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211398
Publicerat den 14 september 2007. Hämtat den 14 september 2007.
OBS! Skriv på samma sätt både i fotnoter och källförteckning.
Intervju
När du gör en intervju i ditt skolarbete ska du ange vem intervjupersonen är, när intervjun
gjordes och hur den gjordes (telefonintervju eller personligt besök). Skriv på samma sätt både
i fotnoter och källförteckning.
Exempel:
Dahlén, Reza, ordförande i kulturförvaltningen (telefonintervju), 2007-07-08.
E-post
När du får uppgifter via e-post som du använder i ditt skolarbete skriver vem personen är,
ämnet du frågat om och datum när e-posten skickades.
Exempel:
Arevik, Agneta, bibliotekarie på Scengymnasiet (fråga om projektarbete,
e-postkommunikation), 2010-02-03
Offentliga dokument
Exempel på offentliga dokument är publikationer från riksdag och departement, men också
offentliga utredningar så som departementsserien (Ds) och statens offentliga utredningar
(SOU).
Mall: Titel (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Dokumentseriens namn, dokumentets nummer.
Exempel: Yrkeshögskolan: för yrkeskunnande i förändring (2008). Stockholm. Fritzes. SOU,
2008: 29.
Rapporter
Rapporter ingår i vanliga fall i en rapportserie och det är viktigt att namnet på rapportserien
och rapportens nummer i serien finns med i källhänvisningen.
Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. Skola/Organisation/Företag:
Institution/Styrelse. Rapportseriens namn, rapportens nummer.
Exempel: Persson, Bengt (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan: en studie av
förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning. Göteborgs universitet:
Institutionen för specialpedagogik. Specialpedagogiska rapporter, 4.
Uppsatser / Avhandlingar
Verk som tillhör kategorierna uppsatser och avhandlingar är t.ex. Diss. (Doktorsavhandling),
Lic.-avh. (Licentiatavhandling), C-uppsats och D-uppsats. Det är inte alltid uppsatserna eller
avhandlingarna innehåller uppgifter om förlagsort och förlag. Då är det viktigt att information
om vilken skola uppsatsen eller avhandlingen hör till.
Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. Typ av verk.
Universitet/Högskola. Förlagsort: Förlag.
Exempel: Blomström, Ann & Johansson, Annukka (2002). Omvårdnadsprogrammet:
förstaårselevernas motiv till sitt utbildningsval och syn på framtiden vad gäller arbete och
vidare utbildning. C-uppsats. Göteborgs universitet.
Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet: en studie av det institutionella samtalet mellan
äldre kvinnor, närstående och vårdare. Diss. Umeå universitet.
Uppslagsverk
Mall: Uppslagsverkets namn (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Bandnummer,
sidhänvisning.
Exempel: Nationalencyklopedin (1993). Höganäs: Bra Böcker. Band 12, sid. 203
Exempel på källförteckning
Brändström, Leif (2005). Sen behandling av migrän lika bra som tidig. GöteborgsPosten, 20 augusti, sid. 18.
Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet: en studie av det institutionella samtalet
mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Diss. Umeå universitet.
Gessle, Per. Personlig intervju, Halmstad, den 20 augusti 2005.
Khouri, Norma. Förlorad heder. Stockholm 2005.
Lundin, Johanna & Emanuelsson, Andreas (2006). ”Vården lika för alla? Absolut
inte!” Mora Tidning, 1 december. Hämtad från Mediearkivet den 16 oktober 2007.
Nationalencyklopedin (2007). Dyslexi.
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211398 Publicerat den 14 september
2007 . Hämtat den 12 oktober 2007.
Nationalencyklopedin (1993). Bra Böcker: Höganäs. Band 12, sid. 203.